The Swedish Fika

Fika med en vanlig kanelbulle duger rätt bra. Men nu är vi ett innovativt land med flest innovationer per capita, topp tre i världen enligt Global Innovation Index 2018, vilket förpliktigar. Vad är då mer naturligt än att innovera på den traditionsenliga kanelbullen?

De flesta innovationer bygger vidare på andra smarta idéer och företeelser. Det vet alla som till exempel följer teknikutvecklingen med hjälp av patentinformation. I samma nationens innovativa anda utlyser Hembakningsrådet en tävling i kanelbulledesign. Årets tema är: Naturens egen kanelbulle. Vinnaren koras på Kanelbullens dag. PRV-bloggen ser fram emot alla spännande designförslag!

Fotograf: Carin Pålsson

Hembakningsrådet. Fotograf: Carin Pålsson

Kan jag designregistrera min unika kanelbulledesign?
En designregistrering skyddar din bulles utseende (inte deginnehållet) och hindrar andra från att använda samma design. Det ger dig viktiga konkurrensfördelar. Du har stort eget ansvar att ta reda på om din bulle skiljer sig från tidigare känd eller registrerad design och att den inte är för enkel. Det är viktigt för att du inte ska göra intrång i någon annans rättighet om du ska börja tillverka och sälja dina unika kanelbullar.

Varför registrera min design?

  • En designregistrering kan ge dig en viktig fördel eftersom du har ensamrätten till att utnyttja designen. En ensamrätt är en av de starkaste fördelar du kan ha på en konkurrensutsatt marknad.
  • Med en designregistrering skapar du större respekt och avstånd till konkurrenterna och får därmed större marknadsandel. Du höjer företagets värde och gör det mer synligt för investerare.
  • Din dokumenterade rätt till designen ger dig en bra utgångspunkt för att förhandla om finansiering av utvecklingskostnader och ingå försäljnings- och licensavtal med andra.

När du vill registrera design ska du alltid ha med bilder som visar utseendet på din produkt eftersom skyddet utgår från bilderna, inte från eventuell förklarande text.
Läs mer om designskydd här.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier.

Kommentarer inaktiverade för The Swedish Fika

Under design

Kanelbullen far ut i världen

Fabrique är bageriet som tagit kanelbullen ut i världen. I Stockholm finns 17 butiker, i London 4 och nu öppnar man upp en butik på Manhattan i New York.

fabrique

Om man tittar på figurmärket ovan så kan man se att det innehåller det som särpräglar Fabrique som varumärke; kvalitet och hantverk i en klinisk industriell bagerimiljö. Paradoxen fabrik och hantverk skapar ett spänningsfält som dröjer sig kvar i minnet.

– Våra butiker är inredda så att man kan se hur vi bakar och det bidrar till att skapa trygghet och garanti för kunden, berättar Charlotta Zetterström, grundare och marknadschef på Fabrique. Det händer att andra kopierar vårt upplägg med produktnamn och butikernas utseende. Men det är svårt att kopiera vårt kunnande kring råvaror och smaker, eftersom det bygger på egna recept och relationerna med våra leverantörer av smör och mjöl. Vi använder rena råvaror, bakar för hand, med naturlig jästid, inga e-ämnen och får märka våra produkter med ”Äkta vara”.

Företaget startade sin verksamhet 2008 och har sedan jäst organiskt med fler och fler butiker allt efter efterfrågan. Det är en personalintensiv verksamhet med många anställda. När företaget startade sin första butik i Stockholm visste man inte att man inom några år skulle expandera utomlands. Det var därför naturligt att först registrera ett varumärke i Sverige för att sedan gå vidare och ansöka om ett EU-varumärke när verksamheten etablerades i London.

– Londonborna älskar våra Cinnamon buns och äter dem gärna till frukost, berättar Charlotta.

Fabrique Artisan Bakery finns registrerat som ett EU-varumärke i 3 klasser: 30, 35 och 43 som omfattar bageriprodukter, återförsäljning och utskänkning. Se Svensk Varumärkesdatabas.

