”Omöjligt bor inte här”

 

 

 

 

 

 

 

 

SIGNUMPRISET® uppmärksammar och belönar det nordiska företag som bäst förvaltar och vårdar sina varumärken. Priset sätter den långsiktiga planeringen och vården av varumärket i centrum, snarare än enstaka lyckade kampanjer. I år tillföll priset Gröna Lund, i tuff konkurrens med 11 andra nominerade varumärken. Så här lyder juryns motivering:

”Omöjligt bor inte här”, så lyder en av varumärkesplattformens kärnbudskap – ett budskap som känns högst passande för årets vinnare av varumärkespriset SIGNUM. Utgångspunkten för 129-åriga Gröna Lund är inte enkel: direktkontakt med kunderna har man bara under cirka ett halvår och varje vår skall en ny kull av säsongsarbetare skolas in i varumärket GRÖNA LUND. Samtidigt vill målgrupperna ha en lämplig balans av nytt, gammalt, hisnande och roligt. Över allt detta måste varumärket sväva som en samlande kraft.”

Motiveringen i sin helhet

Anna Fanqvist, kommunikatör PRV

Kommentera

Under affärsutveckling, immaterialrätt, innovation, varumärke

Godis för statistik-älskare visar trenden

Till alla sifferdiggares (andra gör bäst i att hoppa till näst sista stycket) glädje har EPO har i dagarna släppt statistik över inlämnade patentansökningar under 2011. Det totala antalet ansökningar gick upp 3% jämfört med 2010 till 243000. Antalet beviljade ansökningar steg med 7% till 62000. Trots sämre ekonomiska tider går alltså patentsökandet upp. Det finns dock andra tendenser som är ännu intressantare, men kanske föga chockerande. Siffror över ansökningarnas ursprung visar hur asiatiska länder har en starkt uppåtgående trend och många stora europeiska länder går i motsatt rikting.

Några exempel är Japan +12%, Kina +27%, Korea +8%, Indien+13%, som kan jämföras med Storbritannien -9%, Nederländerna -13% , Schweiz -2% och Tyskland -0.5%.

Några av de nya EU-medlemsstaterna ökar kraftigt, t.ex. Polen, Tjeckien och Slovakien, men samliga från relativt låga nivåer. Sverige, som i förhållande till sin befolkningsmängd lämnar in väldigt många ansökningar (4730), ökar hela 10%. Detta måste dock jämföras med ansökningarna som lämnades in till PRV under 2011, de minskade nämligen med 9%. Det vi ser för svensk del är alltså inget enormt uppsving i uppfinnandet utan snarare en beteendeförändring hos patentsökarna.

Under 2011 validerades (en beviljad EPO-ansökan som blir svenskt patent) 9906 patent i Sverige, en uppgång med 12%. 437 av dem var från svenska sökande, och även för dessa var uppgången kraftig, 14%.

Vad ska man då dra för slutsatser av alla dessa siffror? EPO:s president Benoît Battistelli menar att siffrorna visar att omvärlden ser Europa som viktig marknad, och visst är det så. Det intressanta är dock att siffrorna inte alls speglar euro-krisen, som förvärrats ordentligt under 2011. Krisen kommer förmodligen att synas i kommande års siffror då patentsökandet tenderar att släpa efter den ekonomiska trenden. Från en global synvinkel pekar alltså patentstatistiken på att Europa trots krisen fortsätter att vara en marknad med växande betydelse.

Ur ett inomeuropeiskt perspektiv visar patentsiffrorna både väntade och oväntade tendenser, för länder där en minskning hade varit att vänta, t.ex. Italien och Spanien, ligger siffrorna still. För andra traditionellt sett starka patentländer, Storbritannien och Nederländerna, går det kraftigt nedåt. Ur Sverige-perspektivet antyder EPO-statistiken att de som patenterar i allt större utsträckning verkar se Europa som sin hemmamarknad och även ha resten av världen i sikte.

/Tobias Selin, kommunikatör på PRV

Samtliga siffror från EPO för 2011

Statistik från PRV

Kommentera

Under patent

En latte räcker ett helt samtal!

