Patentstrategier i digitala succéföretag!

Hur resonerar de stora digitala succéföretagen kring patent och patentstrategier? Ofta har de sett konsekvenserna av att skjuta upp patentarbetet till senare. Nu får du ta del av deras erfarenheter i vårt webbsända seminarium.

Program och anmäl dig här!

Rebecca Lagerkvist, grundare av Rebla AB, berättar mer om seminariet här:

Varmt välkommen att anmäla dig!

/Anna Engquist, ansvarig för nationella utbildningar på PRV

Lämna en kommentar

Filed under affärsutveckling, patent

Sara Sparring – advokatpartner med svart bälte i varumärkesjuridik

Det börjar väldigt mycket dra ihop sig till World Intellectual Property Day den 27 april. På plats vid PRV:s seminariedag är bland andra Sara Sparring – en av Sveriges mest mångsidiga varumärkesjurister.

Sara_02 (2)

Varumärkesjurist Sara Sparring.

Kan du inte bärga dig till dess går det redan nu alldeles utmärkt att ta del av hennes expertis inom immaterialrätt. I en förhandsintervju delar Sara med sig av sina bästa tips om hur du som företagare hanterar varumärkesfrågor med siktet inställt på en internationell marknad.

Några goda tänk på att-karameller att knapra på som smakprov:

  • Gör ett ordentligt förarbete om ditt företag har internationella ambitioner – du vill inte göra intrång i andras immateriella rättigheter.
  • Ta del av PRV-skolan gratis på webben för bra baskunskap om immaterialrätt.
  • Kolla om ditt varumärkesord har någon olämplig betydelse på andra språk.
  • Var ute i god tid – registreringsprocesser, förhandlingar och liknande kan ta lång tid.
  • Kolla att ditt tänkta domännamn inte redan är registrerat av någon annan. Registrera!

Ganska så tänkvärt, eller hur? Mycket mer matnyttigt finns i hela intervjun som du läser på prv.se. Där finns också seminariedagens kompletta program och information om hur du är med via webben. I lokalen är det fullsatt!

Lämna en kommentar

Filed under affärsutveckling, immaterialrätt, juridik, namnstrategi, SME (små- och medelstora företag), varumärke

Från privat bruk till piratkopia – hårfin skillnad?

Under förra veckan kunde vi läsa i Metro att det kan vara olagligt att livesända konserter genom sin mobiltelefon. När det gäller evenemang i slutna lokaler eller arenor råder nästan alltid fotoförbud – det innebär även att livestreaming är ett stort no-no.

Blickar vi bakåt har processen för att framställa en kopia varit lång; från tryckkonstens födelse under 1400-talet med Johan Gutenberg i spetsen och vi kan även läsa om att Thomas Edisons inledde jakt på det perfekta ljudet år 1876. Sedan dess har det, som vi vet, hänt mycket. Från karbonpapper till kopiatorer, från fonograf till stenkakor och så vidare. Idag är det möjligt att framställa och sprida illegala kopior genom ett finger på touchskärmen. Snabbhet som ibland går före vishet kan man tänka.

Det har blivit svårare att hävda sin upphovsrätt sedan digital media tillkom i utvecklingen. Den digitala miljön gör det lätt att kopiera och snabbt sprida upphovsrättsligt skyddat material. Det är också möjligt att ”gömma sig” när det handlar om ettor och nollor; allt sköts via datorer och servrar som kan vara placerade var som helst i världen. Den digitala epoken har också fört med sig att flera gör intrång i andras upphovsrätter utan att de är medvetna om det. Jag har resonerat med Christian Nilsson och Martin Berger, två av PRV:s jurister som bland annat har upphovsrätt som specialområde.

Hur kan jag undvika att göra intrång i någon annans upphovsrätt?
Undersök alltid om exempelvis en bild är skyddad. Upphovsrätten för konstnärliga och litterära verk gäller generellt i sjuttio år efter upphovsmannens död. Vill man till exempel gärna använda ett fotografi, men inte hittar någon att be om tillstånd ifrån och man vågar chansa kan man ange att fotografen är okänd, men om någon anser sig ha rätt till bilden får de höra av sig.

