Semesterproblem utan lösningar

Vädret. På Bjärehalvön är det kallt och blött. Det löser i och för sig problemet att man slipper smörja in barnen med solkräm under högljudda protester, men det är ju inte speciellt kul att känna att semestern bokstavligen talat rinner iväg.

Eftersom det inte känns speciellt aktuellt att göra båt-/cykelutflykter med familjen i 12 grader och regntunga skyar så får man hitta på annat att göra. Barnen tycker det är rätt kul att träna volter på en blöt studsmatta. Mannen tycker det är skönt att slösurfa och titta på barn som hoppar på en blöt studsmatta. Det gör inte jag. Därför har jag för en gångs skull sett till att spela så pass mycket golf att jag (kanske?) innan sommaren är slut kan räkna hem medlemsavgiften i Båstad GK.

Golf. Ett universalproblem. De som inte är golfare själva har problem att förstå hur det kan vara så kul att gå omkring och slå på en liten boll i många timmar. De golfare som inte har problem just idag kommer ha det i morgon när lösningen de trodde att de hittat visar sig inte fungera längre. Det kan handla om att de har ändrat greppet, bytt boll, vinklat fötterna, köpt nya klubbor, svingmumlat ”Markus Allbäck”, bytt från yogapositionen hunden till kobran vid visualisering av puttlinjen eller skaffat kikare eller GPS-klocka för avståndsmätning.

Jag skulle nog säga att framför allt de som noggrant läser avståndet 79m till flaggan med kikaren, och sedan skevar ner bollen i bunkern 35m snett till höger har stora problem. Inte bara problemet att få upp bollen ur bunkern utan också med självkänslan. Där löser ju klockan ett problem; man kan låtsas titta på klockan och till synes suckande konstatera att man blir sen till lunchen slippa visa att man visste att det var 79m till flaggan när man hamnar i bunkern. Mitt eget problem är att jag inte har en sådan klocka. Jag har hittills, av ovan nämnda fasa, aldrig vågat använda mig av kikaren som jag fått i födelsedagspresent och bollen landar därmed alltid minst 10m kort.

Immaterialrätt och golf då. Jodå, det kryllar! Många har haft problem och många av dem har hittat på lösningar på dessa som återfinns i patentlitteraturen. Golfutrustning hittar man i klass A63B i Svensk patentdatabas och den ena lösningen är mer finurlig än den andra. Ett av de största problemen för en golfare brukar vara svingen. Detta problem kan kanske lösas med någon av de svingträningsapparater som återfinns i A63B 69/36? Väl värt en sökning!

Varumärken är också viktigt. I golfshopen finns Titleist, Callaway, Ping och de andra stora märkena. Utöver klubbor och bollar finns tillhörande väskor (som kallas bagar på golfbanan om man inte vill bli utskrattad), paraplyer, kläder, skor, kepsar och massa andra bra-att-ha-prylar. Precis som i mataffären betalar många kunder extra för igenkänningsfaktorn.

Mat. Blir ett semesterproblem i kombination med problemet väder. När den som sköter grillen tröttnat på att stå själv i ösregnet är det svårt att hålla fast vid standardkonceptet grillat, färskpotatis och jordgubbar. Lösningen här kan kombineras med problemet golf! När golfaren slutat problemlösa för dagen – antingen genom att ha gett upp eller ha hittat den där temporära lösningen som inte kommer fungera i morgon – så är det sällan långt till närmsta golfkrog. Att äta på en golfkrog i stället för de vanliga vägkrogarna är för övrigt ett bra tips även till de som åker på regnutflykter till museum eller outletbutiker.

Svinga lugnt i sommar!
/Anna Rapp, enhetschef för kundrelationer på PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt, patent, varumärke

Attraktiva sommaren som varumärke

Svalkande vindar, varmt regn och skinande sol är sådant som hör sommaren till. Att vakna, dra upp rullgardinen och avgöra vad dagen har att erbjuda utifrån väderleken. Det oplanerade är ljuvt och synonymt med sommar för mig.
Sommar är synonymt med så mycket mer, exempelvis Sommar med Ernst, Sommartorpet, Sommarkrysset, Summerbreeze och Summer Sensation – samtliga är registrerade varumärken. Jag fick en pratstund med Marie Östlund som arbetar i vår Kundsupport, i klippet berättar hon om förutsättningarna för att få ett ord som SOMMAR som ett registrerat varumärke och att det faktiskt även är ett efternamn.

