PRVbloggen

Pseudohändelser på tv har tidigare varit föremål för granskning på PRVbloggen. Att de bara är skenbart viktiga hindrar inte att de är intressanta ur ett immaterialrättsligt perspektiv. På fredag börjar den sjunde säsongen av kändisdanstävlingen Let´s Dance i Tv4. 

1918 beviljades patentet ”Kort för undervisning i dans” av Kungliga Patent- och registreringsverket. Uppfinningen, SE 47184, hittar vi i Svensk Patentdatabas.

Om uppfinningen är inte mycket att säga utan att bli långrandig. Grafiska kort ska tillverkas och placeras ut på golvet så att den dansande adepten under själva dansen förstår hur ”footbladet” ska sättas i. Det mest intellektuellt utmanande i utövandet av uppfinningen verkar vara det faktum att, citat: ”de flesta moderna danser hava vilande steg, d.v.s. foten stannar i samma läge under två eller flera taktdelar, stundom en hel takt” och vidare att ” i sådana fall komma två eller flera nummer på samma bild ”. Och det verkar ju rimligt.    

Det verkligt intressanta infinner sig när vi sätter uppfinningen i relation till första paragrafen i patentlagen (PL 1 §). Kan man tala om teknisk effekt i sammanhanget? Vari ligger det tekniska? I tillverkandet av själva korten?  

Vi bjuder upp Patrik Rydman till en pasodoble i ämnet. Patrik är patentexpert på PRV och bevakningsansvarig för det patenterbara området:

Patrik, i PL 1 § står det bland annat att ”vad som enbart är en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller en presentation av information aldrig kan anses vara en uppfinning”. Påståendet att det skulle vara intellektuellt att dansa kan säkert få invändningar, men torde inte dans åtminstone gå att likställa med ett sällskapsspel, och att uppfinningen SE 47184 därmed faller ihop till att vara en plan eller regel för att spela det spelet? En annan tolkning skulle kunna vara att danskorten endast utgör en presentation av information? Hur ska man se på uppfinningen?

Danssteg är antingen att betrakta som regler för spel eller konstnärlig skapelse. Men i det här fallet är ju dansstegen/reglerna underordnade. Det handlar ju faktiskt om korten med informationen om dansstegen och därför lutar jag mer åt presentation av information. Det patentsökta är ju ett kort och det har vi lärt oss av PBR nyligen att ett kort är ju ett kort och det är fysiskt och kanske till och med tekniskt, speciellt om det förekommer tryck på det. Men det hjälper inte långt eftersom informationen på kortet är irrelevant ur patenträttslig synvinkel. I alla fall om det inte genererar någon teknisk effekt. Det gör det ju inte här. Därför är det med dagens ögon omöjligt att se det patentsökta som patenterbart, även om det kanske rör sig om en uppfinning.

Skulle det kunna finnas fall där en kombination av flera ”vad som enbart är …” öppnar för en tolkning att det ändå handlar om en patenterbar uppfinning? Jag menar, då är det ju ”inte enbart” (…), utan flera saker?    

Det där är en intressant fråga! Vad som enbart är XX är aldrig att betrakta som en uppfinning. Däremot kan faktiskt vad som är XX tillsammans med exempelvis vad som är XY (om XY i sig är tekniskt) ge upphov till en teknisk effekt och då kan det sägas bidra till det patentsöktas tekniska karaktär. Jag har dock svårt att se att det fall där det patentsökta består av något som är enbart  XX och något som är enbart XY där både XX och XY tillhör undantagna områden, skulle kunna leda till en teknisk effekt. Kanske ett nytt sätt att dela upp marknadsandelar med hjälp av en ny matematisk metod för division.

Såg patentlagen likadan ut för det patenterbara området 1918?

Nej, så vitt jag förstår löd den svenska 1 § patentförordningen av år 1884 ”patent må meddelas å nya uppfinningar av industriellt alster eller särskilda sätt att för sådana alsters tillverkning”. 1919 föreslog man en ändring till ”nya tekniska uppfinningar”, men detta blev aldrig genomfört. Jag har hur som helst svårt att se att där är någon substantiell skillnad mellan dåvarande och nuvarande lagstiftning även om det inte riktigt framgår hur man bedömde eventuell uppfinningshöjd och teknisk effekt etc. Detta är möjligen ett annat ämne, om än intressant.

Patrik, vilken av spadarna (1-10) håller du upp för Kungliga Patent- och registreringsverkets insats i fråga om SE 47184?

Den med en 1:a! Ett fiasko ska kallas vid sitt rätta namn.

Tack Patrik!

Ingen ”slip pivot” alltså, utan snarare en hel pudel å PRV anno 1918.

Stefan Hultquist, enhetschef PRV

Fotnot:  

Pasodoble (sp. dubbelsteg) är en pardans i tvåtakt som kommer från Spanien. Dansen är energisk, livlig och sensuell och betraktas som Spaniens nationaldans. Mannen ska symbolisera matadoren som sveper den röda capen – kvinnan – över dansgolvet, och på senare år har den blivit mycket flamencoinspirerad. Pasodoblen är en av de fem latinamerikanska danserna när man tävlar i tiodans.

Slip pivot ung. ”halka till lite grand” – slip pivot bör snarast ses om ett litet justeringssteg för att halka till en smula för att komma in rätt i nästa dansfigur. [Källa: Bills Danswebb]

Let’s Dance är en sång och singel av David Bowie som gavs ut i mars 1983. Låten är influerad av producenten Nile Rodgers arbete med sitt band Chic och måste anses som Bowies dittills mest kommersiellt anpassade inspelning. Texten är i stort sett bara en vanlig danssång, men innehåller även passager som ”Let’s dance, for fear tonight is all”. Den blev Bowies första singeletta på båda sidor om Atlanten. [Källa: Wikipedia]

Bowiefans brukar ibland tala om ett före och ett efter Let’s Dance.