Charlottas bästa tips till företagare

  1. Var ärlig med ditt erbjudande
  2. Jobba hårt med kvalitet
  3. Kommunicera konsekvent

bullplat

PRV-bloggen tipsar
Handel med andra länder.
Här kan du läsa mer om vad du ska tänka på när du går ut på en internationell marknad.

Kan man äga ett recept?
Här kan du läsa om immaterialrätt och recept. Vad gäller kring specifikt kunnande, verkshöjd och upphovsrätt till ett bakverk?

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV.

2 kommentarer

Under varumärke

Bli en viktig pusselbit i Sveriges näringsliv

Att börja sin karriär på PRV och patentingenjörsutbildningen är ett insteg i den för industrin så viktiga immaterialrätten. Härifrån ligger vägen öppen mot högre tjänster på företagens patentavdelningar eller på patentbyråerna.

Som patentingenjör hjälper du ny teknik – uppfinningar – till industrin. Det är du som bedömer uppfinningarna och bestämmer om patent, alltså om någon ska få ensamrätt att tillverka och sälja produkter runt en teknisk lösning.

En patentportfölj säger något om ett företags värde, och patentaktiviteten i ett land säger något om landets innovationsklimat och möjlighet till utveckling. Det är tydligt att våra framgångsrika företag har väl utarbetade patentstrategier.

En patentingenjör har kundkontakt och jobbar mycket med information, så du behöver vara bra på att förklara teknik. Och du lär dig hela tiden nytt i arbetet.

Men, innan du får fatta egna beslut i våra kunders patentfrågor måste du gå vår utbildning till patentingenjör. Den börjar redan första dagen och sträcker sig över arton månader. Och du har full lön under hela utbildningen.

Typiska moment i utbildningen är granskningsmetodik, juridik och bedömning samt argumentationsteknik och rapportskrivning. Teori varvas med arbete under handledare. Utbildningen avslutas med en skriftlig tentamen.

Eftersom PRV är PCT-myndighet behöver våra ingenjörer utöver engelska kunna både tyska och franska. Vi nöjer vi oss med att du har ett patentintensivt språk och ger dig språkutbildning i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan.

Det här är en unik utbildning. Ingen annan aktör på patentområdet satsar lika mycket på sina nyanställda som PRV.

Men ingen utbildning är så bra att den inte kan förbättras. Och det är med den inställningen vi törs säga att vi har Sveriges bästa patentingenjörsutbildning.

För att hålla en utbildning i världsklass behöver vi ständigt ha örat mot marken. Vi reviderar den hela tiden efter kursutvärderingar, kvalitetsmätningar och genom systematisk insamling av kundsynpunkter.

Efter avslutad och godkänd grundutbildning tar du examen som patentingenjör och får självständigt fatta beslut i patentärenden.

Vill du vara först? Vill du bli en viktig pusselbit i Sveriges näringsliv?

Sök våra lediga tjänster senast den första oktober!

/Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

2 kommentarer

Under patent

Immaterialrätt för spelindustrin

Bild: Louise Meijer

Bild: Louise Meijer. Above the mist.

Idag är det internationella TV-spelsdagen. Ja, den heter faktiskt så. Idag spelas det på tv-konsoler, datorn, online och framförallt i mobilen. Spelandet ökar i alla åldrar.

Spelutveckling som industri i Sverige är en internationell framgångssaga. Den genomsnittliga årliga tillväxten sägs vara 39%, sedan 10 år tillbaka. De större spelföretagen växer och många nya mindre spelföretag startar upp. Vi har välrenommerade spelutbildningar på flera håll i landet som bildar hubbar för spelutveckling. Våra spel utvecklade i Sverige har en internationell marknad, utan motstycke.

Anledningen till denna framgång sägs vara en kombination av företeelser: hem-PC-reformen, teknikutvecklingen, bredbandsutbyggnaden, engelskan som ett grundläggande skolämne redan i lägre åldrar, digitaliseringen i samhället, rollspel som hobby, kommunala kulturskolan och ett fokus på teknik för mobiltelefoni, något som i sin helhet är unikt för Sverige. Sannolikt finns det fler intressanta aspekter att räkna upp i raden av bidragande orsaker.

