Möt oss på Eget företag 2014

Har du nyligen startat eller går i tankar på att starta eget eller köpa företag/affärskoncept? Vill du veta hur du bygger ditt varumärke och skyddar din verksamhet så att dina konkurrenter inte tjänar pengar på det du skapat?

Den 2-4 oktober finns vi på mässan Eget företag i Älvsjö, Stockholm, som är nordens största mässa för ny- och småföretagare. Passa på att lyssna på våra kostnadsfria föreläsningar och träffa våra experter. Ta chansen och ställ dina frågor om eget företagande direkt till oss på PRV och de myndigheter som vi samverkar med för att förenkla ditt företagande. Du kan bland annat få svar på dina frågor om skydd och ensamrätt till tekniska idéer, varumärken och design. Med rätt typ av skydd ökar du nämligen dina chanser att få avkastning på dina idéer.
Du kommer även att kunna träffa en ambassadör för kvinnors företagande samt få stöd och råd av verksamma företagare.

Vi som finns på plats är:
Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Försäkringskassan, Skatteverket, Tillväxtverket, Tullverket, Patent- och registreringsverket, Statistiska centralbyrån, Jordbruksverket, Pensionsmyndigheten, Vinnova, Energimyndigheten, Enterprise Europé Network, Business Sweden, Kommerskollegium.
Du hittar oss i monter B03:21

Vill du ha en kostnadsfri entrébiljett?
Använd koden fri2014 och svara på en mindre enkät så får du en entrébiljett (värd 200 kr) samt kostnadsfri tillgång till seminarierna. Vi rekommenderar dig att boka plats till seminarierna då det finns stor risk att många föreläsningar blir fullbokade.

Vi ses på mässan!

/Johanna Svensson, projektledande kommunikatör på PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt, Tillväxt, varumärke

Sparkvagnar snart åter på gator och torg

PRVbloggen fortsätter på temat cyklar och gör här ett försök att förutspå kommande trender.

DBS Tomahawk

DBS Tomahawk. Bästa cykeln någonsin?

När jag var liten skulle cykeln gärna vara utrustad med ryggstödslimpa och aphängarstyre. Växlar skulle det också vara. Och broms så att man kunde bjuda på fräsiga grussladdar. Ryggstödslimpa och aphängarstyre verkar inte vara lika hett längre. Märkligt nog inte växel och broms heller. Cykelbanorna är numera välfyllda med cyklister på enväxlade cyklar med fast nav vilket innebär att pedalerna alltid roterar med hjulet. Kompletterande handbroms ska det inte vara utan man reglerar farten fullt ut med pedalrotationen. Tydligen kallas det ”fixie” efter engelskans fixed gear. På nätet finner man mängder med butiker och forum för fixiecykling. Ja, fenomenet kan nog betraktas som en växande subkultur.

På väg nedför en av huvudstadens större broar blev jag häromdagen omkörd av ett fixie-ekipage. Pedalrotationen var smått fantastisk varför fötterna hos föraren, eller snarare passageraren, istället var parkerade på styret. ”Hmm, jag undrar hur man får stopp på den där hojen”, funderade jag samtidigt som jag justerade min egen hastighet till 42 km/h med ett lätt tryck på bromsen. I min fantasi fastnade pedalen på framförvarande ekipage i vägräcket varpå dess åkare roterade ner i Pålsundet med tre mollbergare i kråkstil och där blev uppfiskad av en grupp överförfriskade sightseeing-turister i m/s Delfin 1. När jag vaknade från denna märkliga dagdröm var ekipaget borta och Pålsundet låg stilla, så jag förmodar att det hela avlöpte väl.

Ja, eftersom cykelutvecklingen faktiskt tycks gå bakåt känns det naturligt att göra en snabbgenomgång av cykelns historia:

Höghjuling

2015 års cykelmode?