När du sett klippet är det möjligt att du vill göra sökningar i Svensk varumärkesdatabas eller använda vår namngenerator för att få fram förslag på nybildade efternamn.

Ha en fortsatt skön sommar!
/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt, personnamn, varumärke

Varmkorvens dag

Vurre, slang, böj, raggarballe – kärt barn har många namn. Idag firar vi varmkorvens dag. Att fylla djurtarmar med hackat kött, fläsk och kryddor är inte nytt. Korv har funnits i tusentals år. I skriven form omnämns anrättningen för första gången under namnet ”orya” i en grekisk komedi skriven av Epicharmos ca 500 f. Kr. Men idag får koriandersalsiccian och spiskumminmerguezen ursäkta. Med varm korv tror jag faktiskt att de flesta i första hand tänker på en klassisk kokt med bröd. I Sverige något av ett samhällsfundament, om än möjligen en aning söndervittrat.

korvgubbe

Varmkorvförsäljning dök för första gången i Sverige upp under konst- och industriutställningen på Djurgården i Stockholm år 1897 då man med hjälp av så kallade korvmadammer började sälja varm korv till hungriga flanörer. Företeelsen växte explosionsartat, men madammerna ersattes sedermera av korvgubbar och korvkiosker. Myndigheterna införde tidigt restriktioner om korvlådans placering. Denna fick inte placeras direkt på marken, varför fenomenet ”låda på magen” introducerades. Utvecklingen fortsatte och på 50-talet introducerades korvautomater för försäljning av ”nattkorv”, se t.ex. patent SE188287.

I patentsammanhang visar sig korv vara ett populärt ämne. En snabb sökning i Svensk Patentdatabas resulterar i tusentals korvrelaterade tingestar. T.ex. varmkorv med trekantigt tvärsnitt, se SE1250957, som inte rullar av grillen och apparat för avlägsnande av skinnet från korv, se SE7511803. Den senare skulle jag behöva när barnen klagar på det där som är ”runt korven”.

Korv klassas i IPC under bl.a. A23L 1/00 – Foods or foodstuffs; Their preparation or treatment och A22C 11/00 – Sausage-making.

Nä, dags för en varmkorv. Fortsätt att skicka in ansökningar på korvförbättrande uppfinningar. Information om hur hittar du på prv.se. Och njut av Owes klassiska boogie till hyllning av korvgubben.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV.

Källa: Leif Eriksson – Korv, mos och människor.

2 kommentarer

Filed under innovation, patent

Tårar på min kudde

Robert Broberg är död. Robert var älskad av sina fans. Jag är ett.

Brorsan köpte plattan ”Upp igen” 1983. Kassettbandet jag spelade av gick varmt hemma på Djurbergsgatan. Jag tror till slut att det gick av.

Jag var 11 och hade aldrig hört något liknande. Fyndiga texter och melodier vävde samman funderingar om livet, människans möjligheter och omöjligheter.

Idag vet jag att Robban öppnade en ny dimension. Man kunde leka med ord, vända på meningar och skapa helt nya uttryck, med nya innebörder. Man kunde berätta med ord som i ordlistan betydde något annat än det man ville få sagt.

”Upp igen” börjar starkt, blir bara bättre och peakar i höjd med åttonde låten (Barhopping/Tårar på min kudde). Sista låtarna är svårare (för en elvaåring) eftersom de handlar om relationer. (De är förmodligen inte enklare idag…). Därför kom den lite lugnare låten nio att lägga sig lite extra varmt om öronen i min freestyle. ”Här i min skrivmaskin”.