Spelutveckling genererar immateriella tillgångar
Spel är fullproppade med immateriella tillgångar som upphovsrätt, varumärke, design, patent, domännamn, avtal, know-how, kreativitet och företagshemligheter. Eftersom det är en i hög grad internationell produktion med kompetenser från hela världen som samarbetar och en global marknad med många aktörer att samverka med, är det extra viktigt med genomtänkta strategier för immaterialrätt. På prv.se har vi därför tagit fram ett paket för spelutvecklare som ingående berättar om immaterialrättsfrågor att tänka på när man utvecklar spel, frågor att ha med sig tidigt i processen.

Immaterialrätt för spelutvecklare – länkar i urval:
Immaterialrätt för spelutvecklare
Sekretessavtal
Registrera varumärke
Upphovsrätt
Patent för dataspel
Förläggarnas roll 
Intervjuer med erfarna spelutvecklare

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

3 kommentarer

Under immaterialrätt

Partier och varumärken: Satir är okej – inte vilseledande användning av varumärken

Partiers beteckningar och varumärken och användningen av dessa är en het potatis inför valet. De senaste veckorna har vi sett rapporter om allt från falska valaffischer till partier som använder andra partiers varumärken i sin kommunikation.

Magnus

Magnus Ahlgren, juristchef på design- och varumärkesavdelningen på PRV reder ut begreppen.

Får man använda ett annat partis varumärke, och till exempel göra valaffischer som ser ut att komma från det partiet?

– Det skulle kunna ses som vilseledande, vilket är en form av varumärkesintrång. Man skulle i och för sig kunna hävda att det inte är gjort för att tjäna pengar och alltså inte räknas som en näringsverksamhet. Kravet för vad som räknas som näringsverksamhet är dock så lågt ställt att det är tveksamt att det skulle hålla. Det finns till exempel en varumärkesklass för opinionsbildning. Att yrkesmässigt ägna sig åt opinionsbildning behöver ju inte betyda att man tjänar pengar på dem man talar till.

Finns det något fall där det kan vara okej att använda ett annat partis varumärke i sin kommunikation?

– Det kan det vara, om det handlar om ren yttrandefrihet.

Är det okej att skoja till det och ändra lite på ett annat partis varumärke?

– Om man börjar skoja med ett varumärke på ett sätt som urvattnar eller skadar varumärket kan det vara ett varumärkesintrång. Men även om du har ett starkt varumärkesskydd ger yttrandefriheten utrymme för att skoja med och göra satir av varumärken.

Ett exempel på att yttrandefriheten ger stort utrymme för satir är den dom från EU-domstolen där en konstnär fick rätt att använda Louis Vuitton-väskor i sina konstverk för att uppmärksamma världens fattigdom. Läs mer om det fallet här.

Kan man se på valaffischer som reklam, och gör det någon skillnad om man ser det så, med tanke på kopplingen till näringslivsverksamhet?

– Det rör sig i gränszonen mellan samhällsinformation och näringsverksamhet. Det kan hända att det är ett glapp mellan varumärkesrätten och yttrandefriheten. I så fall är det en fråga för lagstiftaren att se över lagarna.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Partier och varumärken: Satir är okej – inte vilseledande användning av varumärken

Under immaterialrätt

Innovation by Collaboration med Johanna Edborg

Johanna Edborg, SNITTS

Johanna Edborg, SNITTS

För nionde året i rad arrangerar SNITTS konferensen Innovation by Collaboration. Där samlas representanter från hela det nationella innovationsstödssystemet, drygt 150 personer, samt internationella och nationella experter. I år lyfts olika aspekter av frågan hur vi breddar nyttiggörandet – både genom omvärldsbevakning och mer djupgående diskussioner. PRV ställer frågor till Johanna Edborg, kansliansvarig på SNITTS, inför årets konferens.