På Varmärkesdagen 2012 berättar Ingela Stenson om en spännande varumärkesresa med svensk mjölk hos branschorganisationen Svensk Mjölk. Efter många års arbete med att höja mjölkens upplevda värde hos konsumenterna genom att liera sig med kaffe och framhäva mjölkens sociala potential kunde man redovisa följande häpnadsväckande resultat:

  • Ökad mjölkdrickning från 25% till 62%.
  • Latte är den vanligaste beställningen på våra cafeer.
  • Kaffe har blivit en prestigeprodukt.
  • Mjölkskum har blivit ett måste.
  • Barista har blivit ett yrke.
  • Latte har etablerats i språket.
  • Latteart har blivit ett konstnärligt uttryckssätt.

Ska vi ta en kopp?

Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentera

Under varumärke

Vad har Louboutin och Löfbergs Lila gemensamt?

- Varumärkesskyddad färg är det som förenar Louboutin och Löfbergs Lila.

I tidningen Dagens Juridik läste jag att Louboutin och Yves Saint Laurent har en pågående rättslig tvist om rätten till röda sulor. Louboutin har varumärkesskydd för en specifik nyans av röda sulor sedan 2008. Det opponerar sig YSL emot. Under nästa vecka möts konkurrenterna i rätten.

I Sverige har vi flera företag som registrerat sin särpräglande färg som varumärke. Ett av dessa företag är Löfbergs Lila som haft sin registrering för kaffe sedan 2005. Registreringen innebär att ingen annan har rätt att använda sig av den exakta lila färgen (PMS 2613) som ett kännetecken för kaffe i Sverige.
Lyckat eller ej? Ta en titt på kaffehyllan nästa gång du är i matvaruaffären. Hur många lila förpackningar med kaffe finns på hyllan och hur många röda finns intill? Ställ dig sedan frågan vilket företag som har varumärkesskydd och vilket som inte har det.

/Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV

1 kommentar

Under varumärke

Känner du skillnad på vin och vatten?

Vinglas. Bildkälla: FotoakutenEn intressant artikel i Dagens Nyheter berättar om hur piratkopiering nu har spridit sig även till viner. Piratkopiering av viner är ett stort problem i Kina där det enligt artikeln finns franska årgångsviner som saluförs i större kvantiteter än vad som totalt har producerats under det aktuella året. Enligt artikeln kan så mycket som 5% av allt vin som produceras i Kina vara piratkopierat.

Skulle du känna skillnaden? Det är mycket svårt att veta vad det är för innehåll i vinflaskorna. Det är därför viktigt att ha i åtanke att det, precis som vid piratkopiering av läkemedel och mat, är förenat med en potentiell hälsorisk att köpa piratkopior. Det faktum att produkten är förfalskad leder förvisso inte automatiskt till att det finns en hälsorisk, men det är trots allt inte originalprodukten och dess utlovade kvalité som du köper.

För företag är det viktigt att aktivt jobba med att skydda och tillvarata sina rättigheter. Som konsument bör du försöka att vara så informerad som möjligt så att du inte riskerar att köpa piratkopierade varor och därmed bidra till en kriminell verksamhet.

Gom bui! (Skål på kinesiska)

Kontakta gärna oss på PRV om du har frågor rörande piratkopiering och varumärkesförfalskning.

/Madeleine Eriksson, Kundansvarig på PRV

2 kommentarer

Under immaterialrätt, varumärke

Forskare inom innovation, en supertalang

Veckans Affärer har nu presenterat årets supertalanglista. På 10:e plats av de 101 uppmärksammade talangerna finner vi Maria Elmquist. Hon ligger högst upp på listan av de som har en tydlig koppling till innovation. Maria är docent i technology management på Chalmers och arbetar bland annat med frågor om organisation av innovation i storföretag, företags innovationsförmåga, att leda och organisera Öppen Innovation med mera.  Jag ser fram emot att höra mer om denna supertalang framöver. Grattis Maria!

 Du hittar mer information om Maria och andra supertalanger på: http://www.va.se/101supertalanger2011/

 /Anna Danestig, kundansvarig PRV

Kommentera

Under innovation

Utvecklande arbete

Efter en kylig båttur mellan Djurgården och Slussen promenerar vi upp genom Södra Dryckesgränd, vidare längs Själagårdsgatan och Brända tomten där vi stannar för några minuters fotografering innan vi fortsätter vi förbi slottets yttre borggård bort mot Riksdagshuset på Helgeandsholmen. Vi är närmare trettio stycken i sällskapet som representerar arton olika länder, och det är snarare tur än skicklig guidning som gör att vi inte har tappat bort någon deltagare under rundvandringen. Kursen Industrial Property in the Global Economy har just startat i Stockholm. 

