PRV söker en chefsjurist

Vi söker en chefsjurist då nuvarande befattningshavare går i pension vid årsskiftet. Sista ansökningsdag är den 10 augusti 2014. På vår webbplats kan du ta del av hur det är att arbeta på PRV, läsa och lyssna på intervjuer med medarbetare och ta reda på mer om tjänsten som chefsjurist.
Jobba hos oss
Läs mer om tjänsten

/Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Lämna en kommentar

Filed under juridik

Den moderna patentinvändningen – en 20-åring mogen för förändring?

Den 1 januari 2014 fyllde patentlagens nuvarande bestämmelser om invändning 20 år. Som modell för ändringarna av regelverket stod den europeiska patentkonventionen, EPC. Bemärkelsedagen förtjänar att uppmärksammas, särskilt eftersom det under våren funnits anledning att fundera över vilken roll invändningsmöjligheten spelar, både för patenthavaren och för tredje man.

Det har länge varit möjligt att framställa invändning vid PRV, men före ändringen 1994 var invändningstiden betydligt kortare, bara tre månader, och tiden räknades från kungörelsen av utläggning av patentansökan. Anmärkningar mot patentet som inkom efter tremånadersfristens utgång var inte invändningar i patentlagens mening men kunde ändå ha betydelse eftersom PRV, då som nu, tar hänsyn till varje omständighet som kan utgöra hinder mot patent och som verket får kännedom om innan patent meddelas. Om ingen invändning inkom inom invändningstiden tog PRV ställning till om patentet kunde bifallas. Syftet med ändringen var att förbättra för patenthavaren så att denne, i likhet med vad som gäller enligt EPC, inte skulle behöva invänta invändningsperiodens slut innan patent kan meddelas.

Ända sedan den moderna patentlagen trädde ikraft 1967 har invändningsförfarandets syfte varit att komplettera den granskning PRV utför av ansökan i jämförelse med känd teknik. Invändningen ger PRV möjlighet att få kännedom om material som inte tidigare beaktats, till exempel att uppfinningen använts öppet eller publicerats i en mindre, utländsk, tidskrift före ansökans prioritetsdag. Sådana omständigheter är nästan omöjliga för patentverken att få kännedom om utan tredje mans upplysning.

I förarbetena till nuvarande patentlag sägs att det finns ett behov av ett invändningsinstitut. Ett beviljat patent kan visserligen ogiltigförklaras men detta kan ofta bli mycket dyrt – både för det allmänna och för parterna – eftersom ogiltigförklaring kräver att talan förs i allmän domstol. För att undvika processer finns all anledning att se till att invändaren får en sådan ställning under patenteringsförfarandet att denne kan känna sig helt trygg i att hans/hennes synpunkter beaktas i samma mån som sökandens.

Eftersom ett patent ger en monopolställning för utnyttjande av viss teknik är det önskvärt att förhindra att patent upprätthålls i strid mot gällande bestämmelser i patentlagen. Bevekelsegrunden för att staten ska dela ut ensamrätt till vissa förfoganden av intellektuellt skapande är ju att uppfinningen därigenom publiceras och blir känd för allmänheten och att detta i förlängningen bidrar till teknikens utveckling. Ett felaktigt meddelat patent kan naturligtvis få motsatt effekt – nämligen att otillbörligt hindra teknikutvecklingen under patenttiden.

Här kan man lätt få uppfattningen att invändningsinstitutet endast tjänar tredje mans syften, men så enkelt är det nog inte. Patenthavarens intresse ligger inte enbart i att få en ensamrätt att utnyttja sin uppfinning, utan hellre i att få en ensamrätt som klarar utmaningen av en ogiltighetstalan. Ett patent kan alltid ifrågasättas, men om det klarat att nagelfaras i en invändningsprocess kan det ha större möjlighet att överleva andra giltighetsprövningar. Mot den bakgrunden kan invändningen sägas gagna även patenthavaren.

