Ändringar i patentlagen

Från och med den 1 juli i år är det möjligt att få sitt patent meddelat på engelska, liksom att all kommunikation med PRV kan ske på engelska.

Vår patentjurist Louise Jonshammar berättar mer om förändringarna i tidningen Dagens Juridik.

/Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt, patent

Vitt pulver och vita nätter

En kompis till mig jobbar med penningtvätt. Ja, hon är inte gangster, hon jobbar på ett försäkringsbolag och är expert på penningtvätt. Andra tvättar för hand. Men det slarvas för handeln översvämmas av befläckade sedlar. Vi fyller fack 2 och talar med en tvättmedelsexpert.

Cecilia Tham – expert på organisk kemi och patent – varje nytt tvättmedel är oerhört mycket bättre än det förra. Håller den tekniska utvecklingen verkligen jämna steg med reklamens löften?

Man utvecklar hela tiden mer miljövänliga och hittar nya användningsområden för ämnen som är bättre mot både oss och naturen. Men jämna steg… Kanske?

Själv går jag inte på reklam och har alltid använt OCEANs produkter från Granngården. En gång kom jag inte iväg till Granngården – och köpte ett annat ”parfymfritt och miljövänligt” – och fick utslag. De allra flesta tvättmedel idag har blivit märkta med Svanen eller Bra miljöval, vilket i sig är en utveckling.

Finns det olika huvudingredienser/grundkemikalier i tvättmedel?

Fosfater har länge använts som vattenavhärdare i tvättmedel. Man har nu gått över till att använda zeoliter istället. Alternativet är tvättmedel baserat på såpa. Men det kan säkert finnas fler varianter.

Jag är känslig och måste hålla mig till testade märken. Varför kliar det när jag sover i svärmors lakan som inte är tvättade i Skona?

Den största boven är nog parfym! Men många tvättmedel som inte är godkända av Astma- och allergiförbundet innehåller allergiframkallande och irriterande ämnen, såsom konserveringsämnen och pH-reglerande ämnen.

Mer stulna pengar är i omlopp. Förmodligen för att vi närmar oss ett sedelbyte och bovarna vill omsätta sina rånbyten. Stulna sedlar har ofta rester från färgpatronerna som skulle gjort dem obrukbar. Tydligen filar man bort färgen. Skulle man kunna tvätta sedlar utan att samtidigt förstöra dem?

Poängen med att färga sedlarna är att färgen ska binda in till fibrerna i pappret. Och att få bort den bindningen är nog svårt utan att förstöra pappret.

Tack Cecilia!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare, PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt, innovation

Kafferevolutionen

om_oss_1-840x200

FÖRETAGARE BERÄTTAR: JOHAN & NYSTRÖM

Johan & Nyström är ett gäng kaffeälskande vänner. De grundade sitt företag med missionen att förmedla hantverket och rosta godare, roligare, rättvisare och mer ekologiskt kaffe. Det är inte ett jobb. Det är en livsstil och en passion. Vi vill förnya, förbättra och utmana kaffeindustrins missuppfattningar om kvalitet, säger Johan Damgaard, en av grundarna, stolt.

URSPRUNGSKAFFE
När entusiasterna startade sitt kafferosteri för 10 år sedan var begreppet kvalitetskaffe en ny företeelse. Flera andra produkter, till exempel olivolja och choklad, hade fått en högre status genom att tillverkarna började berätta om ursprunget. Här fanns ett behov att fylla när det gällde kaffe.

– Vi har en annan inköpsfilosofi än de stora etablerade kaffeföretagen. Vi handlar direkt från kaffebönderna utan mellanhänder. Det innebär att vi är helt säkra på bönornas kvalité, menar Johan Damgaard.

Ordet kvalitet kan ju tolkas på lika många sätt som ordet kärlek. Men Johan & Nyström är dock övertygade om att riktigt fina råvaror som rostas långsamt i 12-15 minuter lockar fram det bästa i varje kaffe och att resultatet märks direkt i koppen.

Filosofin kring direktkontakten med sina leverantörer kallar de för Direct Trade, något som de har varumärkesskyddat. Företaget har flera registrerade varumärken, bland annat Kafferevolutionen. Det begreppet använder de i sitt arbete med att förändra den vedertagna uppfattningen om hur riktigt kaffe ska smaka.

