Immateriella rättigheter i en digital värld

Välkommen till höstens första webbsända seminarium den 4 september:
E-handel – immateriella rättigheter i en digital värld

Med oss på denna dag är företaget Fyndiq som har hittat en lösning på att driva trafik till sin webbplats. PRVbloggen har fått tillfälle att byta några ord med Dinesh Nayar, medgrundare och VD för Fyndiq:

Vem är du?
- Jag heter Dinesh Nayar är 34 år gammal och är medgrundare och VD för Fyndiq. Kommer från Stockholm och är utbildad på Kungliga svenska balettskolan och har arbetet med Cullbergbaletten. Jag lärde känna de övriga Fyndiq-grundarna 2009 och det var samma år som vi startade igång vårt bolag.

Vad är Fyndiq?
- Fyndiq är en marknadsplats på nätet som erbjuder mer än 170 000 produkter till fyndsugna konsumenter. Samtidigt är vi en merförsäljningskanal för e-handlare som enkelt vill öka sin försäljning eller avyttra produkter som rör sig långsamt. Över en halv miljon svenskar har handlat på Fyndiq sedan starten och resan för att bygga ”the one stop bargain shop” runt om i världen har bara börjat. Fyndiq etablerades på marknaden 2010 och har sedan dess haft en väldigt stark tillväxt. I dag är vi ett av Europas mest snabbväxande teknikbolag. Vi är ett entreprenörsdrivet start-up med ett stort engagemang och högt uppsatta mål för framtiden. Under 2014 fortsätter vi att hålla samma starka tillväxt med siktet på är att bli störst i Sverige och ta Fyndiq ut på den internationella marknaden. Idag är vi runt 60 ambitiösa och stolta Fyndianer.

Hur bygger ni ert varumärke mot handlarna/butikerna?
- Genom att leverera försäljning till dem. Fyndiq är en merförsäljningskanal för alla typer av handlare och butiker. När vi levererar orders till dem ser de att Fyndiq är en bra säljkanal och då utökar de sitt sortiment hos oss. Utöver detta har vi byggt upp en stark närvaro genom att finnas med som talare och/eller sponsor på olika typer av e-handelsevent i Sverige.

Hur bygger ni ert varumärke mot slutkonsumenterna?
- Genom all typ av marknadsföring. Både on- och offline. Vi sköter allt marknadsföringsarbete in-house och det är onlinekanalerna som vi använder oss av främst och ”kryddar upp” med offline som till exempel radio- och tv-annonsering.

Hur har Fyndiq utvecklats om två år?
- Vi arbetar hårt för att bli en av de största siterna i Sverige då vi som marknadsplats med ett tydligt fyndfokus har något för alla. Vi kommer även att finnas på fler marknader än Sverige om två år.

Hur ser konkurrensen ut idag? Vad är unikt med Fyndiq?
- Vi ser ingen direkt konkurrent till Fyndiq idag. Man kan säga att vi konkurrerar med alla typer av marknadsplatser/varuhus (digitala och fysiska) som Amazon eller Gekås i Ullared men vi är ensamma om den position vi har inom vår nisch.

Immaterialrätt i en digital värld. Ser du särskilda utmaningar här?
- Den digitala världen är fortfarande väldigt ung och det finns mycket som inte är reglerat än vilket gör att det inte finns mycket att luta sig mot. Den digitala världen utvecklar sig också snabbare än den fysiska vilket gör att regler, lagstiftning, rutiner etc. som fungerar väl i den fysiska världen inte fungerar online och heller inte hänger med i den takt som de borde.

Tack för samtalet!
Vi ses på webbseminariet den 4 september: E-handel – immateriella rättigheter i en digital värld
(Alla PRVbloggens läsare hälsas välkomna.)

/Anna Engquist, webbansvarig på PRV

 

Lämna en kommentar

Filed under affärsutveckling, SME (små- och medelstora företag)

Antikrunda hemma i garaget

Jag hittade inte mindre än två stycken i gammelfasters verktygslåda. Den gröna var på vippen att brista omkring 10, så jag förstår varför hon köpt på sig den grå. Faster verkar haft en fäbless för talmetrar.

IMG_0944
Foto: Thérèse Ahlén

Du har säkert en hemma också. Ett måttband i stål, välvt tvärs längsriktningen, som fjäderbelastat rullas in i ett handtag av plast. På sidan sitter en spärrknapp. En äkta talmeter har också en utfällbar tunga samt en ritsfunktion.

