Har du frågor om immaterialrätt? – Vi har svaren!

telefon

Det finns många frågor att ställa kring immaterialrätten. För en nybörjare kan alla regler och lagar uppfattas som en djungel. Då är det tur att PRV har en utmärkt kundsupport som står redo att hjälpa till med vägledning och svar.

PRV:s kundsupport finns både i Stockholm och i Söderhamn. I Stockholm hjälper man till med frågor som rör bland annat patent och i Söderhamn hanteras frågor kring exempelvis varumärkesskydd och designskydd.

Och vi ingenjörer som mest arbetar med den tekniska granskningen av patentansökan, vi har möjlighet att lyfta blicken och sitta med en stund på PRVs kundsupport för att få en känsla för vilka frågor som ställs och vilka svar ges.

Jag sitter en eftermiddag med Cecilia på kundsupporten i Stockholm. Telefonen ringer och frågorna börjar strömma in. Det är högt och lågt:

  • Hur gör man för att överlåta ett patent? Är det ens möjligt?
  • Kan jag få reda på om min granne har sökt några patent?
  • Kan man söka ett europapatent?
  • Kan PRV hjälpa till med att söka patent?

Jag blir imponerad över svaren, de är utförliga och tydliga. Cecilia hänvisar ofta till PRV:s hemsida och guidar till de rätta informationskällorna. Hon berättar om Svensk Patentdatabas där man själv kan söka bland de svenska patenten och de patentansökningarna som hunnit bli offentliga. De mer specifika frågorna kopplas till tekniska eller juridiska enheterna. Ibland får hon hjälpa kunderna på traven med deras frågor. Allt är kanske inte som det verkar:

  • Jag har har ett 10 år gammalt patent och vill nu förlänga mitt patentskydd, ska jag skicka in en ny ansökan? – undrar en kund.

Här är det något som inte stämmer. Det går inte att söka patentskydd för en redan känd uppfinning. Tillsammans med Cecilia kommer kunden fram till att det är varumärkesskydd frågan gällde. Samtalet kopplas vidare till Söderhamns kundsupport. Det rasslar från tangentbordet när Cecilia styr om samtalen, hon verkar känna precis alla här på PRV!

Samtliga kunder som ringt kundsupporten under den eftermiddan får svar och djungeln har nog blivit lite mindre snårig för dem.

Har du någon fråga om patent, varumärke, design eller inom något annat av PRV:s alla områden? Prova och ring Cecilia och hennes kollegor – jag är säker på att du får svar.

Ewa Björk, patentingenjör på PRV

Lämna en kommentar

Filed under Okategoriserade

Svalkande klassiker

Säg Piggelin och du känner nästan smaken av sommar. De flesta har nog någon gång svalkat sig med den somriga isglassen en het sommardag.

När jag gör en sökning i Svensk Varumärkesdatabas så hittar jag en hel del gamla favoriter, bland annat Piggelin, Nogger, Top Hat och Cornetto.

För att få reda på lite mer om de gamla klassikerna så slänger jag iväg ett meddelande på Facebook till GB Glace. Jag får snabbt svar och en hel del glassig information av Hanna Granebring, Social Media Consumer Specialist på GB Glace.

Redan 1955 registrerades varumärket Piggelin men inte förrän 1972 är den med som nyhet på GB:s glasskarta och då fanns den i två varianter, den vanliga tuttifrutti-smaken och apelsinsmak. 1973 byttes apelsinsmaken ut mot citrussmak och 1974 var sista året som citrussmaken fanns i sortimentet.
Top Hat är en riktig veteran som lanserades redan 1956. Den blev snabbt populär och en av företagets bästsäljare. Som varumärke registrerades den 1970. 1995 togs Top Hat ur sortimentet och var sedan en av de mest efterfrågade glassarna.

I Glassboken av Mats Wickman kan man läsa att glassens förpackningar har blivit allt viktigare och att det idag har blivit vanligt att registrera varumärkena i hela Europa. När det gäller glass och varumärken så är nog Magnum det varumärke som syns mest.
I Sverige lanserades den 1989 och idag finns ett stort utbud av Magnum-glassar både här och utomlands. När nya sorter lanseras så snurrar reklamfilmerna flitigt och årets reklam är ”Frigör Din Inre, Vilda Sida Med Nya Magnum Double”.

Själv känner jag för att ta det lite lugnt på semestern och tänkte inte frigöra någon vildare sida, så jag håller mig nog till en gammal hederlig Piggelin för att svalka mig i solen.

Piggelin

 

/Marie Östlund, PRV Kundsupport

Lämna en kommentar

Filed under varumärke

Patent, varumärke och design i siffror

photo-1436918898788-ebce04d38e46I förra veckan lanserade PRV den årliga Statistikårsboken. Den innehåller unik information och statistik om innovation och immaterialrätt. I Statistikårsboken redovisas status och trender för immaterialrättsansökningar inom områdena patent, varumärke och design för 2015, med historik bakåt under 2000-talet.

Även om det under perioder varit vikande intresse för att söka olika former av immaterialrättsliga skydd genom PRV, kan man konstatera att svenskars intresse för detta sammantaget i världen stått sig fortsatt starkt. Som exempel på det kan man se att antalet internationella ansökningar inom patent och varumärkesområdet, med anknytning till Sverige, har mer än fördubblats under en tjugoårsperiod.

Under perioden 2006-2015 kan man konstatera en nedgång av antalet inkomna nationella patentansökningar till PRV. Det beror till stor del på en ökad internationalisering, då Sverige emellanåt inte är huvudmarknad för de produkter företagen utvecklar. De senaste åren har det dock skett en stabilisering av antalet inkomna nationella patentansökningar till PRV.