Konferenstemat är hur vi breddar nyttiggörandet. Vad menas?
– Konferensen pågår i två dagar och under första dagen ligger fokus på omvärldsbevakning ur ett internationellt perspektiv. Vi vill inspirera, informera och engagera genom att visa på framgångsrika exempel från omvärlden. Under andra dagen har vi ett nationellt fokus och går på djupet i hur vi ska arbeta för att nyttiggöra innovation på bästa sätt. Innovation by Collaboration är ett bra tillfälle att nätverka och diskutera de senaste frågorna inom innovationsstöd.
Konferensens webbsida

Hur kommer immaterialrätt in i nyttiggörandet?
– Att förstå immaterialrätt är centralt för att skapa fruktbar samverkan. Immaterialrättsliga aspekter är särskilt viktiga vid kommersialisering av forskning, innovation och andra samarbeten.

Vilken roll har SNITTS i innovationsstödsystemet?
– Vår roll är att främja en professionsutveckling för de som arbetar inom innovation samt att främja en neutral samverkan. Vidare arbetar vi för att öka kunskapen om våra frågor, där immaterialrätt ingår som en central del. Sammanfattningsvis arbetar vi med att synliggöra, utveckla kompetens och möjliggöra erfarenhetsutbyte inom innovationsstödsystemet.

Vad är SNITTS?
– SNITTS är Sveriges medlemsorganisation för individer och organisationer som arbetar inom det nationella innovationsstödet med kunskapsutbyte, samverkan och nyttiggörande av kunskap, forskning och utveckling.

Tack, vi ser fram emot en fördjupande dag!
PRV:s immaterialrättsexperter finns på plats under konferensen.

/Charlotte Galant, PRV

Kommentarer inaktiverade för Innovation by Collaboration med Johanna Edborg

Under innovation

Vem – om någon – äger upphovsrätten till verk som skapas av artificiell intelligens?

Artificiell intelligens (AI) är idag en självklar del av det digitala samhället. AI utför de tyngsta uppgifterna i många av de mest utmanande problemen inom datavetenskap. Vi kan också finna AI i t.ex. självkörande bilar, digitala assistenter, översättnings­verktyg och kirurgiska robotar.

En förhållandevis okänd sida av AI är dock dess kreativa sida, inklusive förmågan att skapa t.ex. musik, litterära texter och konst. Ett exempel är den tyska roboten ”e-David”, som du kan se i filmen ovan. Den använder avancerade algoritmer för att måla konstverk, på ett sätt som kan betraktas som både autonomt och oförutsägbart. Vem äger upphovsrätten till sådana verk? Kan det överhuvudtaget uppstå någon upphovrätt till sådana verk? Lagen ger inget tydligt svar på dessa frågor. Detta innebär en osäkerhet för företag som investerar i AI. Möjligheten att få ensamrätt till verk, som skapas av AI, kan vara lika viktig som möjligheten att skydda mänskligt skapade verk.

Vad är AI?

Det finns inte någon exakt definition av AI. Vissa huvuddrag går dock att ange. AI kan beskrivas som ett vetenskapsområde och en uppsättning av datoriserade teknologier, som är inspirerade av hur människan använder sitt nervsystem och sin kropp för att bl.a. känna, lära och tänka. Det kanske främsta syftet med AI är att simulera mänsklig intelligens till den grad, att t.ex. dator­program får förmåga att självständigt utföra en tilldelad uppgift utan någon mänsklig vägledning. Ibland talas om ”intelligenta agenter”, vilka förenklat beskrivs som system som är medvetna om sin omgivning och vidtar åtgärder som maximerar sina chanser att framgångsrikt uppnå sina mål.

AI och upphovsrätt

Inom EU gäller det s.k. Infosoc-direktivet, som harmoniserar medlemsländernas upphovsrätt i syfte att reflektera samhällets tekniska utveckling. Reglerna har dock inte i nämnvärd utsträckning fokuserat på frågan vem som är upphovsmannen till ett verk. Förenklat kan sägas, att två centrala villkor måste vara uppfyllda för att upphovsrätt överhuvudtaget ska uppstå. Dessa villkor får även betydelse för frågan vem som, i förekommande fall, äger upphovsrätten.

Det första kravet är att ett verk måste ge uttryck åt något. Skaparens intellektuella process (idé, tanke, känsla o.s.v.) måste uttryckas i konkret form, t.ex. en text eller en tavla. Upphovsrätten är alltså ett formskydd. Det andra kravet är att verket ska vara originellt i den meningen, att det är upphovs­mannens egen intellektuella skapelse. Så anses vara fallet om verket avspeglar upphovs­mannens personlighet. Detta i sin tur, anses, vara fallet när upphovsmannen i samband med skapandet har kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val.

