Webbseminarier för dig som funderar på att göra affärer utanför Sverige

webbseminarium

Nu har du möjlighet att delta i webbseminarier om vad som kan vara bra att tänka på när du ska lansera din produkt i ett annat land.

Flera myndigheter har tagit ett gemensamt grepp och skapat kostnadsfria webbseminarier för dig som vill lära dig mer om import och export. Patent- och registreringsverket och Tullverket är några av de deltagande myndigheterna.

Fler och fler företag importerar eller exporterar varor och tjänster. På vägen mot en lyckad satsning över landsgränserna behöver du som företagare ha kontakt med flera myndigheter. För att underlätta den processen har myndigheter i samverkan tagit fram webbseminarier som kommer att direktsändas och där du som deltagare har möjlighet att ställa frågor i realtid genom en chattfunktion. Det enda som krävs är en bredbandsuppkoppling, dator, mobiltelefon eller läsplatta med högtalare. Det kommer även att finnas en inspelad variant som du kan se när som helst på dygnet.

– Att ha en väl genomtänkt strategi för hur man hanterar sina immateriella tillgångar blir ännu viktigare när man ska gå ut på en internationell marknad. För oss är det viktigt att informera om och i den mån vi kan hjälpa företagare som står inför en internationalisering av sin verksamhet. Därför informerar vi om vad företagare bör tänka på och hur de internationella systemen fungerar, säger PRV:s generaldirektör Susanne Ås Sivborg.

Webbseminarierna sänds i flera delar och det är möjligt att delta på enstaka eller samtliga:

Varumärkesskydd i andra länder: Patent- och registreringsverket berättar om vad som kan vara bra att tänka på när du ska lansera din produkt i ett annat land, varför och var du bör skydda ditt varumärke, hur det fungerar med webbutiker och försäljning över nätet och vad du kan göra för att undvika att bli kopierad.

Designskydd i andra länder: Patent- och registreringsverket berättar om vad som kan vara bra att tänka på när du ska lansera din produkt i ett annat land, om varför och var du bör skydda din design, och vad du kan göra för att undvika att bli kopierad.

Patentskydd i andra länder: Patent- och registreringsverket berättar om vad som kan vara bra att tänka på när du ska lansera din produkt i ett annat land, om varför och var du bör skydda din uppfinning, vad du kan göra själv och vad du bör ta hjälp med.

Handel med länder utanför EU: Tullverket berättar om vad du ska tänka på för att komma igång med din import eller export. Du får bland annat veta vilka verktyg som du kan använda för att registrera ditt företag för import och export, söka varukoder och beräkna tullavgifter.

De direktsända webbseminarierna startar den 26 maj. Bakom satsningen står Myndighetssamarbetet Starta och driva företag.

Besök verksamt.se för mer information.

/Johanna Svensson, kommunikatör och projektledare på PRV

Lämna en kommentar

Filed under affärsutveckling, immaterialrätt, SME (små- och medelstora företag), Tillväxt

Ta makten över dina immateriella tillgångar!

Louise Jonshammar, jurist på PRV inom patentområdet, delar med sig av sina intryck från veckans seminarium kring patentstrategier:

Information är makt. Och om jag har information om min marknad och de förutsättningar som gäller för friheten att röra sig på den marknaden, kan jag få större chans att styra mina immateriella tillgångar så att de skapar ett mervärde i mitt företag och ökar min marknadsandel.

Detta är känslan jag lämnas med efter att ha varit med på veckans seminarium Patent och patentstrategier i digitala succéföretag. Panelen i seminariet, Trent Smith, Chief IP Officer (Tobii), Per Wendin, Director of IPR Management (RaySearch) och Christin Wendel, patentingenjör inom mjukvaruteknik (PRV), dirigerade av moderatorn Rebecca Lagerkvist (Rebla), gav en både bred och djup beskrivning av hur patent inom digitala företag kan bli en framgångsfaktor för den som förstår att strategiskt använda sin innovation. Om du klickar på länken kan du titta på inspelningen av seminariet.

Vad handlar det om?