Ska vi vara noga heter det märkmätare. Talmeter är ett degenererat varumärke – ett varumärke som egentligen hör till en viss tillverkare men blivit synonymt med en hel produktkategori. Permobil är också ett sådant.

Salig gammelfasters verktygslåda har varit med mig sedan 1998, men jag har nog aldrig riktigt sett botten. Nu ville Ebba bygga lådbil – och det hör ju liksom till att lådbilar byggs av lite vad man har hemma – så vi grävde lite djupare i lådan.

Patent, stod det på dem. Innan jag insett innehållet i de två plastkapslarna gick tankarna till Svensk Patentdatabas, men då halva min arbetsgrupp är experter på just mätteknik tog jag istället måttbanden till jobbet för värdering.

Lars Jakobsson – mättekniker och klassningsexpert – man får anta att den gröna inhandlades före den grå. Defekten ca 10 cm in på den grönas band tyder på det. De verkar dock tillhöra samma generation. Kan du säga något om ungefärligt tillverkningsår?

Ture Anders Ljungberg uppfann märkmätaren när han skulle bygga om sitt hus 1949. Namnet talmeter kommer av uppfinnarens initialer (TAL). Till en början skedde tillverkningen hemma i Ljungbergs garage. Den första rullades ut 1954.

Vi kan jämföra de här med figur 1 i tyska patentskriften DE 854 709 från 1952 och se precis samma form på plasthöljet. Det behöver i och för sig inte betyda att de är från första leveransen. Patentskriften visar också i första hand funktionen – det är ju möjligt att designen gradvis ändrats mellan teknikskiftena.

Men Ljungberg tillverkade som sagt talmetrarna i garaget och det är högst troligt att designen inte ändrades så ofta i de tidiga årgångarna. Sannolikt tillhör de här den första generationens talmetrar från 50-talet.

Vad fanns det för alternativ till talmetern vid den här tidpunkten?

Jag skulle säga tumstocken. Med tumstocken kan man också skapa räta vinklar som ersätter vinkelhaken. Annars fungerar alltid det klassiska måttbandet.

Finns det något samlarvärde i gammal mätutrustning?

De hade en riktig dyrgrip på Antikrundan. Det var ett astronomiskt instrument. Det var urgammalt, gjort i metall och betingade också ett astronomiskt belopp.

Talmetrarna har ju gjorts i massupplagor, så de tillmäter nog inget större värde. Men som med alla föremål beror det på om någon samlar och föremålens skick. Den grå är i alla fall hel. Den gröna har ju ett brott ca 10 cm in på måttbandet.

Hur klassar du talmetern?

Utdragbara mätband klassas på G01B3/10.

Tack Lars!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Källa: Hultafors och DN

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt, patent, varumärke

Patent säljer, liksom sex

Jag blev nervös, för expediten pratade patenterad botten hela tiden. Jag vet ju att patenterad inte är samma som bra. Men det lät bra. Och det var flera lager med patent. Flera bäddlager. Jag har köpt ny säng.

Man ser dem överallt och borde kunna hålla huvudet kallt, men vi hade travat runt butiken nästan två timmar när hon började gå på med patentargumenten. Och hon är inte ensam. Patent säljer.

Jag vet ju att de krav vi ställer på patenterbarhet handlar om en teknisk lösning som ska vara ny och skilja sig väsentligt från tidigare. Bra ligger hos betraktaren. Men jag skrev naturligtvis på.

Vad betyder då patent? Ordet är äldre än det moderna patentväsendet och har i äldre tider använts om ”öppna brev” (litteræ patentis), kungörelser och privilegiebrev av olika slag. Svenska Akademien har i fixerat betydelsen till ”ensamrätt till uppfinning”.

Det finns alltså inte i patentlagstiftningen, tillämpningen av denna eller i den rent lexikala betydelsen något som laddar ordet patent med positiva värden. Kanske skulle man också hintat säljaren att alla inte är lika ”patentusiestiska”?

Men patent säljer. Liksom sex.

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fakta:
Svensk Patentdatabas ger 1738 träffar på ordet säng, vilket är nästan dubbelt så många som den hyfsat avgränsade produkten spis (931 träffar) som inte sällan förekommer elektrifierad.

Söker vi trunkerat på säng*, alltså lägger till alla ord som börjar på säng-, (som sängbotten) får vi inte mindre än 4605 träffar.