För verk skapade av AI är det förstås originalitetskriteriet som ger upphov till frågor. Kan AI, som är uppbyggd på algoritmer, sätta den nödvändiga personliga prägeln på ett verk? Kravet, att verket ska vara upphovs­mannens egen intellektuella skapelse, har i andra situationer ansetts innebära att endast människor kan skapa upphovsrättsligt skyddade verk. Ett äldre, svenskt, exempel är den konst som skapades av ”Pierre Brassau”. Denne målare fick mycket beröm för sin konst, men det visade sig ganska snart att Brassau var en schimpans. Han hette i själva verket Peter och bodde i Borås djurpark. Peters verk kunde inte skyddas av upphovsrätt. Ett annat, modernt, exempel är de s.k. monkey selfies som makakerapan Naruto har skapat med en oövervakad kamera. Amerikansk domstol har ganska nyligen fått anledning att bekräfta, att djur inte kan skapa upp­hovs­rättsliga verk. Narutos fotografiska självporträtt (se exempel nedan) saknar alltså upphovsrättsligt skydd.

Apan Naruto.

Förhållandet, att djur inte kan skapa upphovsrättsligt skyddade verk, är kanske inget stort problem. Om detsamma gäller verk, som skapas av AI, kan det dock få stora ekonomiska konse­kvenser. AI kan potentiellt skapa miljontals verk, som kan vara lika ekonomiskt betydelsefulla som mänskligt skapade verk. Här märks bl.a. AI-genererad musik, som tycks bli allt vanligare. Om upphovsrätt inte kan uppstå, till AI-genererade verk, skulle sådana verk kunna användas fritt, av vem som helst. En närliggande fråga är vem som äger upphovsrätten (om vi utgår från att det finns en sådan rätt). Utgångspunkten, åtminstone på sikt, är ju att det inte finns någon människa som har varit nämnvärt delaktig i skapandet av verket som sådant. I UK finns speciella regler, som anger att upphovs­mannen till datorgenererade verk är ”the person by whom the arrangements necessary for the creation of the work are undertaken”. Motsvarande (uttryckliga) bestämmelser finns inte i den svenska lagen och inte heller i Infosoc-direktivet.

Däremot finns det flera svenska regler och EU-bestämmelser som indikerar, att AI över­huvudtaget inte kan skapa upphovsrättsligt skyddade verk. Ett exempel är reglerna om upphovsrättens giltighetstid, vilka anger att tiden beräknas från upphovsmannens död. Ett annat exempel är de rättigheter som upphovsrätten faktiskt innebär, såsom rätten att framställa exemplar av verket, rätten att göra verket allmänt tillgängligt, rätten att ingå överlåtelse- eller licensavtal och rätten att motsätta sig sådana ändringar eller återgivningar av verket som kränker upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende. Kan AI utöva sådana rättigheter? Går det att kränka en AI-maskins anseende?

Det skulle kunna hävdas att den människa som har skapat AI-maskinen är upphovsman, eftersom verket existerar som en följd av att människan har försett maskinen med dess egenskaper och inställningar. Ett sådant synsätt förutsätter dock att AI inte fungerar autonomt, d.v.s. att maskinen inte kan lära sig av egna erfarenheter och inte kan göra fria (egna) val. Hypotesen, att ”människan bakom maskinen” ska vara upphovsman, fungerar alltså inte beträffande mer avancerad AI, åtmin­stone inte så länge det är ett skyddskrav att verket ska avspegla upphovsmannens personlighet.

En generell genomgång, av gällande bestämmelser och rättspraxis, antyder alltså att avancerad AI som huvud­regel inte kan skapa upphovsrättsligt skyddade verk. Detta kan anses vara otillfreds­ställande. Det behövs en strategi, inte minst inom EU, för att modernisera och anpassa reglerna till AI. Vi behöver utveckla de traditionella upphovsrättsliga skyddskraven. Detta behov har också uppmärk­sammats av Europa­parlamentet, som nyligen har begärt framtagande av kriterier för att AI-producerade verk ska kunna betraktas som ”egen intellektuell skapelse” (se s. 26 i denna publikation).