De första cykelliknande konstruktionerna dök upp i Paris under 1790-talet. Dessa så kallades sparkvagnar bestod av två eller fyra hjul sammanbundna med en ram med säte från vilket man i sittande läge sparkade sig framåt. Framhjulet eller framhjulen kunde inte vridas, så om man ville ändra färdriktning fick man stanna och justera densamma. Ekipagen var framförallt leksaker för rikemansfolk och kördes i parker och danssalonger. Först omkring år 1855 konstruerade tysken Philipp Moritz Fischer en tvåhjuling med tramppedaler. Huruvida årtalet är riktigt diskuteras dock i historiekretsar. Vissa hävdar att fransmannen Pierre Lallement var först. Hursomhelst var det sistnämnde som år 1866 beviljades det första patentet på en pedalförsedd tvåhjuling, se US 59915 A. Designen såldes till bröderna Olivier som tillsammans med smeden Pierre Michaux bildade företaget Michaux et Cie. Snart hade man en färdig konstruktion lämpad för masstillverkning och i Paris startade de världens första fabrik för vad som då benämndes velocipeder. Som fortskaffningsmedel fanns det dock fortfarande en del att önska. Bl.a. saknades utväxling så för att möjliggöra större hastigheter experimenterade man vidare med större framhjul. År 1870 presenterade engelsmännen James Starley och William Hillman en s.k. höghjuling med ram av järn och stålekrar i hjulen Modellen kallades Ariel och blev en succé. Naturligt nog ansågs det vara tämligen farligt att framföra en dylik konstruktion och utövandet var mest ett nöje för välbärgade våghalsar. År 1879 uppfann engelsmannen Harry Lawson en cykel med kedjedrivning av bakhjulet. Konstruktionen patenterades i England och USA, se t.ex. US 345851 A. En vidareutveckling kallad the Rover Safety Bike introducerades 1885 av engelsmannen John Kemp Starley och gjorde cykeln mer folklig. Med luftfyllda däck utvecklade av skotten John Boyd Dunlop, se patent US 523270 A, blev dessutom färden mer bekväm. Den moderna cykeln var född.
Ett roligt sidospår är den svenska Svea-velocipeden utvecklad av bröderna Ljungström under finansiering av Alfred Nobel. Cykeln utrustades med Birger Ljungströms patenterade frihjulsmekanism, se SE 3949 C1, och kompletterades även med fotbroms. Under åren 1894 till 1900 tillverkades ca 2000 exemplar hos firma Palmkrantz & Co på Kungsholmen i Stockholm. Cykeln hade en avancerad upp- och nedgående trampmekanism och blev sedermera utkonkurrerad av billigare cyklar med konventionella, roterande pedaler. Synd.

Tja, slutsatsen efter denna genomgång blir att vi med stor sannolikhet snart beskådar ekipage utan kedjedrift, styrning och luftfyllda däck på cykelbanorna. Klassiska sparkvagnar kort och gott. Själv tycker jag dock att tvåhjulingar börjar kännas hopplöst mainstream. Inom tre år är det enhjulingar som gäller. Kom ihåg var ni läste det först.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Källa: Tekniska muséet

Lämna en kommentar

Filed under innovation, patent, varumärke

Vad är en patentpool?

Jag har frågat Omar Al-Askary och Sebastian Diskay, bägge patentingenjörer på PRV. Såhär förklarar de upplägget med en patentpool:

- En patentpool är en sammanslutning mellan två eller flera företag, ofta på global nivå. Man går helt enkelt samman i ett konsortium och lägger egna utvalda patent i en gemensam pool. Som ingående företag kan man sedan mycket förmånligt licensiera eller byta patent med varandra via poolen. Andra företag som inte ingår i poolen kan licensiera patent direkt från poolen och behöver därmed inte vända sig till många olika företag. De har då endast en aktör, det vill säga poolen, som samarbetspart. På så sätt kan en patentpool underlätta utvecklingen av avancerade tekniska produkter som till exempel en mobiltelefon som består av tusentals patent. Att licensiera de komponenter som behövs för en sådan tekniskt avancerad produkt är ett oerhört stort arbete. En patentpool gör det smidigare och är särskilt nyttig och användbar inom områden där det förekommer mycket intrång och där rättsprocesserna slukar enorma resurser och pengar och verkar hämmande på teknikutvecklingen. Licenspengarna som kommer in till poolen kan användas för att driva rättsprocesser och är även inkomstbringande för de ingående parterna. Ett tidigt exempel på en patentpool är inom tekniken för symaskiner, där bland andra företagen Singer, Baker, Wheeler & Wilson och Grover redan på 1850-talet ingick en patentpool för att förhindra ömsesidiga intrång. Kritiken som ibland hörs mot patentpooler är att de kan fungera som monopol och försvåra för små aktörer och därmed hämma den tekniska utvecklingen, det vill säga helt gå emot det bakomliggande syftet med patent.

