Världsröstdagen, klassisk sång och patent

PRVbloggen uppmärksammar Världsröstdagen (World Voice Day) idag med en kort men halsbrytande odyssé genom patentlitteraturen.

Patent FR 623743 (A)

Patent FR 623743 (A)

Patentbeviljade uppfinningar ska skilja sig väsentligt från varandra, i enlighet med patentlagen (2 §). Denna aspekt av lagen följer i allmänhet även människors röster, eftersom de två stämbanden i vart och ett av våra struphuvuden ser olika ut och svänger i en miljö som varierar från person till person. Rösten kan alltså sägas vara ett inneboende visitkort.

De flesta av de mer än 300 000 röstrelaterade patent som finns idag handlar om röststyrning, röstigenkänning, telefoni eller röstsyntes med olika tillämpningar. En annan stor patentgrupp hittar man inom karaoke-genren, där japanska patentverket (JPO) spelar en huvudroll. Därtill kommer den patentgrupp som gäller analys och bot av patienter med röstproblem, exempelvis konstgjorda struphuvuden. Även alla de personer som tycker sig sjunga dåligt eller som vill lära sig sjunga bättre har hjälp att finna i patentlitteraturen.

Till och med den klassiska sången eller operan, alltså det röstområde som i grunden är det minst högteknologiska av alla, har gett upphov till ett flertal patent. Anledningen är oftast det stora besvär och den enorma kostnad det ofta innebär att lära sig sjunga enligt den klassiska tekniken.

Operasång, som utan mikrofon kan höras över en orkesters maffiga ljud, skapas med hjälp av en rad akustiska parametrar, som tar runt tio år för en sångare att tillägna sig. Klassisk sång ställer bland annat mycket stora krav på andningsteknik, hållning, käkposition, språkkunnande och förmåga att sjunga någorlunda rent. För alla dessa nödvändiga hörnstenar kan man hitta passande patent, vars främsta syfte är att förkorta de tio läroåren så långt det är möjligt.

Att höras på långt håll (att projicera rösten eller att ”sjunga i masken”) är en av de saker som tar längst tid att lära sig. Ett behändigt hjälpmedel för att ge återkoppling till blivande klassiska sångare uppfanns på 20-talet i Frankrike: FR 623743 A, se bilden ovan. Två reflektorer och en slags spatel reflekterar röstljudet tillbaka till sångaren. Très chic !

Patent 202948605 (U)

Patent 202948605 (U)

För att lättare få en tränad operaröst finns det fler föremål att tillgå. Vad sägs till exempel om att träna andning i en apparat som spänner åt en rem runt magen och håller fast dina armar och din rygg och dina fötter? Se ställningen nedan ( CN 202948605 U). I patentskriftens sammanfattning utlovas att din personliga förståelse för andningstekniken kommer att förändra sig grundligt…

Även elektronik används i dessa sammanhang. Den som eftersträvar en högre sångkvalitet bör generellt sett sänka istället för att höja struphuvudet. Detta kan man öva på med en ny elektromyografisk metod från USA: US 2013177885 A1.

Tio års sångutbildning kan som sagt kosta mycket. I Ryssland har det nyligen utvecklats en förbluffande metod för att avgöra en persons sångarpotential redan innan den dyra träningen startat (RU 2380760 C1). Några av de objektiva parametrar som mäts är bland annat röstklang, röststyrka och duration.

Om det låter för påfrestande att sitta fast i olika sångträningsmaskiner eller att utsätta sig för en utvärderingsmetods hårda kritik kan man istället låta en ansiktsmask sjunga själv (CN 202445196 U). Med hjälp av den kan man trollbinda sina åhörare med Beijingopera, se nedan. Ridå!

Patent CN 202445196 (U)

Patent CN 202445196 (U)

 

/ Laura Enflo, klassiskt skolad sångerska och patentingenjör på PRV

Lämna en kommentar

Under immaterialrätt, patent

Har du skyddat din varumärkesinvestering?

Anledningen till att ditt företags varumärke är så viktigt beror bland annat på att det är under ditt varumärke som du bygger din verksamhet. Kunderna köper varan eller tjänsten som du säljer under ditt varumärke, återförsäljarna säljer och marknadsför ditt varumärke, ditt varumärke inbringar inkomster och det är under ditt varumärke som din vara eller tjänst blir känd. Jag skulle säga att ditt varumärke är den viktigaste tillgången i ditt företag. 

