by | 17 maj, 2013 · 08:04

Hur tar jag reda på om min idé är ny?

svar_vitFör att skydda din idé bör du börja med att fundera på vilken immaterialrättslig skyddsform som kan vara aktuell för dig. Har du kommit på en teknisk lösning på ett problem (patent), eller är det möjligen någon form av utseende (mönster/design), eller rent av ett ord eller en symbol (varumärke) du vill skydda?
Om du funderar på att lämna in en patentansökan finns det flera saker du kan göra i förberedande syfte. Om din idé redan är känd, eller rentav skyddad, lönar det sig inte att försöka patentera den. En enkel förundersökning ger dig alltså chansen att avbryta eller lägga om kursen för ditt eget utvecklingsarbete i tid. Men kom ihåg att inte avslöja uppfinningen för någon som du inte avtalat om sekretess med!
Du kan själv undersöka hur det ser ut på ditt teknikområde genom att söka offentliga patent i Svensk Patentdatabas och esp@cenet.

Att göra din egen sökning
Med de sökmöjligheter PRV erbjuder kan du själv undersöka om din uppfinning redan är känd. Kom ihåg att även om du inte hittar något så innebär det inte per automatik att du får ett patent. Även om databaserna och registren är bra verktyg har de sina begränsningar. Det innebär att en patentingenjör kan hitta material som du inte har träffat på. Dessutom finns det andra villkor än nyhetskriteriet som din uppfinning måste uppfylla.
PRV:s e-tjänst Svensk Patentdatabas är en helt kostnadsfri söktjänst. Här hittar du patent och offentliga patentansökningar som omfattar eller kan komma att omfatta Sverige.
Patentdatabasen esp@cenet är ytterligare ett bra hjälpmedel. Den innehåller över 60 miljoner dokument från hela världen och du kan söka genom att till exempel använda nyckelord eller klassbeteckningar.
Att göra sökningar på egen hand kan vara både tidskrävande och komplicerat. Du kan välja att överlåta sökningen till vår konsultverksamhet eller till någon privat aktör som tillhandahåller liknande tjänster.

Ta hjälp av PRV InterPat i din sökning
Vi erbjuder olika konsulttjänster som innebär att vi analyserar, kombinerar och bearbetar fakta och information åt dig. Det sparar tid och ger dig ett mycket bra beslutsunderlag och en större säkerhet inför din eventuella patentansökan. Undersökningen utförs av en patentingenjör och ger snabbt svar på varierande frågor, som om det finns andra lösningar som liknar din uppfinning, vilka konkurrenter du har eller hur den senaste tekniken inom ett område ser ut. Med hjälp av resultatet kan du skapa dig en bild av hur din uppfinning skulle stå sig i konkurrensen och om det är värt att satsa på din idé.

De undersökningar som du beställer av oss är konfidentiella. Ingen kommer att få veta att du har gett oss ett uppdrag. Kontakta PRV InterPat om du vill vet mer om våra konsulttjänster och hur vi kan hjälpa dig.

/Patentsupport på PRV

2 kommentarer

Under immaterialrätt, patent

Taggat som , ,

by | 15 maj, 2013 · 01:30

Roxtec tror på kabeltätning och immateriella tillgångar

roxtec

Företaget Roxtec tillverkar ett brett sortiment av innovativa kabel- och rörgenomföringar som är baserade på ett patent som löpte ut för två år sedan. I samband med det har konkurrenterna närmat sig men Roxtec har funnit vägar för att ligga steget före dem.

Roxtec konstruerar och utvecklar kabel- och rörgenomföringar som används i allt från väggar till teknikbodar till vindkraftverk, och inte minst till havs, vilket är det ursprungliga användningsområdet. Sortimentet har utökats när Roxtec sett ett behov av att gå in på nya marknader.

- Vi utgår från vad våra kunder vill ha, det är det centrala, säger Jenny Filipsen, IPR manager på Roxtec.

Roxtec använder en kombination av metoder för att skydda sin affär och de arbetar långsiktigt. Exempelvis kombinerar företaget immaterialrätterna patent och varumärke: Patentet säkerställer ett skydd för den tekniska lösningen och varumärket skapar igenkänning bland kunderna. Genom den kombinationen skapas ett skydd mot direkta kopior även när patentet gått ut.