Den klassiska och filosofiska frågan, vad en människa egentligen är, har alltså återuppstått. Denna gång i upphovsrättslig skepnad. Juridik är onekligen spännande!

//Tobias Kempas, Advokatfirman Vinge

 

Kommentarer inaktiverade för Vem – om någon – äger upphovsrätten till verk som skapas av artificiell intelligens?

Under upphovsrätt

Ett varumärke ska ha särskiljningsförmåga…

_MG_6754Foto: Kenneth Hellman

Vad menas med särskiljningsförmåga?
Det namn du vill ha som ditt varumärke ska uppfattas som ett kännetecken för din vara eller tjänst för att kunna registreras. Det får inte vara ett generellt beskrivande uttryck som till exempel bryggmalet eller mörkrostat. Det ska ha särskiljningsförmåga utöver några andra krav.

Varför får varumärket inte vara beskrivande?
Alla som till exempel tillverkar kaffe måste ha rätt att använda sådana generella ord för att beskriva sitt kaffe i sin marknadsföring. Därför går det inte att registrera ett varumärke som är beskrivande.

Varumärket ska dessutom vara unikt och inte gå att förväxlas med ett annat varumärke för liknande varor och tjänster. Gör en sökning i Svensk Varumärkesdatabas för att söka liknande varumärken. Och se det som en första egen orientering, det kan finnas fler varumärken som du inte hittar.
Svensk Varumärkesdatabas

Vad har varumärke och kaffe gemensamt?
Det finns som bekant flera varumärken för kaffe som arbetar medvetet med sitt varumärke, t ex Löfbergs Lila som har registrerat sin lila färg hos PRV. Här intervjuar vi Johan & Nyström om hur de tänker kring sitt varumärkesarbete.
Intervju med Johan & Nyström

Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Ett varumärke ska ha särskiljningsförmåga…

Under varumärke

Samma motiv, två verk och två upphovspersoner

Kocken. Målningar av Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén, 1924

Kocken. Målningar av Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén, 1924

Samma motiv, målat simultant vid samma tillfälle av olika konstnärer, sida vid sida inför modellen, kanske har de till och med klämt färgen ur samma färgtuber. Konstnärerna är Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén. Målningarna ska enligt uppgift avbilda en kock de lärde känna på deras favoritkrog i Paris, Le Dôme i Montparnasse.*

Konstnärligt skapande skyddas av upphovsrätten. Skyddet går inte att ansöka om utan uppstår automatiskt när verket kommer till – i detta fall målades de båda konstverken år 1924.

Unika och självständiga?
För att räknas som ett konstnärligt verk och skyddas av upphovsrätten ska verket vara unikt, självständigt och personligt präglat. Bägge dessa målningar är unika, självständiga och i hög grad personligt präglade, kan man tycka. På olika sätt, med olika konstnärliga uttryck som teckning, ljusdagrar och skuggor, färg, penselföring och komposition, har konstnärerna var för sig skapat sitt eget konstnärliga verk. Isaac är upphovsperson till sin målning och Sigrid till sin. Dessa upphovsrätter uppstod i den stund de målade sina verk.

Kan man ifrågasätta det unika i målningarna?
I tvister om upphovsrätt är det upp till en domstol att bedöma huruvida ett verk är tillräckligt unikt, självständigt och personligt för att skyddas av upphovsrätten.

Hur länge gäller upphovsrätten?
Upphovsrätten gäller så länge upphovspersonen lever och i ytterligare 70 år därefter. Isaac gick bort 1946 och Sigrid 1948.

Vad innebär upphovsrätten?
Upphovspersonen till ett verk har en ensamrätt att bestämma vem som får framställa exemplar av verket och hur eller om verket ska göras tillgängligt för allmänheten genom att till exempel publiceras på nätet eller spridas på annat sätt. Upphovspersonen har även en ideell rätt som innebär att han eller hon ska namnges när verket används och att verket inte får användas i kränkande sammanhang eller att någon bearbetar eller manipulerar verket på ett kränkande sätt.