Men vad händer då om du inte skyddat det? Ja, då kan du kanske inte längre använda ditt varumärke och sälja din vara eller tjänst under ditt varumärke. Kan du inte längre använda ditt varumärke vet inte dina köpare vilken vara eller tjänst som kommer från dig. Konsumenter kan då välja att köpa samma eller liknande vara eller tjänst under ett annat varumärke som kommer från någon annan. Har du inte skyddat det varumärke du använder kan det alltså innebära att du får börja om från början igen med ett annat varumärke. Så här säger Pernilla Algede från Alg&Ede ur ett varumärkesstrategiskt perspektiv:

’I samband med att jag startade mitt aktiebolag så anlitade jag Varumärkesombudet för att ta hjälp med registrering av mina två varumärken. Ett område som jag tycker är både viktigt och intressant, speciellt då det ligger så nära mitt eget verksamhetsområde (jag arbetar bl a med varumärkesprofilering, design och grafisk formgivning). Maite och jag har under resans gång haft många givande konversationer angående varumärkesvård och konstaterat hur mycket man har att vinna på att ha en långsiktig plan – både juridisk och kommunikativ – för sitt varumärke. I detta går alltså en stark varumärkesprofil hand i hand med ett varumärkesskydd anpassat efter verksamhetens ambitioner, både när det gäller framtida marknader och eventuellt utökat produktutbud’, säger Pernilla.

’Att se till helheten är elementärt i arbetet med att bygga nya varumärken där stort fokus läggs på ett starkt namn, en igenkännande logotyp, ett konsekvent språk inifrån och ut mot kund och naturligtvis en tydlig och attraktiv kommunikation i väl valda kanaler. När man investerat så mycket i ett varumärkes identitet och långsiktiga plan är det oerhört viktigt att man ser till att skydda sig mot eventuella framtida intrång eller hot, vilket annars kan bli både kostsamt och tidskrävande att behandla i efterhand’.

’Tänk till exempel om någon annan registrerar samma namn efter att du byggt upp en hög medvetenhet och profil hos dina kunder? Eller om du längre fram riskerar att behöva ändra din logotyp efter att den redan tryckts upp på både produkter och marknadsföringsmaterial? Ett tydligt exempel är det oerhört kända varumärket Burger King som när de skulle expandera i Australien upptäckte att någon annan, mindre aktör, redan registrerat namnet för sin egen verksamhet. Därför är det Hungry Jacks man får besöka om man vill ha en Whopper eller Chicken Royale när man är Down Under…’.

Att registrera sitt varumärke från början är enkelt i jämförelse med utmaningar som skulle kunna komma att uppstå längre fram. Det handlar helt enkelt om att tänka långsiktigt och att skydda sin identitet och varumärkesinvestering’, säger Pernilla avslutningsvis.

Du skyddar därför ditt varumärke enklast och till lägst kostnad genom att ansöka om varumärkesregistrering. En bra början kan vara en svensk varumärkesregistrering men har du planer att gå internationellt med din verksamhet kan ett gemenskapsvarumärke (EU-varumärke) eller internationellt varumärke vara väl värt att undersöka direkt.

/ Maite Eriksson, Varumärkesombudet

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Och solen har sin gång

Nyss hemkommen från semester på varmare breddgrader kom jag att reflektera över en ganska fiffig uppfinning; solskyddskrämen. Fröet såddes möjligen redan i pool-baren där jag hamnade i samspråk med en gentleman som förbannade det envisa insmetandet av den kommande generationen med solskyddande sörja. ”Förr lärde man sig att tåla solen. Titta på hur folk håller på idag. Patetiskt.” Redan då anade jag en annalkande katastrof med tanke på att hans kolonialvita hy redan antagit en ohälsosam nyans. Jag berättade att mina egna erfarenheter inte alls pekade mot UV-immunitet utan att jag numera gladeligen själv nyttjar barnens solskyddskräm med rejält tilltagen solskyddsfaktor. Han fnös lite och beställde sin tredje Bloody Mary före lunch. När han om kvällningen rullades ut genom receptionen av medicinsk personal med blötomslag kom jag att tänka på sången ”Everybody’s Free to Wear Sunscreen”. Låten är egentligen en samplad version av ett tal skrivet av journalisten Mary Schmich. Budskapet är att om det är något råd man ska envisas med att ge ungdomar så är det att använda solskyddsmedel. Egentligen borde rådet även gälla äldre, distingerade bargentlemen.