Immateriarätt, hela företagets angelägenhet
För att nå framgång i sina affärer lägger Roxtec stort värde vid att alla anställda känner till att företaget jobbar aktivt med immaterialrättsfrågor, även om de inte behöver ha kunskap om detaljerna. Det beslutade ledningen för några år sedan. På Roxtec får alla nyanställda i sin introduktionsutbildning en presentation kring immaterialrätt och hur företaget arbetar med dessa frågor. Det finns flera anledningar till att företaget gör denna satsning. Ett skäl är att förbättra möjligheten att snabbt kunna stoppa plagiat:

- Till exempel om de anställda ser något som de kan misstänka är en kopia av våra produkter så vet de vem på huvudkontoret de ska vända sig till. Vi säljer en säkerhetsprodukt och det är jätteviktigt att vi är ensamma om utseendet. Ser något ut som en Roxtec-produkt men är dåligt kan det vara förödande för oss, Säger Jenny Filipsen.

Jenny Filipsen vill nyansera bilden av immaterialrättsarbetet. Hon tycker att det finns en överdriven respekt och tror att många har blivit skrämda av att det ska vara något väldigt svårt. Jenny avslutar:

- Det är inte så svårt egentligen. Om man bara vill förstå. Man behöver inte kunna allt, men veta när man behöver ta hjälp av experter.

Patent är en ensamrätt att utnyttja en uppfinning, rättigheten gäller som längst i 20 år. Ett varumärke fungerar som en igenkänning för produkten och det kan leva för evigt, så länge det förnyas var tionde år.

/Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV

Kommentera

Under affärsutveckling, immaterialrätt, innovation

Taggat som , ,

by | 13 maj, 2013 · 02:00

Filmtajm immaterialrätt!


Immaterialrätt kan vara svårt att ta till sig på egen hand. Då kan det underlätta att lyssna till vad andra har att säga. På YouTube hittar du våra filmer om immaterialrätt. Du kan lyssna till våra webbsända seminarier, se våra mer skojfriska ”reklamfilmer” från webbingången För företagare och få en introduktion till immaterialrätt i PRV-skolan online.

/Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentera

Under immaterialrätt

Taggat som , , ,

by | 8 maj, 2013 · 04:05

Höghöjdshotell bygger på bra avtal

Treehotel

Treehotels affärsidé är att erbjuda sina gäster en unik hotellupplevelse. De vårdar och arbetar aktivt med både sitt eget varumärke och sina samarbeten med andra parter, där avtal är en viktig bit.

När man pratar om immateriella tillgångar är det lätt att tankarna glider in på de specifika rättsskydden: Varumärkesskydd, patent, designskydd. Men immateriella tillgångar kan förädlas på många sätt och även andra strategier kan vara viktiga, i sig själva eller i kombination.

Treehotels affärsidé är att erbjuda sina gäster en unik hotellupplevelse. Hotellrummen – som alla skiljer sig åt – är placerade uppe i träden, mitt ute i den storslagna norrländska naturen sju mil från Luleå. Rummen har namn som The Bird’s nest, The Mirrorcube och The UFO och ser ut därefter. Kent och Britta Lindvall öppnade Treehotel 2010, sedan dess har de haft många tillfällen att fundera över – och fatta beslut kring – företagets immateriella tillgångar.

Avtal – grunden för ett gott samarbete
En viktig strategi för att förädla immateriella tillgångar är samarbete med andra. Genom avtal regleras vad man kommit överens om och är en förutsättning för att samarbetet ska fungera. Utan att gå in på detaljerna så kan vi konstatera att avtalsfrihet råder, vilket betyder att man genom avtal har stor frihet att själv bestämma vad som ska gälla. Det kan till exempel vara hur en samarbetspart ska få utnyttja ens immateriella tillgångar och mot vilken ersättning.