Här är några av de sanningar jag tar med mig från seminariet:

Nej, det är inte möjligt att få patent på själva datorprogrammet. Du kan däremot ha upphovsrätt till olika element av datorprogrammet, t.ex. till källkoden. Och den tekniska effekt som datorprogrammet ger när det implementeras med hjälp av en dator kan patenteras, om den också uppfyller kraven på nyhet och uppfinningshöjd. Använd prioritetsåret på ett vettigt sätt; sök patent hos en myndighet som ger dig ett snabbt granskningsresultat och bestäm din patentansökningsstrategi utifrån vad du får veta då. Eller investera i en granskning av Freedom to Operate eller en nyhetsgranskning. Ta reda på hur olikheterna i världens patentlagstiftningar kan användas till din fördel, istället för att bli en snubbeltråd. Du kan inte avstå från att involvera dig i immaterialrättsfrågorna – du kan förstås strunta i att skaffa dig egna patent men du måste ändå förhålla dig till andras ensamrätter så att du inte gör intrång. Du får skriva din patentansökan själv, men det är inte särskilt klokt. Ta hjälp av kunniga patentproffs för att hitta uppfinningen i din produkt (det är inte alltid självklart vad som är en patenterbar uppfinning i din innovation) och för att skriva patentansökan (ett patent är egentligen teknik beskriven i legala termer och det kräver en del av författaren). Det finns åtgärder du själv kan vidta för att hålla dina kostnader nere, t.ex. att göra egna sökningar i öppna och gratis patentdatabaser (Espacenet är en av dem) och att noga dokumentera och beskriva din innovation så att du kan förmedla vad du faktiskt har skapat. Om du ska patentsöka uppfinningen, gör det så tidigt som möjligt för att vara först – att komma tvåa innebär att du inte bara förlorar möjligheten till ensamrätt utan att du måste förhålla dig till att någon annan får ensamrätten – men inte så tidigt så att du riskerar att viktiga delar av uppfinningen inte kommer med i ansökan (och därmed inte kan patenteras). Se till att behålla det som inte är patenterbart men ändå innovativt som en företagshemlighet – det finns en viktig avvägning i att, å ena sidan beskriva uppfinningen i patentansökan på ingivningsdagen så att du kan ändra i ansökan om det vid granskningen dyker upp känd teknik som hindrar din ansökan och å andra sidan inte avslöja icke-patenterbar know-how som du ska behålla som en hemlighet inom företaget. Men om din innovation är sådan att det skulle vara svårt för dig att bevaka, upptäcka och bevisa intrång i din uppfinning kan det vara bättre att inte patentera alls, utan att hålla hela uppfinningen hemlig. Att patentera attraherar investerare, och om ditt företag inte lyckas med produkten lämnas du åtminstone med en tillgång som du kanske kan sälja eller licensiera till någon annan. På så sätt kan du minska dina förluster.

Makten över marknaden

Men viktigast: Ta ställning i immaterialrättsfrågan för ditt företag! Skaffa dig information om hur de ensamrätter som omger dig på din marknad ser ut! Ta makten över hur du kan röra dig på din marknad utan att göra intrång i andras ensamrätter och över hur du kan positionera ditt företag på marknaden genom att ha ensamrätt till det du skapat! I längden blir det en framgångsfaktor som driver innovationsklimatet inom företaget och som skapar ett mervärde och en stark position bland dina konkurrenter.

För visst vill du driva ett företag som långsiktigt planerar för vinst och expansion?

/Louise Jonshammar, jurist på Patent- och registreringsverkets patentavdelning

Ps. Öka dina kunskaper om datorimplementerade uppfinningar och de framgångsfaktorer som omgärdar en sådan innovation genom att också titta på seminariet Immaterialrätt när det handlar om dataspel och appar.

Lämna en kommentar

Filed under affärsutveckling, immaterialrätt, innovation, juridik, Tiilväxt

PRV utsett till Karriärföretag 2015!

Varje år utser Jobtip i hård konkurrens Sveriges hundra mest spännande bolag att göra karriär på. PRV är, för andra året i rad, ett av dessa utvalda karriärföretag!

Det känns jättekul att vi blir uppmärksammade för att vara en attraktiv och intressant arbetsgivare som arbetar med mycket viktiga frågor! Vi arbetar för att stärka svenskt företagande – kan det vara viktigare?