Efter att ha läst på lite om solskyddskräm har jag förstått att det finns två varianter; de med fysikaliska filter och de med kemiska filter. De förstnämnda innehåller partiklar av zink- eller titanoxid som reflekterar UV-strålningen. De med kemiska filter innehåller särskilda organiska molekyler som absorberar UV-strålningen och omvandlar den till värme. Kokosolja är ett naturligt solskyddsmedel och användes länge som bas i krämerna. Därav den omisskännliga kokosdoften. Solskyddskräm ligger i IPC-klassen A61Q17/04 – Topical preparations for affording protection against sunlight or other radiation, Topical sun tanning preparations. En snabbkoll visar att den rymmer ca 36 000 dokument. Som definitionen antyder ingår här även medel för solbränna. Känner man sig lite blek så här efter vintern kan man kanske få några tips i patentskriften SE752842 T3Konstgjorda solbrännekompositioner med förbättrad stabilitet. Kanske bäst att grunda med lite solskyddskräm först…

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Lämna en kommentar

Under innovation, patent

Var vaksam mot bluffakturor

Just nu märker vi en ökning av bluffakturor som riktas mot företagare som ansökt om varumärkesskydd hos oss. Var vaksam och kontakta oss om du har frågor. Mer information finns i klippet.
PRV Kundtjänst 08-782 28 00, kundtjanst (a) prv.se

/Magnus Ahlgren och Anton Blomberg, PRV

Lämna en kommentar

Under immaterialrätt, varumärke

Sveriges patentdrottning på plats på Patentdagen

Paneldebatt om kopplingen mellan affärsnytta och patent.

Paneldebatt om kopplingen mellan affärsnytta och patent.

I går var det dags för den årliga Patentdagen. Nytt för denna gång var samarbetet med Veckans Affärer. Kombinationen med en mer specialistinriktad förmiddag och en mer allmän eftermiddag blev riktigt lyckad.

Under förmiddagen fick vi bland annat lyssna på Ericsson arbetar med FRAND-licensiering och hur de utgår från vart marknaden är på väg för att avgöra vad de ska lägga kraft på i teknikutveckling och patentering. Spännande att intäkterna från immateriella rättigheter bara ökar och ökar. Immaterialrätt är en central intäktskälla snarare än kostnad för att skapa skydd.

Förmiddagen bjöd även på inblick i hur SKF arbetar med såväl IP (Intellectual Properties) som IA (Intellectual Assets) på ett strukturerat sätt. Vinge gav oss uppdateringar om patenttroll och aktuella domstolsfall. Justitiedepartementet rapporterade om arbetet med det enhetliga patentskyddet. Mycket matnyttigt för de insatta!

Under eftermiddagen lades fokus mer på det mindre företaget och IP-strategier. Bland annat pratade ”Sveriges patentdrottning” (PRVs GD) om hur företagare bör gå från att tänka på ”kan jag skydda detta” till ”hur ska jag hantera mina immateriella tillgångar”. Just strategi och medvetenhet om sina tillgångar samt att göra medvetna val var ett gemensamt budskap från eftermiddagens talare. Att immaterialrätt blir allt viktigare i dagens samhälle verkade alla överens om.

Så. Med det sagt formulerades GDs titel om från patentdrottning till immaterialrättsdrottning av eftermiddagens värd från VA.

Anna Danestig, kundansvarig PRV

Lämna en kommentar

Under affärsutveckling, immaterialrätt, innovation, patent, SME (små- och medelstora företag)

Gråt aldrig över spilld färg

Bild

Vi har här på PRVbloggen pratat en del om de kreativa närningarna och det är något vi kommer att fortsätta med. Immaterialrätt och kreativitet kommer nämligen att vara temat på de seminarier som sänds på via webben den 28 april.

En uppfinning som betytt mycket för kreativiteten utan att vi tänker så mycket på den är den syntetiska färgen.

Allt började en dag 1856 då en artonåring vid namn William Henry Perkin råkade spilla en kemisk blandning på en tygtrasa som därefter färgades lila. Egentligen hade han till uppdrag att se om han kunde hitta en syntetisk variant av kinin som skulle användas som malarialäkemedel. Han fortsatte dock att experimentera med sin kemiska blandning och till slut patenterades en textilfärg.

