by | 7 maj, 2012

Det här är rocket science pt. II – Carolina Gomez Lagerlöf om raketpatent

Walk of the Nerd´s är egentligen en korridor, strax till vänster när du kommit innanför dörrarna på Tekniska museet. Korridoren leder till kaféet. Väggarna pryds bland andra inramade storheter av Johanna Koljonen, Bea Uusma Schyffert och Carolina Gomez Lagerlöf. De tre har det gemensamt att de föreläst på något av museets nördcaféer.  Carolina jobbar på Patent- och registreringsverket och kan det mesta om raketpatent.

Carolina, jag tycker att det här är supercool! Hur kom du på idén att föreläsa på ett nördcafé?

En av mina hobbies är att arrangera science fictionkongresser och förra året var jag ordförande för sf-kongressen Eurocon. Det är en europeisk sf-kongress som arrangeras varje år någonstans i Europa. Förra året var det första gången som Stockholm och Sverige var värd. Jag letade efter sätt att marknadsföra kongressen och upptäckte att Tekniska museet hade nördcaféer som man kunde anmäla sig till. Jag tänkte att det var ett bra sätt att komma i kontakt med Tekniska museet och inleda ett samarbete med dem.

Vad det svårt att få plats? Blev du kontaktad? Var det något gage?

Nej, det var bara att ringa till Nils (Olander anm.) och säga att jag var intresserad att hålla ett föredrag på ett nördcafé och jag fick en tid någon månad senare. Föredraget som jag höll hade jag redan hållit på kongresser i Sverige, Norge och England, så jag behövde bara uppdatera det lite. Jag fick ingen ersättning, mer än en fika i museets restaurang, en tjusig t-tröja med texten ”NÖRD” på samt mitt porträtt i korridoren på Tekniska museet. Sedan fick jag lägga ut information om Eurocon på Tekniska museet.

Nils Olander – initiativtagare till nördcaféerna – säger till tidningen Kollega att han har dig som en av två personliga favoritgäster. Det han framförallt gillar är sättet du talar på. Han menar att det som skiljer en nörd från en person med ett intresse är att nörden har svårt att skilja på sig själv och sitt intresse medan en ickenörd pratar om ämnet och inte om sig själv. Det måste vara oerhört smickrande att bli favoritgäst, konkurrensen framstår ju som stenhård?

Ja, det var roligt att han gillade mitt föredrag. Han berättade att han hade visat bilder på några av mina raketpatent som exempel på nördcafétema vid en internationell konferens i Sydafrika för personal på olika tekniska museer. Det är ju så klart mycket smickrande och kul att tänka sig att bli presenterad som nörd även internationellt.

Johanna Koljonen – ”På spåret” -vinnare och Sveriges mest kända kvinnliga nörd – skriver i tidningen Bang: ”att nörda är motsatsen till att höfta. Eller snarare: nästan oavsett område utgör en kombination av allmänbildning och djup en grund som låter dig göra bedömningar på en höft och ändå hamna rätt”. Jag tycker att det låter som en oerhört sympatisk beskrivning som skulle kunna tillskrivas också de vassaste patentingenjörerna?

Det tror jag säkert.

När Salem Al Fakir gästade nördcaféet ställde Nils Olander fram Christopher Polhems gamla orgel, en hemmagjord synt och ett självspelande piano. Finns det också raketprylar på Tekniska museet? Jag tänker mig typ slangkopplingar från syrgastanken på Apollo 13? 

Jag har inte hittat något speciellt i deras permanenta utställningar, men de hade ju en stor NASA-utställning i höstas.

I första delen av ”Det här är rocket science” förklarar Carl Fröderberg hur en raket drivs framåt enligt Newton. Din föreläsning handlar mycket om alternativa principer för framdrivning av tefat. Man kan till exempel utnyttja ljusenergi, magnetfält eller solvindar etc.  Har du någon favorit? 

