Superbroccolin med superkrafter

Superbroccoli

Superbroccoli

Den smakar och ser ut som precis vanlig broccoli, men påstås ha supereffekter för hälsan. Functional food, smart food, super food – visst attraherar oss tanken att det skulle finnas en grönsak som skyddar mot många av de allvarliga sjukdomar som vi ständigt blir påminda om i vänkretsen och i media. Vi som har blivit bergtagna av hälsa, träning och näringsrik mat – vi hugger på superbroccolin som ett löftesrikt mirakel som ska förlösa oss. Det verksamma i superbroccolin sägs vara ”glucoraphanin”, vilket förväntas reducera risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Även ämnesomsättningen sägs påverkas gynnsamt och hjälper till att besvärja bland annat diabetes. Bevismaterialet består av flertalet dietstudier samt tro, hopp och kärlek till broccolin.

Efter lång tids forskning och tester i brittiska institut har forskning och industri gått samman och kommersialiserat produkten som är framställd genom traditionell växtförädling, i detta fall en korsning mellan ”vanlig” broccoli och en siciliansk vild variant. Den odlas nu även i Sverige och finns att köpa i de större svenska livsmedelsbutikerna och i samband med detta har man i media diskuterat fördelar och problemområden med att utveckla och förädla växter.*

När produkten så äntligen står inför sin lansering är det många immaterialrättsliga tillgångar som samverkar. Superbroccolin är faktiskt patenterad: ”Broccoliart anpassad för förenklad skörd” EP 1597965. Och den är även varumärkesskyddad under namnet ”Beneforte”. Och sedan finns ju möjligheten till växtförädlarrätt. Nu börjar det bli snårigt för mig och jag ber Anna Ax, patentingenjör på PRV hjälpa mig att reda ut begreppen:

Vad är växtförädlarrätt?
- I det fall en växt är framställd via traditionell växtförädling så söker du inte patent för att skydda den nya växtsorten, utan du söker en växtförädlarrätt. Växtförädlarrätten ger dig ensamrätt för att föröka, bearbeta, sälja, importera och exportera växtsorten. Växtförädlarrätten ger skydd för en växtart eller hybrid i 25 år. Ansvarig myndighet för växtförädlarrätten är Jordbruksverket.

Vad är det som har patenterats i superbroccolin?
- Det som utgör uppfinningen, vilket framgår i de så kallade patentkraven, är en broccoliplanta där själva broccolihuvudet (eller kronan) är högre och sticker upp över bladverket. Broccolin ska ha en 25cm stjälk/stam mellan kronan och bladen och på denna del av stjälken får bladen inte vara större än ca 30 kvadratcentimeter. Syftet är att broccolin ska bli lättare att skörda mekaniskt och att broccoliplantan som skördats blir likformig. Uppfinningen omfattar även frön från en sådan planta. Om man läser den längre patentbeskrivningen så vill man även att hybrider, där den ena föräldern till en planta har egenskaperna ovan, ska omfattas av patentet.

Få se nu, vad göra med min superbroccoli? Jo, lite råstekt broccoli till grillad kyckling. Supermat i sommarkvällen. Smaklig spis!

/Anna Engquist, webbansvarig på PRV

*Ett urval från media:
Svensk superbroccoli – nyttig som en löprunda (DN)
Nej tack till superbroccolin (SvD)

Kommentering avstängd

Filed under innovation, patent

Ändringar i patentlagen den 1 juli 2014

Den 1 juli hände det viktiga saker på patentområdet i Sverige: Riksdagen har beslutat om ändringar av patentlagen angående språk och nu kan den patentsökande begära att patentet ska meddelas på engelska.

Detta innebär i praktiken att den sökande som vill ha förelägganden, beslut under handläggningen och andra skrivelser på engelska, samt själv vill svara på förelägganden och i övrigt kommunicera med PRV på engelska, kan göra det utan att handlingarna vid något tillfälle måste översättas.

Fördelarna för den sökande är bland annat att den egna interna processen många gånger kan förenklas och att de egna översättningskostnaderna kan reduceras.