– Vi vill jobba tillsammans med kaffebönder som har hållbara jordbruk i form av skuggväxande träd, varsam besprutning och en plan för återplantering av skog, säger Johan.

Från vissa leverantörer har Johan & Nyström ensamrätt på kaffet i Sverige. I utbyte mot det har de i årets budget vikt pengar för att kunna bidra till exempelvis bevattningssystem.

HANTERING AV TILLGÅNGAR
Någon egentlig strategi för att hantera sina immateriella tillgångar har inte Johan & Nyström. De lanserar nya produkter löpande och brukar skydda varumärket när de känner att det finns en marknad och att produkten uppskattas av kunderna. Sitt domännamn registrerade de dock från start.

I ett företag kan man också ha andra tillgångar att hantera. Det kan handla om allt från hur affärshemligheter behandlas till att upprätta kontrakt med samarbetspartners eller om att utnyttja kompetensen i företaget på ett effektivt sätt. Har ni sådana tillgångar?

– Jo ….. säger Johan lite lurigt.

Mer får vi inte veta. Affärshemligheter är inget som gör sig i tryck.

Ett mindre roligt sätt att bli medveten om immaterialrätten var när de lanserade ett nytt te. De blev då kontaktade av en tehandlare som sedan tidigare hade varumärkesskyddat samma namn på sitt te.

– Då bytte vi namn förstås. Det var ingen stor sak, tycker Johan. Teet smakar lika gott under ett annat namn.

Nästa steg för Johan & Nyström är en lansering av en franchisebutik på Helsingfors flygplats. Det innebär att de kan behöva utöka sina varumärkesskydd och ser nu därför över sina registreringar extra omsorgsfullt.

VÄGEN TILL FRAMGÅNG
Johan & Nyströms framgång bygger på hårt arbete, en gedigen kunskap om kaffe och inte minst en lyckad tajming. Johan Damgaard menar att företagets allra största tillgång är personalens kunnande och den positiva laddning som varumärket står för.

Företaget serverar kaffe och te på sina kafeér, levererar till återförsäljare och arbetsplatser. Man har också baristakurser och arrangerar kaffefestival. Hur ser det ut om fem år?

– Om fem år har vi byggt en fabrik och fått fler människor att inse hur verkligt gott kaffe ska smaka. Vi är bra på att dricka kaffe i Sverige, men kvalitén är på tok för låg och prispressad med tanke på kaffets väg från planta till kopp, avslutar Johan.

 

Anna Fanqvist
Kommunikatör
Patent- och registreringsverket

Har du i ditt företag oanvända resurser, nya möjligheter eller gömda guldgruvor? Kartlägg ditt företags immateriella tillgångar med PRV:s enkla test: Testa ditt företag

Läs hur andra företag hanterar sina immateriella tillgångar: Företagare berättar

 

Lämna en kommentar

Filed under affärsutveckling, immaterialrätt, SME (små- och medelstora företag), Tillväxt, varumärke

Yes, varumärken kan

Diskmedlet Yes har nyligen korats till Sveriges starkaste varumärke alla kategorier vid en flott prisceremoni på Kungsholmen i Stockholm. Min egen favorit Pölsemannen tycks tyvärr inte ens ha nått finalrundan i sin egen kategori.

Undersökningen Nationell Företagsimage genomförs årligen sedan år 2002 för att sondera svenska konsumenters inställning till varumärken. I år har undersökningen genomförts av Evimetrix som tillsammans med XperienceGroup utdelade utmärkelsen Evimetrix Swedish Brand Award. Segrarna har utsetts genom att utvalda konsumenter över 18 år i Sverige har fått ange sin inställning till drygt 500 varumärken inom 33 branscher och kategorier.

Ja, hatten av för en ny framgång. Yes har snott titeln flera gånger tidigare. I över 50 år har det funnits i Sverige och är för många synonymt med handdiskmedel. Epitetet ”räcker längre” är ju liksom inarbetat i folksjälen, se t.ex. denna reklamfilm. Procter & Gamble som äger varumärket kunde nog fira lite extra eftersom man även knep förstaplatsen i kategorin dagligvaror med Gillette.