Jag gillar lösningen i den amerikanska ansökan US 2005029397. Där har sökanden hittat en helt ny naturlag som säger att ljusets kraft är lika med enheten ”wattage of light” dividerat med ljusets hastighet. Alltså om man sänker ljusets hastighet, så ökar ljusets kraft och det är den som driver fram rymdskeppet. Det föreslagna rymdskeppet har tuber fyllda med heliumgas som minskar ljusets hastighet och ökar kraften. Kraften är tillräcklig för att driva rymdskeppet framåt och är så effektiv att man kan resa till Södra korset fem ljusår bort på bara två veckor.

Syresättning i rymden förstår man ju att det måste vara ett problem. Åtminstone för oss människor. Det finns alltså ett amerikanskt patent utfärdat på växthushjälm för syreproduktion?

Ja, det är US 4605000 som beskriver en rymddräkt där man i hjälmen förvarar växter. På bilden ser det ut som om hjälmen har små hyllor med kaktusar i krukor. Dessa växter ska ta upp koldioxiden i utandningsluften och omvandla den till syre, så att man inte behöver några syrgastuber. Praktiskt och enkelt. Det roliga är att det är ett beviljat patent.

Jag fastnade för uppfinningen med det spirituella ögat med vilket man kan se på andra sidan rymden. Jag tycker att den var solklar, men vill du förklara för den oinsatte hur det fungerar?

Den ansökan, US 20060072226, är också en av mina favoriter. Man kan genom att använda sitt spirituella öga som finns någonstans bakom pannan mittemellan ögonen, se långt ut i rymden. Ansökan beskriver en låda bestående av en ram av trä och sidor av plexiglas som ska fokusera det spirituella ögat så att man kan använda det mänskliga energifältet till att se och kommunicera med andra varelser i subrymden, rymden och hyperrymden. 

Sökanden berättar livfullt i beskrivningen hur han har kommit i kontakt med insektsvarelser från Plejaderna och han har också bevittnat hur Amiralen i ”the Pleiadian Defense Department” skrivit under ett avtal med en planet som ska ansluta sig till ”The Pleiadian Federation”. Sökanden hoppas att hans uppfinning ska öka Jordens möjligheter att söka medlemskap i Federationen.

Till sist: Om du fick fribiljett, skulle du vilja följa med ut på en planetfärd?

Så klart!

Tack Carolina! 

Stefan Hultquist, enhetschef PRV 

Fotnot: 

Carolinas föreläsning från nördcaféet 2011-05-11 finns här! 

Bea Uusma Schyffert föreläste (2011-03-23) om Andrées polarexpedition 1897. Salomon August Andrée var överingenjör (ett slags enhetschef) på Kongliga Patentbyrån inom Kommerskollegiet, 1885-1897, och tjänstledig från byrån under polarexpeditionen. Med lite perspektiv på, och mycket respekt för, en av grundarna av verksamheten vid PRV menar jag att även Andrée var nörd. 

Som om rymdreferenserna inte vore nog har Bea tidigare också skrivit en bok om ”Astronauten som inte fick landa”. Michael Collins fick sitta kvar i kapseln när Neil och Buzz tog sina stora steg för mänskligheten. Fast det är klart, en gång i min ungdom tyckte även jag att tunnelbanan var själva grejen med Stockholm. Målet är ju ingenting, vägen är allt.      

Det här var den tredje och sista texten på temat rymden. Sedan tidigare finns ”Pelle på planetfärd” och ”Det här är rocket science”.

Kommentera

Under patent

Taggat som , , , , , , , ,

by | 4 maj, 2012

Språkvård vs Varumärkesvård

I sin blogg den 3 maj går Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund till storms mot en icke namngiven varumärkesinnehavare som låtit sina advokater kontakta honom med önskemål om att, sedan varumärket förts in som ord i SAOL, Akademien ska ange just detta, att ordet tillika är ett registrerat varumärke. Jag har inte tagit del av den säkerligen bryskt formulerade skrivelse som tillställts Akademien, men utifrån Peter Englunds ensidiga blogginlägg anser jag ändå att det finns skäl att nyansera debatten.