I över 30 år har PRV arrangerat ett antal olika kurser inom immaterialrätt. De senaste åren är det tre olika kurser som arrangeras varje år; Industrial Property in the Global Economy, Copyright and Related Rights in the Global Economy samt Intellectual Property for Least Developed Countries.

Kurserna, vilka organiseras i samarbete med WIPO (World Intellectual Property Organization) och finansieras av Sida, (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) syftar till att sprida kunskap om hur immaterialrätten kan bidra till ekonomisk utveckling i fattiga länder. Upplägget har förändrats genom åren; förr var det vanligt att patentgranskare reste hit för att under några veckor studera hur en svensk handläggare arbetade. Jag har haft nöjet att arbeta med dessa kurser sedan 2008, och nuförtiden riktar sig kurserna främst till beslutsfattare med större möjligheter att direkt påverka och påskynda utvecklingen i sitt hemland.

En deltagare som kommer hit har formulerat ett projekt som hon ska arbeta med, exempelvis vad som ska ingå i en ny universitetskurs om copyright, hur landets lagar kan förändras så att de blir förenliga med TRIPS-avtalet eller hur ett land kan skapa ett system för att skydda sina geografiska indikationer. Under tre fullspäckade veckor i Stockholm varvas föreläsningar med gruppdiskussioner, case-studies och studiebesök. PRV har nära samarbete med föreläsare från Stockholms universitet, Justitiedepartementet, Kammarkollegiet, PBR med flera. Kursdeltagaren jobbar sedan under handledning vidare med projektet i sitt hemland under ett halvår, och därefter presenteras projektet på en follow-up i någon av kursdeltagarnas hemländer.

Någon gång under varje kurs brukar vi som jobbar med kurserna dela upp deltagarna i mindre grupper och bjuda hem dem på svensk middag. Knäckebrödet med sill brukar vara ruskigt populärt och den svenska baginboxen möts med fascination. Det är lätt att få nya vänner och en diskussion om Spotify växlar snabbt till en uppvisning i afrikansk dans. Deltagarna brukar brukar även få besöka Vasamusseet, Drottningholms slott och ta en tur i skärgården.

Nu är vi inne i 2012 och i april startar nästa kurs. Planeringen håller på för fullt och snart ska nästa grupp med deltagare slussas runt bland immateriella rättsområden och Gamla stans gränder. Lär gärna mer om kurserna i en intervju med ett par av deltagarna!

/Mikael Sandberg, patenthandläggare på PRV

Kommentera

Under immaterialrätt

Allt du skulle vilja veta om sexleksaker och patent

PRVbloggen vinner terräng i sökmotorerna. Bloggen fick ett tydligt uppsving under hösten, vilket är glädjande. Jag  noterar att fjolårets mest lästa artikel hade ordet ”sex” i rubriken (”.xxx-inte bara för sex”). Artikeln – för övrigt mycket intressant – handlade om domännamn och var skriven av Petter Rindforth. Den tilldrog sig inte mindre än 2830 visningar. ”Sex säljer” är en gammal och aldrig svikande sanning. Därför har jag låtit borra lite i ämnet sexhjälpmedel och patent.

Leif Brander, patentingenjör inom medicinsk teknik och med lång erfarenhet av handläggning inom området, kommer det in många patentansökningar på sexhjälpmedel?

Nej, faktiskt inte. Sexhjälpmedel kan ju dessutom delas in i två kategorier, dels anordningar för att förbättra erektionen genom implantat eller yttre stödanordningar och dels rena stimulansanordningar i form av dildos och konstgjorda vaginor.

Varifrån kommer ansökningarna? Finns det många svenska företag aktiva?

De flesta lämnas in av privatpersoner, många kvinnor faktiskt. Det verkar inte finnas något svenskt företag som söker patent men däremot utländska.

Vad handlar det om för typ av teknik?