I början av 2014 överprövade PBR ett beslut från PRV att avskriva ett invändningsärende för att patentet inte längre var ikraft (PBR:s målnr 13-054). Patenthavaren hade nämligen slutat betala årsavgifter, varvid patentet förfallit enligt 51 § patentlagen. Enligt bestämmelsen i patentlagen inträffar förfallet från och med ingången av det avgiftsår för vilket avgiften inte betalats, dvs. med viss retroaktiv verkan. Det anses dock alltjämt ha haft giltighet från och med ansökans ingivningsdag till och med dagen före förfallodagen. Invändaren ville att PRV skulle pröva invändningen eftersom ett upphävande av patentet enligt invändningsbestämmelsen i 25 § patentlagen har effekt från och med ansökans ingivningsdag, dvs. med fullständig retroaktiv verkan. De senaste 20 åren har PRV:s praxis varit att avskriva invändningsärendet med motiveringen att det inte längre finns någon ensamrätt att upphäva. Den så att säga kvarblivande rätten mellan ingivningsdagen och förfallodagen har inte ansetts vara skäl för en annan bedömning. PBR noterar i domskälen att lagstiftningen inte reglerar hur handläggningen ska fortgå i ett invändningsärende där patenthavaren slutat att betala årsavgifter för patentet. Eftersom det inte kan uteslutas att en invändare vill att ärendet ska prövas trots att patenthavaren slutat att betala årsavgift får det, enligt PBR, anses åligga PRV att innan ett invändningsärende avskrivs underrätta invändaren om att patentet förfallit och fråga invändaren om denne ändå begär att invändningen ska prövas. Som en följd undanröjdes PRV:s avskrivningsbeslut och ärendet återförvisades för fortsatt handläggning.

Det finns fler exempel på att lagstiftningen inte helt hängde med när utläggningen av patent slopades för 20 år sedan. Det kan ju nämligen vara så att patenthavarens bristande årsavgiftsbetalning varit ett sådant ursäktligt misstag som berott på omständigheter utanför patenthavarens kontroll, och att patentet därför senare återinsätts enligt 72 § patentlagen. Den invändare som inte begärt att invändningen ska prövas trots att patentet förfallit får då vackert finna sig i att handläggningen av invändningsärendet är avskriven utan möjlighet till återupptagning, och att den enda möjligheten att få patentet upphävt är att allmän domstol förklarar patentet ogiltigt. Kanske är detta en rimlig konsekvens av att invändaren avstår att driva invändningsprocessen när patentet förfallit, men det kan å andra sidan anses vara rimligt att invändningsförfarandet återupptas om patentet förklaras vara ikraft efter en begäran enligt 72 §. För närvarande pågår en omfattande offentlig utredning av patentlagen (se Dir. 2012:99 med tilläggsdirektiv 2014:67) och kanske får några av dessa osammanhängande regler i patentlagen ett nytt sammanhang när resultatet av utredningen presenteras.

Intresset för ett billigt invändningsförfarande som komplement till PRV:s uppgift att söka bland känd teknik och granska och bedöma patentansökan kan alltså vara ganska starkt förankrat hos alla som har att förhålla sig till patent på det ena eller andra sättet. I våras remitterade Justitiedepartementet en departementspromemoria (Ds 2014:2) med förslag på en samlad Patent- och marknadsdomstol att inrymmas som en särskild domstol inom Stockholms tingsrätt, med en Patent- och marknadsöverdomstol inom Svea hovrätt. I promemorian föreslås att ärendelagen ska tillämpas på invändningsärenden som prövas i den nya domstolen. En konsekvens av tillämpningen av ärendelagen är att domstolen kan besluta om ersättning för rättegångskostnader enligt 18 kap. rättegångsbalken. En överprövning av PRV:s beslut i invändningsärende blir således inte längre billig för den förlorande parten. Samtidigt följs därmed den princip som gäller för andra civilrättsliga processer mellan två parter, att den vinnande parten ska ersättas för de kostnader han/hon haft för att bevisa sin rätt. Ett annat förslag som förs fram i departementspromemorian är att den nya domstolen inte ska behålla den officialprövningsmöjlighet som PBR har idag om invändaren återkallar invändningen. Det allmänna intresset av att felaktigt meddelade patent inte upprätthålls har starkt stöd i dagens lagstiftning genom 26 § patentlagen, som stadgar att om invändaren återkallar sin talan får denna ändå prövas om det finns särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl kan vara att den tidigare kända teknik som invändaren grundat sin talan på i det närmaste utgör ett uppenbart hinder mot patent och att patentet därför aldrig borde ha meddelats. I en civilrättslig patentprocess i allmän domstol förfogar parterna dock huvudsakligen över processen, och den officialprövning som idag har utrymme i invändningsprocessen kan anses bli en alltför främmande fågel i sammanhanget.