En varumärkesinnehavare som satsat tid, engagemang och pengar på att marknadsföra en produkt under ett visst varumärke är självfallet intresserad av att förhindra att varumärket tappar sin förmåga att fungera som markör av produktens kommersiella ursprung.

Ett av de viktigaste elementen i begreppet ”varumärkesvård” är att stävja att varumärket övergår från att vara en sådan indikator till att uppfattas av gemene man som ett generiskt ord för en viss vara eller tjänst. För detta syfte upprättar många företag en särskild manual för hur deras varumärken ska användas i internt språkbruk, i marknadsföring etc. samt hur företaget ska agera när man upptäcker att deras märke används generiskt av exempelvis konkurrenter.

Ett varumärke som börjar användas generiskt befinner sig på ett sluttande plan och det krävs omfattande insatser för att förhindra fortsatt degenerering. Ett av de få fall som lyckats är varumärket ”Rollerblade”. Det företag som var först på marknaden med rullskridskor där hjulen placerades i en enda rad efter varandra upptäckte snart att det saknades ett generiskt begrepp för just den produkten och att deras varumärke börjat användas som en generisk benämning för sådana rullskridskor. Motdraget blev att skapa ett nytt generiskt uttryck, ”inlines” och börja använda detta på ett sådant sätt att det faktiskt togs upp i språket (eller snarare på flera språk vilket gör det hela än mer anmärkningsvärt).

Den verkliga makten över ett språk har alltså alla de som talar detsamma. Svenska Akademiens uppgift i det här sammanhanget är att i SAOL återge sådana ord som bedöms ingå i svenska språket. Varumärken som degenererat eller är på väg att bli generiska utgör här en problematisk gränsyta.

Saken är emellertid den, att Svenska Akademien inte är enväldig domare i frågan om ett varumärke degenererat eller ej. Den yttersta konsekvensen av att ett varumärke degenererat är att en domstol upphäver registreringen. Det förekommer alltså situationer där Svenska Akademien anser att ett varumärke degenererat men där samma varumärke alltjämt är registrerat.

Som en avvägning mellan språkliga intressen å den ena sidan och varumärkesintressen å den andra, så har finns i varumärkeslagstiftningen sedan många år en bestämmelse (i nuvarande lag placerad i 1 kap 17 § varumärkeslagen) som reglerar situationen, där ett varumärke alltjämt är registrerat men som kommit att bli så vanligt förekommande i språket, att utgivare av ordböcker, lexikon etc. bedömt att ordet bör tas in i ordlistan.

Lagen anger att så länge ett varumärke är registrerat så är utgivare av lexikon skyldiga att på begäran av innehavaren, att se till att varumärket inte återges i skriften utan att det framgår att varumärket är skyddat genom registrering. Hur detta görs är upp till lexikonutgivaren men det råder ingen tvekan om att Svenska Akademien är skyldiga att efterkomma varje sådan begäran och inte endast i ”vissa lägen” som Peter Englund skriver.

Det är möjligt att den dåligt sovande varumärkesstrateg som kontaktat Akademien gjort detta med ett okänsligt anslag, och att det är detta som fått Peter Englund att reagera som han gjort på sin blogg. Jag har ändå svårt att förstå att den vedertagna beteckningen för ett registrerat varumärke, ® ska behöva utgöra ett sådant rött skynke inom språkvärlden, eller att en begäran från en varumärkesinnehavare som vill utöva sin lagstadgade rättighet ska behöva leda till ett indignerat och i mina ögon alltför ensidigt inlägg i Ständige Sekreterarens blogg.  