När, hur och var kan jag använda apparna för livestreaming?
Alltid och på vilket sätt som helst om det inte är förbjudet på grund av lag eller avtal. Du kan nästan aldrig använda streamingtjänster helt fritt vid större kultur- eller idrottsevenemang på grund av de lagar och avtal som gäller.

Vilket är ditt bästa råd till upphovspersonen att markera att verket är upphovsrättsligt skyddat?
Det finns inget krav på sådant i svensk rätt – vissa gör det ändå av avskräckande skäl. Då är det nog brukligt att applicera ett © i de fall det är fråga om ett tangibelt verk. Eftersom ingen registrering av upphovsrätt krävs och finns kan man för att säkra bevis använda sig av något som brukar kallas ”poor mans copyright”. Posta ett rekommenderat brev med ditt manus, en cd-skiva med din musik, film eller dina bilder etcetera till dig själv. Hämta ut det men öppna inte det datumstämplade kuvertet förrän en eventuell tvist i rättssalen.

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt, piratkopior, upphovsrätt

Längtan efter det svarta guldet

Godisdöskallar nya_cmyk
Foto: Max Green Ekelin

För ett antal år sedan flyttade jag utomlands och bosatte mig i Asien. Väskan var noggrant packad; pass, Visa-kort och det obligatoriska svenska kaffet. Efter ett antal timmar i ett trångt flygplan landade jag glad i hågen på okänd, värmeböljande mark.

Det tog en vecka innan den slog till, abstinensen. Det började som ett lätt sug för att stegra till ett outhärdligt begär. Jag vandrade gata upp och gata ner, sprang i varenda butik, letade i varje vrå men det jag så hett trånade efter gick inte att finna. Till slut såg jag hägringar, små svarta apor som dansade förbi rökandes pipor med rosa strössel. Svettningarna bröt ut och jag levde i ett vakuum tills räddningen slutligen kom i form av min mamma som flög in från Sverige. Äntligen!

Nejdå, ni behöver inte vara oroliga. Det är varken droger eller alkohol jag talar om utan det svarta guldet (nåja) – lakrits! Detta söta eller salta under som absolut inte verkar finnas att få tag i öster om Uralbergen. Jag erkänner, jag är beroende. Favoriten är Djungelvrål och tätt därefter följer lakritspipor och lakritsnappar.

Den 12 april firas Lakritsdagen och jag dök självklart ner i PRV:s databaser för att se vilka immaterialrätter som finns kopplade kring denna godbit. Jag behövde inte leta särskilt länge eller gräva speciellt djupt för att hitta lakritsrelaterade tillgångar. En sökning på ordet ”Lakrits” i varumärkesdatabasen ger hela 20 träffar i sig. I övrigt återfinns naturligtvis varumärkesregistreringar på klassiker som Djungelvrål, Salty Sailor och Skipper’s Pipes. Även designdatabasen ger flera lakritsrelaterade träffar bland annat finns hallon-lakrits dödskallarnas utseende registrerat. Ja, lakrits verkar, förutom att vara beroendeframkallande, också vara en riktig immaterialrättslig guldgruva.

Till er andra lakritsjunkies därute vill jag slutligen passa på att ge handfasta tips inför resan; gör extra plats i resväskan, packa ner lagret och pröjsa för några extra kilon på flyget. Alternativt börjar ni ett avvänjningsprogram i god tid före avfärd.

Jag hoppas att ni alla får en riktigt härlig lakritsdag – det ska jag ha!

/Emelie Embretsen Ekmark , Kundsupport på PRV

2 kommentarer

Filed under immaterialrätt, varumärke

Skål för internationella gin & tonic-dagen!

Som tjugoåring åkte Jon Hillgren till London för att arbeta som bartender. Där upptäckte han gin och blev intresserad av hantverket kring drycken. Snart sexton år senare är han ägare till Hernö Gin, Sveriges första renodlade gindestilleri och världens nordligaste.

