På ”Halvhalt” synliggörs det som sägs grafiskt. Ett fantastisk sätt att kommunicera på som dessutom är vackert.

Idag samlas 200 personer från hela Sverige på Tekniska museet för att göra ”halvhalt” i innovationsarbetet som pågår i landet. Håkan Ekengren inleder med vikten av att vi alla måste samarbeta för att skapa bättre förutsättningar för innovation. PRV och VINNOVA kommer att delge sin erfarenhet från vårt tematiska möte. Jag ser fram emot en spännande dag!

Annie Lööf lyfter fram vikten av att samverka mellan aktörer under dagens möte på Tekniska museet. Det är inte en ”one-woman” show. Vidare lyfter hon fram att öppenhet, tolerans och entreprenörskap är viktiga faktorer för att Sverige ska lyckas som ett innovativt land.

Paula Lembke, marknadschef på PRV

”Minimoogen banade vägen för de elektroniska ljud som har revolutionerat alla musikgenrer under den sista delen av förra århundradet”. Så löd motiveringen då Kungliga Musikaliska Akademien beslöt att dela ut 2001-års Polarpris till Robert Moog. Moog blev därmed den första ingenjören att få priset.

Robert Moog, som gick ur tiden 2005, skulle alltså ha fyllt 78 år idag. Google firar det med en logotyp i form av en variant på Moogs klassiska Minimoog. NyTeknik ger en bra ingång till detta för den som vill spela.

Men PRVbloggen är heller inte sen att hänga på denna Mooghausse, och tittar lite under skalet. Vilka patent bygger man en Moogsynt runt?

Det visar sig efter just lite googlande att en J. Donald Tillman tagit tag i frågan. Tillman har sammanställt en finfin lista med inte mindre än 26 amerikanska patentdokument kopplade till Robert Moog eller hans företag. Alla dokument är möjliga att hämta från amerikanska patentverkets (USPTO) hemsida.

Tillman bjuder frikostigt på kommentarer, analyser och personliga reflektioner kring uppfinningarna. Till exempel rankar han US 3 475 623 som det mest berömda elektromusikpatentet någonsin (det handlar om ett filter). Förmodligen torde varje Moognörd ha den här sidan som startsida.    

Titeln då, högtidsdag för H03, undrar du? Kretselektroniken, oscillatorer, filter, faslåsta slingor – ja, snartsagt allt vi hittar under huven på en Moogsynt hittar vi också under H03 i internationella patentklasslistan!

Stefan Hultquist, enhetschef PRV  

Fotnot:

Det går nästan inte att prata om Moogsyntar utan att i sammanhanget nämna Gershon Kingsley (f. 1922). Kingsley är en pionjär inom elektronisk musik och bildade den första Moog-kvartetten. När Kingsley 1969 stod vid en popcornmaskin fick han idén till den numera klassiska elektroslingan Popcorn.

Det går heller inte att hoppa över Harald Bode (1909-1987). Bode var tidigt ute med elektroniska musikinstrument (G10H i IPC-klasslistan) – till exempel ringmodulatorn och Melochord, en klassisk vakuumrörssynt från 1947. Robert Moog tog avstamp i Bodes idéer.     

Karlheinz Stockhausen – som för övrigt fick Polarpriset samma år som Robert Moog, 2001- hade kunnat vara en länk även till Harald Bode, men han valde (efter ett misslyckat experiment) bort ringmodulatorn och Melochord till förmån för sinus-våggeneratorer vid skapandet av Studie I och II i på 50-talet.

Avslutningsvis, och för att sätta lite avantgarde till ingressen, får jag lov att bjuda på ett verk av Karlheinz Stockhausen som flyger ganska högt över kursplanerna vid kommunala musikskolan i Söderhamn.       

Källa: www.till.com, electronicdancemusic.com, Wikipedia samt NyTeknik

Nu tar vi nya tag och siktar in oss på lördagen den 26 maj då landar Uppfinnarna på Djurgården i Stockholm.

Välkommen till PRV:s tält med dina frågor och funderingar!