Slutligen kan jag konstatera att PRV tyvärr inte nådde hela vägen. I kategorin statliga verk och myndigheter vann Skatteverket. Jaha. Returmatch, tack.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Lämna en kommentar

Filed under Okategoriserade

Möt oss på Eget företag 2014

Har du nyligen startat eller går i tankar på att starta eget eller köpa företag/affärskoncept? Vill du veta hur du bygger ditt varumärke och skyddar din verksamhet så att dina konkurrenter inte tjänar pengar på det du skapat?

Den 2-4 oktober finns vi på mässan Eget företag i Älvsjö, Stockholm, som är nordens största mässa för ny- och småföretagare. Passa på att lyssna på våra kostnadsfria föreläsningar och träffa våra experter. Ta chansen och ställ dina frågor om eget företagande direkt till oss på PRV och de myndigheter som vi samverkar med för att förenkla ditt företagande. Du kan bland annat få svar på dina frågor om skydd och ensamrätt till tekniska idéer, varumärken och design. Med rätt typ av skydd ökar du nämligen dina chanser att få avkastning på dina idéer.
Du kommer även att kunna träffa en ambassadör för kvinnors företagande samt få stöd och råd av verksamma företagare.

Vi som finns på plats är:
Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Försäkringskassan, Skatteverket, Tillväxtverket, Tullverket, Patent- och registreringsverket, Statistiska centralbyrån, Jordbruksverket, Pensionsmyndigheten, Vinnova, Energimyndigheten, Enterprise Europé Network, Business Sweden, Kommerskollegium.
Du hittar oss i monter B03:21

Vill du ha en kostnadsfri entrébiljett?
Använd koden fri2014 och svara på en mindre enkät så får du en entrébiljett (värd 200 kr) samt kostnadsfri tillgång till seminarierna. Vi rekommenderar dig att boka plats till seminarierna då det finns stor risk att många föreläsningar blir fullbokade.

Vi ses på mässan!

/Johanna Svensson, projektledande kommunikatör på PRV

Kommentering avstängd

Filed under immaterialrätt, Tillväxt, varumärke

Sparkvagnar snart åter på gator och torg

PRVbloggen fortsätter på temat cyklar och gör här ett försök att förutspå kommande trender.

DBS Tomahawk

DBS Tomahawk. Bästa cykeln någonsin?

När jag var liten skulle cykeln gärna vara utrustad med ryggstödslimpa och aphängarstyre. Växlar skulle det också vara. Och broms så att man kunde bjuda på fräsiga grussladdar. Ryggstödslimpa och aphängarstyre verkar inte vara lika hett längre. Märkligt nog inte växel och broms heller. Cykelbanorna är numera välfyllda med cyklister på enväxlade cyklar med fast nav vilket innebär att pedalerna alltid roterar med hjulet. Kompletterande handbroms ska det inte vara utan man reglerar farten fullt ut med pedalrotationen. Tydligen kallas det ”fixie” efter engelskans fixed gear. På nätet finner man mängder med butiker och forum för fixiecykling. Ja, fenomenet kan nog betraktas som en växande subkultur.

På väg nedför en av huvudstadens större broar blev jag häromdagen omkörd av ett fixie-ekipage. Pedalrotationen var smått fantastisk varför fötterna hos föraren, eller snarare passageraren, istället var parkerade på styret. ”Hmm, jag undrar hur man får stopp på den där hojen”, funderade jag samtidigt som jag justerade min egen hastighet till 42 km/h med ett lätt tryck på bromsen. I min fantasi fastnade pedalen på framförvarande ekipage i vägräcket varpå dess åkare roterade ner i Pålsundet med tre mollbergare i kråkstil och där blev uppfiskad av en grupp överförfriskade sightseeing-turister i m/s Delfin 1. När jag vaknade från denna märkliga dagdröm var ekipaget borta och Pålsundet låg stilla, så jag förmodar att det hela avlöpte väl.

Ja, eftersom cykelutvecklingen faktiskt tycks gå bakåt känns det naturligt att göra en snabbgenomgång av cykelns historia:

Höghjuling

2015 års cykelmode?