Motivering – PRV
”Som ett resultat av flertalet insatser i sitt hållbarhetsarbete, har PRV levt upp till ambitionen att stärka sitt varumärke ytterligare. Med ett stort jämställdhetsfokus, är företaget även stora förespråkare för mångfald och olika nationaliteter på arbetsplatsen. I kombination med ett stort fokus på bra ledarskap och goda möjligheter till interna utbildningar, är PRV i dag en innovativ arbetsplats med stora utvecklingsmöjligheter. Dessa utmärkande drag är några som gör att PRV utses till ett av Sveriges 100 karriärföretag 2015.”

Vad är Jobtip och Karriärföretag?
Jobtip har utsett Karriärföretagen sedan 2011 för att hitta arbetsgivare som kan erbjuda unika utmaningar och som med sitt genuina engagemang i medarbetarna är landets främsta arbetsgivare. Tusentals företag och organisationer granskas och utvärderas utifrån karriär- och utvecklingsmöjligheter, medarbetarengagemang, internationell räckvidd, internt och externt employer brand och mycket mer.

Så här är det att jobba hos oss på PRV. Välkommen till oss!

Gunilla Ström, Personaldirektör på PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt, varumärke

Patentera för att tjäna pengar. Men hur?

Louise Jonshammar, jurist på PRV inom patentområdet skriver:

Jag har ett favoritavsnitt i serien South Park. Det där när småtomtarna kommer och stjäl kalsonger. Dialogen är ungefär så här:

– Phase one: Collect underpants. Phase three: Profit.
– What’s phase two?
– ? … Phase one, collect underpants. Phase three, profit!

Och så vidare. Jag vet att jag inte är först att använda denna fantastiska satir som liknelse i affärssammanhang, och jag vet att en del personer har hört mig säga detta tidigare, men jag tycker verkligen att den gör sig så väldigt bra som beskrivning av affärsnyttan av patent för den som inte har en strategi.

Steg ett: Patentera. Steg tre: Tjäna pengar.

Men vad är steg två? Vilken är din patentstrategi? Hur ska du göra för att omsätta dina immateriella tillgångar till vinst, eller – ännu bättre – vinstdrivande faktorer i verksamheten?

Vilka är frågorna som leder framåt?
Det finns naturligtvis inte en enda affärsmodell som fungerar för alla företag. Men varje seriöst innovationsföretag bör ställa sig ett antal nyckelfrågor, åtminstone en gång. Att fundera över de frågorna vid rätt tidpunkt är en bra början på en patentstrategi.

Vilka är de här frågorna då, som ska leda dig ett första steg in på vägen till en strategi? Inte heller här finns det en modell som passar alla. Men som exempel kan du börja med basala frågor kring vilken din kärnverksamhet är. Vilken är den produkt/tjänst som vi inte tål att våra konkurrenter kommer ut med först/bäst – eller ens för nära i tiden, respektive lika bra, som vi? (Redan här kan du säkert se att frågorna inte passar alla verksamheter, en enklare fråga är ”Vad är det vi ska tjäna pengar på?”) Var finns vår marknad för den produkten/tjänsten nu, respektive om fem/tio år? Behöver vi vidta mått och steg nu för att vara ensamma/störst/bäst på den marknaden då? Vilka intrång ska vi beivra och vilka kan vi tåla?

Även om du har upphovsrätten till den grafiska bilden av din produkt, är det vettigt för dig att lägga tid på att licensiera rätten att använda den som tröjtryck eller gosedjur? Eller ska du släppa det och fokusera på vidareutveckling av din programvara?

Lär av andras misstag och framgångar i vårt webbsända seminarium
Ja, jag vet. Allt detta är något förenklat. Vekligheten är svårare och prioriteringarna är stenhårda. Men om du lever med känslan av att du missar en del av vinsten för att du inte har steg två klar för dig, då har jag ett tips: Följ seminariet ”Patent och patentstrategier i digitala företag” på webben på måndag, 18 maj. Då lyfter vi frågan om hur de stora digitala succéföretagen resonerar kring patent och patentstrategier.

Jag kommer att vara där. Om du har frågor av juridisk natur om patentansökningar och patentskydd i Sverige, twittra gärna din fråga, #ipdialog, så ska jag försöka besvara den på plats om det finns utrymme i programmet.