Som en jämförelse ger soffa 410 träffar i Svenska Patentdatabas. Motsvarande sökning på soff* ger 1017. Möjligen ingår då alternativet soffpotatis.

Resårsängar klassas på A47C 23/04

Kommentering avstängd

Filed under immaterialrätt, innovation, patent

Sommarquiz för hängmattan – Facit

Medan sommaren ännu var sval kunde du ta del av PRVbloggens sommarquiz på just denna webbplats. Tack för att du hittar tillbaka! Om du inte hunnit pyssla i hettan kan du börja oxveckorna här!

(Alla svar finns att läsa i PRV:s statistikårsbok 2013)

Facit:
1. Det har tagit fart i uppfinnandet. Totalt i världen 2013 inlämnades 205 300 internationella ansökningar (PCT). Det var en ökning med 5,1 % mot året innan.
Hur stor var ökningen i Sverige?
Rätt svar: Tio procent (10,4 %)

2. Hur många varumärkesansökningar lämnades in i världen 2013?
Rätt svar: Under hundratusen (46 829 st)
(anm: avser så kallade ”Madridansökningar”, vilket inte framgick av frågan)

3. Vilket företag lämnade in flest nationella patentansökningar till PRV 2013?
Rätt svar: Scania (291 st)

4. Största andelen patentsökare till PRV finns i Stockholm. Ungefär 33 % av alla nationella patentansökningar 2013 kom från sökanden i Stockholms län.
Vilket län hade näst flest nationella patentansökningar 2013?
Rätt svar: Skåne

5. Stockholm toppar också på nationella varumärkesansökningar.
Vilket län kom tvåa beträffande nationella varumärkesansökningar 2013?
Rätt svar: Västra Götaland

6. Många söker varumärkesskydd på PRV från utlandet. USA är det land som toppar listan över hemland för utländska sökande. Men också från våra nordiska grannländer trillar in en hel del varumärkesansökningar.
Kom det fler varumärkesansökningar till PRV 2013 från USA enbart, än sammanlagt från Norge, Danmark, Finland och Island?
Rätt svar: Nej, det är fler från de fyra nordiska (142 st, mot 106 st från USA)

7. Ungefär hur stor andel av alla designansökningar beviljades 2013?
Rätt svar: Tre fjärdedelar (77 %)

8. Det finns en del kvar att göra i fråga om jämställdhet om man ser på andelen kvinnliga uppfinnare i de nationella patentansökningar som lämnas in till PRV.
Hur förhåller sig andelen kvinnor till män?
Rätt svar: 1:10

9. Hur förhåller sig andelen kvinnor till män gällande designansökningar?
Rätt svar: 1:4

10. Ungefär hur stor andel av de som söker patent använder sig av ombud?
Rätt svar: Tre fjärdedelar (73 %)

Kommentering avstängd

Filed under design (mönsterskydd), immaterialrätt, patent, varumärke

Upphovsrätt till apkonster?

apa (2)

Den frågan kan komma att ställas på sin spets i en tvist (ännu inte i domstol) mellan fotografen David Slater och Wikipedia. Bakgrunden till den något ovanliga frågeställningen är att David Slater, under en expedition i Indonesien, fick sin kamera stulen* av en apa. Apan lyckades, av en slump får man förmoda, ta ett hundratal bilder, varav några blev riktigt lyckade.  Inte minst den selfie som nu spridits som en löpeld över nätet och gjort fotografen känd. Efter att fotografen upptäckt att bilden fanns tillgänglig på Wikimedia Commons vände han sig till Wikipedia med ett krav att de skulle ta bort den med hänvisning till sin upphovsrätt. Wikipedia nekade att göra detta med motiveringen att fotografen inte hade upphovsrätt till bilden, då det de facto inte var han som fotograferat.

Utgångspunkten för att ett upphovsrättsligt skydd skall uppkomma är att verket är originellt. Annorlunda uttryckt, att det skall vara resultatet av en personlig, skapande insats. Detta torde utesluta möjligheten att fotografen skulle ha upphovsrätt till bilden (han var ju inte inblandad i dess tillkomst), men aktualiserar i stället frågan om det i så fall är apan som är att se som innehavare av upphovsrätten. I kravet på originalitet ligger dock implicit en förutsättning om att verket skall vara skapat av en människa, något som också framgår av lagens terminologi, där man använder begreppet upphovsman. Ett djur kan således aldrig skapa ett upphovsrättsligt skyddat verk på egen hand. (Möjligen kan ett djur skapa ett upphovsrättsligt skyddat verk efter instruktioner från en människa, men då tillfaller upphovsrätten människan i fråga.)