/Magnus Ahlgren, juristchef på PRV

3 kommentarer

Under affärsutveckling, immaterialrätt, varumärke

Taggat som , , , ,

by | 4 maj, 2012

Nya toppdomäner på gång

I juni förra året beslutade ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers) att det skulle finnas möjlighet att registrera nya generiska toppdomäner utöver exempelvis .com, .org, .net. Beslutet innebär att företag och organisationer har möjlighet att ansöka om en egen generisk toppdomän, som exempelvis kan bestå av varumärken eller benämningar på branscher. Man har från januari till och med 12 april i år kunnat lämna in ansökningar om nya generiska toppdomäner. Ansökningarna ska dock granskas, publiceras och utvärderas innan de nya toppdomänerna kan tas i drift, så det kan dröja ett halvår eller mer innan vi ser de nya toppdomänerna ”live”. 

Inom kort kommer ICANN att offentliggöra en lista med de ansökningar som har kommit in. Det har dock uppstått tekniska problem med själva ansökningssystemet, så ICANN har stängt ner systemet och offentliggörandet av de ansökningar som inkommit har därför försenats. Man beräknar däremot att denna ansökningsomgång ska vara avslutad 8 maj. 

I samband med att en ny generisk toppdomän registreras finns alltid en risk att denna kommer att inkräkta på ett befintligt varumärke. Det kan därför vara en bra idé att hålla koll på vilka ansökningar som lämnats in till ICANN och, vid behov, se över om det finns skäl att invända mot en ny generisk toppdomän ( s.k. ”Legal Rights Objection”). Här kan du hitta mera info.

/Camilla Ström, Kundtjänstmedarbetare

Kommentera

Under varumärke

Taggat som , , ,

by | 26 april, 2012

Idag firar vi World Intellectual Property Day

För oss på PRV är varje dag en ”Intellectual Property Day”! Men just idag uppmärksammar vi World Intellectual Property Day genom att delta på Globe Forum, mötesplatsen för innovation där näringsliv, offentlig sektor, innovatörer och investerare samverkar. Vi lyssnar, samtalar och interagerar med aktörer som är engagerade inom Life Science, Urban Innovation, Food & Agriculture och många fler områden där innovation och hållbar utveckling är i fokus.

Kortfakta:
World Intellectual Property Day uppmärksammas den 26 april runt om i världen för att sprida information till medborgarna kring immaterialrättens betydelse i det dagliga livet. Immaterialrätten består av patent, varumärkes- och designskydd och av upphovsrätten. Immaterialrätten är viktig eftersom den främjar kreativitet och innovation genom att skydda skaparnas rättigheter och ger dem möjlighet att tjäna pengar på det dem skapat.

Kommentera

Under innovation

Taggat som , , ,

by | 25 april, 2012

Så ska det låta – Jens Waltin om övertoner i 2 § patentlagen

Jazzmusikern Jan Johansson menade att det måste vara möjligt att spela tonen C så att folk bryter samman. Den som hört Jens Waltin bakom tangenterna vet att också han är en trollkarl. Men Jens bemästrar även andra manualer, i egenskap av patentexpert på PRV, riktlinjeförfattare och utbildare i ämnet uppfinningshöjd. Vi frågade Jens om det är möjligt att skriva en riktlinje som får folk att bryta samman?

Haha, jag vet inte, jag tror inte att någon än så länge verkligen har försökt. Riktlinjeförfattare är i allmänhet fredliga och välvilliga. 

Kan man likställa riktlinjer med ett slags noter för handläggning?

Intressant fråga. Riktlinjerna ska tolka patentlagen och ge vägledning där lagen lämnar öppet för egna bedömningar. Som till exempel: hur stor är en väsentlig skillnad? Men noter tycker jag snarare är något som ska tolkas, och på så sätt mer att jämställa med lagen. Fast det är ju inte olagligt att inte följa noter, tack och lov.