Vi på PRV hoppas att lagändringen ska underlätta för svenska patentsökande. Ändringen har varit starkt efterfrågad av våra kunder!

Läs mer om detaljerna här: Ändringar i patentlagen 1 juli 2014

/Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentering avstängd

Filed under patent

Om hur man får vingar

”Pappa, hur får man vingar?”
Frågan kom från den fyraårige sonen efter att vi läst sagan ”Sunkan flyger” av Barbro Lindgren. Sunkan är en liten kille som så innerligt vill kunna flyga att det till slut växer ut vingar på ryggen på honom.
”Tja”, funderade jag. ”Det är nog inget man bara får som Sunkan… men man kanske kan bygga ett par.”
”Hur då?”

Hmm, nu blev det svårare. Visst, vi har ju den klassiska historien om Ikaros från den grekiska mytologin. Den känns dock möjligen något abstrakt och slutar dessutom i katastrof. En viss da Vinci hade ju också fina ritningar, men om de är realiserbara är väl en smula oklart. Nej, turligt nog mindes jag att jag under en planlös biltur genom östra Tyskland av en slump hamnade i Anklam – Otto Lilienthals födelseort, och där fick tillfälle att besöka det museum som är uppfört till hans minne. Nämnde Otto var den förste, åtminstone med hållbara dokumenterade bevis, som genomförde lyckade glidflygningar med egentillverkade vingar. Det var även på Ottos konstruktioner som bröderna Wright baserade sina historiska flygfarkoster.
Otto föddes 1848 och utbildade sig tidigt till mekanikingenjör vid Berlins tekniska universitet. Han fascinerades, liksom Sunkan, av fåglarnas flygförmåga och ägnade därefter 20 år åt att kartlägga fågelvingens aerodynamik. År 1889 publicerade han en sammanställning av sin forskning med verket ”Der Vogelflug als Grundlage der Fliegekunst”. En bibel för flygpionjärer. Efter dessa omfattande teoretiska studier började han med praktiska experiment. Med sitt tekniska sinne utvecklade han alltmer avancerade vingkonstruktioner och genomförde provflygningar från en kulle han benämnde ”Fliegeberg” utanför Berlin. Under 1890-talets första hälft vallfärdade människor till denna plats för att bevittna Otto i glidflykt nedför kullen. År 1894 startade han serieproduktion av sin s.k. ”Normalapparate”. Ett fåtal exemplar existerar ännu idag.

Normalapparate

Otto på väg nedför Fliegeberg.

Tyvärr slutade det för Otto på samma sätt som för Ikaros och Otto störtade mot sin död efter att ha blivit träffad av en kastvind under en flygning i augusti 1896.
Patent? Javisst, Otto beviljades 25 patent, varav fyra stycken avser hans vingkonstruktioner. Så nu har jag i alla fall ett bra svar till sonen; man bygger ett par enligt patentskriften US 544816 A. Hur det gick för Otto behöver jag inte berätta ännu…

Vill man ha fler förslag på vingar sneglar man lämpligtvis bland dokument med IPC-klassificeringen B64C 31/04 (Man-powered aircraft) och B64C 33/02 (Ornithopters – Wings; Actuating mechanisms therefor). Får man inspiration till nya fiffiga anordningar, t.ex. en kastvindskompensator, kan man enkelt lämna in en ansökan med PRV Online Filing. Mer information om hur man söker patent finns på PRV:s hemsida.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentering avstängd

Filed under innovation, patent

Sommarquiz för hängmattan

PRVbloggens sommarquiz är särskilt framtaget för dig som vill padda i hängmattan, men fungerar precis lika bra i bilen eller på stranden!

Luta dig tillbaka och testa dina kunskaper i aktuell immaterialrätt!
Klarar du alla tio frågorna? Facit kommer vecka 33!

1. Det har tagit fart i uppfinnandet. Totalt i världen 2013 inlämnades 205 300 internationella ansökningar (PCT). Det var en ökning med 5,1 % mot året innan.

Hur stor var ökningen i Sverige?