Det här är något som är viktigt för Treehotel: De har bland annat avtal med konsulter som utvecklat olika tekniska lösningar, avtal med samarbetspartners som vill köpa ”paketet” Treehotel och sätta upp på nya marknader och avtal med de arkitekter som tar fram de unika hotellrummen, varje rum är unikt och arkitektritat. Arkitekten äger rätten till sitt rum och ersättning sker genom royelties-avtal. Avtalet är en förutsättning för ett fungerande samarbete utan onödiga överraskningar.

- Avtal måste göras ordentligt, man måste ta hjälp, understryker Kent Lindvall på Treehotel.

Treehotel tar hjälp av en jurist när avtal ska upprättas. Just avtalen håller på att bli en stor del av Treehotels affärsverksamhet. En viktig anledning till att andra parter är intresserade av att gå in i samarbeten med – och sluta avtal med – Treehotel är deras starka varumärke. Redan från starten insåg Kent och Britta Lindvall värdet av att ta hand om sitt varumärke och de tog redan tidigt in extern kompetens för att ta fram en varumärkesplattform och hitta de värdeord som Treehotel skulle stå för. Det har gett dem den starka grund de nu står på.

Avtal kan se ut på många olika sätt, de kan vara muntliga eller skriftliga. För att säkerställa att båda parter har en likställd syn på samarbetet är ett bra råd att ta fram ordentliga, skriftliga avtal där det överenskomna tydligt framgår, eventuella ersättningsbelopp och hur potentiella meningsskiljaktigheter ska lösas.

/Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV

Kommentera

Under affärsutveckling, immaterialrätt, juridik, SME (små- och medelstora företag), varumärke

Taggat som , , , , , ,

by | 7 maj, 2013 · 03:46

Innovatörer får konkreta tips från Lund

I ett inlägg på esbribloggen idag lyfter handelsrättsforskaren Andreas Inghammar i en intervju fram just det där som är så viktigt, men som tyvärr ofta verkar komma på sidan av: att immaterialrätt och hantering av immateriella tillgångar är affärsstrategiska frågor. Som en avslutande kommentar betonar Anders Inghammar att om man har med dessa frågor tidigt i affärsplanen har man bättre förutsättningar som företagare att tänka proaktivt.

Andreas Inghammar är handelsrättsforskare vid Lunds universitet och en av initiativtagarna bakom Affärsjuridiskt Forum @ Lund, en plattform där företag och forskare träffas för att utbyta erfarenheter. Jag hade förmånen att under förra året delta på ett av mötena, vars målsättning är att stärka affärsjuridikens roll som strategisk resurs.

Även på PRV arbetar vi för att på ett tydligare sätt visa att immaterialrätt och hantering av immateriella tillgäångar är affärsstrategiska frågor. Det gör vi bland annt genom det webbstöd för företagare som lanserades för snart två veckor sedan.

PRV för företagare hjälper företagare att identifiera och hitta vägar att hantera sina immateriella tillgångar som en affärsstrategisk fråga, alltså att använda affärsjuridiken som strategisk resurs. De tre råd som Anders Inghammar ger i intervjun på esbribloggen tycker jag tydligt visar på några viktiga anledningar till varför dessa frågor är så viktiga att ta ställning till.

Cecilia Fröderberg, projektledare PRV

Kommentera

Under Okategoriserade

by | 3 maj, 2013 · 02:12

Sliten skateboard ledde till patent

skateboard_liggande
PROSK8 gör innovativa brädor och går mot strömmen i en konservativ bransch. I skateboard-världen kasseras brädan när den blivit för sliten. Det vill PROSK8 ändra på genom att erbjuda kvalitetsprodukter som håller. Företaget använder sig både av patent, varumärkesskydd och andra verktyg för att se till att vara konkurrenskraftiga.

- Slitaget på en bräda är jämförbart med slitaget på skidors stålkanter eller mönster på däck, säger Becket Colon, grundare av PROSK8.

PROSK8:s kärnverksamhet är att utveckla ny teknik för skateboardåkare. Företaget har bland annat utvecklat en enkel lösning, en utbytbar kant. Åkaren får en skateboard som blir som ny för runt hundralappen. Bakom den till synes enkla kanten ligger mycket utvecklingsarbete för PROSK8. Eftersom det gäller ett teknikföretag ligger det nära tillhands att tro att det är patent som står i fokus, men Becket säger:

- Patent är viktigt i de tidiga skedena, innan varumärket blivit känt. Sedan är det viktigt att arbeta upp ett starkt varumärke, våra patent kommer på sikt att bli mindre viktiga, säger Becket Colon.