Vad den handlar om vet jag inte, men jag håller med om allt:

Allt är en dröm
som en poet
ställer jag dikt
mot verklig-het och varm
är du i fantasin
här i min skrivmaskin

Tack Robert!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fakta:
Wikipedia skriver följande om skrivmaskiner. Texten är så bra teknikhistoria och så relevant för PRVbloggen att jag låter den stå oredigerad:

Henry Mill var den förste som tog patent på en skrivande maskin år 1714, men hans konstruktion lanserades aldrig kommersiellt. Pellegrino Turri, karbonpapprets fader, uppfann en maskin 1808.

Många av de tidiga konstruktionerna togs fram för att göra det möjligt för blinda människor att skriva. I USA blev i ordet mill generisk beteckning för apparaten skrivmaskin. Eftersom mill också har betydelsen kvarn gav detta upphov till begreppet papperskvarn för en mängd papper med skrift för tidsödande byråkratisk hantering.

Tangenternas placering har ändrats genom åren. Från början var de i alfabetisk ordning, vilket medförde långsam skrift och ofta ihoptrasslade bokstavsarmar. QWERTY-layouten, uppfunnen 1867 av Christopher Latham Sholes m.fl, delade upp de vanligaste diagraferna på vänster och höger hand. E Remington and Sons producerade den första maskinen av denna typ 1 mars 1873 i Ilion, New York.

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt, innovation, patent

Det osannolika Eiffeltornet

eiffeltornet1

Ritning av Eiffeltornet publicerad i en patentskrift 1884.

På Frankrikes nationaldag står jag och tittar på ett av världens mest kända byggnadsverk, vars symbolvärde knappast kan överskattas. Jag tänker på dikten ”Havet” av Göran Palm, men byter ut begreppet havet mot ordet Eiffeltornet. Den övergripande känsla som dikten uttrycker tycker jag är den av overklighet, nästan som att det jag ser inte finns på riktigt. Flera är också de osannolika tillfälligheter i historien som gjorde att tornet med sitt specifika utseende och namn kunde byggas och bevaras till idag.

Ett blivande rivningsprojekt
En pylon av nätformat smidesjärn blev vinnaren bland de fler än hundra bidragen i tävlingen om att bygga ett 125 meter brett och 300 meter högt torn till världsutställningen i Paris 1889. Meningen var först att det skulle rivas efter 20 år, när hyreskontraktet för den underliggande marken på Champ-de-Mars skulle upphöra att gälla. Rivningen blev till slut inte av på grund av att tornet var välbesökt, att upphovsmannen Eiffel var vid liv och kunde tala för sin sak och att det bedömdes som användbart, till exempel för trådlös telegrafering. Dessutom var det fortfarande den högsta byggnaden i världen; först år 1931 skulle höjdrekordet (i antal meter inklusive antenn) slås av Empire State Building i New York.

Namnbyte till Eiffel
Pylonen i Paris hette till en början ingenting bestämt, utan kallades bland annat 320-meterstornet innan upphovsmannens efternamn kom att bli en del av benämningen. Mindre känt är att också upphovsmannens officiella efternamn var en sentida konstruktion.

I samband med det fransk-tyska (fransk-preussiska) kriget 1870-1871 blev en fransman vid namn Alexandre Gustave Bönickhausen dit Eiffel anklagad för att vara spion, sannolikt till stor del på grund av sitt tyska namn och ursprung. Familjens anfader, som hette Bönickhausen, hade i början av 1700-talet kommit till Paris från Eifel-området i nuvarande Tyskland och funnit att fransmännen hade svårt att uttala hans efternamn. Därför började han använda dubbelnamnet Bönickhausen dit Eiffel, som familjen sedan fortsatte att kalla sig i flera generationer. Alexandre Gustave Bönickhausen dit Eiffel blev friad i rätten från alla spionanklagelser, men han beslutade sig för att försöka byta efternamn.

I Frankrike kunde man inte – och kan fortfarande inte – byta vare sig för- eller efternamn utan godtagbara skäl. År 1880 gav ett domstolsbeslut Alexandre Gustave Bönickhausen dit Eiffel rätten att bära efternamnet Eiffel. På så sätt skapades Alexandre Gustave Eiffel, eller Gustave Eiffel som han oftast kallade sig och under vilket namn han är känd idag.