/Louise Jonshammar, jurist på Patent- och registreringsverkets patentavdelning

____________________________________________

Jur. kand. Louise Jonshammar arbetar på Patent- och registreringsverkets patentavdelning som jurist sedan 2004. Hon uppdaterar lagkommentaren Karnov avseende patentlagen och patentkungörelsen samt är författare till Lexino, en djupanalys av patentlagen. Louise skriver också regelbundet expertkommentarer i patenträtt för BlendowLexnova och har författat artiklar om patenträtt som publicerats i andra tidskrifter. Sedan 2007 är hon ledamot och sekreterare i den svenska exekutivkommittén för den internationella föreningen the International Association for the Protection of Intellectual Property (AIPPI) och därmed också adjungerad styrelseledamot i Svenska Föreningen för Immaterialrätt (SFIR).

Lämna en kommentar

Filed under patent

Nyhetsbrev Maj

brevduva_291x173

 

 

 

 

 

Ett axplock av innehållet i vårt senaste nyhetsbrev:

  • Inspirerande filmer för dig som är företagare
  • Vad har lyckade företag gemensamt? Smart hantering av immaterialrätter kanske? Läs om hur de gjort
  • Se seminarierna från World Intellectual Property Day i efterhand
  • Fördelarna med PRV InterPat Secure
  • Spännande kurser före semestern

Prenumerera!

Anna Fanqvist
Kommunikatör
Patent- och registreringsverket

Lämna en kommentar

Filed under affärsutveckling, immaterialrätt, innovation, patent, SME (små- och medelstora företag), Tiilväxt, varumärke

Immaterialrätten är serverad, kryddad med goda exempel och inspiration.

Puffbild_case

Vad har Ejes choklad, Swedish Hasbeens, Skistar och Middagsfrid gemensamt? Vilket osynligt band snörper ihop Sandqvists väskor med Svensk Tenn, Hope och Casall?

Jo, de ståtar alla som exempel på PRV:s webbsida företagare berättar. Där har vi plockat en vacker bukett av svenska entreprenörer med väldigt skilda inriktningar. Från träningskläder till matleveranser, trätofflor till skidanläggningar.

Det som binder ihop dem är hanteringen av immaterialrätt: alla har de målmedvetet och strategiskt på sina respektive sätt arbetat med patent, varumärke och designskydd för att ta hand om sina tillgångar. Om de har lyckats?  Eeeeh, sover Dolly på rygg? Är IKEA ett blytungt registrerat varumärke?

Gå in på webben och läs själv, vettja. Nitton fascinerande berättelser om framgångsrika företagare som lyckats med hjälp av envishet, idérikedom och driv. Knökat med galet bra tips, inspiration och tänkvärda knep.

Vem vet, kanske just ditt företag blir det tjugonde på sidan? Se till att vackert vårda dina immateriella tillgångar, så lär vi se.

/Therese Ahlén, kommunikatör på PRV

Comments Off on Immaterialrätten är serverad, kryddad med goda exempel och inspiration.

Filed under affärsutveckling, design (mönsterskydd), immaterialrätt, Tillväxt, varumärke

Undersök ditt tilltänkta kännetecken

I dagarna förlorade SKYPE mot det brittiska bolaget SKY gällande deras varumärkesansökan. Tvisten uppkom när SKYPE ansökte om ett gemenskapsvarumärke för att skydda sin rättighet. SKY invände då mot registreringen och hävdade att SKYPE var förväxlingsbart  med deras märke SKY. Domstolen har nu konstaterat att märkena är förväxlingsbara och att SKYPE därmed inte får registrera sitt varumärke. SKYPE har dock två månader på sig att överklaga domen så tvisten är inte avgjord ännu.

Ovanstående är ett typexempel på vikten av att göra en noggrann undersökning av ert tänkta kännetecken samt att registrera detsamma innan ni börjar använda det. Detta kommer minimera risken för att vid ett senare tillfälle antingen bli av med sin registrering eller, som i ovanstående fall, inte kunna registrera sitt kännetecken på grund av en tidigare registrerad rättighet. Det senare kan innebära att man måste byta namn på sin produkt eller tjänst – något som kan bli en kostsam historia.

PRV erbjuder liknande undersökningstjänster http://www.prv.se/sv/vara-tjanster/prv-interpat/soktjanster-varumarke/.