1. Tre procent
x. Sex procent
2. Tio procent

2. Hur många varumärkesansökningar lämnades in i världen 2013?

1. Under hundratusen
x. Cirka femhundratusen
2. Fler än en miljon

3. Vilket företag lämnade in flest nationella patentansökningar till PRV 2013?

1. Scania
x. ABB
2. Sandvik

4. Största andelen patentsökare till PRV finns i Stockholm. Ungefär 33 % av alla nationella patentansökningar 2013 kom från sökanden i Stockholms län.

Vilket län hade näst flest nationella patentansökningar 2013?

1. Jönköping
x. Västra Götaland
2. Skåne

5. Stockholm toppar också på nationella varumärkesansökningar.

Vilket län kom tvåa beträffande nationella varumärkesansökningar 2013?

1. Jönköping
x. Västra Götaland
2. Skåne

6. Många söker varumärkesskydd på PRV från utlandet. USA är det land som toppar listan över hemland för utländska sökande. Men också från våra nordiska grannländer trillar in en hel del varumärkesansökningar.

Kom det fler varumärkesansökningar till PRV 2013 från USA enbart, än sammanlagt från Norge, Danmark, Finland och Island?

1. Ja, USA ensamt slår Norge, Danmark, Finland och Island tillsammans.
x. Nej, det är fler från de fyra nordiska.
2. Det är lika många varumärkesansökningar från USA som från Norge, Danmark, Finland och Island tillsammans.

7. Ungefär hur stor andel av alla designansökningar beviljades 2013?

1. En tredjedel
x. Hälften
2. Tre fjärdedelar

8. Det finns en del kvar att göra i fråga om jämställdhet om man ser på andelen kvinnliga uppfinnare i de nationella patentansökningar som lämnas in till PRV.

Hur förhåller sig andelen kvinnor till män?

1. 1:2
x. 1:5
2. 1:10

9. Hur förhåller sig andelen kvinnor till män gällande designansökningar?

1. 1:1
x. 1:2
2. 1:4

10. Ungefär hur stor andel av de som söker patent använder sig av ombud?

1. En tredjedel
x. Hälften
2. Tre fjärdedelar

Facit publiceras på denna webbplats vecka 33!

Tack alla läsare för en fin säsong – fortsätt gärna läsa oss!
En riktigt trevlig och skön sommar önskar PRVbloggen!

Kommentering avstängd

Filed under design (mönsterskydd), immaterialrätt, innovation, patent, Utbildning, varumärke

Målgivande uppfinningar i fotbolls-VM

Fotbolls-VM har rivstartat och den observante har kanske noterat att man har infört en del tekniska nymodigheter för att förenkla domarens uppgift. Målkameror för att konstatera huruvida bollen har passerat mållinjen samt en vit sprej för att markera bollens korrekta placering vid frispark och positionen för en eventuell försvarsmur. Hjälpmedlen har redan gjort avtryck i att ett svårbedömt mål konstaterades riktigt, grattis Frankrike, samt att försvarsmuren inte smyger fram bakom bortvända domare, grattis frisparksskyttar.

Systemet för måligenkänning kommer från det tyska företaget GoalControl och bygger på bildanalys från sju kameror riktade mot målområdet. Systemet är patentsökt, se WO 2014059971 A1. Dyra och avancerade system med mängder av kameror och bildigenkänning är numera vardagsmat inom idrotten. Om FIFA hade haft lite mindre pengar i kassan hade man kanske satsat på en svensk uppfinning från 1972 – Målmarkeringsanordning, se SE 7203070-3. Med denna lösning räcker det med att förse målramen med detektorspolar samt att placera en rejäl permanentmagnet i bollen. Förmodligen till en bråkdel av priset för GoalControl. Dessutom hade den magnetförsedda bollen möjliggjort oanade S-skruvar.