Eiffels väg till byggsvängen
Gustave Eiffel, född i Dijon i Frankrike 1832, var den ende sonen av tre begåvade barn till en militär och hans hustru, som handlade med kol. Eftersom föräldrarna var mycket upptagna blev han och systrarna omhändertagna av familjens äldre generation och han tydde sig även till en morbror, som var kemist, entreprenör och fabriksägare. Eiffels skolgång gick mindre bra under tiden i Dijon, där han var uttråkad och mest såg skolan som slöseri med tid. Genom moderns affärsframgångar hade familjen råd att låta sonen studera vid fina skolor i Paris och Eiffel skärpte till sig tack vare sitt nyupptäckta, stora intresse för historia och litteratur. I Paris började han förbereda sig för antagningsproven till den finaste av alla Grand Écoles, den tekniska högskolan École Polytechnique. Han kom inte in, men låg högt upp på rankningslistan över de studenter som inte blivit antagna. Istället kom han in på École Centrale des Arts et Manufactures (eller École Centrale Paris), som idag är en mycket prestigefull Grand École.

Eiffel tog examen med inriktning mot kemi och planerade att ta anställning i sin morbrors fabrik, men ett familjebråk mellan morbrodern och hans föräldrar om politik satte stopp för detta. Istället började han arbeta för ett litet företag som bland annat konstruerade järnvägsbroar, vilket var en framgångsbransch under den industriella revolutionen. Han gjorde sig ett namn som expert på användningen av gjutjärn, smidesjärn eller stål i konstruktioner och snart hade Gustave Eiffel ett eget företag. Några av de byggprojekt han genomförde var stommen till Frihetsgudinnan i New York, Paradis Latin-teatern i Paris, samt många broar, stationer och viadukter i bland annat Frankrike, Peru och Rumänien.

Patent på Eiffeltornet
Med två av sina anställda, ingenjörerna och konstruktörerna Émile Nouguier och Maurice Koechlin, skaffade sig Eiffel i september 1884 patent på Eiffeltornets vindtåliga konstruktion. I december samma år köpte Eiffel ut sina medsökande och fick därmed ensamrätt till patentet, nummer 164364:  FR 164364 A, se även bilden ovan. (Observera att detta patent på grund av sin höga ålder inte finns i databasen Espacenet för närvarande). Bakom ansökan till tävlingen till världsutställningen 1889 stod dock alla tre ingenjörsnamnen, samt arkitekten Stephen Sauvestre.

Eiffels liv efter Eiffeltornet
Eiffeltornet blev ett av de sista stora byggprojekt som Eiffel kom att avsluta, trots att det varit en framgång; bland annat hade det bara tagit strax över två år att bygga och inte en enda byggnadsarbetare hade förolyckats under arbetstid. Eiffels stjärnstatus gav honom många erbjudanden och han övertalades att hjälpa till med det pågående bygget av Panamakanalen, som redan hade gått illa med tusentals döda arbetare, förseningar och för höga kostnader. Det hela slutade med en rättsprocess om korruption och om många småsparares förlorade pengar. Eiffel var en av dem som dömdes, men hans dom ogillades. Skadan var dock redan skedd och bygget av Panamakanalen avslutades först 1914 av USA istället för Frankrike.

Efter turerna i rätten ägnade sig Eiffel mestadels åt aerodynamisk forskning och meteoro-logiska studier, ofta med Eiffeltornet som hjälp. Han skrev också flera böcker om Eiffeltornet och om sina forskningsresultat. Hans sista patent, publicerat 1920, handlade om snabba flygplan, FR 503363 A och utarbetades under första världskriget, då Eiffeltornet för övrigt var stängt för vanliga besökare. Eiffel avled 1923 och ligger begravd på Levallois-Perret-kyrkogården, som ligger strax nordväst om Paris.

flygplan

Flygplan av Eiffel publicerad i en patentskrift 1920.