 

/Benjamin Winsner, jurist på PRV

1 kommentar

Filed under affärsutveckling, immaterialrätt, Tillväxt, varumärke

Rostade linser och ihåliga byggstenar

patent3
Patentritning på den populära pappersdockan som fick
kläder med magneter istället för ömtåliga pappersflikar. 

 

Idag är det som bekant 70 år sedan den åttonde maj 1945, då andra världskriget tog slut i Europa.

Några av de foton som togs på Kungsgatan i Stockholm dagen innan V-dagen har satt sig på näthinnan: många glada, rentav euforiska människor, en massa konfetti eller pappersbitar, och flaggor. Kanske fanns en smygande känsla av skuld hos somliga över att Sverige inte hade hjälpt till mer, men mest var det en glädjens dag för att det krig som skördat flest dödsoffer i världshistorien tagit slut, åtminstone i Sveriges närområde.

Ett stort antal städer utanför Sverige låg i ruiner. Många ville bygga upp dem igen så snabbt och billigt som möjligt, och därför hittade man bland annat på ihåliga byggmaterial av lego-typ, se till exempel en modell av Joseph Aretz nedan (FR 915121 A).

patent1

Visst hade Sverige och andra neutralitetsivriga länder sluppit det mesta av det värsta, men bristen på en del produkter var såklart kännbar även utanför krigszonerna. Till exempel beskriver ett schweiziskt patent från 1942 ersättningsprodukter för kaffe, choklad och så vidare, gjorda av malda, rostade linser (CH 223294 A). Hur det smakade framgår inte, men för att få drickchoklad skulle man blanda linsmassan med florsocker.

Krigets umbäranden sprängde ytterligare en gräns i augusti 1945, då två atombomber föll över Japan.

Kärnvapen är ett av det tydligaste exemplen på de förödande uppfinningar som andra världskriget har kunnat sätta på sin blodfläckade meritlista (se bl a US 2708656 A). Andra nydanande militära uppfinningar har senare visat sig vara direkt användbara i fredstid, till exempel mikrovågsugnen, utvecklad av amerikanen Percy Spencer (US 2437279 A), eller kontrollen av kabintryck i flygplan (GB 642717 A). Av sådana skäl har det sagts att krig skyndar på teknikutvecklingen.

I patentlitteraturen kan man också hitta många bevis på den ökande graden av familjebildning under 1940-talets andra hälft. Ett spädbarn kunde nu ligga i en rymdfarkostliknande barnvagn designad för att klara av ojämna vägar och trottoarkanter, se bilden nedan (US 2422254 A), och den populära pappersdockan fick kläder med magneter istället för ömtåliga pappersflikar (US 2363914 A).

patent2

För de nostalgiska krigsveteranerna uppfanns en ram för krigsminnen formad som en soldathjälm (US 2506688 A). De flesta av oss idag har inga sådana minnen, men det finns förstås många människor, även i Sverige, vars familjehistoria har behövt skrivas om på grund av andra världskriget. En dag som denna tänker man på dem och hoppas på varaktig fred.

/Laura Enflo, patentingenjör på PRV

Comments Off on Rostade linser och ihåliga byggstenar

Filed under immaterialrätt, patent

Telefonkiosken snart ett minne blott

Jag minns den som en orange stålbur med fönsterdörr inhysandes en grön telefonapparat med en slokande stålkabel till minne av en bortsliten telefonlur samt en ställning med tre hängande rester av telefonkataloger. Sedermera blev de bruna, grå, röda och t.o.m. lila tror jag. Men det är den där första minnesbilden som finns kvar. Och i år tas de sista ur drift. Vila i frid kära telefonkiosk.

"Dubbelpagoden" vid Kornhamnstorg. Ännu i funktion i maj 2015!

”Dubbelpagoden” vid Kornhamnstorg. Ännu i funktion i maj 2015! Från början fanns det två telefonnät; Telegrafverkets Rikstelefonnät och Stockholms Allmänna Telefonaktiebolags nät. En automat för respektive nät.

De första telefonkioskerna sattes upp i Stockholm under 1890-talet, men först år 1901 tog spridningen fart runtom i Sverige när Telegrafverket började placera ut den klassiska så kallade ”pagodkiosken” ritad av ingenjör Hjalmar Celion. Konstruktionen påstås vara patenterad, men något kioskpatent hittar jag inte vid en snabb kontroll. Däremot ett patent på stag för telefonstolpar, se GB190212099, så det är möjligt att man avser en i kiosken ingående detalj. Ett antal av dessa skönheter med ljuddämpade träväggar, dekorglas och vackert trägallerverk nedtill som skydd mot hundar står fortfarande kvar som ett dekorativt inslag i miljön.