Fram till denna upptäckt så var textilfärger gjorda av olika naturliga ämnen och var ofta väldigt dyra och inte särskilt färgbeständiga och just en lila färg var svårt att framställa och därmed väldigt exklusiv,  så kanske var det den lila färgen som gjorde att Perkins såg en marknadspotential i sin blandning.

Efter denna uppfinning började fler färger kunna framställas syntestiskt så att vi idag kan få kläder i all regnbågens färger – allt tack vare lite vanlig hederlig klumpighet.

Ovan ser ni ett utdrag från ett av Perkins alla patent.

Lämna en kommentar

Under immaterialrätt, patent

Affärsstrategisk hantering av immateriella tillgångar

I går, den 8 april, var PRV i Malmö och gav kurs för rådgivare om hur man affärsstrategisk kan hantera immateriella tillgångar. Tillsammans med Hanna Bruck från Valea och Olof Hansson från Whitelines diskuterades hur och varför ett företag behöver en strategi för hanteringen av sina immateriella tillgångar.

Ett 20-tal rådgivare var på plats för att med hjälp av teori och case-diskussioner förkorvara sig i hur viktig en omvärldsbevakning kan vara, hur ett företag hela tiden måste omvärdera sina tillgångar, varför avtal är viktiga, hur lagen om företagshemligheter kan användas för att skydda en idé.

Engagemanget var stort både från deltagare och föreläsare som båda konstaterade att det sällan finns ett ”rätt” svar på frågan hur man bäst hanterar sina immateriella tillgångar men att det är viktigt att kunna medvetna beslut.

140408

Utbildningen är en del av PRV:s och VINNOVA:s gemensamma uppdrag, att tillsammans arbeta för att öka små och medelstora företags konkurrenskraft genom förbättrat offentligt stöd för hantering av immateriella tillgångar. En ökad kompetens hos rådgivare om affärsstrategisk hantering av immateriella tillgångar utgör en nyckelkomponent i detta.

Charlott Galant, PRV

Lämna en kommentar

Under SME (små- och medelstora företag), Utbildning

Webbsända seminarier förenklar för blivande företagare

Bildbanksbilder till Tillväxtverket

Sju myndigheter har tagit ett gemensamt grepp och skapat kostnadsfria webbseminarier som hjälper entreprenören att starta företag. PRV är en av de deltagande myndigheterna.

På vägen mot att starta sitt företag behöver den blivande företagaren ha kontakt med flera myndigheter. För att underlätta den processen har de sju myndigheterna tagit fram webbseminarier som kommer att direktsändas och deltagarna har möjlighet att ställa frågor i realtid genom en chattfunktion. Det enda som krävs är en bredbandsuppkoppling, dator, mobiltelefon eller läsplatta med högtalare. Webbseminarierna är sprungna ur myndighetssamarbetet Verksamt.se och arrangemanget Starta företag-dagen som besökt större städer i landet.

- Vi ser webbseminarierna som ett viktigt tillskott i myndighetssamarbetet för att nå ut till fler blivande företagare. Det ska vara enkelt att starta och utveckla företag i Sverige, säger Johanna Svensson som är PRV:s projektledare i samarbetet.

Webbseminarierna sänds i fem olika avsnitt och det är möjligt att delta på enstaka eller samtliga:

  1. Din affärsidé: Tips och idéer om hur du kan tänka när du ska forma din affärsidé och om nyttan med en affärsplan. Vi pratar finansiering och budget och var man kan få hjälp med sin företagsstart. Medverkande myndigheter är Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen.
  2. Företagsformer: Enskild firma eller kanske ett aktiebolag? Är du ensam eller är ni fler som ska starta tillsammans? Här tar vi upp de allra vanligaste företagsformerna och beskriver skillnaderna. Medverkande myndigheter är Bolagsverket, Skatteverket och Försäkringskassan.
  3. Skatter, tullavgifter: Hur fungerar det med skatter och avgifter för mig som företagare? Vad gäller om jag ska importera? Hur redovisar jag och till vem, är några frågor vi får svar på i det här avsnittet. Medverkande myndigheter är Skatteverket och Tullverket.
  4. Företagsnamn och varumärke: Vad ska ditt företag heta och vad får det heta? Hur skyddar du ditt företagsnamn och varumärke? Bolagsverket och Patent- och registreringsverket ger dig förutsättningar och tydliga exempel.
  5. Registrering: Här får du veta hur du enklast går tillväga när du ska registrera ditt företag. Bolagsverket och Skatteverket guidar dig genom det här avsnittet.