För den som vill läsa mera och är speciellt intresserad av apkonst(er) kan jag varmt rekommendera den (ö)kända konstnären Pierre Brassau (som för övrigt också finns representerad på Wikipedia).

*För enkelhets skull använde jag här begreppet stöld. Detta är dock i juridiskt hänseende felaktigt då brottet stöld innefattar ett uppsåt att tillägna sig föremålet i fråga. I frågan om apans agerande är det väl bättre att fria än fälla – vi får utgå från att hon bara ville låna kameran för en selfie.

Christian Nilsson
Chef, Internationella relationer
Patent- och registreringsverket

 

Kommentering avstängd

Filed under immaterialrätt, juridik, upphovsrätt

PRV söker en chefsjurist

Vi söker en chefsjurist då nuvarande befattningshavare går i pension vid årsskiftet. Sista ansökningsdag är den 10 augusti 2014. På vår webbplats kan du ta del av hur det är att arbeta på PRV, läsa och lyssna på intervjuer med medarbetare och ta reda på mer om tjänsten som chefsjurist.
Jobba hos oss
Läs mer om tjänsten

/Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentering avstängd

Filed under juridik

Den moderna patentinvändningen – en 20-åring mogen för förändring?

Den 1 januari 2014 fyllde patentlagens nuvarande bestämmelser om invändning 20 år. Som modell för ändringarna av regelverket stod den europeiska patentkonventionen, EPC. Bemärkelsedagen förtjänar att uppmärksammas, särskilt eftersom det under våren funnits anledning att fundera över vilken roll invändningsmöjligheten spelar, både för patenthavaren och för tredje man.

Det har länge varit möjligt att framställa invändning vid PRV, men före ändringen 1994 var invändningstiden betydligt kortare, bara tre månader, och tiden räknades från kungörelsen av utläggning av patentansökan. Anmärkningar mot patentet som inkom efter tremånadersfristens utgång var inte invändningar i patentlagens mening men kunde ändå ha betydelse eftersom PRV, då som nu, tar hänsyn till varje omständighet som kan utgöra hinder mot patent och som verket får kännedom om innan patent meddelas. Om ingen invändning inkom inom invändningstiden tog PRV ställning till om patentet kunde bifallas. Syftet med ändringen var att förbättra för patenthavaren så att denne, i likhet med vad som gäller enligt EPC, inte skulle behöva invänta invändningsperiodens slut innan patent kan meddelas.

Ända sedan den moderna patentlagen trädde ikraft 1967 har invändningsförfarandets syfte varit att komplettera den granskning PRV utför av ansökan i jämförelse med känd teknik. Invändningen ger PRV möjlighet att få kännedom om material som inte tidigare beaktats, till exempel att uppfinningen använts öppet eller publicerats i en mindre, utländsk, tidskrift före ansökans prioritetsdag. Sådana omständigheter är nästan omöjliga för patentverken att få kännedom om utan tredje mans upplysning.

I förarbetena till nuvarande patentlag sägs att det finns ett behov av ett invändningsinstitut. Ett beviljat patent kan visserligen ogiltigförklaras men detta kan ofta bli mycket dyrt – både för det allmänna och för parterna – eftersom ogiltigförklaring kräver att talan förs i allmän domstol. För att undvika processer finns all anledning att se till att invändaren får en sådan ställning under patenteringsförfarandet att denne kan känna sig helt trygg i att hans/hennes synpunkter beaktas i samma mån som sökandens.

Eftersom ett patent ger en monopolställning för utnyttjande av viss teknik är det önskvärt att förhindra att patent upprätthålls i strid mot gällande bestämmelser i patentlagen. Bevekelsegrunden för att staten ska dela ut ensamrätt till vissa förfoganden av intellektuellt skapande är ju att uppfinningen därigenom publiceras och blir känd för allmänheten och att detta i förlängningen bidrar till teknikens utveckling. Ett felaktigt meddelat patent kan naturligtvis få motsatt effekt – nämligen att otillbörligt hindra teknikutvecklingen under patenttiden.