Länk till att läsa mer om upphovsrätt.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

 

*Anders Wahlgren, Sigrid och Isaac, Prisma 2007, sid 203

Målningarna är fotograferade på Waldemarsudde, under en tidsbegränsad utställning sommaren 2018. Foto: Anna Engquist

Kommentarer inaktiverade för Samma motiv, två verk och två upphovspersoner

Under upphovsrätt

Samtal med författaren Sara Lundberg om immateriella tillgångar

Sara Lundberg, författare och illustratör. Fotograf: Ola Kjellbye

Sara Lundberg, författare och illustratör. Fotograf: Ola Kjellbye

Sara Lundberg är författare och konstnär och har över 20 års erfarenhet av bokproduktion. Hennes senaste bok ”Fågeln i mig flyger vart den vill” fick Augustpriset förra året. Vi pratar här om vilken roll de immateriella tillgångarna har för hennes verksamhet.

Vilka är dina viktigaste tillgångar?
-Min erfarenhet. Jag har skapat sex egna böcker och illustrerat ett trettiotal och har mer än tjugo års erfarenhet inom bokbranschen. Bakom mig har jag långa utbildningar och ingående kunskaper inom konst och illustration. Med tiden blir jag bättre, jag hittar min röst och vågar ta ut svängarna, både som författare och konstnär. Att samla erfarenheter tar tid och kraft. Kunskap, förvärvad skicklighet och erfarenhet är idag mina största immateriella tillgångar.

Vad betyder Augustpriset för dig?
-Priset är en kvalitetsstämpel som går hem i alla sammanhang. Det är väl känt och betyder mycket för en författares etablering – det höjer statusen på författarens personliga varumärke. Priset gör dessutom att bokförsäljningen skjuter i höjden. Både att bli nominerad och att få Augustpriset har ett stort immateriellt värde. Det fattar man först när det händer.

Hur skulle du beskriva ditt konstnärskap?
-Bild och text i kombination finns i hela mitt konstnärskap. Jag föredrar att vara upphovsperson till hela verket. Tidigare i mitt yrkesliv arbetade jag ofta på uppdrag som illustratör. Idag gör jag det mer sällan. Kombinationen text och bild är spännande. Det uppstår något nytt i mötet mellan en stämningsfull bild och en precis text. I bästa fall uppstår det ett magiskt möte.

Hur ser du på ditt personliga varumärke?
-Idag kan jag välja att göra uppdrag som jag helhjärtat tror på och välja bort. Det bygger mitt varumärke konsekvent och över tid. Priser, nomineringar, stipendier och några valda sammanhang är ett viktigt ramverk för varumärket. Att människor läser och tycker om mina böcker är det väsentliga – att de känner igen min röst.

Vill du nå ut internationellt?
-Det är fantastiskt att få bli översatt, gärna till de större språken. Den svenska marknaden är trots allt begränsad. Min senaste bok har blivit översatt till arabiska och sydkoreanska. I Sydkorea är man mycket intresserad av svensk barn- och ungdomslitteratur och hänger med i det som ges ut. Den arabiska översättningen är i första hand gjord för en inhemsk marknad då arabiskan är ett växande språk i Sverige. Förhoppningarna finns att boken ska vara intressant även i arabiska språkområden.

-Just i dagarna har jag fått ett glädjande besked om att min senaste bok även ska översättas till engelska. Det är mitt förlag Mirando Bok i samarbete med den litterära agenten Koja Agency som skapat kontakter med ett nordamerikanskt förlag.

-Den historia man berättar får gärna vara universell, tidlös och ta upp frågor som är relevanta för människor, oavsett var de bor. Min senaste bok tar upp frågor som är djupt mänskliga; finna sig själv och sin egen väg trots omgivningens kompakta motstånd. Jag anpassar aldrig mina berättelser för särskilda målgrupper, analyser eller marknader. Det måste få vara ett fritt, personligt och kompromisslöst berättande. Jag har märkt att det äkta berättandet säljer – åtminstone i mitt fall. En berättelse som går på export går inte att förutspå.