DragkedjaPatent är till för att stimulera till innovationer och spridandet av teknik. Patent ska ge förutsättningar för forskning och kostsam utveckling genom att minska risken att bli kopierad.

Därför följer de flesta patentpooler idag en uttalad etisk princip som kallas FRAND (fair, reasonable and non-discriminatory terms), vars målsättning är att stora konkurrenter såväl som små uppstickare ska ha bra möjligheter att bygga vidare på patenterad teknik och hålla kostnader för licenser på en rimlig nivå.

I korthet så kan patentpooler bidra till att:

  1. Minska intrång, förenkla arbetet kring intrång.
  2. Underlätta licensiering och teknikutveckling, både för de parter som ingår i poolen men också för företag inom samma teknikområde som inte ingår i poolen.

Ericsson och Nokia är ett exempel på två stora globala konkurrenter som har valt att gå samman i en patentpool för att möjliggöra den egna tekniska produktutvecklingen inom telekom. Andra typiska teknikområden för patentpooler idag är RFID-teknik och WIFI-teknik.

Tack för förklaringen!

Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Lämna en kommentar

Filed under patent, veckans fråga

Små cyklar dom far omkring

Cykelpojk_blogg
Jag var nog fem eller sex. Kanske var jag sju – men det låter mycket – när brorsan och jag gick upp på Krongatan för ännu ett av alla försök. Det sista. Brorsan sprang. Och släppte. Den här gången slutade inte äventyret med nya skrubbsår. Jag kunde cykla.

Cykeln var vit och hade pakethållare, på tok för låg för en vuxen att ränna efter. Förmodligen var det därför min bror tilldelats det diskutabla hedersuppdraget att agera körlärare. Men han fullgjorde alltså sitt åtagande.

Oklart var cykeln kom ifrån och ödet den tillmötesgick. Den var ett slags kvarterets övningsfordon som leddes mellan uppfarterna. Nu har ju alla egna.

Lära sig cykla är en svår sak. Och skolorna är många: Stödhjul eller inte? Springcykel? Förmodligen egalt så länge som resultatet uppnås: Friheten att plötsligt ta sig tre gånger så långt. Eller tre gånger så fort, vilket man vill.

Hjälm till cykel hade vi inte i DDR-Sverige, överhuvudtaget, alls. Huvudlöst! (Bälte bak i bilen fanns inte heller – men det är text för en helt egen blogga).

Tour de France kommer jag nog aldrig att cykla. Jag är inte knarkare till det. Men tids nog får man cykla. För bensinen kommer att ta slut. Förr eller senare.

Lite rassel och lite pling. Rassel, rassel, rassel och pling..!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fakta: Cykeln har inte en uppfinnare utan har utvecklats kontinuerligt sedan ”löpmaskinen” från sent 1700-tal. Exempel på svenska tillverkare är Crescent, Monark, Kronan och Skeppshult. Det har genom åren funnits över 2500 olika emblem från svenska cykeltillverkare och återförsäljare.

Källa: Tekniska Muséet

Lämna en kommentar

Filed under design (mönsterskydd), immaterialrätt, patent, varumärke

Immaterialrättsstrategi på en internationell marknad

Social lottery

Social lottery

Jag har fått möjlighet att intervjua Maria Larsen, bolagsjurist på Genera Networks, om hur de arbetar med immaterialrätt i företaget. Företaget står inför en expansion och en genomtänkt immaterialrättsstrategi är avgörande för företagets möjligheter att agera på en internationell marknad.