Här kan man lätt få uppfattningen att invändningsinstitutet endast tjänar tredje mans syften, men så enkelt är det nog inte. Patenthavarens intresse ligger inte enbart i att få en ensamrätt att utnyttja sin uppfinning, utan hellre i att få en ensamrätt som klarar utmaningen av en ogiltighetstalan. Ett patent kan alltid ifrågasättas, men om det klarat att nagelfaras i en invändningsprocess kan det ha större möjlighet att överleva andra giltighetsprövningar. Mot den bakgrunden kan invändningen sägas gagna även patenthavaren.

I början av 2014 överprövade PBR ett beslut från PRV att avskriva ett invändningsärende för att patentet inte längre var ikraft (PBR:s målnr 13-054). Patenthavaren hade nämligen slutat betala årsavgifter, varvid patentet förfallit enligt 51 § patentlagen. Enligt bestämmelsen i patentlagen inträffar förfallet från och med ingången av det avgiftsår för vilket avgiften inte betalats, dvs. med viss retroaktiv verkan. Det anses dock alltjämt ha haft giltighet från och med ansökans ingivningsdag till och med dagen före förfallodagen. Invändaren ville att PRV skulle pröva invändningen eftersom ett upphävande av patentet enligt invändningsbestämmelsen i 25 § patentlagen har effekt från och med ansökans ingivningsdag, dvs. med fullständig retroaktiv verkan. De senaste 20 åren har PRV:s praxis varit att avskriva invändningsärendet med motiveringen att det inte längre finns någon ensamrätt att upphäva. Den så att säga kvarblivande rätten mellan ingivningsdagen och förfallodagen har inte ansetts vara skäl för en annan bedömning. PBR noterar i domskälen att lagstiftningen inte reglerar hur handläggningen ska fortgå i ett invändningsärende där patenthavaren slutat att betala årsavgifter för patentet. Eftersom det inte kan uteslutas att en invändare vill att ärendet ska prövas trots att patenthavaren slutat att betala årsavgift får det, enligt PBR, anses åligga PRV att innan ett invändningsärende avskrivs underrätta invändaren om att patentet förfallit och fråga invändaren om denne ändå begär att invändningen ska prövas. Som en följd undanröjdes PRV:s avskrivningsbeslut och ärendet återförvisades för fortsatt handläggning.

Det finns fler exempel på att lagstiftningen inte helt hängde med när utläggningen av patent slopades för 20 år sedan. Det kan ju nämligen vara så att patenthavarens bristande årsavgiftsbetalning varit ett sådant ursäktligt misstag som berott på omständigheter utanför patenthavarens kontroll, och att patentet därför senare återinsätts enligt 72 § patentlagen. Den invändare som inte begärt att invändningen ska prövas trots att patentet förfallit får då vackert finna sig i att handläggningen av invändningsärendet är avskriven utan möjlighet till återupptagning, och att den enda möjligheten att få patentet upphävt är att allmän domstol förklarar patentet ogiltigt. Kanske är detta en rimlig konsekvens av att invändaren avstår att driva invändningsprocessen när patentet förfallit, men det kan å andra sidan anses vara rimligt att invändningsförfarandet återupptas om patentet förklaras vara ikraft efter en begäran enligt 72 §. För närvarande pågår en omfattande offentlig utredning av patentlagen (se Dir. 2012:99 med tilläggsdirektiv 2014:67) och kanske får några av dessa osammanhängande regler i patentlagen ett nytt sammanhang när resultatet av utredningen presenteras.

Intresset för ett billigt invändningsförfarande som komplement till PRV:s uppgift att söka bland känd teknik och granska och bedöma patentansökan kan alltså vara ganska starkt förankrat hos alla som har att förhålla sig till patent på det ena eller andra sättet. I våras remitterade Justitiedepartementet en departementspromemoria (Ds 2014:2) med förslag på en samlad Patent- och marknadsdomstol att inrymmas som en särskild domstol inom Stockholms tingsrätt, med en Patent- och marknadsöverdomstol inom Svea hovrätt. I promemorian föreslås att ärendelagen ska tillämpas på invändningsärenden som prövas i den nya domstolen. En konsekvens av tillämpningen av ärendelagen är att domstolen kan besluta om ersättning för rättegångskostnader enligt 18 kap. rättegångsbalken. En överprövning av PRV:s beslut i invändningsärende blir således inte längre billig för den förlorande parten. Samtidigt följs därmed den princip som gäller för andra civilrättsliga processer mellan två parter, att den vinnande parten ska ersättas för de kostnader han/hon haft för att bevisa sin rätt. Ett annat förslag som förs fram i departementspromemorian är att den nya domstolen inte ska behålla den officialprövningsmöjlighet som PBR har idag om invändaren återkallar invändningen. Det allmänna intresset av att felaktigt meddelade patent inte upprätthålls har starkt stöd i dagens lagstiftning genom 26 § patentlagen, som stadgar att om invändaren återkallar sin talan får denna ändå prövas om det finns särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl kan vara att den tidigare kända teknik som invändaren grundat sin talan på i det närmaste utgör ett uppenbart hinder mot patent och att patentet därför aldrig borde ha meddelats. I en civilrättslig patentprocess i allmän domstol förfogar parterna dock huvudsakligen över processen, och den officialprövning som idag har utrymme i invändningsprocessen kan anses bli en alltför främmande fågel i sammanhanget.