Kanske är det 20-åriga invändningsförfarande vi idag känner moget för förändring. En förhoppning är dock att sådana förändringar sker med respekt för de behov som möjligheten till en kostnadseffektiv invändning fyller, så att vi kan fortsätta fylla på den tekniska kunskapsbanken med hjälp av starka patent.

/Louise Jonshammar, jurist på Patent- och registreringsverkets patentavdelning sedan 2004

Denna artikel har först publicerats i Blendow Lexnova, maj 2014.

Lämna en kommentar

Filed under patent

Superbroccolin med superkrafter

Superbroccoli

Superbroccoli

Den smakar och ser ut som precis vanlig broccoli, men påstås ha supereffekter för hälsan. Functional food, smart food, super food – visst attraherar oss tanken att det skulle finnas en grönsak som skyddar mot många av de allvarliga sjukdomar som vi ständigt blir påminda om i vänkretsen och i media. Vi som har blivit bergtagna av hälsa, träning och näringsrik mat – vi hugger på superbroccolin som ett löftesrikt mirakel som ska förlösa oss. Det verksamma i superbroccolin sägs vara ”glucoraphanin”, vilket förväntas reducera risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Även ämnesomsättningen sägs påverkas gynnsamt och hjälper till att besvärja bland annat diabetes. Bevismaterialet består av flertalet dietstudier samt tro, hopp och kärlek till broccolin.

Efter lång tids forskning och tester i brittiska institut har forskning och industri gått samman och kommersialiserat produkten som är framställd genom traditionell växtförädling, i detta fall en korsning mellan ”vanlig” broccoli och en siciliansk vild variant. Den odlas nu även i Sverige och finns att köpa i de större svenska livsmedelsbutikerna och i samband med detta har man i media diskuterat fördelar och problemområden med att utveckla och förädla växter.*

När produkten så äntligen står inför sin lansering är det många immaterialrättsliga tillgångar som samverkar. Superbroccolin är faktiskt patenterad: ”Broccoliart anpassad för förenklad skörd” EP 1597965. Och den är även varumärkesskyddad under namnet ”Beneforte”. Och sedan finns ju möjligheten till växtförädlarrätt. Nu börjar det bli snårigt för mig och jag ber Anna Ax, patentingenjör på PRV hjälpa mig att reda ut begreppen:

Vad är växtförädlarrätt?
- I det fall en växt är framställd via traditionell växtförädling så söker du inte patent för att skydda den nya växtsorten, utan du söker en växtförädlarrätt. Växtförädlarrätten ger dig ensamrätt för att föröka, bearbeta, sälja, importera och exportera växtsorten. Växtförädlarrätten ger skydd för en växtart eller hybrid i 25 år. Ansvarig myndighet för växtförädlarrätten är Jordbruksverket.

Vad är det som har patenterats i superbroccolin?
- Det som utgör uppfinningen, vilket framgår i de så kallade patentkraven, är en broccoliplanta där själva broccolihuvudet (eller kronan) är högre och sticker upp över bladverket. Broccolin ska ha en 25cm stjälk/stam mellan kronan och bladen och på denna del av stjälken får bladen inte vara större än ca 30 kvadratcentimeter. Syftet är att broccolin ska bli lättare att skörda mekaniskt och att broccoliplantan som skördats blir likformig. Uppfinningen omfattar även frön från en sådan planta. Om man läser den längre patentbeskrivningen så vill man även att hybrider, där den ena föräldern till en planta har egenskaperna ovan, ska omfattas av patentet.

Få se nu, vad göra med min superbroccoli? Jo, lite råstekt broccoli till grillad kyckling. Supermat i sommarkvällen. Smaklig spis!