Patentet har hjälpt PROSK8 att få in kapital i bolaget och det har även fungerat som ett kvitto på att de var först.

Parallellt med patentprocessen har ett minst lika viktigt varumärkesarbete pågått. Det är varumärket som kommunicerar vad PROSK8 står för.

När det gäller varumärkesskydd så understryker Becket Colon att man behöver tänka igenom hur och vad man ska göra.

- När man väl har valt vilket varumärke man ska marknadsföra sig under måste man vara konsekvent. Allt man gör ska göras under varumärket. Vi har haft flera olika förslag till varumärken under arbetet, men inte registrerat något förrän vi landade i och kände oss nöjda med PROSK8.

Bygg varumärket nu. Nu. Nu och nu!
För att bygga ett framgångsrikt varumärke behöver du, precis som Becket Colon påpekar, vara konsekvent och uthållig. Det gäller att arbeta in varumärket hos användaren, det är din produkt och ditt företag som ska vara top-of-mind hos kunden. Att tänka på vid val av varumärke:

• Var lättfunnen på webben; välj ett varumärke du även äger domännamnet till.
• Vad betyder namnet på andra språk, kan det vara stötande?
• Stava lätt, stava rätt!
• Särskilj dig från dina konkurrenter.
• Gör inte varumärkesintrång. Du vill inte inkräkta på någon annans redan befintliga varumärke. Hos Patent- och registreringsverket (PRV) www.prv.se finns en varumärkesdatabas för samtliga av Sveriges registrerade varumärken.
• Registrera ditt varumärke. Du vill ha en ensamrätt så att andra inte kan åka snålskjuts på din nedlagda tid och på dina goda idéer.

Besök vår nya webbplats som särskilt vänder sig till dig som är företagare. Se hur du kan öka ditt företags lönsamhet med immateriella tillgångar.

/Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV

Kommentering avstängd

Under affärsutveckling, immaterialrätt, SME (små- och medelstora företag), Tiilväxt

Taggat som , ,

by | 2 maj, 2013 · 08:24

Vårens glassnyheter registrerade

Säsongen är här då alltifrån riksdraken till lokalblaskan viker hela sidor åt stora glasstestet. Och självklart bjuder även denna sommar sina svala nykomlingar. PRVbloggen tar på dumstruten och synar glassjättarnas varumärkesarbete.  

Låt mig först säga: jag gillar glass. Jag gillar faktiskt så mycket glass att jag till sist fick sluta. Jag blev resistent. Eller, ja, tjock. Men jag vill på intet sätt strössla smolk i glassbägaren för den som vill njuta detta sommarens tillbehör.

På sidan 12 i Metro förrförra torsdagen var det så dags igen. Sexton säsongsnya glassar av olika fabrikat och form. En panel av unga entusiaster slickade sig igenom årets nyheter. Eller, ja, mest nygamla varianter faktiskt. Man känner ju igen namnen i flera fall.

Varumärkesutvidgning – eller brand extension – verkar följa två trender på glassmarknaden: flera utvik av samma koncept (Magnum i alla möjliga smaker) eller varumärken från godis pressade i glassformat (Dajm och Dumle i strut, eller Maraboupinnen – där en klassisk Puckstång fått kläder av mjölkchoklad)

Metoden att klä vaniljpinnar och strutar med överdrag från kända godisar – alternativt blanda godiset i glassen – blir lite som Tina Nordströms matlagning; om man bara blandar ihop goda saker är det ju inte så konstigt om det blir gott. Eller till och med jättegott. Genom att mixa så här kan man ju i praktiken skapa hur många nya glassar som helst. Och vi mumsar i oss.

Det finns olika uppfattningar om varumärkesutvidgning. En del hävdar att ett alltför expansivt användande av ett varunamn förvirrar konsumenten. Vad är egentligen originalprodukten?  Mats Rönne och Micco Grönholm skriver initierat och lättsamt om det här på Miccos blogg The Brand-Man.