Kanske är det 20-åriga invändningsförfarande vi idag känner moget för förändring. En förhoppning är dock att sådana förändringar sker med respekt för de behov som möjligheten till en kostnadseffektiv invändning fyller, så att vi kan fortsätta fylla på den tekniska kunskapsbanken med hjälp av starka patent.

/Louise Jonshammar, jurist på Patent- och registreringsverkets patentavdelning sedan 2004

Denna artikel har först publicerats i Blendow Lexnova, maj 2014.

Kommentering avstängd

Filed under patent

Superbroccolin med superkrafter

Superbroccoli

Superbroccoli

Den smakar och ser ut som precis vanlig broccoli, men påstås ha supereffekter för hälsan. Functional food, smart food, super food – visst attraherar oss tanken att det skulle finnas en grönsak som skyddar mot många av de allvarliga sjukdomar som vi ständigt blir påminda om i vänkretsen och i media. Vi som har blivit bergtagna av hälsa, träning och näringsrik mat – vi hugger på superbroccolin som ett löftesrikt mirakel som ska förlösa oss. Det verksamma i superbroccolin sägs vara ”glucoraphanin”, vilket förväntas reducera risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Även ämnesomsättningen sägs påverkas gynnsamt och hjälper till att besvärja bland annat diabetes. Bevismaterialet består av flertalet dietstudier samt tro, hopp och kärlek till broccolin.

Efter lång tids forskning och tester i brittiska institut har forskning och industri gått samman och kommersialiserat produkten som är framställd genom traditionell växtförädling, i detta fall en korsning mellan ”vanlig” broccoli och en siciliansk vild variant. Den odlas nu även i Sverige och finns att köpa i de större svenska livsmedelsbutikerna och i samband med detta har man i media diskuterat fördelar och problemområden med att utveckla och förädla växter.*

När produkten så äntligen står inför sin lansering är det många immaterialrättsliga tillgångar som samverkar. Superbroccolin är faktiskt patenterad: ”Broccoliart anpassad för förenklad skörd” EP 1597965. Och den är även varumärkesskyddad under namnet ”Beneforte”. Och sedan finns ju möjligheten till växtförädlarrätt. Nu börjar det bli snårigt för mig och jag ber Anna Ax, patentingenjör på PRV hjälpa mig att reda ut begreppen:

Vad är växtförädlarrätt?
- I det fall en växt är framställd via traditionell växtförädling så söker du inte patent för att skydda den nya växtsorten, utan du söker en växtförädlarrätt. Växtförädlarrätten ger dig ensamrätt för att föröka, bearbeta, sälja, importera och exportera växtsorten. Växtförädlarrätten ger skydd för en växtart eller hybrid i 25 år. Ansvarig myndighet för växtförädlarrätten är Jordbruksverket.

Vad är det som har patenterats i superbroccolin?
- Det som utgör uppfinningen, vilket framgår i de så kallade patentkraven, är en broccoliplanta där själva broccolihuvudet (eller kronan) är högre och sticker upp över bladverket. Broccolin ska ha en 25cm stjälk/stam mellan kronan och bladen och på denna del av stjälken får bladen inte vara större än ca 30 kvadratcentimeter. Syftet är att broccolin ska bli lättare att skörda mekaniskt och att broccoliplantan som skördats blir likformig. Uppfinningen omfattar även frön från en sådan planta. Om man läser den längre patentbeskrivningen så vill man även att hybrider, där den ena föräldern till en planta har egenskaperna ovan, ska omfattas av patentet.

Få se nu, vad göra med min superbroccoli? Jo, lite råstekt broccoli till grillad kyckling. Supermat i sommarkvällen. Smaklig spis!