/Anna Engquist, webbansvarig på PRV

*Ett urval från media:
Svensk superbroccoli – nyttig som en löprunda (DN)
Nej tack till superbroccolin (SvD)

Kommentering avstängd

Filed under innovation, patent

Ändringar i patentlagen den 1 juli 2014

Den 1 juli hände det viktiga saker på patentområdet i Sverige: Riksdagen har beslutat om ändringar av patentlagen angående språk och nu kan den patentsökande begära att patentet ska meddelas på engelska.

Detta innebär i praktiken att den sökande som vill ha förelägganden, beslut under handläggningen och andra skrivelser på engelska, samt själv vill svara på förelägganden och i övrigt kommunicera med PRV på engelska, kan göra det utan att handlingarna vid något tillfälle måste översättas.

Fördelarna för den sökande är bland annat att den egna interna processen många gånger kan förenklas och att de egna översättningskostnaderna kan reduceras.

Vi på PRV hoppas att lagändringen ska underlätta för svenska patentsökande. Ändringen har varit starkt efterfrågad av våra kunder!

Läs mer om detaljerna här: Ändringar i patentlagen 1 juli 2014

/Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentering avstängd

Filed under patent

Om hur man får vingar

”Pappa, hur får man vingar?”
Frågan kom från den fyraårige sonen efter att vi läst sagan ”Sunkan flyger” av Barbro Lindgren. Sunkan är en liten kille som så innerligt vill kunna flyga att det till slut växer ut vingar på ryggen på honom.
”Tja”, funderade jag. ”Det är nog inget man bara får som Sunkan… men man kanske kan bygga ett par.”
”Hur då?”

Hmm, nu blev det svårare. Visst, vi har ju den klassiska historien om Ikaros från den grekiska mytologin. Den känns dock möjligen något abstrakt och slutar dessutom i katastrof. En viss da Vinci hade ju också fina ritningar, men om de är realiserbara är väl en smula oklart. Nej, turligt nog mindes jag att jag under en planlös biltur genom östra Tyskland av en slump hamnade i Anklam – Otto Lilienthals födelseort, och där fick tillfälle att besöka det museum som är uppfört till hans minne. Nämnde Otto var den förste, åtminstone med hållbara dokumenterade bevis, som genomförde lyckade glidflygningar med egentillverkade vingar. Det var även på Ottos konstruktioner som bröderna Wright baserade sina historiska flygfarkoster.
Otto föddes 1848 och utbildade sig tidigt till mekanikingenjör vid Berlins tekniska universitet. Han fascinerades, liksom Sunkan, av fåglarnas flygförmåga och ägnade därefter 20 år åt att kartlägga fågelvingens aerodynamik. År 1889 publicerade han en sammanställning av sin forskning med verket ”Der Vogelflug als Grundlage der Fliegekunst”. En bibel för flygpionjärer. Efter dessa omfattande teoretiska studier började han med praktiska experiment. Med sitt tekniska sinne utvecklade han alltmer avancerade vingkonstruktioner och genomförde provflygningar från en kulle han benämnde ”Fliegeberg” utanför Berlin. Under 1890-talets första hälft vallfärdade människor till denna plats för att bevittna Otto i glidflykt nedför kullen. År 1894 startade han serieproduktion av sin s.k. ”Normalapparate”. Ett fåtal exemplar existerar ännu idag.

Normalapparate

Otto på väg nedför Fliegeberg.

Tyvärr slutade det för Otto på samma sätt som för Ikaros och Otto störtade mot sin död efter att ha blivit träffad av en kastvind under en flygning i augusti 1896.
Patent? Javisst, Otto beviljades 25 patent, varav fyra stycken avser hans vingkonstruktioner. Så nu har jag i alla fall ett bra svar till sonen; man bygger ett par enligt patentskriften US 544816 A. Hur det gick för Otto behöver jag inte berätta ännu…

Vill man ha fler förslag på vingar sneglar man lämpligtvis bland dokument med IPC-klassificeringen B64C 31/04 (Man-powered aircraft) och B64C 33/02 (Ornithopters – Wings; Actuating mechanisms therefor). Får man inspiration till nya fiffiga anordningar, t.ex. en kastvindskompensator, kan man enkelt lämna in en ansökan med PRV Online Filing. Mer information om hur man söker patent finns på PRV:s hemsida.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentering avstängd

Filed under innovation, patent

Sommarquiz för hängmattan

PRVbloggens sommarquiz är särskilt framtaget för dig som vill padda i hängmattan, men fungerar precis lika bra i bilen eller på stranden!