Många glassar blir det

Frågan är hur många nya glassorter man skulle kunna ta fram utifrån befintliga varumärken? För att få en uppfattning om det behöver vi veta hur många glassar och godisar som redan finns registrerade. Jag frågar Camilla Ström, varumärkeshandläggare på PRV och bloggare:

Camilla, finns det varumärkesklasser för glass? Hur klassar man i så fall?

Klassningssystemet vi använder för varumärken heter Niceklassificering. Glass hör till klass 30. Det ingår ju flera andra varor i klass 30, så det är viktigt att man anger att det är just glass man vill skydda varumärket för. Man gör däremot skillnad på om du tillverkar din egen glass (klass 30: glass) eller återförsäljer andra tillverkares glass (klass 35: återförsäljning av glass).

Kan du säga något om det totala antalet registrerade varumärken för glass?

Det finns nära 63 000 registreringar på varumärken i klass 30, vilket gör det smått omöjligt att kontrollera vilka av dessa som är registrerade för just glass. Systemet tillåter inte den typen av precisa sökningar. Men jag kollade lite snabbt på två av de bolagen som ligger bakom några av de mest kända glassorterna. De har tillsammans cirka 100 registrerade varumärken för rena glassorter.

Hur många nyregistreringar av glassar sker årligen?

Under förra året kom det in 99 nationella nyansökningar avseende klass 30. Av dessa var cirka fem märken rena glassmärken. Glass finns även med i flera andra ansökningar, men det är oklart om märkena avser rena glassmärken.

Om man  tittar också på godissorter – som ju alltså mycket väl skulle kunna uppträda i glasstappning – hur ser det ut då?

Godis hör också till klass 30. Man kan klassa det som godis, godsaker, konfektyrer eller dylikt. Men precis som med glass är det svårt att säga hur många varumärken som finns registrerade som rena godismärken.

Jag sökte på fyra av de större bolagen som tillverkar godis och fick fram att de tillsammans har drygt 730 registrerade godismärken. Sedan kan man visserligen diskutera vad som räknas som godis eller inte. I de här registreringarna finns allt från halspastiller till chokladkakor/-kex.

Har du någon egen favoritglass Camilla?

Min eviga favorit är GB Sandwich. Främst originalet, men jag har gillat varianterna med andra smaker på kexet också.

Tack Camilla!

Trots svårigheten att säga exakt får vi en ganska god uppfattning om antalet möjliga kombinationer att lansera bara genom befintliga varumärken. Camilla har på bara sex företag fått ihop bortåt tusen varumärken för glass och godis.

Till detta kan vi utifrån varje varumärke plocka bland trädgårdens alla frukter, skogens alla bär, djungelns alla nötter, och så vidare. Sedan är det inte alla smaker som passar ihop, men vi har nog ännu många varianter att vänta. Glasstillverkarna är helt klart mycket framgångsrika i varumärkesarbetet.

Vilken glass var godast då, enligt Metros test? ”Maxibon” från Triumf! Vaniljglass, hasselnötter och chokladbitar mellan två kakaokex och kakaoöverdrag. Låter snarlik GB Sandwich, en gammal bekant också till mig. Men jag är ju som sagt resistent.

Stefan Hultquist, enhetschef PRV

Läs mer om varumärkesutvidgning!

Kommentering avstängd

Under immaterialrätt, varumärke

Taggat som , , , , , , ,

by | 1 maj, 2013 · 05:00

Erotikinnovatör i orgasmens tjänst!

PRVbloggen inleder blomstermånaden maj med innovationer på kärlekslivets växande och frodiga näringsområde.Vad finns det för kommersiella och nytänkande möjligheter och innovationer på erotikområdet, inom ramen för svensk lagstiftning? PRVbloggen har frågat den välkända erotikpedagogen Ylva Franzén om hennes bidrag på tjänste- och produktområdet.

Ordförandeklubba? Nej, extasstav. Staven är ett hjälpmedel som ger användaren möjlighet att finna det nervområde som kallas G-punkten.