Eiffeltornet idag

Eiffeltornet lockar över sju miljoner besökare varje år. Går man uppför de trappor som dagens besökare får beträda befinner man sig på andra våningen och 115 meters höjd, där man både hittar hissarna till toppen samt den restaurang som har tornets högsta gastronomiska höjd: Le Jules Verne, med flera veckors väntetid för ett bord. Snabbare går det då att köpa sig en souvenir, till exempel något i stil med den schweiziska byggsatsen beskriven i patentskriften CH 249151 A, vilken även använts som referens i liknande, avslagna patentansökningar. Bland nyregistrerad design i USA finns ett vinställ, US D609064 S, och en nyckel, US D725997 S, som båda föreställer Eiffeltornet. Dessa ting och alla besökare hjälper till att bekräfta vad Gustave Eiffel konstaterade redan under sin livstid: att Eiffeltornet är mer berömt än han själv.

/Laura Enflo, patentingenjör på PRV

Exempel på vidare läsning om Gustave Eiffel och Eiffeltornet:
Eiffeltornets hemsida: http://www.toureiffel.paris/en.html
Eiffel, Gustave (1900). Travaux scientifiques exécutés à la tour de trois cents mètres de 1889 à 1900. Paris, Frankrike: Maretheux
Seitz, Frédéric (2014). Gustave Eiffel, le triomphe de l’ingénieur. Paris, Frankrike: Armand Colin. ISBN: 978-2-200-27196-1

Comments Off on Det osannolika Eiffeltornet

Filed under immaterialrätt, innovation, patent

Semester eller ej – idag är kanske dagen att göra företagets immaterialrättsstrategi

bild

I PRV:s och venture Cups podcast bjuder vi på fakta och inspiration. Hela sommaren ger vi dig chansen att fylla på dina kunskaper om hur ett framgångsrikt företagande tar fart.

I dagens podcast får du tips och idéer på hur du kan utveckla dina affärer med immaterialrätt. Hur gör man affärer med sina tillgångar eller ser till att ingen stjäl dem? Med en ensamrätt till din idé minimerar du risken att konkurrenter kopierar det du skapat. Anton Blomberg från PRV berättar bland annat om varumärkesregistrering och Isabella Löwengrip avslöjar när hon skyddade sitt varumärke Blondinbella.

Lyssna här.

/Annika Ulltin, kommunikationschef på PRV

Comments Off on Semester eller ej – idag är kanske dagen att göra företagets immaterialrättsstrategi

Filed under immaterialrätt, SME (små- och medelstora företag), Tillväxt, varumärke

Vi firar plastpåsarna idag!

Gelehallon_450x300

Jag sticker nog inte ut hakan särskilt långt om jag påstår att den kvinnliga kroppen ofta ses ur ett problembaserat perspektiv, inte minst brösten och dessutom ur ägarinnornas synvinkel. Sådan välsignad tur att vi då 1 juli firar silikonbröstens dag!

Har du någon gång hört en tuttägarinna säga ”rackarns vad fina de är, mina charmbollar”? Inte jag. Alltid är det något som är för snett, stort, litet eller sladdrigt.

Så tackom och lovom för att det äntligen är Silikonbröstens dag, ett evenemang som enligt upphovspersonerna instiftades för att ”saknaden av en dag där man kan visa sin uppskattning till det vackraste som finns var stor”[1].

Men kan inte ”det vackraste som finns” få vara precis som det är? Tydligen inte. Efter lite surfning i Svensk patentdatabas efter ”bröst” och ”förbättring” kan härmed meddelas att idérikedomen flödar: allt från plast till humle och mikrosfärer nyttjas för att förbättra naturresurserna.

Plastpåse för naturligt intryck
bröstMånga av dagens implantat har ett hölje av silikon, en elastisk halvfast massa. Kollegor som kan plast berättar för mig att materialet är kroppskompatibelt, hållbart och saknar lågmolekylära föreningar som tas upp av blodet.

Ett patent för bröstimplantat från 70-talet beskriver en produkt”(…)bestående av ett skal bildande en påse vilken innehåller ett stort antal celler som har kommunikationer sinsemellan. Påsen fylles sedan med lämplig lösning.”

