Hur gick det här till?

Fåtöljen skapades 1965 och blev nästan direkt kopierad av formgivarens agent. I Sköna hems artikel skriver journalisten Dan Gordan att Thor-Larsen inte hade råd med vare sig patent eller designskydd. Vi antar att Thor-Larsen därmed inte agerade, utan lät sig bli kopierad. Den moderna mönsterskyddslagen tillkom 1970, så den var inte Thor-Larsen hjälpt av när det begav sig på 60-talet. Innan dess hade Thor-Larsen kunnat hävda sin upphovsrätt, något han troligtvis kom att göra senare i och med att han lyckas få filmbolaget att ersätta honom.

Varför han lät agenten kopiera fåtöljen och inte filmbolaget förtäljer inte historien. Däremot kan vi spekulera; beror det på att upphovsrätten har stärkts över tid, eller om värdet av design ökat?

 Ansökningsavgiften för ett mönsterskydd är i dagsläget 1900 kr vilket är väl spenderade pengar.

/Stina Lilja, PR-ansvarig PRV

När vi kommer upp står det dukat av tre sorters snacks. Lars tar fram svensk patentskrift 534 119 C2 och börjar läsa högt: ”Handtag med viktinformationsindikation”. Det finns alltså en skala på ett handtag. Handtaget placeras på en behållare för vätska. Man kan sedan läsa av på handtaget hur mycket vätska som för tillfället finns i behållaren.

- Systembolaget har köpt uppfinningen och implementerat den i tre olika Åkessonlådor, säger Lars.
Till exempel den här: Croix du Sud Syrah.
Någon briljerar med sina franskakunskaper. Någon gör en utvikning om druvsorter.

- Vi måste alltså tappa av en halv flaska i taget för att se att det stämmer, säger Lars.
- Är den kalibrerad? undrar en mättekniker.
- Hur då? undrar Lars.
- Ja, alltså har man räknat bort kartongens vikt?
- Det får visa sig, svarar Lars. Låt oss testa!

Avtappning

- Kul idé ändå, vem tillverkar det här? undrar någon.
- Det finns massor med företag på stan, säger en medicintekniker.
- Det krävs en mycket avancerad och dyr apparatur, invänder en mättekniker.
- En jävla bra uppfinning det här, tycker Henrik.
- Skål då!

Avtappning

Låt oss för ett ögonblick lämna vinkonnässörerna på vinden och titta närmare på vad som söks skyddat genom det svenska patentet SE 534 119:

”Uppfinningen avser ett handtag (2, 2a-c) med viktinformationsindikations för en behållare (1). Handtaget omfattar tre avlånga stycken (2a-c) i ett elastiskt material som i obelastat läge är anordnade huvudsakligen parallellt med varandra. Handtaget är avsett att sträcka sig mellan två fästpunkter på behållaren. Det första styckets (2a) andra ände är fäst i det andra styckets (2b) andra ände och det andra styckets (2b) första ände är fäst i det tredje styckets (2c) första ände. Handtaget har en enkel utformning bestående av tre stycken bandformigt material som kan fungera både som handtag och viktinformationsindikator.

I en utföringsform är handtaget utformat så att det första styckets (2a) första ände är avsett att glidbart mottas i en första öppning på behållaren och det tredje styckets (2c) andra ände är avsett att glidbart mottas i en andra öppning på behållaren. Lämpligen är då det första styckets (2a) första ände och det tredje styckets (2c) andra ände försedda med stopp som hindrar handtaget från att glida ur behållaren.

Den avsedda behållaren är typiskt en vätskebehållare, exempelvis en baginbox behållare för vin. Handtagets fjäderverkan kan vara sådant att när vätskebehållaren är full, är vinkeln mellan behållarens överyta och sträcken mellan det tredje styckets båda ändar 90 grader, vilket är lätt att visuellt identifiera.”

Tillbaka på vinden:
Jag väger kartongen på rak arm.
- En flaska kvar, gissar jag.
Mycket riktigt. En flaska.

Alla har vi delat en läsk på tre glas när vi var små. Millimeterrättvisa ställd på sin spets. Men när ska man egentligen ha nytta av den här? För att sätta en knivskarp gräns mellan tändvätskegrillad fredags- och lördagsflinta?

Avtappning

Vi väger kartongen igen.
En halv flaska kvar.
- Det var ju trevligt det här.
- Och redan bara måndag.
Nästa buss får det bli.

Lars fyller år idag.
Vi sjunger och hurrar.

Avtappning

- Nej, det är en dag imorgon också och klockan har redan hunnit bli kvartisex.
Dags att gå hem.
Något roligt ska man väl få ha på SL?

Avtappning

Slut.
Helt slut.
Inget utslag på handtaget.
Ingenting kvar.
Den fungerade!
Tack för idag!

/Stefan Hultquist, enhetschef PRV

ps. Du hittar naturligtvis uppfinningen i Svensk patentdatabas.

Kan du tänka dig hur man säkerställer teknisk effekt av en bomb? PRVbloggen fortsätter penetrera spännande teknikområden som lever upp utanför kontorstid. För tre veckor sedan publicerade vi ”Allt du skulle vilja veta om sexleksaker och patent”. Nu har turen kommit till vapen. Vi har talat med gruppen som handlägger vapenteknik.