Hur skulle du vilja formulera ert företags grundvärderingar med några rader?
– Genera är en snabbväxande leverantör av unika lotteri- och spellösningar. Vi riktar oss till reglerande spelbolag. Våra spel och lotterier är en kombination av enkelhet, högt underhållningsvärde, bred distribution och attraktiva vinster vilket gör dem enastående i sitt slag. Vi skräddarsyr spelformaten tillsammans med våra kunder för att nå ut till en mycket bred allmänhet på olika slags marknader, nationellt eller i form av gränsöverskridande samarbeten.

Vad driver ert företagande?
- Vi driver Genera utifrån vår affärsidé om att skapa innovativa spelformat som licensieras endast till reglerade spelbolag, vars överskott till stor del kommer samhället till gagn. Bolaget står inför en internationell expansion för att kunna gå från att idag vara en nordisk leverantör till en global formatägare

Hur skulle du vilja beskriva era immateriella tillgångar och er strategi för immaterialrätt?
– Generas olika spelformat är ett resultat av många år av produkt- och konceptutvecklingsarbete. Detta sker i nära samarbete med våra kunder och vi samäger de immateriella tillgångar som skapas och kontinuerligt förbättras. Vårt patentsökta lotteriformat ”Nabor” har licensierats av statliga Veikkaus i Finland och Norsk Tipping i Norge. Spelet är ett lotterispel med ett stort socialt underhållningsvärde, med TV program och rikstäckande distribution i såväl digitala kanaler som i ombudsledet. Att skydda våra tillgångar och aktivt arbete med immaterialrätt är en förutsättning för att vi skall lyckas med vår internationella expansion.

Har ni registrerade immaterialrättsliga skydd?
– Genera har idag flera bruksmönsterregistreringar (utility models). Bruksmönster är ett immaterialrättsligt skydd som inte finns i Sverige men som är ytterst användbart i de
länder där skyddet finns att tillgå, antingen som alternativ till patent eller som ett tillfälligt skydd tills dess att ett patentskydd erhålls. Vi har även ett par godkända varumärken i Sverige och EU samt diverse domännamn.

Har ni anlitat ett ombud i immaterialrättsliga frågor? 
– Det har vi och det rör sig om flertalet kontakter världen över, särskilt patentombud och patentingenjörer på respektive marknad. Vår tanke är att det krävs en erfaren patentingenjör för att skriva en bra patentansökan med välformulerade patentkrav även om vi på Genera vill vara ständigt delaktiga i det arbetet.

Vem hos er ansvarar för immaterialrätten och era immaterialrättsliga tillgångar? 
– I nuläget är det framförallt min roll i egenskap av bolagsjurist att ansvara för arbete kring de immaterialrättsliga tillgångarna. Vi strävar efter att öka värdet på våra tillgångar, dvs. formatets värde. Arbetet att utforma strategin sker i samarbete med Generas styrelseordförande och ansvaret ligger på VD. Personalen är också involverad och medveten om vikten av att skydda och förvalta immaterialrätten.

Har ni immateriella tillgångar utöver de registrerade skydden? 
– Ja. Våra spelformat kan jämföras med TV-industrin där framgångsrika TV-format snabbt kan licensieras och lanseras på många olika marknader. TV-formatets värde ökar kraftigt över tid och utöver de registrerade skydden är det avgörande för våra kunder att våra format även innehåller information och expertis angående hur man framgångsrikt lanserar och driver nya, moderna lotterispel.

Var befinner ni er om fem år?
– Generas vision är att kunna omsätta mer än 100 miljoner kronor 2016. Om fem år har vi levererat tre egenutvecklade och skyddade spelformat till minst 15 reglerade spelbolag
på tre kontinenter. Vi är en global formatägare.

Vad är viktigt för er att tänka på när ni går ut internationellt?
– Ur ett immaterialrättsligt perspektiv måste vi ständigt ta beslut om var det är gynnsamt att söka skydd av olika slag och balansera detta mot uppsatta lönsamhetsmål. Ett starkt immaterialrättsligt skydd är inte bara nödvändigt för att skydda våra tillgångar mot intrång utan även ett starkt försäljningsargument gentemot potentiella kunder.

Tack för intervjun!

Anna Engquist, webbansvarig på PRV

TIPS!
Se vårt webbsända seminarium om immateriella rättigheter i en digital värld
Fler företagare berättar om hur de skyddar sina immateriella tillgångar.