Jon Hillgren

Ginguru Jon Hillgren

Internationella gin & tonic-dagen till ära har vi fått en pratstund med Jon Hillgren på Hernö Gin, ett litet familjeföretag vars produkter på nolltid sopat banan med de etablerade märkena inom gin. Två år efter start blev Hernö Gin den mest medaljtyngda av 49 varumärken vid tävlingen The Gin Masters i London 2013, en av branschens mest respekterade tävlingar internationellt.

Som VD ansvarar Jon själv för frågor kring immaterialrätt. Hernö gin använder sig inte av något ombud i till exempel varumärkesfrågor, men Jon berättar att de blir kontaktade av konsultfirmor som önskar sälja olika tjänster varje gång de registrerat ett varumärke.

Vilka är era registrerade skydd och hur har ni resonerat kring att registrera dessa?

– Vi har registrerat varumärkesskydd för figur på vår logga och ytterligare tre textvarumärken som är centrala. För ett litet, nystartat företag kan kostnaden för flera varumärkesskydd vara stor till en början och därför har vi valt att fokusera våra skydd på det första kunden ser och ska lägga på minnet – loggan. Dessutom är vi ensamma i världen om att ha skapat ett lagringsfat av enträ – ”Juniper Cask”. Eftersom faten är unika och vi är ensamma om att lagra gin på det sättet kändes det naturligt att skydda detta.

Vad har ni för strategi för era immateriella tillgångar?

– Vi har ännu ingen enskild strategi för varumärken utan tar upp frågorna löpande när vi diskuterar och behandlar vår affärsplan på styrelsemöten.

 

Gin som lagrats på enträfat.

Gin som lagrats på enträfat.

Vad har ni för immateriella tillgångar som inte går att registrera?

– Den absolut viktigaste är vårt recept som vi lägger ned jättemycket tid på. Det tog fyra månader att få det rätt och skulle vi korta ner den processen blir smaken inte likadan. Smaken är en av våra viktigaste tillgångar: nyskapande med tydlig enbärskaraktär, fräsch citruston och en blommighet som attraherar väldigt många.

Vad tror du er stora framgång på så kort tid beror på?

– Vår gin är den mest prisbelönta i Europa det senaste året med totalt 19 internationella toppmedaljer i branschtävlingar. Där är det blindprovning och då spelar till exempel flaskdesign och marknadsföringsbudget ingen roll. Kvalitén på produkten spelar också in väldigt mycket – vi lägger väldigt mycket tid på att ta fram en produkt som ska gå att avnjutas som den är. Tillverkningsprocessen tar drygt 26 timmar, mycket längre tid än vad den absoluta majoriteten lägger ner på sina produkter. Den långa tiden ger en dyrare produkt men i vårt fall en otroligt prisbelönt sådan.

Sist men garanterat inte oviktigast: hur gör du din godaste gin & tonic?

– Antingen 50/50 Hernö Gin och tonic eller en del gin och två delar tonic. Om man tillsätter mer tonic blir det mindre fokus på det intressanta – gin. Servera drinken med fördel i ett highballglas tillsammans med mycket is och garnera avslutningsvis med ett citronzest under ytan.

Skål och tack för pratstunden, Jon. Nu helgar vi temadagen.

Lämna en kommentar

Filed under affärsutveckling, immaterialrätt, SME (små- och medelstora företag), Tillväxt, varumärke

Nybildade efternamn fungerar som ett varumärke

nybildade_efternamn

Under den senaste 20-årsperioden – lika lång tid som internet har varit tillgängligt för allmänheten – har Patent- och registreringsverket (PRV) haft en dubblering av inkommande ansökningar för nybildade efternamn.

År 1994 skapade sig 846 personer ett nybildat efternamn. 20 år senare, 2014, har siffran i stort sett fördubblats till 1689 nybildade efternamn. Vad beror det på? Finns det ett större behov av att sticka ut och att genom det personliga namnet vara sitt eget varumärke?

Parallellt med att svenskarna blev mer innovativa när det gällde skapandet av egna, personliga efternamn finns födelsen av sociala nätverk. 1994 blev internet tillgängligt för allmänheten.