Luta dig tillbaka och testa dina kunskaper i aktuell immaterialrätt!
Klarar du alla tio frågorna? Facit kommer vecka 33!

1. Det har tagit fart i uppfinnandet. Totalt i världen 2013 inlämnades 205 300 internationella ansökningar (PCT). Det var en ökning med 5,1 % mot året innan.

Hur stor var ökningen i Sverige?

1. Tre procent
x. Sex procent
2. Tio procent

2. Hur många varumärkesansökningar lämnades in i världen 2013?

1. Under hundratusen
x. Cirka femhundratusen
2. Fler än en miljon

3. Vilket företag lämnade in flest nationella patentansökningar till PRV 2013?

1. Scania
x. ABB
2. Sandvik

4. Största andelen patentsökare till PRV finns i Stockholm. Ungefär 33 % av alla nationella patentansökningar 2013 kom från sökanden i Stockholms län.

Vilket län hade näst flest nationella patentansökningar 2013?

1. Jönköping
x. Västra Götaland
2. Skåne

5. Stockholm toppar också på nationella varumärkesansökningar.

Vilket län kom tvåa beträffande nationella varumärkesansökningar 2013?

1. Jönköping
x. Västra Götaland
2. Skåne

6. Många söker varumärkesskydd på PRV från utlandet. USA är det land som toppar listan över hemland för utländska sökande. Men också från våra nordiska grannländer trillar in en hel del varumärkesansökningar.

Kom det fler varumärkesansökningar till PRV 2013 från USA enbart, än sammanlagt från Norge, Danmark, Finland och Island?

1. Ja, USA ensamt slår Norge, Danmark, Finland och Island tillsammans.
x. Nej, det är fler från de fyra nordiska.
2. Det är lika många varumärkesansökningar från USA som från Norge, Danmark, Finland och Island tillsammans.

7. Ungefär hur stor andel av alla designansökningar beviljades 2013?

1. En tredjedel
x. Hälften
2. Tre fjärdedelar

8. Det finns en del kvar att göra i fråga om jämställdhet om man ser på andelen kvinnliga uppfinnare i de nationella patentansökningar som lämnas in till PRV.

Hur förhåller sig andelen kvinnor till män?

1. 1:2
x. 1:5
2. 1:10

9. Hur förhåller sig andelen kvinnor till män gällande designansökningar?

1. 1:1
x. 1:2
2. 1:4

10. Ungefär hur stor andel av de som söker patent använder sig av ombud?

1. En tredjedel
x. Hälften
2. Tre fjärdedelar

Facit publiceras på denna webbplats vecka 33!

Tack alla läsare för en fin säsong – fortsätt gärna läsa oss!
En riktigt trevlig och skön sommar önskar PRVbloggen!

Kommentering avstängd

Filed under design (mönsterskydd), immaterialrätt, innovation, patent, Utbildning, varumärke

Målgivande uppfinningar i fotbolls-VM

Fotbolls-VM har rivstartat och den observante har kanske noterat att man har infört en del tekniska nymodigheter för att förenkla domarens uppgift. Målkameror för att konstatera huruvida bollen har passerat mållinjen samt en vit sprej för att markera bollens korrekta placering vid frispark och positionen för en eventuell försvarsmur. Hjälpmedlen har redan gjort avtryck i att ett svårbedömt mål konstaterades riktigt, grattis Frankrike, samt att försvarsmuren inte smyger fram bakom bortvända domare, grattis frisparksskyttar.