 

1 kommentar

Filed under affärsutveckling, patent, SME (små- och medelstora företag), Tiilväxt, Tillväxt

Håll dig uppdaterad!

nyhetsbrev_september
Ny termin, nya ambitioner. PRV:s nyhetsbrev håller dig uppdaterad om vad som händer inom våra olika verksamhetsområden; patent, varumärken, design och upphovsrätt. Här får du också tips på spännande seminarier och kurser. Prenumerera du också. Välkommen!

Prenumerera på PRV:s nyhetsbrev

Anna Fanqvist
Kommunikatör
Patent- och registreringsverket

Lämna en kommentar

Filed under affärsutveckling, immaterialrätt, innovation, Tillväxt

Webbsända seminarier för dig med företagsdrömmar

Alla som vill starta eget företag har en sak gemensamt – behovet av att skaffa information och få vägledning om hur det går till. För att underlätta den processen har sju myndigheter gemensamt tagit fram en serie direktsända webbseminarier med samlade tips och råd för att förenkla företagsstarten. Den 15 september sänds första avsnittet. Seminarieserien är kostnadsfri.

Den 15 september drar de myndighetsgemensamma direktsända webbseminarierna igång. Deltagarna följer sändningarna över webben, det enda som krävs är bredbandsuppkoppling samt en dator, mobiltelefon eller läsplatta med högtalare. Frågor ställer deltagarna direkt till föreläsarna i chatten. Seminarieserien är kostnadsfri men antalet deltagare är begränsat så föranmälan krävs.

Under hösten kommer sex webbseminarium att direktsändas och varje seminarieomgång är uppdelat i fem avsnitt:

Avsnitt 1: Din affärsidé (Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen) Tips och idéer om hur du kan tänka när du ska forma din affärsidé och om nyttan med en affärsplan. Vi pratar finansiering och budget och var man kan få hjälp med sin företagsstart.

Avsnitt 2: Företagsformer (Bolagsverket, Skatteverket, Försäkringskassan) I vilken form vill du driva ditt företag? Enskild firma eller kanske ett aktiebolag? Är du ensam eller är ni fler som ska starta tillsammans? Här tar vi upp de allra vanligaste företagsformerna och beskriver skillnaderna.

Avsnitt 3: Skatter, tullavgifter och moms (Skatteverket, Tullverket) Hur fungerar det med skatter och avgifter för mig som företagare? Vad gäller om jag ska importera? Hur redovisar jag och till vem, är några frågor vi får svar på i det här avsnittet.

Avsnitt 4: Företagsnamn och varumärke (Bolagsverket, Patent- och registreringsverket) Vad ska ditt företag heta och vad får det heta? Hur skyddar du ditt företagsnamn och varumärke?

Avsnitt 5: Registrering (Bolagsverket, Skatteverket) Här får du konkret fakta om hur du går tillväga när du ska registrera ditt företag. Du får veta hur och var du gör det på enklaste sätt.

Webbseminarierna startar den 15 september. Föranmälan krävs. Besök verksamt.se för anmälan och mer information.

Bakom satsningen står Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Försäkringskassan, Patent- och registreringsverket, Skatteverket, Tillväxtverket och Tullverket.

/Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt, SME (små- och medelstora företag), Tiilväxt

Immateriella rättigheter i en digital värld

Välkommen till höstens första webbsända seminarium den 4 september:
E-handel – immateriella rättigheter i en digital värld

Med oss på denna dag är företaget Fyndiq som har hittat en lösning på att driva trafik till sin webbplats. PRVbloggen har fått tillfälle att byta några ord med Dinesh Nayar, medgrundare och VD för Fyndiq:

Vem är du?
- Jag heter Dinesh Nayar är 34 år gammal och är medgrundare och VD för Fyndiq. Kommer från Stockholm och är utbildad på Kungliga svenska balettskolan och har arbetet med Cullbergbaletten. Jag lärde känna de övriga Fyndiq-grundarna 2009 och det var samma år som vi startade igång vårt bolag.