Kommer det in många patentansökningar inom vapenteknik?
Varje år inkommer ca 20 nationella patentansökningar som har med vapen att göra. Ansökningarna handlar inte alltid om själva vapnen och ammunitionen, utan det kan även röra sig om kringutrustning som sikten, övningsmål och simulationssystem för träning. Även defensiva aspekter som pansar, kroppsskydd, minröjningsanordningar, kamouflage och motmedel är inräknat i vapenområdet.

Varifrån kommer ansökningarna? Finns det många självsökanden?
Det är väldigt blandat. Ansökningarna kommer från privatpersoner samt stora och små företag.

Vad handlar det om för typ av teknik?
Allt möjligt: utformning av projektiler, utmatningsmekanismer för tomhylsor, kulfång till skjutbanor, reaktivt pansar osv.

Vissa ansökningar klassas som försvarshemliga. Vad innebär det? Kan det utfärdas ett ”hemligt patent”?
Patentansökningar som rör försvarsuppfinningar som tillkommit i Sverige eller tillhör en person som är bosatt i Sverige genomgår en särskild prövning för att se om det är av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinning hålls hemlig. Om ansökan bedöms innehålla sådant material blir innehållet inte offentligt efter 18 månader som vid en vanlig patentansökan. När patentansökan eventuellt beviljas meddelas inte patent förrän ansökan upphör att vara hemlig, så något hemligt patent kan alltså inte utfärdas.

För mig som inte är så invigd i ämnet kan det kännas en smula makabert att formulera ett tekniskt problem med ett vapen som lösning. Hur säkerställer man teknisk effekt inom vapenteknik?
En patentansökan inom vapenområdet brukar sällan avse ett helt vapen, utan snarare en detalj på ett vapen. Ett problem skulle kunna vara att tomhylsorna fastnar då de matas ut ur vapnet. Lösningen kan i så fall vara en förbättrad utmatningsanordning. Huruvida den tekniska lösningen faktiskt löser problemet bedöms i varje enskilt fall av patentingenjören som granskar ansökan.

Hur bedömer man uppfinningshöjd på t.ex. ett gevär? Vad skulle kunna vara en väsentlig skillnad?
Själva bedömningen skiljer sig inte från bedömningen inom andra teknikområden, utan man granskar i så fall ansökan med hjälp av patentdatabaserna och försöker hitta likadana eller liknande gevär. Sedan får man göra en bedömning om geväret i ansökan skiljer sig tillräckligt mycket från de dokument man hittat. Det är svårt att ge exempel på en väsentlig skillnad, eftersom man inte vet om det är en väsentlig skillnad förrän man gjort en granskning.

Finns det bra klasser inom området vapenteknik?
Klassystemet på vapenteknik är hyfsat bra, men vissa delområden kan vara lite knepiga. Ibland finns det till exempel många klasser som överlappar varandra, vilket innebär att man måste granska i en relativt stor mängd klasser. På andra ställen kan klasserna vara väldigt övergripande, vilket innebär att det ligger väldigt många dokument i en och samma klass.

Jag föreställer mig att det finns en del stats- och branschhemligheter på området och kanske till och med en och annan ljusskygg aktör. Behöver man arbeta på något speciellt sätt för att ta fram ”känd” teknik?
Nej, patentdatabaserna räcker väldigt långt. Det finns även mycket matnyttig information på internet och i den facklitteratur vi har tillgång till.

Hur ser tendenserna ut? Vad tror ni om framtiden?
Antalet inkommande ansökningar inom vapenområdet har legat stadigt i flera år, och det kommer de nog göra i framtiden också. Rent teknikmässigt är det svårt att veta vad som kommer härnäst. De flesta aktörerna är väldigt duktiga på att hålla sin uppfinning hemlig tills de lämnat in sin ansökan.

Stefan Hultquist, enhetschef PRV

Ps. Det här var den andra artikeln i serien ”Allt du skulle vilja veta om…”. Är du intresserad av något särskilt teknikområde som du vill att vi tittar lite närmare på får du gärna lämna förslag på det i kommentarfältet!

Nu kan du som går i tankar att starta företag och söka varumärkesskydd enkelt och kostnadsfritt se om ditt varumärke redan är registrerat i något av de europeiska länderna.

Patent- och registreringsverket har anslutit Svensk Varumärkesdatabas till TMView. Projektet TMView är startat av OHIM med syfte att samla nationella kontors samt OHIM:s och WIPO varumärkesdatabaser till en gemensam sökmotor. Det innebär att samtliga av Europas register över varumärken kommer att finnas samlade i en och samma databas.

/Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV

SIGNUMPRISET^® uppmärksammar och belönar det nordiska företag som bäst förvaltar och vårdar sina varumärken. Priset sätter den långsiktiga planeringen och vården av varumärket i centrum, snarare än enstaka lyckade kampanjer. I år tillföll priset Gröna Lund, i tuff konkurrens med 11 andra nominerade varumärken. Så här lyder juryns motivering:

”Omöjligt bor inte här”, så lyder en av varumärkesplattformens kärnbudskap – ett budskap som känns högst passande för årets vinnare av varumärkespriset SIGNUM. Utgångspunkten för 129-åriga Gröna Lund är inte enkel: direktkontakt med kunderna har man bara under cirka ett halvår och varje vår skall en ny kull av säsongsarbetare skolas in i varumärket GRÖNA LUND. Samtidigt vill målgrupperna ha en lämplig balans av nytt, gammalt, hisnande och roligt. Över allt detta måste varumärket sväva som en samlande kraft.”

Motiveringen i sin helhet

Anna Fanqvist, kommunikatör PRV

Några exempel är Japan +12%, Kina +27%, Korea +8%, Indien+13%, som kan jämföras med Storbritannien -9%, Nederländerna -13% , Schweiz -2% och Tyskland -0.5%.

Några av de nya EU-medlemsstaterna ökar kraftigt, t.ex. Polen, Tjeckien och Slovakien, men samliga från relativt låga nivåer. Sverige, som i förhållande till sin befolkningsmängd lämnar in väldigt många ansökningar (4730), ökar hela 10%. Detta måste dock jämföras med ansökningarna som lämnades in till PRV under 2011, de minskade nämligen med 9%. Det vi ser för svensk del är alltså inget enormt uppsving i uppfinnandet utan snarare en beteendeförändring hos patentsökarna.

Under 2011 validerades (en beviljad EPO-ansökan som blir svenskt patent) 9906 patent i Sverige, en uppgång med 12%. 437 av dem var från svenska sökande, och även för dessa var uppgången kraftig, 14%.

Vad ska man då dra för slutsatser av alla dessa siffror? EPO:s president Benoît Battistelli menar att siffrorna visar att omvärlden ser Europa som viktig marknad, och visst är det så. Det intressanta är dock att siffrorna inte alls speglar euro-krisen, som förvärrats ordentligt under 2011. Krisen kommer förmodligen att synas i kommande års siffror då patentsökandet tenderar att släpa efter den ekonomiska trenden. Från en global synvinkel pekar alltså patentstatistiken på att Europa trots krisen fortsätter att vara en marknad med växande betydelse.

Ur ett inomeuropeiskt perspektiv visar patentsiffrorna både väntade och oväntade tendenser, för länder där en minskning hade varit att vänta, t.ex. Italien och Spanien, ligger siffrorna still. För andra traditionellt sett starka patentländer, Storbritannien och Nederländerna, går det kraftigt nedåt. Ur Sverige-perspektivet antyder EPO-statistiken att de som patenterar i allt större utsträckning verkar se Europa som sin hemmamarknad och även ha resten av världen i sikte.

/Tobias Selin, kommunikatör på PRV

Samtliga siffror från EPO för 2011

Statistik från PRV

• Ökad mjölkdrickning från 25% till 62%.
• Latte är den vanligaste beställningen på våra cafeer.
• Kaffe har blivit en prestigeprodukt.
• Mjölkskum har blivit ett måste.
• Barista har blivit ett yrke.
• Latte har etablerats i språket.
• Latteart har blivit ett konstnärligt uttryckssätt.

Ska vi ta en kopp?

Anna Engquist, webbansvarig på PRV

I tidningen Dagens Juridik läste jag att Louboutin och Yves Saint Laurent har en pågående rättslig tvist om rätten till röda sulor. Louboutin har varumärkesskydd för en specifik nyans av röda sulor sedan 2008. Det opponerar sig YSL emot. Under nästa vecka möts konkurrenterna i rätten.

I Sverige har vi flera företag som registrerat sin särpräglande färg som varumärke. Ett av dessa företag är Löfbergs Lila som haft sin registrering för kaffe sedan 2005. Registreringen innebär att ingen annan har rätt att använda sig av den exakta lila färgen (PMS 2613) som ett kännetecken för kaffe i Sverige.
Lyckat eller ej? Ta en titt på kaffehyllan nästa gång du är i matvaruaffären. Hur många lila förpackningar med kaffe finns på hyllan och hur många röda finns intill? Ställ dig sedan frågan vilket företag som har varumärkesskydd och vilket som inte har det.

/Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV

Skulle du känna skillnaden? Det är mycket svårt att veta vad det är för innehåll i vinflaskorna. Det är därför viktigt att ha i åtanke att det, precis som vid piratkopiering av läkemedel och mat, är förenat med en potentiell hälsorisk att köpa piratkopior. Det faktum att produkten är förfalskad leder förvisso inte automatiskt till att det finns en hälsorisk, men det är trots allt inte originalprodukten och dess utlovade kvalité som du köper.

För företag är det viktigt att aktivt jobba med att skydda och tillvarata sina rättigheter. Som konsument bör du försöka att vara så informerad som möjligt så att du inte riskerar att köpa piratkopierade varor och därmed bidra till en kriminell verksamhet.

Gom bui! (Skål på kinesiska)

Kontakta gärna oss på PRV om du har frågor rörande piratkopiering och varumärkesförfalskning.

/Madeleine Eriksson, Kundansvarig på PRV