Ordförandeklubba? Nej, extasstav. Staven är ett hjälpmedel som ger användaren möjlighet att finna det nervområde som kallas G-punkten.
Foto: Andreas Åberg, Afrodites Apotek

Ylva har i ett långt yrkesliv verkat för höjandet av kunskapen om kvinnokroppen och dess sexuella förmåga och bedriver näringsverksamhet inom området tillsammans med sin man Åke Fridell. Deras verksamhet handlar om att ge kvinnor och män möjligheter att upptäcka sexualitetens lyckomöjligheter och deras erbjudande består av nytänkande tjänster och produkter i ett pärlband av multipla orgasmer. I sin breda näringsverksamhet som kännetecknas av kunskapshöjande attitydförändring använder de sig av immaterialrätten för flera syften. Nedan ger Ylva Franzén och Åke Fridell sin syn på immaterialrättens betydelse för affärerna. 

Vår näringsverksamhet kännetecknas av bredd!
”Det unika i vår verksamhet är att den genom åren har fått en sådan bredd, säger Ylva. Det ena har gett det andra. Som erotikpedagog har jag hållit många kurser för kvinnor som vill fördjupa sin upplevelse av sexualitet och i det sammanhanget utvecklade jag en extasstav som läromedel för att hjälpa kvinnor att finna sin G-punkt.” Staven är i svarvat och lackerat trä, formgiven och designregistrerad*.

Ylvas lärobok ”Orgasmera mera” är kursbok inom flera utbildningar och har översatts till flera språk***. ”Boken hjälper till att sprida erotikbudskapet och vi ser att intresset för våra tjänster ökar, säger Ylva.”

Ylva har även startat upp och handlett ett antal “orgasm-kurser” för kvinnor och arbetat med rådgivning och terapi för par eller individer samt gett handledning till specialister inom vård och omsorg. Tillsammans med Åke Fridell driver hon idag kärlekshotellet ”Venusgården” som blivit uppmärksammat i utländsk media för sitt nytänkande koncept och fått efterföljare i bland annat Danmark. De driver också den romantiskt-erotiska butiken ”Afrodites Apotek” med kompletterande internet-handel.

”Vi ser bara början på ett näringsområde som växer sig starkt om samhällsdebatt och lagstiftning får leva sida vid sida, säger Åke Fridell.”

Vi skyddar oss för att bredda våra affärer och säkra våra relationer!
”Vi använder oss av immaterialrätten där det är möjligt för våra varumärken, kursmaterial och produktutveckling. Till exempel tog jag fram ordet ”erotikpedagogen” och varumärkesregistrerade** det. Titeln har varit mycket viktig för att positionera min utpräglade praktiska inriktning som skiljer sig från sexologens utbildning och praktik, menar Ylva. Inriktningen var ny på den svenska marknaden och behövde tydliggöras med ett nytt begrepp.”

”Det är oerhört viktigt att vi företagare får reda på hur vi ska skydda oss och våra innovationer. Är man bäst på marknaden så blir man kopierad, säger Ylva. Det har hänt mig flera gånger, vad gäller min designregistrerade extasstav och min lärobok Orgasmera mera. Boken är väl använd men har även blivit kopierad och utlagd på nätet, utan att jag har blivit tillfrågad. I sådana fall har det varit till hjälp att hänvisa till upphovsrätten.”

För hotellverksamheten och butiken används idag endast domännamnsregistrering.

Kan man varumärkesregistrera ”Afrodites Apotek”?
PRV svarar:
svar_vitDe vanligaste registreringshindren i varumärkeslagen prövas mot varumärket som helhet. Det finns ett stort antal registrerade varumärken i kraft i Sverige som innehåller ordet apotek. Eftersom ingen kan få ensamrätt till ordet apotek i sig för varor/tjänster som har med apoteksverksamhet att göra, så består de registrerade varumärkena av en kombination av ord och/eller figurativa element. En varumärkesansökan med ordet ”Afrodites apotek” skulle kunna registreras som varumärke. Men det kan finnas flera faktorer som påverkar varumärket till exempel förväxlingsbara varumärkesnamn och firmanamn. Det är först vid en ansökan om varumärke som en handläggare gör bedömningen om ett namn kan registreras och användas som ett varumärke.