Målbur_m_spole

Vad gäller markeringssprejen, så är den patenterad sedan år 2000, se WO 0172912 A2. Har faktiskt använts i flera turneringar tidigare, men gör nu debut i senior-VM. Den kommersiella versionen lanseras under namnet 9.15 Fair Play Limit för att återknyta till det minsta tillåtna avståndet mellan boll och försvarsmur, 9,15 meter. Sprejen kan liknas vid ett vattenbaserat skum där det vita färgämnet dunstar inom ett par minuter. Låter som något klotterpolisen och färgtillverkarna kan diskutera över en wienerlängd.

Jaha, matchdags igen. Synd att inte vi är med. Kom igen uppfinnar-Sverige; målvaktsbedövningssprej, domarmanipulator och Zlatan-kloningsanordning, tack.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

4 kommentarer

Filed under innovation, patent, varumärke

Inget nytt under solen?

nyhetsbrev_juni
Jodå. Genom PRV:s nyhetsbrev får du intressanta nyheter direkt till din inkorg. Vi skriver om vad som händer inom våra olika verksamhetsområden; patent, varumärken, design och upphovsrätt. Här får du också tips på spännande seminarier och kurser. Prenumerera du också. Välkommen!

Prenumerera på PRV:s nyhetsbrev

Trevlig sommar!

Anna Fanqvist
Kommunikatör
Patent- och registreringsverket

Kommentering avstängd

Filed under affärsutveckling, design (mönsterskydd), immaterialrätt, innovation, juridik, patent, SME (små- och medelstora företag), upphovsrätt, Utbildning, varumärke

UppfinnarJohanna i männens värld

Sten och Stanley tycker att hon är världens bästa uppfinnare. Och världens bästa storasyster. UppfinnarJohanna har uppfunnit en skrattmaskin. Men det är lätt att hålla sig för skratt när man läser statistiken. Bara var tionde uppfinnare är kvinna. PRVbloggen har läst Här kommer UppfinnarJohanna – en normkritisk barnbok.

Olika Förlag AB har som ett mål att ge olika barn lika möjligheter att skapa en positiv identitet utan förlegade normer och föreställningar.

Ann-Christine Magnusson och Lovisa Lesse har skrivit en barnbok om Johanna, som alltså uppfinner en skrattmaskin. Problemet hon tänker sig lösa är att få SurOlle – kvarterets surgubbe – att skratta.

Boken är bra. Och även om uppfinningen inte riktigt fungerar som det var tänkt visar den ändå tillräcklig teknisk effekt för att lösa problemet. SurOlle garvar innan det är slut. Och småbrorsorna Sten och Stanley låter sig impas.

Kanske man som verksam i patentbranschen ändå ska känna ett styng av smicker över att genusproblematiken runt uppfinnarverksamhet höjs till ett samhällsproblem i nivå med bristande tolerans för homo, bi, trans och queer -relationer – kanske är det att ta i – men man är definitivt något på spåret här.

PRV lanserar i dagarna Statistikårsbok 2013. På sidan 50 kan vi läsa hur förhållandet mellan andelen kvinnliga och manliga patentsökanden är hela 1:10. Och det räcker nog inte att säga att det är en spegling av situationen på de tekniska utbildningarna för riktig så illa är det inte där.

Annika Ulltin, kommunikationschef på PRV, ser du något manligt i tilltalet som gör att män i högre grad skulle lockas att söka patent? Jag tänker på alltifrån mässor, konferenser, utbildningar och broschyrer till företag, ombud, politiker och myndigheter etc.

Jag tycker att jag möter många drivna kvinnliga företagare så det är förvånade att inte fler kvinnor söker patent. Det vore spännande att analysera det närmare. Kan det vara så kvinnor generellt finns inom branscher som inte är så ”patenttyngda”, att kvinnor driver och utvecklar företag inom service- och tjänstesektorn?

Den tekniska världen har länge dominerats av män. Detta luckras successivt upp. Ju fler kvinnliga förebilder som finns desto fler kvinnliga patentsökande kommer vi att se i framtiden, tror jag.

Har PRV någon uttalat kommunikationsstrategi i genusfrågor? Tänker vi i någon del kvinnligt och manligt när vi kommunicerar?