/Anna Engquist, webbansvarig på PRV

*Ett urval från media:
Svensk superbroccoli – nyttig som en löprunda (DN)
Nej tack till superbroccolin (SvD)

Kommentering avstängd

Filed under innovation, patent

Ändringar i patentlagen den 1 juli 2014

Den 1 juli hände det viktiga saker på patentområdet i Sverige: Riksdagen har beslutat om ändringar av patentlagen angående språk och nu kan den patentsökande begära att patentet ska meddelas på engelska.

Detta innebär i praktiken att den sökande som vill ha förelägganden, beslut under handläggningen och andra skrivelser på engelska, samt själv vill svara på förelägganden och i övrigt kommunicera med PRV på engelska, kan göra det utan att handlingarna vid något tillfälle måste översättas.

Fördelarna för den sökande är bland annat att den egna interna processen många gånger kan förenklas och att de egna översättningskostnaderna kan reduceras.

Vi på PRV hoppas att lagändringen ska underlätta för svenska patentsökande. Ändringen har varit starkt efterfrågad av våra kunder!

Läs mer om detaljerna här: Ändringar i patentlagen 1 juli 2014

/Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentering avstängd

Filed under patent

Om hur man får vingar

”Pappa, hur får man vingar?”
Frågan kom från den fyraårige sonen efter att vi läst sagan ”Sunkan flyger” av Barbro Lindgren. Sunkan är en liten kille som så innerligt vill kunna flyga att det till slut växer ut vingar på ryggen på honom.
”Tja”, funderade jag. ”Det är nog inget man bara får som Sunkan… men man kanske kan bygga ett par.”
”Hur då?”

Hmm, nu blev det svårare. Visst, vi har ju den klassiska historien om Ikaros från den grekiska mytologin. Den känns dock möjligen något abstrakt och slutar dessutom i katastrof. En viss da Vinci hade ju också fina ritningar, men om de är realiserbara är väl en smula oklart. Nej, turligt nog mindes jag att jag under en planlös biltur genom östra Tyskland av en slump hamnade i Anklam – Otto Lilienthals födelseort, och där fick tillfälle att besöka det museum som är uppfört till hans minne. Nämnde Otto var den förste, åtminstone med hållbara dokumenterade bevis, som genomförde lyckade glidflygningar med egentillverkade vingar. Det var även på Ottos konstruktioner som bröderna Wright baserade sina historiska flygfarkoster.
Otto föddes 1848 och utbildade sig tidigt till mekanikingenjör vid Berlins tekniska universitet. Han fascinerades, liksom Sunkan, av fåglarnas flygförmåga och ägnade därefter 20 år åt att kartlägga fågelvingens aerodynamik. År 1889 publicerade han en sammanställning av sin forskning med verket ”Der Vogelflug als Grundlage der Fliegekunst”. En bibel för flygpionjärer. Efter dessa omfattande teoretiska studier började han med praktiska experiment. Med sitt tekniska sinne utvecklade han alltmer avancerade vingkonstruktioner och genomförde provflygningar från en kulle han benämnde ”Fliegeberg” utanför Berlin. Under 1890-talets första hälft vallfärdade människor till denna plats för att bevittna Otto i glidflykt nedför kullen. År 1894 startade han serieproduktion av sin s.k. ”Normalapparate”. Ett fåtal exemplar existerar ännu idag.

Normalapparate

Otto på väg nedför Fliegeberg.

Tyvärr slutade det för Otto på samma sätt som för Ikaros och Otto störtade mot sin död efter att ha blivit träffad av en kastvind under en flygning i augusti 1896.
Patent? Javisst, Otto beviljades 25 patent, varav fyra stycken avser hans vingkonstruktioner. Så nu har jag i alla fall ett bra svar till sonen; man bygger ett par enligt patentskriften US 544816 A. Hur det gick för Otto behöver jag inte berätta ännu…

Vill man ha fler förslag på vingar sneglar man lämpligtvis bland dokument med IPC-klassificeringen B64C 31/04 (Man-powered aircraft) och B64C 33/02 (Ornithopters – Wings; Actuating mechanisms therefor). Får man inspiration till nya fiffiga anordningar, t.ex. en kastvindskompensator, kan man enkelt lämna in en ansökan med PRV Online Filing. Mer information om hur man söker patent finns på PRV:s hemsida.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentering avstängd

Filed under innovation, patent