Vad är Fyndiq?
- Fyndiq är en marknadsplats på nätet som erbjuder mer än 170 000 produkter till fyndsugna konsumenter. Samtidigt är vi en merförsäljningskanal för e-handlare som enkelt vill öka sin försäljning eller avyttra produkter som rör sig långsamt. Över en halv miljon svenskar har handlat på Fyndiq sedan starten och resan för att bygga ”the one stop bargain shop” runt om i världen har bara börjat. Fyndiq etablerades på marknaden 2010 och har sedan dess haft en väldigt stark tillväxt. I dag är vi ett av Europas mest snabbväxande teknikbolag. Vi är ett entreprenörsdrivet start-up med ett stort engagemang och högt uppsatta mål för framtiden. Under 2014 fortsätter vi att hålla samma starka tillväxt med siktet på är att bli störst i Sverige och ta Fyndiq ut på den internationella marknaden. Idag är vi runt 60 ambitiösa och stolta Fyndianer.

Hur bygger ni ert varumärke mot handlarna/butikerna?
- Genom att leverera försäljning till dem. Fyndiq är en merförsäljningskanal för alla typer av handlare och butiker. När vi levererar orders till dem ser de att Fyndiq är en bra säljkanal och då utökar de sitt sortiment hos oss. Utöver detta har vi byggt upp en stark närvaro genom att finnas med som talare och/eller sponsor på olika typer av e-handelsevent i Sverige.

Hur bygger ni ert varumärke mot slutkonsumenterna?
- Genom all typ av marknadsföring. Både on- och offline. Vi sköter allt marknadsföringsarbete in-house och det är onlinekanalerna som vi använder oss av främst och ”kryddar upp” med offline som till exempel radio- och tv-annonsering.

Hur har Fyndiq utvecklats om två år?
- Vi arbetar hårt för att bli en av de största siterna i Sverige då vi som marknadsplats med ett tydligt fyndfokus har något för alla. Vi kommer även att finnas på fler marknader än Sverige om två år.

Hur ser konkurrensen ut idag? Vad är unikt med Fyndiq?
- Vi ser ingen direkt konkurrent till Fyndiq idag. Man kan säga att vi konkurrerar med alla typer av marknadsplatser/varuhus (digitala och fysiska) som Amazon eller Gekås i Ullared men vi är ensamma om den position vi har inom vår nisch.

Immaterialrätt i en digital värld. Ser du särskilda utmaningar här?
- Den digitala världen är fortfarande väldigt ung och det finns mycket som inte är reglerat än vilket gör att det inte finns mycket att luta sig mot. Den digitala världen utvecklar sig också snabbare än den fysiska vilket gör att regler, lagstiftning, rutiner etc. som fungerar väl i den fysiska världen inte fungerar online och heller inte hänger med i den takt som de borde.

Tack för samtalet!
Vi ses på webbseminariet den 4 september: E-handel – immateriella rättigheter i en digital värld
(Alla PRVbloggens läsare hälsas välkomna.)

/Anna Engquist, webbansvarig på PRV

 

1 kommentar

Filed under affärsutveckling, SME (små- och medelstora företag)

Antikrunda hemma i garaget

Jag hittade inte mindre än två stycken i gammelfasters verktygslåda. Den gröna var på vippen att brista omkring 10, så jag förstår varför hon köpt på sig den grå. Faster verkar haft en fäbless för talmetrar.

IMG_0944
Foto: Thérèse Ahlén

Du har säkert en hemma också. Ett måttband i stål, välvt tvärs längsriktningen, som fjäderbelastat rullas in i ett handtag av plast. På sidan sitter en spärrknapp. En äkta talmeter har också en utfällbar tunga samt en ritsfunktion.

Ska vi vara noga heter det märkmätare. Talmeter är ett degenererat varumärke – ett varumärke som egentligen hör till en viss tillverkare men blivit synonymt med en hel produktkategori. Permobil är också ett sådant.

Salig gammelfasters verktygslåda har varit med mig sedan 1998, men jag har nog aldrig riktigt sett botten. Nu ville Ebba bygga lådbil – och det hör ju liksom till att lådbilar byggs av lite vad man har hemma – så vi grävde lite djupare i lådan.