– Det är omöjligt att säga en specifik anledning till dubbleringen av nybildade efternamn. Visst kan en anledning delvis vara viljan att sticka ut och att skapa ett personligt kännetecken. Internet och närvaron i sociala medier har gjort oss mer tillgängliga och då även mer förväxlingsbara, säger Patrik Rönnqvist, avdelningschef på PRV:s design- och varumärkesavdelning.

En annan anledning som kan ligga bakom trenden är att par som gifter sig i större utsträckning vill uppmärksamma och tydliggöra att de skapar en ny, egen familj. Då kan namnbytet fungera som en markering. Det kan också vara så att man vill bära vidare ett gårds- eller ortnamn.

Efternamnet fungerar som ett varumärke
Vikten av att, och lusten till att, skilja sig från andra går hand i hand med varumärkesrätten. När det gäller varumärken är själva grundtanken att skapa ett unikt kännetecken för att utmärka sig och särskiljas från andra. Det har varit en lavinsnabb digital utveckling under den senaste 20-årsperioden och informationsflödet liksom det digitala bruset är enormt. Finns det en risk att en enskild människa försvinner om den inte sticker ut? Bloggare använder exempelvis inte alltför sällan pseudonymer istället för sitt riktiga namn, oftast väldigt uppseendeväckande namn som många gånger finns som registrerade varumärken hos PRV.

– Vi har flera offentliga personer som har sitt namn som ett registrerat varumärke, exempelvis Zlatan, Björn Borg och Carolina Klüft, säger Patrik Rönnqvist och berättar att även Blondinbella är ett registrerat varumärke.

Om du funderar på att skapa ett nytt, unikt efternamn men har slut på idéer kan du besöka PRV:s namngenerator som levererar exklusiva efternamnsrariteter åt dig.

/Stina Lilja, Pressansvarig på PRV

Lämna en kommentar

Filed under namnstrategi, varumärke

Ägget har en fantastisk design!

glad påskDet är också en strålande teknisk lösning som har uppfinningshöjd och går att reproducera. Patent verkar ligga inom räckhåll. Men vem kan ha upphovsrätt på ägget? Är det hönan eller? Många varumärken är förknippade med ägg, till exempel Kinderägg, Koenigsegg, Kronägg och sen finns det ju EG-varumärke (gemenskapsvarumärke). Det här och mycket mer kan du reda ut i vår tredagars orienterande grundkurs i immaterialrätt.
Välkommen att anmäla dig!

Njut av helgen och ha en riktigt glad påsk!

/Anna Engquist, ansvarig för nationella utbildningar på PRV

Kommentering avstängd

Filed under Okategoriserade

Hello Innovation – en talkshow om innovation

Innovationsklimat i företag och organisationer, låter det lockande för dig? I så fall har du kommit rätt!  Den 26/3 sändes ytterligare ett avsnitt av Hello Innovation, som är ett webbsänt kunskapsforum för dig som är intresserad av innovation.

Studion gästades av:

  • Leif Denti, doktor i innovationspsykologi från Göteborgs universitet
  • Helena Karlsson, innovationsvetare och doktorand i innovationsledning, Munktell Science Park och Mälardalens Högskola
  • Daniel Gustavsson, Manager, Control Design Application Development ABB Facts
  • Martin Sjöberg, innovationsstrateg i näringsliv, akademi och myndigheter

Våra gäster bjöd på konkreta tips på hur man både på individnivå och på teamnivå börjar i det lilla för att stärka innovationsgraden i sin organisation.

De tog upp vikten av interaktion både inom och utanför organisationen och hur man genom att ta till vara på olikheter i organisationen kan hitta värdefulla resurser för innovation. Vidare pratade de om hur man genom att se misslyckanden som ett lärande kan öppna för innovation. Vår akademiske sidekick i programmet, Anders Wikström vill byta namn på ordet misslyckande till ”att missa att lyckas”.

Ledningens långsiktighet i innovationsarbetet och deras vilja och stöd för att bli en innovativ organisation är A och O men för att få till ett innovativt klimat måste man börja i det lilla på gräsrotsnivå.

Se programmet i sin helhet och ta del att våra gästers tips på hur du kan stärka innovationsgraden i din organisation!