PRV:s riktlinjer ska göra våra beslut förutsägbara, det vill säga en patentansökan ska helst tolkas och bedömas på samma sätt oavsett vilken handläggare som gör jobbet. Fast om till exempel Jan Johansson och Mahalia Jackson gör helt olika tolkningar av låten ”Joshua fit the battle of Jericho” så är ju det inget fel med det, tvärtom!

Har du absolut gehör?

Nej. 

Om patentlagen verkligen vore entydig, och man har absolut gehör, skulle man då inte kunna klara sig utan krångliga riktlinjer och bara lyssna in lagen?

Det är en fin tanke! 

Bör vi ställa högre krav på författarna av lagtext?

Jag tror de gör så gott det går. Det finns ju också en vits med att lagen ibland lämnar öppet för tolkning. Det går inte att förutsäga alla situationer. Sen kan lagtexter ibland vara lite snåriga för en icke-jurist. Till exempel tycker jag att den tidigare lydelsen av 31 § PL hade goda möjligheter att få folk att bryta samman:

”Har sökanden begärt att den internationella patentansökningen skall underkastas internationell förberedande patenterbarhetsprövning och har han inom nitton månader från den i första stycket angivna dagen i överensstämmelse med konventionen om patentsamarbete och tillämpningsföreskrifterna till denna avgivit förklaring att han avser att använda resultatet av denna prövning vid ansökan om patent för Sverige, skall han fullgöra vad i första stycket sägs inom trettio månader från nämnda dag.”

Är det möjligt att formulera den perfekta riktlinjen?

Det måste det vara!

Vi har tidigare här diskuterat det patenterbara området (PL 1 §). Ditt examensarbete i patentexpertutbildningen – Pseudovetenskap och patent – handlade om handläggning av uppfinningar som inte fungerar, till exempel evighetsmaskiner och pseudovetenskapliga påfund som klustrat vatten. Varför blir handläggningen av sådana ansökningar problematisk?  

Av flera skäl. Det går inte alltid att säga tvärsäkert att ”den här uppfinningen fungerar inte”. Vi ska bedöma om sökanden har troliggjort att uppfinningen fungerar, vilket kan vara svårt.  I regel ställs högre krav på bevisning om en uppfinning verkar strida mot grundläggande fysikaliska lagar eller den gängse vetenskapliga uppfattningen om hur saker och ting fungerar.

Handläggningen kan bli en svår balansgång i tveksamma fall. Å ena sidan vill vi inte riskera att förbise viktiga tekniska framsteg, bara för att det som patentsöks är kontroversiellt och verkar märkligt vid första åsynen. Något som ser ut som hokus-pokus kan ju visa sig vara en riktig pionjäruppfinning. Å andra sidan kan vi inte ge patent på sådant som faktiskt inte fungerar eftersom det i lagens mening inte är patenterbart. Man kan också tycka att det ser illa ut om en myndighet så att säga ger bifall till tekniskt nonsens. 

Ett mer formellt problem är på vilken grund man ska anmärka mot en icke-fungerande anordning.  Eftersom den inte fungerar går den inte att ”tillgodogöra industriellt” (1 § PL). En fackman kan inte heller uppnå den påstådda funktionen med ledning av beskrivningen (8 § PL).  Enligt svensk praxis saknar den ”teknisk effekt”, vilket enligt förarbetena till patentlagen innebär att den inte ens är en ”uppfinning” (1 § PL). Den exakta innebörden av alla dessa begrepp är tyvärr komplex och i vissa fall oklar.

Kan man tala om uppfinningshöjd (PL 2 §) hos en anordning som inte fungerar?

Nej, det blir poänglöst. Begreppet ”uppfinningshöjd” förutsätter att anordningen fungerar. Vid bedömning av uppfinningshöjd kan man därför normalt bortse från tekniska särdrag som uppenbarligen inte bidrar till att lösa det uppställda problemet. 