Systemet för måligenkänning kommer från det tyska företaget GoalControl och bygger på bildanalys från sju kameror riktade mot målområdet. Systemet är patentsökt, se WO 2014059971 A1. Dyra och avancerade system med mängder av kameror och bildigenkänning är numera vardagsmat inom idrotten. Om FIFA hade haft lite mindre pengar i kassan hade man kanske satsat på en svensk uppfinning från 1972 – Målmarkeringsanordning, se SE 7203070-3. Med denna lösning räcker det med att förse målramen med detektorspolar samt att placera en rejäl permanentmagnet i bollen. Förmodligen till en bråkdel av priset för GoalControl. Dessutom hade den magnetförsedda bollen möjliggjort oanade S-skruvar.

Målbur_m_spole

Vad gäller markeringssprejen, så är den patenterad sedan år 2000, se WO 0172912 A2. Har faktiskt använts i flera turneringar tidigare, men gör nu debut i senior-VM. Den kommersiella versionen lanseras under namnet 9.15 Fair Play Limit för att återknyta till det minsta tillåtna avståndet mellan boll och försvarsmur, 9,15 meter. Sprejen kan liknas vid ett vattenbaserat skum där det vita färgämnet dunstar inom ett par minuter. Låter som något klotterpolisen och färgtillverkarna kan diskutera över en wienerlängd.

Jaha, matchdags igen. Synd att inte vi är med. Kom igen uppfinnar-Sverige; målvaktsbedövningssprej, domarmanipulator och Zlatan-kloningsanordning, tack.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

4 kommentarer

Filed under innovation, patent, varumärke

Inget nytt under solen?

nyhetsbrev_juni
Jodå. Genom PRV:s nyhetsbrev får du intressanta nyheter direkt till din inkorg. Vi skriver om vad som händer inom våra olika verksamhetsområden; patent, varumärken, design och upphovsrätt. Här får du också tips på spännande seminarier och kurser. Prenumerera du också. Välkommen!

Prenumerera på PRV:s nyhetsbrev

Trevlig sommar!

Anna Fanqvist
Kommunikatör
Patent- och registreringsverket

Kommentering avstängd

Filed under affärsutveckling, design (mönsterskydd), immaterialrätt, innovation, juridik, patent, SME (små- och medelstora företag), upphovsrätt, Utbildning, varumärke

UppfinnarJohanna i männens värld

Sten och Stanley tycker att hon är världens bästa uppfinnare. Och världens bästa storasyster. UppfinnarJohanna har uppfunnit en skrattmaskin. Men det är lätt att hålla sig för skratt när man läser statistiken. Bara var tionde uppfinnare är kvinna. PRVbloggen har läst Här kommer UppfinnarJohanna – en normkritisk barnbok.

Olika Förlag AB har som ett mål att ge olika barn lika möjligheter att skapa en positiv identitet utan förlegade normer och föreställningar.

Ann-Christine Magnusson och Lovisa Lesse har skrivit en barnbok om Johanna, som alltså uppfinner en skrattmaskin. Problemet hon tänker sig lösa är att få SurOlle – kvarterets surgubbe – att skratta.

Boken är bra. Och även om uppfinningen inte riktigt fungerar som det var tänkt visar den ändå tillräcklig teknisk effekt för att lösa problemet. SurOlle garvar innan det är slut. Och småbrorsorna Sten och Stanley låter sig impas.

Kanske man som verksam i patentbranschen ändå ska känna ett styng av smicker över att genusproblematiken runt uppfinnarverksamhet höjs till ett samhällsproblem i nivå med bristande tolerans för homo, bi, trans och queer -relationer – kanske är det att ta i – men man är definitivt något på spåret här.

PRV lanserar i dagarna Statistikårsbok 2013. På sidan 50 kan vi läsa hur förhållandet mellan andelen kvinnliga och manliga patentsökanden är hela 1:10. Och det räcker nog inte att säga att det är en spegling av situationen på de tekniska utbildningarna för riktig så illa är det inte där.

Annika Ulltin, kommunikationschef på PRV, ser du något manligt i tilltalet som gör att män i högre grad skulle lockas att söka patent? Jag tänker på alltifrån mässor, konferenser, utbildningar och broschyrer till företag, ombud, politiker och myndigheter etc.