Generellt arbetar vi för att lyfta fram inspirerande och framgångsrika företagare som använder immaterialrätten affärsstrategiskt för att göra goda affärer. Vi strävar efter att ha en mångfald i vår kommunikation. Självklart är det extra roligt att lyfta fram någon som bryter mark eller kan fungera som inspirationskälla och förebild.

Jag skulle också säga att vi medvetet använder bilder och illustrationer som skildrar kvinnor och män i lika stor utsträckning.

Vi arbetar för att nå en stor målgrupp som består av många olika människor med olika drivkrafter och mål. Att exemplifiera, förklara och ge exempel på hur immaterialrätt kan användas affärsstrategiskt är grepp vi använder för att nå fram i vår kommunikation – och det tror jag tilltalar både kvinnor och män.

Tack Annika!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fakta: Könsfördelning på Patent- och registreringsverket
PRV har 345 anställda. Av dessa är 196 (57 %) kvinnor och 149 (43 %) män.
Av totalt 33 chefer är 16 kvinnor och 17 män.
Verksamheten leds av en kvinna.

På patentavdelningens tekniska enheter på jobbar 130 personer.
Av dessa är 65 kvinnor, alltså precis hälften.
Av åtta linjechefer är fyra kvinnor.
Patentavdelningens ledningsgrupp består av tre kvinnor och tre män.
Verksamhetsgrenen leds av en kvinna.

Källor: Controllerfunktionen och HR, PRV

1 kommentar

Filed under immaterialrätt, patent

Mikrovågsugnen viril ålderspensionär

Du som var på T-centralen runt fyra i onsdags kunde se en kille på övre plattformen med mikrovågsugn under armen. Man vet inte var han kom ifrån, vart han skulle, eller ens om mikron var ny. Säkert vet man att det inte var den första. För den var 1,7 meter hög, vägde 340 kilo och skulle fyllt 67 i år. Percy Spencer hette uppfinnaren.

Killen försvann in på ett tåg mot Fruängen och där slutar spåren. Jag tog tåget västerut och tänkte lite vidare på hur denna lilla låda helt och hållet förändrat villkoren i landets lunchrum. Liksom för den hemmavarande föräldern.

Jag tänkte också på hur den fungerar. Sedan tänkte jag att alla vet väl hur en mikrovågsugn fungerar..? Eller vet alla det? Jag vet ju inte… Vi får kolla upp!

I mikrovågsugnen sitter en magnetron, alltså ett elektronrör som skapar ett högfrekvent elektromagnetiskt fält. Maten vi lägger in i ugnen innehåller vatten. Eftersom vattenmolekylen (väte och syre) är en dipol (den ena änden lite mer positiv och den andra lite mer negativ) kommer den att vilja ställa in sig i det elektromagnetiska fältet. Och när vattenmolekylerna rör på sig blir det varmt.

Percy Spencer hade godis på fickan när han råkade gå för nära en magnetron. Godiset smälte. Han började experimentera och fick snart ett exploderande ägg i ansiktet. Den första kommersiella mikrovågsugnen tillverkades 1947.

Mikrovågsugnen blev inte omedelbart het på marknaden. När tiduret plingade för Spencer 1970 hade värmeskåpet fortfarande många fisvarma år framför sig i fikarummen. Idag undrar man hur en arbetsplats skulle klara sig utan mikro? Man önskar nästan man finge bjuda Spencer på en korvlåda.

Mikrovågsugnen klassas på F24C7/02

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Kommentering avstängd

Filed under immaterialrätt, patent

Bästa picknickmaten i sommar

– eller hatt av för mannen som förfinar ”förfarande av påförande av ett pålägg på en smörgås”.

mackaHar du precis som jag känt en oerhörd vånda över att din pinfärska picknickbaguette ska förlora fattningen? Bli blöt, tappa både innehåll och förföriskt fras?

Lugn. Hjälpen finns som alltid att hitta i Svensk patentdatabas gedigna samling av världsförbättrande innovationer.