Anton Blomberg, PRV:s kundtjänst

TV-programmet Uppfinnarna

Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Foto: Dennis Wernersson (www.denniswernersson.se)

I går avgjordes SM i Ung Företagsamhet. Årets vinnande företag är SWEknob som också tog hem segern i kategorin Produktutveckling där PRV:s representant Malin Nyström ingick i juryn.

SWEknob UF säljer hockeyknoppar som tillverkats i miljövänligt material, knoppen bidrar till mindre slitage på handskarna och ger samtidigt ett bättre grepp.

Vi gratulerar SWEknob, vi kommer med största sannolikhet att höra mer om det här företaget i framtiden!

/Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV

/Linda Salomonsson, patentingenjör på PRV

Välkommen in via mobilen på [www.prv.se/mobil]

Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Carolina, jag tycker att det här är supercool! Hur kom du på idén att föreläsa på ett nördcafé?

En av mina hobbies är att arrangera science fictionkongresser och förra året var jag ordförande för sf-kongressen Eurocon. Det är en europeisk sf-kongress som arrangeras varje år någonstans i Europa. Förra året var det första gången som Stockholm och Sverige var värd. Jag letade efter sätt att marknadsföra kongressen och upptäckte att Tekniska museet hade nördcaféer som man kunde anmäla sig till. Jag tänkte att det var ett bra sätt att komma i kontakt med Tekniska museet och inleda ett samarbete med dem.

Vad det svårt att få plats? Blev du kontaktad? Var det något gage?

Nej, det var bara att ringa till Nils (Olander anm.) och säga att jag var intresserad att hålla ett föredrag på ett nördcafé och jag fick en tid någon månad senare. Föredraget som jag höll hade jag redan hållit på kongresser i Sverige, Norge och England, så jag behövde bara uppdatera det lite. Jag fick ingen ersättning, mer än en fika i museets restaurang, en tjusig t-tröja med texten ”NÖRD” på samt mitt porträtt i korridoren på Tekniska museet. Sedan fick jag lägga ut information om Eurocon på Tekniska museet.

Nils Olander – initiativtagare till nördcaféerna – säger till tidningen Kollega att han har dig som en av två personliga favoritgäster. Det han framförallt gillar är sättet du talar på. Han menar att det som skiljer en nörd från en person med ett intresse är att nörden har svårt att skilja på sig själv och sitt intresse medan en ickenörd pratar om ämnet och inte om sig själv. Det måste vara oerhört smickrande att bli favoritgäst, konkurrensen framstår ju som stenhård?

Ja, det var roligt att han gillade mitt föredrag. Han berättade att han hade visat bilder på några av mina raketpatent som exempel på nördcafétema vid en internationell konferens i Sydafrika för personal på olika tekniska museer. Det är ju så klart mycket smickrande och kul att tänka sig att bli presenterad som nörd även internationellt.

Johanna Koljonen – ”På spåret” -vinnare och Sveriges mest kända kvinnliga nörd – skriver i tidningen Bang: ”att nörda är motsatsen till att höfta. Eller snarare: nästan oavsett område utgör en kombination av allmänbildning och djup en grund som låter dig göra bedömningar på en höft och ändå hamna rätt”. Jag tycker att det låter som en oerhört sympatisk beskrivning som skulle kunna tillskrivas också de vassaste patentingenjörerna?

Det tror jag säkert.

När Salem Al Fakir gästade nördcaféet ställde Nils Olander fram Christopher Polhems gamla orgel, en hemmagjord synt och ett självspelande piano. Finns det också raketprylar på Tekniska museet? Jag tänker mig typ slangkopplingar från syrgastanken på Apollo 13? 

Jag har inte hittat något speciellt i deras permanenta utställningar, men de hade ju en stor NASA-utställning i höstas.

I första delen av ”Det här är rocket science” förklarar Carl Fröderberg hur en raket drivs framåt enligt Newton. Din föreläsning handlar mycket om alternativa principer för framdrivning av tefat. Man kan till exempel utnyttja ljusenergi, magnetfält eller solvindar etc.  Har du någon favorit? 