/Cecilia Hyrén, redaktör och programledare för Hello Innovation

Ps. Dina reflektioner och erfarenheter som du får när du ser programmet är värdefulla! Dela dem gärna i dina sociala kanaler men glöm då inte att tagga ditt inlägg med #HelloInnovation. Tack :) Ds.

 

 

1 kommentar

Filed under innovation

Nyhetsbrev mars

sv_sigill_webb

 

 

 

 

 

Ett axplock ur vårt senaste nyhetsbrev:
• World Intellectual Property Day den 27 april. Anmäl dig!
• Innovationscheckar till små- och medelstora företag
• Patentstatistik
• Utredningen ”Immaterialrättens roll i innovationssystemet”
• Alumnipub den 23 april
• Vårens kurser

Läs det senaste nyhetsbrevet här. Missa inte viktiga nyheter inom immaterialrätten, spännande kurser och seminarier och mycket annat matnyttigt. Prenumerera!

Anna Fanqvist
Kommunikatör
Patent- och registreringsverket

Kommentering avstängd

Filed under affärsutveckling, immaterialrätt, juridik, patent, piratkopior, SME (små- och medelstora företag), Tiilväxt, Utbildning

Släck för en ljus framtid

Canberra-Australien-tanda-ljus-Earth-Hour-2014-WWF-Australia
En stor ljusinstallation för klimatet under Earth Hour i Canberra.
Foto: WWF Australien.

SLÄCK! Lördag 28 mars 20.30.

Den tydliga uppmaningen möts jag av i en banner när jag går in på Världsnaturfondens webbplats. I kväll, för nionde året i rad, släcker stora delar av världen lyset för att manifestera vikten av att ta klimatförändringarna på allvar. Sverige har deltagit i arrangemanget under åtta år och kännedomen om manifestationen ökar ständigt. I år är det totalt 172 länder som deltar i denna politiska symbolhandling.

Jag kan inte låta bli att ta på mig immaterialrättsglasögonen, att under nio års tid skapa detta enorma engagemang och bygga upp kännetecknet Earth Hour till ett världskänt varumärke är imponerande. Jag resonerar om hur det är möjligt med PRV:s varumärkesjurist Benjamin Winsner. Han menar att det här är ett tydligt kännetecken som förknippas med ett gott uppsåt.

– Idén med Earth Hour är att uppmärksamma jordens klimatförändringar och dessa typer av märken förknippas oftast, om inte alltid, med ett gott uppsåt. I viss mån kan man kanske säga att det är ett världsvarumärke.

WWF har sitt varumärke registrerat i bland annat i EU, Kina, USA och Ryssland. De har flera varumärken under sitt paraply – däribland Earth Hour – med skydd i ett varierat antal klasser, bland annat i klass 36 (som innefattar välgörenhetstjänster) och klass 41 (som innehåller utbildningstjänster).

– Varumärkeslagen ger lika stort skydd för inarbetade varumärken som registrerade varumärken men det är helt klart lättare att hävda en registrerad rättighet i och med att man vet tydligt när rättigheten uppstod. Vad gäller inarbetade varumärken så är det nästan som att likna med bedömningen om välkända varumärken, det vill säga att man måste visa att det uppfattas som ett kännetecken för en själv inom en betydande del av den omsättningskretsen man riktar sig till, förklarar Benjamin Winsner och fortsätter:

Det kan vara väldigt dyrt, tidskrävande och svårt att visa på när rätten uppkom. Dessutom är det svårt att visa på en inarbetad rättighet så rekommendationen är alltid att registrera sitt varumärke.

Det finns 45 varu- och tjänsteklasser att utgå från när du gör din varumärkesansökan. I princip är ett varumärke endast skyddat i den klass som angetts i ansökan. Det möjliggör att varumärken som är identiska eller snarlika kan samexistera. Snickers är ett utmärkt exempel på samexistens; det varumärket finns registrerat både som chokladbit och som arbetskläder.

Kommer du att släcka lampan i kväll? Jag kommer att delta under manifestationen i Söderhamn där Norrtullskyrkan släcks ner och vi får njuta av livemusik i stearinljusens sken.

/Stina Lilja, Pressansvarig på PRV

Kommentering avstängd

Filed under immaterialrätt, varumärke