 Ett av innovationens främsta företräden är att slutresultatet hos användaren blir så naturligt som möjligt. Men – om det är den högsta strävan, varför då göra ett ingrepp överhuvudtaget?

Mikrosfärer för makroresultat
Mer modernt blir det med patent SE1667609 T3 som trädde i kraft så sent som i år: med hjälp av en injektor ska man pula in ett antal mikroballonger genom ett snitt i bröstet. Väl insatta expanderar ballongerna och voilà – du får ostar rundare än brietårtor.

”För sådana som hava slappa bröst”
BHTuttförbättring är inget nytt under solen. I ett patent från 1936 hittar jag en innovation som skulle göra Madonna grön av habegär: en upplyftande brösthållare som ger bysten ett mer fylligt utseende istället för att pressa den i riktning mot bröstkorgen och då riskera plattare look. Uppfinningen är lämpad för damer i allmänhet men är av särskild betydelse för sådana som hava slappa bröst får jag veta.

Humlemiraklet
De patenterade lösningarna är inte bara mekaniska. Inom de mer organiska hittar jag ett numera avskrivet patent där ett humlepreparat ska agera bröstförstorare: I kombination med andra ingredienser ska växten aktivera körtlarna i bröstvävnaden och därmed få småväxta liljekullar att expandera.

Om det funkar? Då borde jag haft Ö-kupa vid det här laget baserat på konsumtion av humlehaltiga vätskor. [Skrockar förnöjt, slår sig på knät].

Den sökande hävdar att det ”(…)inom den kvinnliga delen av populationen finns ett stort behov av bröstförstorande åtgärder och att (…) en prominent bröststorlek under åren har varit skönhetsidealet för många kvinnor.

Men ladies, kan vi inte istället prominent patentera piffig innovation som styr om våra tankebanor så att vi är nöjda med naturen? Från ”mina tutor är för långa/pyttiga/skrynkliga/ojämna till ”Wohoow! Mina kroppsliga appendix är asgrymma som de är!”

Eller som en tös en gång sa till mig sin mamma efter lång, betraktande tystnad i badrummet:

– När jag blir stor vill jag ha banantuttar, precis som du. De är finast.

[1] http://www.silikonbrostensdag.se/

Comments Off on Vi firar plastpåsarna idag!

Filed under immaterialrätt, innovation, patent

Möt PRV i Almedalen

almedalen

Vy från vackra Visby under Almedalen 2014.

Är du entreprenör, innovatör eller designer och befinner dig på Gotland under Almedalsveckan? Då har du möjlighet att möta PRV i vimlet!

PRV medverkar under Almedalsveckan för att diskutera piratkopiering, företagande, tillväxt, innovation och immaterialrätt. På plats finns bland annat vår generaldirektör Susanne Ås Sivborg, marknadschef Margareta Ternell, Maziar Soltani som är enhetschef på patentavdelningen och varumärkesjurist Benjamin Winsner. Slå mig en signal om du vill ha ett personligt möte med någon av våra representanter; 0703-90 21 25.

PRV kommer att finnas med i flera paneler och seminarier:

  • InnoNation – nya lösningar för global innovationskraft
    Hur accelererar vi svensk innovationskraft i världen till nya affärer, tillväxt och lösningar på globala samhällsutmaningar? Hur frigör vi alla aktörers innovationskraft och vad behöver vi förnya i innovationssystemet för att stödja denna kraft?
  • InnoNation – inspiration till nya lösningar för global innovationskraft
    Om samskapande svensk innovationskraft i världen för nya affärer, tillväxt och lösningar på globala samhällsutmaningar. Kan vi frigöra alla aktörers innovationskraft? Vad behöver vi förnya i innovationssystemet för att stödja detta? Kom och bidra med era kunskaper, möjligheter och tankar.
  • Immaterialrättens roll i innovationssystemet
    Hur ser immaterialrättens roll i innovationssystemet ut? Hur kan de immateriella tillgångarna användas bäst för att skapa ökat värde? Resultatet från utredningen SOU 2015:16; Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar, som har gjorts åt Näringsdepartementet presenteras.
  • Piratkopiering – ett växande samhällsproblem
    Marknaden för piratkopiering ökar när varor/tjänster internationaliseras. Internethandel möjliggör att piratkopierade varor från hela världen landar i våra brevlådor. Hur kan myndigheter och organisationer samarbeta för att begränsa piratkopior och höja konsumentens kunskap för ökad köptrygghet?
  • Entreprenörskapsmingel i Almedalen
    PRV och Starta & Driva Företag bjuder in till StartUp Bar. Du som är entreprenör, innovatör eller designer har möjlighet att möta rådgivande experter på hur du får ditt företag att lyfta.