De första cykelliknande konstruktionerna dök upp i Paris under 1790-talet. Dessa så kallades sparkvagnar bestod av två eller fyra hjul sammanbundna med en ram med säte från vilket man i sittande läge sparkade sig framåt. Framhjulet eller framhjulen kunde inte vridas, så om man ville ändra färdriktning fick man stanna och justera densamma. Ekipagen var framförallt leksaker för rikemansfolk och kördes i parker och danssalonger. Först omkring år 1855 konstruerade tysken Philipp Moritz Fischer en tvåhjuling med tramppedaler. Huruvida årtalet är riktigt diskuteras dock i historiekretsar. Vissa hävdar att fransmannen Pierre Lallement var först. Hursomhelst var det sistnämnde som år 1866 beviljades det första patentet på en pedalförsedd tvåhjuling, se US 59915 A. Designen såldes till bröderna Olivier som tillsammans med smeden Pierre Michaux bildade företaget Michaux et Cie. Snart hade man en färdig konstruktion lämpad för masstillverkning och i Paris startade de världens första fabrik för vad som då benämndes velocipeder. Som fortskaffningsmedel fanns det dock fortfarande en del att önska. Bl.a. saknades utväxling så för att möjliggöra större hastigheter experimenterade man vidare med större framhjul. År 1870 presenterade engelsmännen James Starley och William Hillman en s.k. höghjuling med ram av järn och stålekrar i hjulen Modellen kallades Ariel och blev en succé. Naturligt nog ansågs det vara tämligen farligt att framföra en dylik konstruktion och utövandet var mest ett nöje för välbärgade våghalsar. År 1879 uppfann engelsmannen Harry Lawson en cykel med kedjedrivning av bakhjulet. Konstruktionen patenterades i England och USA, se t.ex. US 345851 A. En vidareutveckling kallad the Rover Safety Bike introducerades 1885 av engelsmannen John Kemp Starley och gjorde cykeln mer folklig. Med luftfyllda däck utvecklade av skotten John Boyd Dunlop, se patent US 523270 A, blev dessutom färden mer bekväm. Den moderna cykeln var född.
Ett roligt sidospår är den svenska Svea-velocipeden utvecklad av bröderna Ljungström under finansiering av Alfred Nobel. Cykeln utrustades med Birger Ljungströms patenterade frihjulsmekanism, se SE 3949 C1, och kompletterades även med fotbroms. Under åren 1894 till 1900 tillverkades ca 2000 exemplar hos firma Palmkrantz & Co på Kungsholmen i Stockholm. Cykeln hade en avancerad upp- och nedgående trampmekanism och blev sedermera utkonkurrerad av billigare cyklar med konventionella, roterande pedaler. Synd.

Tja, slutsatsen efter denna genomgång blir att vi med stor sannolikhet snart beskådar ekipage utan kedjedrift, styrning och luftfyllda däck på cykelbanorna. Klassiska sparkvagnar kort och gott. Själv tycker jag dock att tvåhjulingar börjar kännas hopplöst mainstream. Inom tre år är det enhjulingar som gäller. Kom ihåg var ni läste det först.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Källa: Tekniska muséet

Kommentering avstängd

Filed under innovation, patent, varumärke

Vad är en patentpool?

Jag har frågat Omar Al-Askary och Sebastian Diskay, bägge patentingenjörer på PRV. Såhär förklarar de upplägget med en patentpool:

- En patentpool är en sammanslutning mellan två eller flera företag, ofta på global nivå. Man går helt enkelt samman i ett konsortium och lägger egna utvalda patent i en gemensam pool. Som ingående företag kan man sedan mycket förmånligt licensiera eller byta patent med varandra via poolen. Andra företag som inte ingår i poolen kan licensiera patent direkt från poolen och behöver därmed inte vända sig till många olika företag. De har då endast en aktör, det vill säga poolen, som samarbetspart. På så sätt kan en patentpool underlätta utvecklingen av avancerade tekniska produkter som till exempel en mobiltelefon som består av tusentals patent. Att licensiera de komponenter som behövs för en sådan tekniskt avancerad produkt är ett oerhört stort arbete. En patentpool gör det smidigare och är särskilt nyttig och användbar inom områden där det förekommer mycket intrång och där rättsprocesserna slukar enorma resurser och pengar och verkar hämmande på teknikutvecklingen. Licenspengarna som kommer in till poolen kan användas för att driva rättsprocesser och är även inkomstbringande för de ingående parterna. Ett tidigt exempel på en patentpool är inom tekniken för symaskiner, där bland andra företagen Singer, Baker, Wheeler & Wilson och Grover redan på 1850-talet ingick en patentpool för att förhindra ömsesidiga intrång. Kritiken som ibland hörs mot patentpooler är att de kan fungera som monopol och försvåra för små aktörer och därmed hämma den tekniska utvecklingen, det vill säga helt gå emot det bakomliggande syftet med patent.