Patent, stod det på dem. Innan jag insett innehållet i de två plastkapslarna gick tankarna till Svensk Patentdatabas, men då halva min arbetsgrupp är experter på just mätteknik tog jag istället måttbanden till jobbet för värdering.

Lars Jakobsson – mättekniker och klassningsexpert – man får anta att den gröna inhandlades före den grå. Defekten ca 10 cm in på den grönas band tyder på det. De verkar dock tillhöra samma generation. Kan du säga något om ungefärligt tillverkningsår?

Ture Anders Ljungberg uppfann märkmätaren när han skulle bygga om sitt hus 1949. Namnet talmeter kommer av uppfinnarens initialer (TAL). Till en början skedde tillverkningen hemma i Ljungbergs garage. Den första rullades ut 1954.

Vi kan jämföra de här med figur 1 i tyska patentskriften DE 854 709 från 1952 och se precis samma form på plasthöljet. Det behöver i och för sig inte betyda att de är från första leveransen. Patentskriften visar också i första hand funktionen – det är ju möjligt att designen gradvis ändrats mellan teknikskiftena.

Men Ljungberg tillverkade som sagt talmetrarna i garaget och det är högst troligt att designen inte ändrades så ofta i de tidiga årgångarna. Sannolikt tillhör de här den första generationens talmetrar från 50-talet.

Vad fanns det för alternativ till talmetern vid den här tidpunkten?

Jag skulle säga tumstocken. Med tumstocken kan man också skapa räta vinklar som ersätter vinkelhaken. Annars fungerar alltid det klassiska måttbandet.

Finns det något samlarvärde i gammal mätutrustning?

De hade en riktig dyrgrip på Antikrundan. Det var ett astronomiskt instrument. Det var urgammalt, gjort i metall och betingade också ett astronomiskt belopp.

Talmetrarna har ju gjorts i massupplagor, så de tillmäter nog inget större värde. Men som med alla föremål beror det på om någon samlar och föremålens skick. Den grå är i alla fall hel. Den gröna har ju ett brott ca 10 cm in på måttbandet.

Hur klassar du talmetern?

Utdragbara mätband klassas på G01B3/10.

Tack Lars!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Källa: Hultafors och DN

Kommentering avstängd

Filed under immaterialrätt, patent, varumärke

Patent säljer, liksom sex

Jag blev nervös, för expediten pratade patenterad botten hela tiden. Jag vet ju att patenterad inte är samma som bra. Men det lät bra. Och det var flera lager med patent. Flera bäddlager. Jag har köpt ny säng.

Man ser dem överallt och borde kunna hålla huvudet kallt, men vi hade travat runt butiken nästan två timmar när hon började gå på med patentargumenten. Och hon är inte ensam. Patent säljer.

Jag vet ju att de krav vi ställer på patenterbarhet handlar om en teknisk lösning som ska vara ny och skilja sig väsentligt från tidigare. Bra ligger hos betraktaren. Men jag skrev naturligtvis på.

Vad betyder då patent? Ordet är äldre än det moderna patentväsendet och har i äldre tider använts om ”öppna brev” (litteræ patentis), kungörelser och privilegiebrev av olika slag. Svenska Akademien har i fixerat betydelsen till ”ensamrätt till uppfinning”.

Det finns alltså inte i patentlagstiftningen, tillämpningen av denna eller i den rent lexikala betydelsen något som laddar ordet patent med positiva värden. Kanske skulle man också hintat säljaren att alla inte är lika ”patentusiestiska”?

Men patent säljer. Liksom sex.

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fakta:
Svensk Patentdatabas ger 1738 träffar på ordet säng, vilket är nästan dubbelt så många som den hyfsat avgränsade produkten spis (931 träffar) som inte sällan förekommer elektrifierad.

Söker vi trunkerat på säng*, alltså lägger till alla ord som börjar på säng-, (som sängbotten) får vi inte mindre än 4605 träffar.

Som en jämförelse ger soffa 410 träffar i Svenska Patentdatabas. Motsvarande sökning på soff* ger 1017. Möjligen ingår då alternativet soffpotatis.

Resårsängar klassas på A47C 23/04

Kommentering avstängd

Filed under immaterialrätt, innovation, patent