Hoppas att vi ses i vimlet!
Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Comments Off on Möt PRV i Almedalen

Filed under affärsutveckling, immaterialrätt, innovation, juridik, patent, piratkopior, SME (små- och medelstora företag), Tillväxt

Ny patentlag och ny domstol – betänkanden tar ingen semester

Louise Jonshammar

Louise Jonshammar jobbar på vår patentavdelnings juristenhet och det hon inte kan om patent är nog inte värt att veta. När andra som bäst tar av sig för playan tar hon på sig att berätta mer om vad som händer inom patentvärlden.

Nyligen skrev Louise en initierad expertkommentar till den juridiska nyhetsbyrån Blendow Lexnova som bland annat rör den nya patentlagen som är på gång. I artikeln berör hon också andra satsningar inom immaterialrätt som Sverige gör för att gynna tillväxt- och innovationsklimatet.

Louise, varför behöver vi en ny patentlag?

– Den nuvarande har sin bas i 60-talet och mycket har hänt på området sedan dess – det krävs en modernisering och uppdatering för att hänga med. Samtidigt är det inget direkt fel på innehållet i lagen och därför är förändringarna inte så omvälvande.  Att den kommer just nu har också att göra med att det enhetliga patentet inom Europa närmar sig.

Ny patent- och marknadsdomstol på gång

Parallellt med utredningen om den nya patentlagen har regeringen arbetat med ett förslag för att ge Sverige en ny patent- och marknadsdomstol. – I dagarna har regeringen beslutat att överlämna förslaget om en ny patent- och marknadsdomstol till lagrådet. Det betyder att det kan finnas förutsättningar för en ny domstol att vara operativ som planerat redan i september 2016, förklarar Louise.

Tidigare blogginlägg: Ny domstolsorganisation för immaterialrätten

PRV yttrar sig om betänkande

Under våren har bland annat PRV:s roll inom det innovationsfrämjande systemet varit en del av en utredning och helt nyligen lämnade PRV sitt yttrande om förslagen i betänkandet. – PRV ställer sig överlag positiv till utredarens förslag och i remissvaret pekar vi också på hur förslagen kan stärkas ytterligare, avslutar Louise.

Hela PRV:s yttrande läser du här.

Comments Off on Ny patentlag och ny domstol – betänkanden tar ingen semester

Filed under immaterialrätt, juridik, patent

Entreprenörskapsmingel i Almedalen

PRV och Starta & Driva Företag bjuder in till StartUp Bar under Almedalsveckan.

Entreprenör, innovatör, designer eller har du tankar på att starta eget företag? Den 1 och 2 juli klockan 15:00-18:00 har du som befinner dig på Gotland möjlighet att möta rådgivande experter på hur du får ditt företag eller din idé att lyfta. PRV finns på plats i Donnerska husets trädgård tillsammans med Unionen Egenföretagare, NyföretagarCentrum och Center för Socialt Entreprenörskap Stockholm.

Vi hoppas på ett fantastisk entreprenörsmingel med fint väder, mycket folk och många inspirerande samtal.

Plats: Donnerska Husets Trädgård Visby
Datum: 1 och 2 juli
Tid: kl 15:00–18:00
Anmäl ditt deltagande

Välkommen!
/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Comments Off on Entreprenörskapsmingel i Almedalen

Filed under affärsutveckling, SME (små- och medelstora företag), Tillväxt