Jag gillar lösningen i den amerikanska ansökan US 2005029397. Där har sökanden hittat en helt ny naturlag som säger att ljusets kraft är lika med enheten ”wattage of light” dividerat med ljusets hastighet. Alltså om man sänker ljusets hastighet, så ökar ljusets kraft och det är den som driver fram rymdskeppet. Det föreslagna rymdskeppet har tuber fyllda med heliumgas som minskar ljusets hastighet och ökar kraften. Kraften är tillräcklig för att driva rymdskeppet framåt och är så effektiv att man kan resa till Södra korset fem ljusår bort på bara två veckor.

Syresättning i rymden förstår man ju att det måste vara ett problem. Åtminstone för oss människor. Det finns alltså ett amerikanskt patent utfärdat på växthushjälm för syreproduktion?

Ja, det är US 4605000 som beskriver en rymddräkt där man i hjälmen förvarar växter. På bilden ser det ut som om hjälmen har små hyllor med kaktusar i krukor. Dessa växter ska ta upp koldioxiden i utandningsluften och omvandla den till syre, så att man inte behöver några syrgastuber. Praktiskt och enkelt. Det roliga är att det är ett beviljat patent.

Jag fastnade för uppfinningen med det spirituella ögat med vilket man kan se på andra sidan rymden. Jag tycker att den var solklar, men vill du förklara för den oinsatte hur det fungerar?

Den ansökan, US 20060072226, är också en av mina favoriter. Man kan genom att använda sitt spirituella öga som finns någonstans bakom pannan mittemellan ögonen, se långt ut i rymden. Ansökan beskriver en låda bestående av en ram av trä och sidor av plexiglas som ska fokusera det spirituella ögat så att man kan använda det mänskliga energifältet till att se och kommunicera med andra varelser i subrymden, rymden och hyperrymden. 

Sökanden berättar livfullt i beskrivningen hur han har kommit i kontakt med insektsvarelser från Plejaderna och han har också bevittnat hur Amiralen i ”the Pleiadian Defense Department” skrivit under ett avtal med en planet som ska ansluta sig till ”The Pleiadian Federation”. Sökanden hoppas att hans uppfinning ska öka Jordens möjligheter att söka medlemskap i Federationen.

Till sist: Om du fick fribiljett, skulle du vilja följa med ut på en planetfärd?

Så klart!

Tack Carolina! 

Stefan Hultquist, enhetschef PRV 

Fotnot: 

Carolinas föreläsning från nördcaféet 2011-05-11 finns här! 

Bea Uusma Schyffert föreläste (2011-03-23) om Andrées polarexpedition 1897. Salomon August Andrée var överingenjör (ett slags enhetschef) på Kongliga Patentbyrån inom Kommerskollegiet, 1885-1897, och tjänstledig från byrån under polarexpeditionen. Med lite perspektiv på, och mycket respekt för, en av grundarna av verksamheten vid PRV menar jag att även Andrée var nörd. 

Som om rymdreferenserna inte vore nog har Bea tidigare också skrivit en bok om ”Astronauten som inte fick landa”. Michael Collins fick sitta kvar i kapseln när Neil och Buzz tog sina stora steg för mänskligheten. Fast det är klart, en gång i min ungdom tyckte även jag att tunnelbanan var själva grejen med Stockholm. Målet är ju ingenting, vägen är allt.      

Det här var den tredje och sista texten på temat rymden. Sedan tidigare finns ”Pelle på planetfärd” och ”Det här är rocket science”.

En varumärkesinnehavare som satsat tid, engagemang och pengar på att marknadsföra en produkt under ett visst varumärke är självfallet intresserad av att förhindra att varumärket tappar sin förmåga att fungera som markör av produktens kommersiella ursprung.