Har du en litterär agent?
-Inte ännu för min personliga del då det inte är så vanligt för författare inom barn- och ungdomsböcker. I Sverige har vi Koja Agency som gör mycket för att sprida svensk barnlitteratur utomlands. De samverkar med förlagen i Sverige för att få till samarbeten och utlandsrättigheter med förlag i andra länder.

Hur arbetar du med bokförlagen?
-Det har blivit många olika förlagssamarbeten genom åren, nu senast med förlaget Mirando Bok. Jag äger upphovsrätten till mina bilder och texter. Jag är noga med avtalen och slarvar inte med det. Det är viktigt om det till exempel skulle bli en försäljningsframgång som ger mycket royalty. Bokförlagen äger rätt till bokutgivningen, genom våra förlagskontrakt. Skulle jag mot förmodan vilja sälja mina bilder i original, kan jag göra så. Jag gör det i undantagsfall, eftersom jag ibland ställer ut hela bokverk, när tillfälle ges.

Vilken betydelse har utställningar för dig?
-Jag ställer gärna ut mina illustrationer i miljöer och sammanhang som gör att de lyfts fram på ett bra sätt. Mina illustrationer till ”Fågeln i mig flyger vart den vill” finns i sommar utställda på Bildmuseet i Umeå. Det är ett konstmuseum med väldigt fina utställningsytor och som lockar många besökare. Det är viktigt för mig att bilderna får rätt inramning.

Använder du sociala medier för marknadsföring?
-Här förlitar jag mig på förlagen och biblioteken. Det ger mig arbetsro och tid att utveckla mina bokidéer fullt ut. Sociala medier är ett bra verktyg för spridning. Som författare kan man dessutom få direktkontakt med sina läsare under processens gång. Det är en arbetsmetod som faktiskt inte passar mig, min process blir mer störd än hjälpt av det. Jag lägger hela min energi på att skriva och illustrera berättelser – det är ett medvetet val.

Blir du kopierad?
-Det händer att organisationer använder mina bilder olovligen, på ett omedvetet sätt. Då tar jag hjälp av intresseorganisationen Svenska Tecknare och deras jurister. Ofta löser vi det mot ersättning.

Arbetar du med film och teater?
-Mina berättelser blir ibland teateruppsättningar. Då gör andra teatermanus och scendekor. Det lämnar jag med varm hand till experter inom området, då teater är ett helt annat språk. För detta har Teaterförbundet arbetat fram standardavtal som används i branschen, till exempel om royalties för föreställningar.

-Många av mina berättelser kan fungera som filmmanus. Filmproduktion är kantad med avtal. Jag har upphovsrätt till mina verk och förlagskontrakt för enskilda böcker. Det är helt klart intressant med film av flera skäl. Böcker säljs ofta i större upplagor med hjälp av film.

Hur ser du på risktagande?
-Jag tvingas ta höga risker för att få göra de bokprojekt jag tror på. Min senaste bok tog två år att göra, utan egentligt förskott eller löfte om försäljning. Jag tjänade under arbetets gång inga pengar på det nedlagda arbetet. Även förlagen tar stora risker. Eftersom boken fick Augustpriset 2017 har jag och förlaget nu kunnat tjäna in de två årens arbete. Så ser mina förutsättningar ut. Det är inte önskvärt med ett så riskfyllt arbete. Man måste vara lite knäpp för att göra böcker.

Saras råd till andra författare och illustratörer:

  • Rusta dig med uthållighet och tålamod.
  • Var trogen ditt hjärta. Förr eller senare kommer en framgång.
  • Tro på din idé och ta den hela vägen. Det är omöjligt att veta vad som går hem hos läsarna.
  • Var noga med avtalen. Din bok kan bli en försäljningssuccé.

Länkar:

Sara Lundberg
Sara Lundbergs webbplats med hennes samlade produktion.

Mirando Bok
Mirando Bok är ett förlag inriktat på bilderböcker.

Koja Agency
Koja Agency är en svensk litterär agent, inriktad på barn- och ungdomsböcker.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Samtal med författaren Sara Lundberg om immateriella tillgångar

Under immaterialrätt, upphovsrätt