Vårt vanliga sätt att bedöma uppfinningshöjd, utifrån vad som är närliggande för en fackman, blir dock lite avigt om uppfinningen inte fungerar. Tänk dig en mycket udda och fantasirik apparat för omvandling av kyla till värme. Helt unik i sitt slag. Enda problemet är att den inte fungerar. Det vore svårt att hävda att apparaten skulle vara närliggande för en fackman. Men om den inte är närliggande för en fackman så borde den ju ha uppfinningshöjd…

Till sist: Kan man spela tonen C så att folk bryter samman?

Jag gillar den frågan. Tonen C är ju på något sätt grundtonen, den snällaste av dem alla.

Portsmouth Sinfonia´s inspelning av Also sprach Zarathustra innehåller några C som i alla fall får mig att bryta samman. Fast där kan man ju diskutera om det verkligen är C…

Sen sägs det att Mozart på 1700-talet fick hovfolk att smälla av genom att spela en mollters över ett durackord, alltså till exempel tonen C samtidigt med ett A-durackord. Sådana dissonanser var kontroversiella i Europa på den tiden, fast de är vardagsmat nuförtiden.

Tack Jens!

Stefan Hultquist, enhetschef PRV

Fotnot:

Jan Johansson, elektrotekniker från Chalmers och jazzpianist, föddes i Söderhamn 1931. Han omkom i en bilolycka 1968 på väg till en konsert med Arne Domnérus orkester. Hans mest kända verk är förmodligen signaturen till Pippi Långstrump. Tillsammans med Georg Riedel släppte han 1964 skivan Jazz på svenska med bland annat Visa från Utanmyra. Skivan är en av de mest sålda inom svensk jazz. Med på skivan finns också Emigrantvisa.

Det här var den fjärde och sista texten på temat ljudbehandling. Vi har bekantat oss med en talavkodare, en audiofil, en kompositör och nu senast en musiker.

2 kommentarer

Under patent

Taggat som , , , , , , , , , , , , ,

by | 24 april, 2012

Har du koll på upphovsrätten?

Många ringer till PRV:s Kundtjänst och har frågor om upphovsrätt. Det är egentligen inte PRV:s område i och med att det inte är en rättighet som behöver registreras, men eftersom vi får alla dessa frågor blir man intresserad av att veta hur det ligger till. Med tanke på bloggandet här är det extra intressant att veta vad som gäller för bilder, upphovsrätt på nätet och så vidare.

Jag är nybliven presentatör för PRV och häromveckan var vi presentatörer iväg på en mycket intressant uppdateringsträff med Christina Wainikka. Träffen gick ut på att få ökad förståelse och insikt i våra kunders användande av immateriella rättigheter. Jag ska inte gå in så mycket på det just i detta inlägg, utan istället koncentrera mig på en del intressanta saker om upphovsrätt som vi fick lära oss. Väldigt mycket ”who knew”-känsla över vissa saker. Som exempel: om du, på exempelvis semestern, ber någon annan att ta en bild på dig med din kamera – då äger personen som tar bilden upphovsrätten till just den bilden. Trots att det är din kamera och trots att det är du som ger personen uppdraget och säger vad personen ska ta kort på. Om du senare publicerar bilden någonstans kan den personen hävda brott mot upphovsrättslagen. Märkligt, men sant. Säkert ingenting som händer stup i kvarten, men hade man ens kunnat lista ut med lilltån att det faktiskt är så? Det kunde då inte jag.

Just upphovsrätt vad gäller bilder tycker jag är riktigt intressant. Många driver ju bloggar av mer eller mindre privat karaktär och som oinsatt är det lätt att göra fel. Jag har till exempel trott att att det är okej att låna en bild så länge jag anger källan/upphovsmannen. Men så länge inte den överenskommelsen finns är det ju inte okej. Det finns sidor på nätet med bilder där man antingen ger folk rätten att helt fritt använda bilderna (oavsett länkning eller inte) och andra sidor där man lånar ut bilder med villkoret att den som lånar måste ange källan. Så har du en blogg och vill slänga in en relaterad bild då och då – fråga först, alternativt använd dig av dessa sajter som upplåter bilder med eller utan villkor. Om du inte har egna bilder att använda då, så klart.