Den modell jag minns tycks härstamma från 1961, strax efter att Televerket införde sin karakteristiska färg ”teleorange”. Denna kiosk måste ha varit långlivad eftersom jag minns den från in på 90-talet. Redan 1964 togs en ersättningsvariant fram bestående av aluminiumprofiler och heltäckande härdade glasväggar som erbjöd bättre skydd mot väder. Denna modell ritades av arkitekt och formgivare Carl-Axel Acking, känd bl.a. för inredningen på hotell Malmen och Continental i Stockholm.

Apropå bortslitna lurar och sönderrivna kataloger eskalerade vandalismen av telefonkiosker under 80-talet och Televerket kontrade med kampanjen ”Stoppa sabbet”.Stoppa sabbet Allmänheten fick möjligheten att bidra till reparationer av telefonkiosker och alla skolbarn fick en lektionsfri dag för att istället måla fredliga omslag till telefonkatalogerna. Kampanjen gjorde en intressant gir när Televerket fick för sig att spä på budskapet genom att göra en spelfilm om våld och vandalisering – och visa den för alla högstadieelever. Demonregissören Staffan Hildebrand flögs in och snart visades filmen ”Stockholmsnatt” med Paolo ”Kungen av Kungsan” Roberto i klassrummen. Paolo och hans tuffa gäng driver runt på stan, levererar klassiska repliker och sparkar ner telefonkiosker och förbipasserande. Reaktion? Mer vandalism. Tack för det Televerket.

Nåja, nog om detta minnesvärda sidospår. År 1981 fanns det 44 000 telefonautomater i Sverige. Under 80-talet handikappanpassades en delmängd av kioskerna och under 90-talet ersattes myntautomaterna av telefonkortsautomater. Letar man patentdokumentation inom området finns det en mycket tydlig klassificering av telefonkiosker – E04H 1/14 Telephone cabinets. Klassen innehåller ungefär 1 000 dokument och särskilt många fler lär det väl aldrig bli om nu inte vissa bortglömda varianter mot förmodan får ett sent genomslag. T. ex. telefonkiosk med väntrum enligt US2438891 eller kombinerad offentlig toalett och telefonkiosk enligt JPH07217233. Jag är personligen tveksam. Men nog känns det lite trist och märkligt att ett klassiskt gatuinslag nu försvinner.

”Nu har vi honom. Samtalet kommer från en telefonkiosk på Valhallavägen.”
”Men kioskerna finns ju inte kvar?”
”Fanken. Skicka Stålmannen för kontroll.”
”Han strejkar. Nån har knyckt hans omklädningsrum.”
”Dårar! Tror de att man kan montera ner samhällsfundament utan konsekvenser?!”

Avslutningsvis ett tips: åtta mediestudenter på Volda Högskola i Norge har instiftat Telefonkioskens dag den 4:e mars. Sprid budskapet vidare. Och Stoppa sabbet.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV.

Källor: Tekniska museet, Telia

1 kommentar

Filed under design (mönsterskydd), innovation, patent

InnovationOnline, en innovationsrådgivare på nätet

Nu finns en ny version av InnovationOnline, en webbplats som beskriver grunderna i innovationsprocessen. Där erbjuds mycket pedagogiska råd och stöd till den som vill omvandla en idé till en kommersialiserad produkt eller tjänst.

På InnovationOnline han man brutit ut grunderna för att utveckla en idé till en innovation i nio steg: Din idé, Skydda idén, Kommersialisering, Ekonomi, Tillverkning, Försäljning, Hållbarhet, Utveckling samt Anställd med idé. Dessa steg presenteras med flera konkreta tips. Därtill finns en expertpanel och blogg.

Svenska Uppfinnareföreningen och Sveriges Ingenjörer står bakom siten, med stöd av Tillväxtverket.

/Stina Lilja, Pressansvarig på PRV

Comments Off on InnovationOnline, en innovationsrådgivare på nätet

Filed under innovation