Webbseminarierna startar den 14 april. Besök verksamt.se för anmälan och mer information. Bakom satsningen står Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Försäkringskassan, Patent- och registreringsverket, Skatteverket, Tillväxtverket och Tullverket.

Premiären för webbseminarierna sker under vecka 16 med start den 14 april. Besök verksamt.se för anmälan och mer information. Webbseminarierna är en del i myndighetssamarbetet Starta och driva företag. Bakom satsningen står Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Försäkringskassan, Patent- och registreringsverket, Skatteverket Tillväxtverket och Tullverket.

Välkommen att delta!
/Stina Lilja, Press och PR-ansvarig på PRV

Lämna en kommentar

Under affärsutveckling, SME (små- och medelstora företag), Tillväxt

Innovationsprofilen Per Frankelius

Jag har fått möjlighet att intervjua innvoationsprofilen Per Frankelius, Ph.D. och Associate Professor, Linköping University Department of Management and Engineering om hans spännande arbete mitt i smältpunkten för uppfinningars betydelse för Sverige.

Per Frankelius

Per Frankelius

Vad gör du?
Mer allmänt arbetar jag som forskare och lärare vid Linköpings universitet och har fokus på områdena innovation, marknadsföring och omvärldsanalys. Gränslandet mellan dessa intresserar mig mycket. Den legendariske managementgurun Peter Drucker sa följande redan 1954: ”Because it is its purpose to create a customer, any business enterprise has two – and only two – basic functions: marketing and innovation.” Han hade rätt i att dessa områden är viktiga. Men han missade innebörden av innovation, ty innovation är något principiellt nytt som vinner insteg ofta på en marknad och därför är marknadsföring ofta en integrerad del av innovation. Vad gäller min forskning startade den i slutet av 1980-talet. Tio år ägnades åt en studie av DNA-teknikens och Pharmacias utveckling.

Mer specifikt har jag nyligen avslutat ett projekt om uppfinningars betydelse i modern tid. Se Vinnovarapport
Ett annat projekt handlade om innovation inom kulturens värld (fallstudie av Dalhalla) och det publicerades i England förra året. Ett tredje nyligen avslutat projekt är Global Vision, om exportproblematik för miljöteknikföretag.
Just nu arbetar jag med fyra forskningsprojekt: Ett är en studie av Research Triangle Park i USA. Ett annat är en studie av innovationsbegreppet samt utveckling av en ny modell för att beskriva innovationer. Ett tredje handlar om innovation i offentlig sektor (historisk exposé samt framtidsförslag). Det fjärde och viktigaste är en satsning under namnet Grönovation.
Om Grönovation: Vi utvecklar kunskap om hur innovationer uppstår, får spridning och kan stimuleras inom de gröna näringarna som t.ex. jord- och skogsbruk. Många har bilden att ”vi lämnat jordbrukssamhället bakom oss” men ack så fel det är. Projektet stöds av Vinnova och kommer att fördjupa förståelsen för innovationsbegreppet och generera kunskaper och idéer om hur man kan driva innovationsprocesser på nya sätt. Inte minst handlar det om hur användare kan vävas in tidigt i innovativa processer. Vid sidan om studier iscensätter vi “fältexperiment i skarpt läge”.

Precisionsharv.

Precisionsharv. Per Frankelius.

Jag försöker bl.a. fullända innovationsprocessen kring den harv som jag fick patent på nyligen. Jag inledde projektet i hög grad för att förstå hur uppfinnar- och patenteringsproceser kan gå till. Jag ville uppleva det inifrån, snarare än att bara försöka förstå innovation genom att ”titta på det utifrån”. Att få genuin access till verkligheten är något som t.ex. professor Evert Gummesson slagit många slag för.

Vad är roligast i ditt jobb?
Det roligaste med jobbet är att träffa så många intressanta personer inom och utom universitetet. Alla bär på idéer, reflektioner och kunskaper. Studentkontakterna ska inte förglömmas. Dels har de mängder av kunskap som vi lärare får till livs, dels ställer de frågor som är stimulerande och stärker även forskningen. Men jag har också äran att delta i en rad konferenser, seminarier och studieresor. Det är verkligen roligt. Förra veckan åkte vi t.ex. runt i Skåne och träffade lantbrukare.