Lite här och där i bloggar ser man felaktiga källhänvisningar. Exempelvis har det hänt att jag har stött på hänvisningen ”bild lånad från Google”. Ska du hänvisa någonstans måste du ta reda på den exakta länken där bilden ligger. Det är egentligen inte tillräckligt, för för att helt säkert låna bilder behöver du som sagt fråga den som har upphovsrätten till bilden. Och det vet man ju sällan när man ”bildgooglar”. Det allra säkraste, om man inte vill råka ut för att bli anklagad för stöld, är att använda sina egna bilder eller välja bilder som är fria att använda. Det finns möjligheter att göra bildsökningar för att se var på nätet de egna bilderna florerar, så man är inte skyddad av att man har en liten, okänd blogg med få läsare.

En annan intressant sak som många kanske inte vet är att om du ställer upp som modell för en fotograf är det fotografen som äger upphovsrätten och bestämmer helt och hållet hur dessa bilder får användas. Du, som faktiskt har ditt ansikte på bilden, har inget att säga till om och du får egentligen inte använda dessa bilder utan tillåtelse från fotografen. Det kan, till exempel, vara ett brott mot upphovsrättslagen att lägga upp bilderna på din Facebooksida eller i din blogg. Så det kan ju vara något att fundera på innan du bestämmer om du vill ställa upp på bilderna. Det kan dessutom vara en bra idé att du diskuterar med fotografen vad du har tillåtelse att själv göra med bilderna. Fotografen kan till exempel säga att det är okej att publicera bilden så länge du hänvisar till fotografen, men hen kan också säga att du inte får använda bilderna överhuvudtaget.

Upphovsrätt för bilder får man automatiskt i och med att man skapar bilden. Det är inget man måste registrera någonstans. Så fort jag tar en bild har jag upphovsrätt på den oavsett hur banal den är. Kan vara bra att veta.

 För mer ingående information om upphovsrätt avseende olika områden, se vår länksamling till Upphovsrättsorganisationer.

- Camilla Ström, Kundtjänstmedarbetare

2 kommentarer

Under immaterialrätt, upphovsrätt

Taggat som ,

by | 24 april, 2012

Hur ny är din idé?

För att du ska kunna få patent på din idé  krävs det bland annat att den är ny. Uppfinningen får inte vara känd sedan tidigare när du lämnar in ansökan. Det spelar ingen roll hur, av vem eller var i världen den har gjorts känd. Uppfinningen räknas som känd även om det är du själv som har använt eller publicerat den. En god idé kan vara att låta göra en Nyhetsgranskning – en av våra mest efterfrågade konsulttjänster på PRV . 

Vilket slags företag beställer en Nyhetsgranskning?
- Tjänsten vänder sig till alla som arbetar med teknikrelaterade innovationer och som vill veta nyhetsläget för den egna uppfinningen.

- Vad ger granskningen för information?
Rapporten som vi levererar innehåller de eventuella nyhetshinder som hittas vid granskningen. Nyhetshindren kan vara både patentdokument eller annan teknisk litteratur som beskriver liknande eller samma uppfinning som den som sökningen baserar sig på.

- Vilket slags beslutsunderlag ger en nyhetsgranskning?
Har du för avsikt att söka patent är en nyhetsgranskning ett kostnadseffektivt sätt att först ta reda på nyhetsvärdet på din uppfinning. Med hjälp av resultatet kan du bestämma om det är lönt att gå vidare med en ansökan.

- Vad kostar det?
Nyhetsgranskning kostar  11.200 kr (exkl. moms).

- När ska man göra den?
Föredömligt är att redan på ett tidigt idéstadium se efter vilka lösningar som finns på det aktuella problemet. Med den kunskapen vid hand kan du sedan utveckla din idé. När din tekniska lösning är färdigutvecklad är det dags för en nyhetsgranskning.