Jag tycker att jag möter många drivna kvinnliga företagare så det är förvånade att inte fler kvinnor söker patent. Det vore spännande att analysera det närmare. Kan det vara så kvinnor generellt finns inom branscher som inte är så ”patenttyngda”, att kvinnor driver och utvecklar företag inom service- och tjänstesektorn?

Den tekniska världen har länge dominerats av män. Detta luckras successivt upp. Ju fler kvinnliga förebilder som finns desto fler kvinnliga patentsökande kommer vi att se i framtiden, tror jag.

Har PRV någon uttalat kommunikationsstrategi i genusfrågor? Tänker vi i någon del kvinnligt och manligt när vi kommunicerar?

Generellt arbetar vi för att lyfta fram inspirerande och framgångsrika företagare som använder immaterialrätten affärsstrategiskt för att göra goda affärer. Vi strävar efter att ha en mångfald i vår kommunikation. Självklart är det extra roligt att lyfta fram någon som bryter mark eller kan fungera som inspirationskälla och förebild.

Jag skulle också säga att vi medvetet använder bilder och illustrationer som skildrar kvinnor och män i lika stor utsträckning.

Vi arbetar för att nå en stor målgrupp som består av många olika människor med olika drivkrafter och mål. Att exemplifiera, förklara och ge exempel på hur immaterialrätt kan användas affärsstrategiskt är grepp vi använder för att nå fram i vår kommunikation – och det tror jag tilltalar både kvinnor och män.

Tack Annika!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fakta: Könsfördelning på Patent- och registreringsverket
PRV har 345 anställda. Av dessa är 196 (57 %) kvinnor och 149 (43 %) män.
Av totalt 33 chefer är 16 kvinnor och 17 män.
Verksamheten leds av en kvinna.

På patentavdelningens tekniska enheter på jobbar 130 personer.
Av dessa är 65 kvinnor, alltså precis hälften.
Av åtta linjechefer är fyra kvinnor.
Patentavdelningens ledningsgrupp består av tre kvinnor och tre män.
Verksamhetsgrenen leds av en kvinna.

Källor: Controllerfunktionen och HR, PRV

1 kommentar

Filed under immaterialrätt, patent

Mikrovågsugnen viril ålderspensionär

Du som var på T-centralen runt fyra i onsdags kunde se en kille på övre plattformen med mikrovågsugn under armen. Man vet inte var han kom ifrån, vart han skulle, eller ens om mikron var ny. Säkert vet man att det inte var den första. För den var 1,7 meter hög, vägde 340 kilo och skulle fyllt 67 i år. Percy Spencer hette uppfinnaren.

Killen försvann in på ett tåg mot Fruängen och där slutar spåren. Jag tog tåget västerut och tänkte lite vidare på hur denna lilla låda helt och hållet förändrat villkoren i landets lunchrum. Liksom för den hemmavarande föräldern.

Jag tänkte också på hur den fungerar. Sedan tänkte jag att alla vet väl hur en mikrovågsugn fungerar..? Eller vet alla det? Jag vet ju inte… Vi får kolla upp!

I mikrovågsugnen sitter en magnetron, alltså ett elektronrör som skapar ett högfrekvent elektromagnetiskt fält. Maten vi lägger in i ugnen innehåller vatten. Eftersom vattenmolekylen (väte och syre) är en dipol (den ena änden lite mer positiv och den andra lite mer negativ) kommer den att vilja ställa in sig i det elektromagnetiska fältet. Och när vattenmolekylerna rör på sig blir det varmt.

Percy Spencer hade godis på fickan när han råkade gå för nära en magnetron. Godiset smälte. Han började experimentera och fick snart ett exploderande ägg i ansiktet. Den första kommersiella mikrovågsugnen tillverkades 1947.

Mikrovågsugnen blev inte omedelbart het på marknaden. När tiduret plingade för Spencer 1970 hade värmeskåpet fortfarande många fisvarma år framför sig i fikarummen. Idag undrar man hur en arbetsplats skulle klara sig utan mikro? Man önskar nästan man finge bjuda Spencer på en korvlåda.

Mikrovågsugnen klassas på F24C7/02

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Kommentering avstängd

Filed under immaterialrätt, patent