DragkedjaPatent är till för att stimulera till innovationer och spridandet av teknik. Patent ska ge förutsättningar för forskning och kostsam utveckling genom att minska risken att bli kopierad.

Därför följer de flesta patentpooler idag en uttalad etisk princip som kallas FRAND (fair, reasonable and non-discriminatory terms), vars målsättning är att stora konkurrenter såväl som små uppstickare ska ha bra möjligheter att bygga vidare på patenterad teknik och hålla kostnader för licenser på en rimlig nivå.

I korthet så kan patentpooler bidra till att:

  1. Minska intrång, förenkla arbetet kring intrång.
  2. Underlätta licensiering och teknikutveckling, både för de parter som ingår i poolen men också för företag inom samma teknikområde som inte ingår i poolen.

Ericsson och Nokia är ett exempel på två stora globala konkurrenter som har valt att gå samman i en patentpool för att möjliggöra den egna tekniska produktutvecklingen inom telekom. Andra typiska teknikområden för patentpooler idag är RFID-teknik och WIFI-teknik.

Tack för förklaringen!

Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentering avstängd

Filed under patent, veckans fråga

Små cyklar dom far omkring

Cykelpojk_blogg
Jag var nog fem eller sex. Kanske var jag sju – men det låter mycket – när brorsan och jag gick upp på Krongatan för ännu ett av alla försök. Det sista. Brorsan sprang. Och släppte. Den här gången slutade inte äventyret med nya skrubbsår. Jag kunde cykla.

Cykeln var vit och hade pakethållare, på tok för låg för en vuxen att ränna efter. Förmodligen var det därför min bror tilldelats det diskutabla hedersuppdraget att agera körlärare. Men han fullgjorde alltså sitt åtagande.

Oklart var cykeln kom ifrån och ödet den tillmötesgick. Den var ett slags kvarterets övningsfordon som leddes mellan uppfarterna. Nu har ju alla egna.

Lära sig cykla är en svår sak. Och skolorna är många: Stödhjul eller inte? Springcykel? Förmodligen egalt så länge som resultatet uppnås: Friheten att plötsligt ta sig tre gånger så långt. Eller tre gånger så fort, vilket man vill.

Hjälm till cykel hade vi inte i DDR-Sverige, överhuvudtaget, alls. Huvudlöst! (Bälte bak i bilen fanns inte heller – men det är text för en helt egen blogga).

Tour de France kommer jag nog aldrig att cykla. Jag är inte knarkare till det. Men tids nog får man cykla. För bensinen kommer att ta slut. Förr eller senare.

Lite rassel och lite pling. Rassel, rassel, rassel och pling..!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fakta: Cykeln har inte en uppfinnare utan har utvecklats kontinuerligt sedan ”löpmaskinen” från sent 1700-tal. Exempel på svenska tillverkare är Crescent, Monark, Kronan och Skeppshult. Det har genom åren funnits över 2500 olika emblem från svenska cykeltillverkare och återförsäljare.

Källa: Tekniska Muséet

Kommentering avstängd

Filed under design (mönsterskydd), immaterialrätt, patent, varumärke

Immaterialrättsstrategi på en internationell marknad

Social lottery

Social lottery

Jag har fått möjlighet att intervjua Maria Larsen, bolagsjurist på Genera Networks, om hur de arbetar med immaterialrätt i företaget. Företaget står inför en expansion och en genomtänkt immaterialrättsstrategi är avgörande för företagets möjligheter att agera på en internationell marknad.

Hur skulle du vilja formulera ert företags grundvärderingar med några rader?
– Genera är en snabbväxande leverantör av unika lotteri- och spellösningar. Vi riktar oss till reglerande spelbolag. Våra spel och lotterier är en kombination av enkelhet, högt underhållningsvärde, bred distribution och attraktiva vinster vilket gör dem enastående i sitt slag. Vi skräddarsyr spelformaten tillsammans med våra kunder för att nå ut till en mycket bred allmänhet på olika slags marknader, nationellt eller i form av gränsöverskridande samarbeten.