- Kan man söka bidrag för att göra en Nyhetsgranskning?
Man kan vända sig till de offentliga stödsystem som finns, t.ex. ALMI och VINNOVA

- Hur lång tid tar det?
Resultatet får du normalt inom 13 arbetsdagar men har du bråttom kan du utnyttja vår Expressleverans.

/Susanne Hellman, chef för PRV:s konsulttjänster svarar på frågor från  webbansvarig Anna Engquist

Kommentera

Under patent

Taggat som , , , , , , , , , ,

by | 24 april, 2012

Kalmar nästa!

Nu har Ungas Idétåg rullat på hela natten från Malmö hela vägen fram till Kalmar. Solen skiner redan in genom mitt kupéfönster och jag ser fram emot ytterligare en dag full av unga entreprenörer.

Från gårdagen tar jag med mig den entusiasm, det driv och inte minst bredden på idéer som tågets besökare bjöd på. För att ta ett axplock så pratade jag med en person som tillsammans med ett team designar och marknadsför en ny typ av skateboard, två personer som driver ett företag kring nya logistiklösningar för dagligvaruhandeln, tre personer som jobbat fram en ny it-lösning, en person som precis kickat igång en firma som erbjuder trädgårdsskötsel och städtjänster, två personer som jobbar med TV- och filmproduktion.

En intressant och viktig iakttagelse är att för alla dessa företagare och entreprenörer finns det frågeställningar kring de immateriella tillgångarna och hur man kan utarbeta strategier för att hantera dem.

Ytterligare en intressant och viktig iakttagelse, när man står på ett tåg tillsammans med flera engagerade och kunniga aktörer inom stödsystemet för innovation, är att detta system framstår som rätt komplext.

Hälsa gärna på mig på tåget och dela med dig av dina iakttagelser! Idag i Kalmar, imorgon i Jönköping, på torsdag i Norrköping… PRV är med hela vägen. Här finns hela turnéplanen.

Cecilia Hessel, PRV

Kommentera

Under Okategoriserade

by | 20 april, 2012

Ungas idétåg drar igång

PRV deltar idag på första stoppet på Ungas idétåg. Just på det här stoppet håller turnén till i vänthallen i Stockholms central. Rådgivare från mer än tio organisationer finns på plats för att prata med förbipasserande om deras idéer. Är du på centralen någon gång före kl 19 idag, kom förbi.

/Tobias Selin, projektledare på PRV

20120420-101113.jpg

Kommentera

Under Okategoriserade

by | 18 april, 2012

Drivna företagare i Karlstad och Eskilstuna

Foto: Johanna Svensson
Foto: Johanna Svensson

I två dagar har jag och mina kollegor Sara Dahlberg och Malin Nyström mött massor av drivna företagare från Karlstad och Eskilstuna som vill utveckla sig själva och sitt företag. De har kommit till eventet Mitt Företag för att lyssna på föreläsningar, lära sig av experter, nätverka och skapa affärer med andra företagare.

Några av de företagare vi mött har full koll på sina immateriella tillgångar. De har både patent och registrerade varumärken som de vårdar ömt. De är stolta. Några riktigt framångsrika. Många företagare kommer till vår monter och frågar hur de ska göra för att ansöka om registrering av sitt varumärke. Vissa vet inte varför det ska skydda sitt varumärke, andra har hamnat i rättslig tvist och vill be oss om råd. Gemenamt för alla är att de brinner för sin idé. Som expert är det både imponerande och inspirerande att lyssna till dessa personers idéer, planer och att få möjligheten att hjälpa dem ett steg på vägen till framgång. Det arbete vi gör för att sprida immaterialrätt är viktigt för dessa företagare och för hela Sverige.

/Johanna Svensson, kommunikatör och projektledare på PRV

1 kommentar

Under immaterialrätt

Taggat som , , ,