”Vi välkomnar ett kunskapshöjande initiativ som PRV-skolan”, säger Ylva Franzén. Med mer kunskap om hur olika skydd kompletterar varandra kan vi som företagare använda immaterialrätten på ett än mer medvetet och effektivt sätt.”

/ PRVbloggen i samtal med Ylva Franzén, erotikpedagog och Åke Fridell, företagare

Fotnoter:

*Massagestav:
Typ: Mönsterskydd (designskydd)
Innehavare: Swedish Secrets AB
Reg nr: 62085
Datum: 1997-11-26
Svensk Designdatabas

**Erotikpedagogen:
Typ: Nationellt varumärke
Innehavare: Swedish Secrets AB
Regnr: 0397776
Datum: 2008-09-26
Svensk Varumärkesdatabas

***Boktips:
Ylva Franzén, Orgasmera mera – vägar till kvinnlig njutning, 2007
ISBN: 9185683019

Läs mer om uppfinningshöjd och teknisk effekt i det tidigare inlägget:
Allt du skulle vilja veta om sexleksaker och patent

Testa ditt företag!
Vill du lära dig mer om hur du som företagare kan bli bättre på att utnyttja immaterialrätt?
Oanvända resurser, nya möjligheter eller gömda guldgruvor? Kartlägg ditt företags immateriella tillgångar.
Testa ditt företag

Kommentering avstängd

Under affärsutveckling, tjänsteinnovation

Taggat som , ,

by | 26 april, 2013 · 02:05

Det krävs lust, tålamod och jävlar anamma – och ganska mycket IP

- Prislappen på vårt företag gick säkert upp 25-30 % tack vare att vi kan det här med IP. Det säger Stefan Ytterbom från POC, ett svenskt varumärke som tar fram och utvecklar produkter som kan rädda liv och minimera risken för skador i extremsporter.

Stefan Ytterbom deltog i en diskussion om immaterialrättens betydelse för företagets framgång under World Intellectual Property Day tidigare idag.

Ytterligare deltagare i den webbsända paneldiskussionen var Olof Hansson från Whitelines och Kent Lindvall från Treehotel.

Kulturfrågorna är viktiga för POC. Kultur handlar om att jobba konsekvent och aktivt för att säkerställa hur de vill bli upplevda. Allt från vad de producerar till vilka de anställer. Men för att skapa utrymme till att jobba med kulturen behöver de hålla konkurrensen ifrån sig.   

- Det absolut viktigaste är att säkerställa att vi inte blir plagierade, säger Stefan Ytterbom. Vi plagieras säkert 50 ggr per år. Ett par har gått till domstol, några får vi leva med.

Vilka fighter väljer man då? När de kan spåra plagiatet till ett par skidglasögon som de har designskydd för, då kör de hela vägen. Annars kan de omöjligen följa upp alla intrång.  Ytterbom understryker – som ett tips till nystartade företag – vikten av duktiga rådgivare. POC rekryterade tidigt en jurist för att hålla ordning på rättigheterna.

- Det som ytterst krävs för att lyckas med sitt företag är lust, tålamod och jävlar anamma, avslutar Stefan Ytterbom.

Stefan Hultquist, enhetschef PRV

Fotnot: Whitelines huvudprodukt är linjerat kontorspapper där linjerna är ljusare än bakgrunden, så att de inte syns vid kopiering. Treehotel erbjuder övernattningar i designade trädrum i en orörd Norrlandsnatur.

Testa ditt företag på http://www.prv.se/foretagare. Ny webbingång som lanseras idag!

1 kommentar

Under affärsutveckling, design (mönsterskydd), innovation, patent, varumärke

Taggat som , , , , , , , , ,

by | · 10:10

Vi guidar dig inför ditt varumärke

På dagens webbsändning med Markus Dahlberg får du en guidning inför din varumärkesansökan. Det finns mycket att tänka på. Frågorna är många. Hur unik är jag? Vilka krav ställs på mitt varumärke? Vad ska jag använda varumärket till? Vad kostar det och hur ansöker jag? Frågorna besvarar vi här www.prv.se/varumarke/guide-infor-varumarkesansokan

Välkommen att delta du med i seminarierna på www.prv.se/wipd2013

/Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentering avstängd

Under varumärke

Taggat som