Kan du beskriva din miljö vid Linköpings universitet?
Jag skulle vilja säga att miljön i Linköping präglas av pragmatism och tro på framsteg och utveckling. Kommunen har slogan ”där idéer blir verklighet” och även universitet sprudlar av utveckling. Studenterna är den viktigaste kraften. Jag brukar säga till gamla polare som nu är höga chefer i stora internationella bolag att de må ha mycket men de har inte studentkontakterna. Vad som händer på universitetets olika campus är bara en del av bilden. Inte minst är samverkan med omvärlden ett kännetecken för miljön i Linköping. Inte minst spelar Östergötland som helhet stor roll. Här finns spännande företag i kommuner som Vadstena, Norrköping, Väderstad och Åtvidaberg. En riktig smältdegel av skaparkraft.

Vad är svårast i ditt arbete?
Det första är att hålla ihop alla trådar inom de ganska stora samarbetsprojekt som jag driver. Det andra är att hantera den ökande mängden administration. När vi drev vårt EU-projekt om miljöteknik höll vi på att gå under av allt blankettarbete. Det tredje är att reda ut en del kniviga frågor i forskningen. Var går t.ex. gränsen mellan imitation och ”inkrementell innovation”?

Hur får du inspiration och lär nytt?
Oj, det var en svår fråga. Kanalerna är flera. Visserligen ägnar jag mycket tid åt att läsa artiklar och böcker – länge hade jag en hel lägenhet i Örebro bara för att få plats med alla böcker. Min fru blev inte glad när jag nyligen köpte en förstaupplaga av Schumpeters innovationsbok för ca 25 000 kronor från ett holländskt antikvariat. Men mer viktigt är alla kontakter med människor som besitter erfarenhet och idéer. Jag har fått äran att resa till spännande platser – allt från St Petersburg och Budapest till San Francisco och Bryssel.
Resor i all ära. Men allra viktigast är de projektpartners som ingår i våra olika satsningar. Projektet Grönovation kan ges som ett exempel. Det koordineras av Linköpings universitet men det är ett genuint samarbete mellan en rad organisationer, exempelvis 3M, Agroväst i Skara, Biototal, filmbolaget Cre8it, mässan Elmia, Energiutvecklarna Norden (med patent på en ny typ av biogasreaktor) och Hushållningssällskapet (som fyllde 200 år i somras!). Här ingår även Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Lantmännen, rådgivarkonsulterna Lovanggruppen, SLU, SMHI Svenska Mätanalys, Tolefors Gård, apputvecklarföretaget VicVision och mötesplatsen Vreta Kluster som ligger granne med Vreta Kloster.

Varför är samverkan med företag och organisationer så viktigt?
Dels är det roligt, dels skapar det en massa värden i samhället men framförallt är det vägen till fördjupad kunskap för alla parter. Michael Gibbons har kallat det ”knowledge production Mode 2” och liknande filosofi finns vid t.ex Stanforduniversitetet som jag besökte för något år sedan.

Och betydelsen av immaterialrätt?
Jag har via konferenser och publikationer stridit i många år för betydelsen av immaterialrätt (eftersom många kritiserar t.ex. förekomsten av patent). Här följer mer läsning av vad jag har skrivit om detta för olika sammanhang.
- Innovationer och immaterialrätt i filosofiskt perspektiv:
Innovationer-institutioner_PRV_10feb2011
- The rise of the European continent: Old theories and new hypotheses related to innovation:
European_Continent–(European_Conf_2011)

Tack Per för intervjun och för ditt förslag om patentdiplom som PRV nu kan erbjuda sina kunder!

Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Lämna en kommentar

Under immaterialrätt, innovation

Rättspraxis för varumärke och formskydd

OHIM:s Legal Practice Service har utarbetat en översikt över rättspraxis för varumärke och formskyddsfrågor. Översikten innehåller kortfattade sammanfattningar av domar och förhandsavgöranden under 2013. Intressant läsning utlovas!

Case law overview 2013
Direktlänk till översikten

/Markus Dahlberg, mönsterrättsexpert vid OHIM

Kommentering avstängd

Under immaterialrätt, OHIM