Låtom oss tacka Klaus-Peter Letsch, tysken som lackade ur på att ost, skinka och allehanda såser rasar ur utflyktsmaten och dessutom kladdar till det. Efter imponerande mycket tankemöda patenterade han en innovation (EP-A-612 476) som ska ultraoptimera påläggspåläggandet på macka med hjälp av en fiffig påse och kroppsliga stödattiraljer.

Vad är då grejen? Jo, genom det här patentet:

(…)är ett förfarande känt för framställning av en sandwich strax före förtäring. Härvid införs i ett icke uppskuret bröd medelst ett i brödet inträngande halvskal en i den främre ände redan öppen påse, som därefter i den bakre ände kan dras ut ur brödet och ur halvskalet, varvid innehållet i påsen medelst en åtsnörning av den bakre änden trycks ut.”

Men jag måste vara helt ärlig – jag fattar inte riktigt hur den här skapelsen ska te sig i praktiken. Men Klaus-Peter förklarar vidare:

mackaDet är även tänkbart att påsen kan dras ut ur baguetten genom sammanpressandet respektive åtsnörningen av påsen medelst fingrarna på en människas hand och genom utdragningen med den andra handen, medan pålägget därvid låter sig jämnt fördelas på baguetten respektive mellan baguettens halvor.

Anordningen är dock inte varumärkesskyddad, så vitt jag kan se i en sökning i Svensk varumärkesdatabas. Får jag tipsa Klaus-Peter om att registrera MackaPär? (Lugnt, den bjuder jag på.)

Skapelsen i sin helhet och alla övriga registrerade snilleblixtar kring hur du undviker saggig smörgås, utflyktsfadäser och mer därtill hittar du in Svensk Patentdatabas. Sökordet är fritt – låt fantasin och inspirationen flöda!

Kommentering avstängd

Filed under patent

Alerta Sleepless sommarens hit

Fyra glober får den i Metro, Cazzette featuring The High med Sleepless. Och det finns alla skäl att tro att den blir sommarens hit. Dj-duon delar nämligen manager med Avicii. Men sömnstörningar ska man ta på allvar. PRVbloggen går på djupet med sömnmedel.

Sleepless är världens åttonde mest delade låt och Billboard i USA förutspår en snabb klubbhit. Sebastian Furrer och Alexander Björklund står bakom Cazzette.

Låten är definitivt inget sömnpiller, men Ingrid Eklund – apotekare och patentchef – hur gör man sömnmedel?

Vi pratar labb på det gamla hederliga viset! Kemikalieblandning som mynnar i ett pulver, som man blandar ut med lämpliga fyllnadsmedel (typ laktos) och bindemedel, pressar ihop pulverblandningen och sprayar eventuellt tabletten med färg eller ger den något hölje som gör den lite ”glatt” och lättare att svälja.

Framför allt används bensodiazepiner. Vid insomningsproblem vill man använda preparat med kort halveringstid, alltså relativt kortvarig effekt. Vid störd nattsömn beroende på oro/ångest kan ett mer långverkande preparat behövas, men då riskerar man att effekten sitter i som en biverkan dagtid.

Absolut vanligast är tabletter, men munlösliga tabletter, lösningar och injektionslösningar förekommer också.

Finns det trender inom forskningen?

Njaeae, de flesta preparat är ganska välkända. Melatonin är ett av de senare tillskotten, ett kroppseget hormon som man tror är inblandat i vår reglering av dygnsrytmen (Circadin, depottablett).

Kommer det in många patentansökningar på sömnmedel?

IPC-klassen A61P25/20 ”Hypnotics; Sedatives” ger 1500 träffar i WPI (databas) från 2012 eller senare. Så området är inte helt insomnat…

Läkvänderot används sedan gammalt mot insomningssvårigheter. Används den idag?

Den används. Neurol, Valerina och Baldrian-Dispert är några av de preparat som säljs idag. Läkevänderot har använts som läkeväxt sedan 1500-talet.

Vad tror du om låten Sleepless?

Aviciis Wake me up! har ju hållit liv i Spotify (över 238 miljoner gånger; anm). Så det är nog ett bra tema…

Tack Ingrid!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

1 kommentar

Filed under patent, upphovsrätt