Ett av de viktigaste elementen i begreppet ”varumärkesvård” är att stävja att varumärket övergår från att vara en sådan indikator till att uppfattas av gemene man som ett generiskt ord för en viss vara eller tjänst. För detta syfte upprättar många företag en särskild manual för hur deras varumärken ska användas i internt språkbruk, i marknadsföring etc. samt hur företaget ska agera när man upptäcker att deras märke används generiskt av exempelvis konkurrenter.

Ett varumärke som börjar användas generiskt befinner sig på ett sluttande plan och det krävs omfattande insatser för att förhindra fortsatt degenerering. Ett av de få fall som lyckats är varumärket ”Rollerblade”. Det företag som var först på marknaden med rullskridskor där hjulen placerades i en enda rad efter varandra upptäckte snart att det saknades ett generiskt begrepp för just den produkten och att deras varumärke börjat användas som en generisk benämning för sådana rullskridskor. Motdraget blev att skapa ett nytt generiskt uttryck, ”inlines” och börja använda detta på ett sådant sätt att det faktiskt togs upp i språket (eller snarare på flera språk vilket gör det hela än mer anmärkningsvärt).

Den verkliga makten över ett språk har alltså alla de som talar detsamma. Svenska Akademiens uppgift i det här sammanhanget är att i SAOL återge sådana ord som bedöms ingå i svenska språket. Varumärken som degenererat eller är på väg att bli generiska utgör här en problematisk gränsyta.

Saken är emellertid den, att Svenska Akademien inte är enväldig domare i frågan om ett varumärke degenererat eller ej. Den yttersta konsekvensen av att ett varumärke degenererat är att en domstol upphäver registreringen. Det förekommer alltså situationer där Svenska Akademien anser att ett varumärke degenererat men där samma varumärke alltjämt är registrerat.

Som en avvägning mellan språkliga intressen å den ena sidan och varumärkesintressen å den andra, så har finns i varumärkeslagstiftningen sedan många år en bestämmelse (i nuvarande lag placerad i 1 kap 17 § varumärkeslagen) som reglerar situationen, där ett varumärke alltjämt är registrerat men som kommit att bli så vanligt förekommande i språket, att utgivare av ordböcker, lexikon etc. bedömt att ordet bör tas in i ordlistan.

Lagen anger att så länge ett varumärke är registrerat så är utgivare av lexikon skyldiga att på begäran av innehavaren, att se till att varumärket inte återges i skriften utan att det framgår att varumärket är skyddat genom registrering. Hur detta görs är upp till lexikonutgivaren men det råder ingen tvekan om att Svenska Akademien är skyldiga att efterkomma varje sådan begäran och inte endast i ”vissa lägen” som Peter Englund skriver.

Det är möjligt att den dåligt sovande varumärkesstrateg som kontaktat Akademien gjort detta med ett okänsligt anslag, och att det är detta som fått Peter Englund att reagera som han gjort på sin blogg. Jag har ändå svårt att förstå att den vedertagna beteckningen för ett registrerat varumärke, ® ska behöva utgöra ett sådant rött skynke inom språkvärlden, eller att en begäran från en varumärkesinnehavare som vill utöva sin lagstadgade rättighet ska behöva leda till ett indignerat och i mina ögon alltför ensidigt inlägg i Ständige Sekreterarens blogg.  

/Magnus Ahlgren, juristchef på PRV

Inom kort kommer ICANN att offentliggöra en lista med de ansökningar som har kommit in. Det har dock uppstått tekniska problem med själva ansökningssystemet, så ICANN har stängt ner systemet och offentliggörandet av de ansökningar som inkommit har därför försenats. Man beräknar däremot att denna ansökningsomgång ska vara avslutad 8 maj. 

I samband med att en ny generisk toppdomän registreras finns alltid en risk att denna kommer att inkräkta på ett befintligt varumärke. Det kan därför vara en bra idé att hålla koll på vilka ansökningar som lämnats in till ICANN och, vid behov, se över om det finns skäl att invända mot en ny generisk toppdomän ( s.k. ”Legal Rights Objection”). Här kan du hitta mera info.

/Camilla Ström, Kundtjänstmedarbetare