När det gäller implantat handlar det om att styra svällkropparna så att de fylls och töms vid rätt tidpunkt. Yttre stöd kan vara ihåliga attrapper, ringar eller lyftanordningar. Stimulansanordningarna avser vibratorkonstruktioner samt utförandet av dildos. Anordningar för män kan t.ex. vara plastfickor som utformas för att fyllas med varmvatten och bilda konstgjorda vaginor.

Apoteket AB saluför sedan några år sexleksaker. Om man läser deras hemsida får man intrycket att de mekaniska leksakerna främst vänder sig till kvinnor, medan männen oftast får nöja sig med olika typer av kosttillskott. Speglar det här uppfinningskreativiteten på området, eller bygger det snarare på något slags moraluppfattning att det skulle vara mer rumsrent med stavar än med dockor och attrapper?

Det har jag svårt att ha en uppfattning om. Troligen är det mer pinsamt för män att handla sexleksaker än det är för kvinnor. Det är ju dessutom lätt att diskret hitta det man behöver på nätet.

Hur säkerställer man teknisk effekt inom teknikområdet?

Samma regler gäller här som på andra teknikområden, dvs patentkraven ska ange lösningen på ett tekniskt problem för att uppvisa teknisk effekt. De flesta anordningar gör det men inte alla metoder, såsom rena terapeutiska metoder som inte kan patenteras. Det får man bedöma från fall till fall.

Hur bedömer man uppfinningshöjd på t.ex. en vibrator? Vad skulle kunna vara en väsentlig skillnad?

Även här gäller samma bedömning som på annan teknik, dvs att uppfinningen ska skilja sig väsentligt från känd teknik. En sådan skillnad på en vibrator skulle kunna vara att vibrationen åstadkoms utan en motor som behöver batterier.

Finns det bra klasser inom teknikområdet sexhjälpmedel?

Ja, det finns relevanta klasser på respektive teknikområden. Ibland behöver man leta på flera områden om ansökan är väldigt allmänt hållen.

Hittar man mothållen i de gängse databaserna?

Ja, för det mesta. Jag brukar dock söka på Internet också.

Hur ser tendenserna ut? Vad tror du om framtiden?

Jag tror inte att det sker någon större skillnad i ansökningsantalet på detta område. Men naturligtvis hoppas jag att fler söker patent.

Till sist: Får du många frågor om det här? Är det ett laddat ämne?

Nej, det får jag inte. Jag kan bara påminna mig två gånger som allmänheten kontaktat mig om det här, kanske just för att det fortfarande är ett laddat ämne. Men jag tror och hoppas att även detta teknikområde blir mer accepterat i framtiden för det här är ju något naturligt som många behöver.

Stefan Hultquist, enhetschef PRV

ps. Som vilka uppfinningar som helst hittar du naturligtvis också sexhjälpmedel i Svensk Patentdatabas 

Kommentera

Under patent

Vinnande varumärken!

 

 

 

 

Signumpriset® uppmärksammar och belönar nordiska företag som bäst förvaltar och vårdar sina varumärken. Signumpriset är en kvalitetsstämpel för ett långsiktigt och lyckat varumärkesarbete.

De nominerade i år är:

Blocket
Bring
Brämhults
Bukowskis
Ericsson
Gröna Lund
Mackmyra
Polarbröd
Poolia
Pågen
SEB

Den 26 januari presenteras vinnaren på Varumärkesdagen® 2012.

Varumärkesdagen® är en mötesplats för marknadsförare, företagare och jurister som arbetar med varumärket i fokus. Kom och mingla och låt dig inspireras av aktuella och intressanta föredrag. Vi ses!

Signumpriset
Fullständigt program och anmälan

Anna Fanqvist, kommunikatör PRV

Kommentera

Under affärsutveckling, design (mönsterskydd), immaterialrätt, innovation, juridik, namnstrategi, SME (små- och medelstora företag), varumärke

De 100 viktigaste innovationerna finns på Tekniska museet

Vilka är tidernas 100 viktigaste innovationer enligt det svenska folket? Det har Tekniska museet tagit reda på. I slutet av februari öppnar utställningen som är den största museet någonsin producerat. 2000 kvadratmeter täcks av tankekraft och innovation. Mäktigt!

 /Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV

Kommentera

Under innovation