Vad driver ert företagande?
- Vi driver Genera utifrån vår affärsidé om att skapa innovativa spelformat som licensieras endast till reglerade spelbolag, vars överskott till stor del kommer samhället till gagn. Bolaget står inför en internationell expansion för att kunna gå från att idag vara en nordisk leverantör till en global formatägare

Hur skulle du vilja beskriva era immateriella tillgångar och er strategi för immaterialrätt?
– Generas olika spelformat är ett resultat av många år av produkt- och konceptutvecklingsarbete. Detta sker i nära samarbete med våra kunder och vi samäger de immateriella tillgångar som skapas och kontinuerligt förbättras. Vårt patentsökta lotteriformat ”Nabor” har licensierats av statliga Veikkaus i Finland och Norsk Tipping i Norge. Spelet är ett lotterispel med ett stort socialt underhållningsvärde, med TV program och rikstäckande distribution i såväl digitala kanaler som i ombudsledet. Att skydda våra tillgångar och aktivt arbete med immaterialrätt är en förutsättning för att vi skall lyckas med vår internationella expansion.

Har ni registrerade immaterialrättsliga skydd?
– Genera har idag flera bruksmönsterregistreringar (utility models). Bruksmönster är ett immaterialrättsligt skydd som inte finns i Sverige men som är ytterst användbart i de
länder där skyddet finns att tillgå, antingen som alternativ till patent eller som ett tillfälligt skydd tills dess att ett patentskydd erhålls. Vi har även ett par godkända varumärken i Sverige och EU samt diverse domännamn.

Har ni anlitat ett ombud i immaterialrättsliga frågor? 
– Det har vi och det rör sig om flertalet kontakter världen över, särskilt patentombud och patentingenjörer på respektive marknad. Vår tanke är att det krävs en erfaren patentingenjör för att skriva en bra patentansökan med välformulerade patentkrav även om vi på Genera vill vara ständigt delaktiga i det arbetet.

Vem hos er ansvarar för immaterialrätten och era immaterialrättsliga tillgångar? 
– I nuläget är det framförallt min roll i egenskap av bolagsjurist att ansvara för arbete kring de immaterialrättsliga tillgångarna. Vi strävar efter att öka värdet på våra tillgångar, dvs. formatets värde. Arbetet att utforma strategin sker i samarbete med Generas styrelseordförande och ansvaret ligger på VD. Personalen är också involverad och medveten om vikten av att skydda och förvalta immaterialrätten.

Har ni immateriella tillgångar utöver de registrerade skydden? 
– Ja. Våra spelformat kan jämföras med TV-industrin där framgångsrika TV-format snabbt kan licensieras och lanseras på många olika marknader. TV-formatets värde ökar kraftigt över tid och utöver de registrerade skydden är det avgörande för våra kunder att våra format även innehåller information och expertis angående hur man framgångsrikt lanserar och driver nya, moderna lotterispel.

Var befinner ni er om fem år?
– Generas vision är att kunna omsätta mer än 100 miljoner kronor 2016. Om fem år har vi levererat tre egenutvecklade och skyddade spelformat till minst 15 reglerade spelbolag
på tre kontinenter. Vi är en global formatägare.

Vad är viktigt för er att tänka på när ni går ut internationellt?
– Ur ett immaterialrättsligt perspektiv måste vi ständigt ta beslut om var det är gynnsamt att söka skydd av olika slag och balansera detta mot uppsatta lönsamhetsmål. Ett starkt immaterialrättsligt skydd är inte bara nödvändigt för att skydda våra tillgångar mot intrång utan även ett starkt försäljningsargument gentemot potentiella kunder.

Tack för intervjun!

Anna Engquist, webbansvarig på PRV

TIPS!
Se vårt webbsända seminarium om immateriella rättigheter i en digital värld
Fler företagare berättar om hur de skyddar sina immateriella tillgångar.

 

1 kommentar

Filed under affärsutveckling, patent, SME (små- och medelstora företag), Tiilväxt, Tillväxt

Håll dig uppdaterad!

nyhetsbrev_september
Ny termin, nya ambitioner. PRV:s nyhetsbrev håller dig uppdaterad om vad som händer inom våra olika verksamhetsområden; patent, varumärken, design och upphovsrätt. Här får du också tips på spännande seminarier och kurser. Prenumerera du också. Välkommen!

Prenumerera på PRV:s nyhetsbrev

Anna Fanqvist
Kommunikatör
Patent- och registreringsverket

Kommentering avstängd

Filed under affärsutveckling, immaterialrätt, innovation, Tillväxt