– När man, på det nationella planet, tittar på PRV:s kunder och intressenter ser man att de flesta som söker exempelvis patent är små och medelstora företag. Det i jämförelse med EPO som attraherar fler större företag. PRV har 68 procent av patentsökande från små och medelstora företag, medan EPO har 26 procent. PRV fortsätter alltså att fylla en viktig funktion för Sveriges små och medelstora företag, säger Jan Wernerson, chefscontroller på PRV.

Nytt för i år är kapitlet om miljöteknik. Där konstaterar PRV bland annat att 2015 var andelen internationella patentansökningar inom miljöteknik 10 procent, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med år 2000.

Visste du dessutom att:

  • Sverige är på plats 2 över länder i världen med inlämnade internationella patentansökningar (PCT) per capita.
  • Kvinnliga formgivare står bakom 19 procent av alla designansökningar. 6 procent av alla patentansökningar kommer från kvinnliga uppfinnare.
  • 23 procent  av alla svenska publicerade patentansökningar är digital kommunikationsteknik. Stora skillnader sett till industristruktur i Norden.
  • PRV har 68 procent av patentsökande från SMF/privatpersoner. EPO har 26 procent.

Här hittar du Statistiksårsboken 2015.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Lämna en kommentar

Filed under design, patent, varumärke

Vackert spel i fotbolls-EM

Fotbolls-EM i Frankrike lamslår öriken och dämpar brexit. Inför de avgörande slutspelsmatcherna kan vi konstatera att 103 stycken mål har noterats, vilket ger ett snitt på 2,15 mål per match. En smula futtigt kan tyckas och faktiskt det lägsta snittet sedan 1996. Är det fel på bollen, tro? Knappast, hävdar Adidas som spenderat 18 månader med att utveckla den officiella matchbollen kallad ”Beau Jeu”, vilket kan översättas till ”Vackert Spel”.

Adidas Beau Jeu. Officiell matchboll för Euro 2016.

Adidas Beau Jeu. Officiell matchboll för fotbolls-EM 2016.

Immaterialrättsligt skyddad är den också. ”Beau Jeu” är registrerat varumärke och patentansökan är inlämnad, se EP 3000509 A1. Av ansökan framgår att bollen gjuts i en tredimensionell form för att anta perfekt sfärisk form och att mönster och färgsättning är optimerade för att erbjuda god synlighet i luften, bra grepp och goda flygegenskaper.

Gjutform och mönster enligt patentansökan.

Gjutform och mönster enligt patentansökan.

Allt det där är säkert jättebra, men om man vill ha fler mål är det för mig uppenbart att mindre god synlighet i luften, oljigt grepp och irrationella flygegenskaper är målgivande egenskaper. Tips till Adidas inför nästa fotbollsmästerskap. Ni kan kalla den ”Beau But” eller ”Vackert Mål” istället.

Läs mer om målgivande uppfinningar och hur man skyddar sådana på prv.se.

 

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Vackert spel i fotbolls-EM

Filed under patent

Piratkopiering – samtal i Almedalen

PRV håller idag seminarier i Almedalen för att lyfta viktiga frågor om innovation, företagande och tillväxt. Här återges några av insikterna för att ge en momentan bild av diskussionerna:

Piratkopiering i digitala miljöer. Klicka på bilden.

Piratkopiering i digitala miljöer. Klicka på bilden.

Handeln på nätet ökar stadigt. Tyvärr växer piratkopieringen med samma hastighet och omsätter nu lika mycket som en annan kriminell och internationell verksamhet – droghandeln. Konsekvenserna av den illegala piratkopieringen drabbar både konsumenter som får undermåliga produkter och kreatörer, innovatörer och företagare. I kunskapssamhället spelar skyddet för immateriella tillgångar allt större roll och i samtalen lyfter vi fram behovet av en samlad strategi från näringsliv, myndigheter och organisationer för att bekämpa piratkopiering.

Särskilt aktuella är problemen i digitala miljöer och inom läkemedelstillverkning. Vad kan vi göra för att öka medvetenheten om farorna med piratkopierade varor och illegal handel med upphovsrättsskyddat material?

Susanne Ås Sivborg, generaldirektör för PRV, lyfter särskilt fram hur viktigt det är att vi visar på lagliga alternativ för konsumtion av digitalt material på nätet, till exempel film och musik. Hon betonar att vi måste berätta om vinnarna och förlorarna i kampen mot piratkopiering för att förtydliga bilden. Vem gör vinsterna och vem förlorar på piratkopiering? Att börja tidigt i skolan med att informera och bearbeta attityder och värderingar är en viktig komponent för den framtida samhällsutvecklingen. Med denna sentens avrundar vi dagens seminarium om piratkopiering.

/PRV-teamet i Almedalen

Mer från diskussionerna i Almedalen

Kommentarer inaktiverade för Piratkopiering – samtal i Almedalen

Filed under immaterialrätt

Kunskapen om immateriella tillgångar är låg – samtal i Almedalen

PRV håller idag seminarier i Almedalen för att lyfta viktiga frågor om innovation, företagande och tillväxt. Här återges några av insikterna för att ge en momentan bild av diskussionerna:

Kunskapen om immateriella tillgångar.

Kunskapen om immateriella tillgångar. Klicka på bilden.

Cirka 80 procent av ett företags värde finns i immateriella tillgångar som till exempel varumärken, kundlistor och domännamn. PRV presenterar färska siffor kring hur kunskapsnivån om immaterialrätt ser ut i landet – från patent och varumärkesskydd till designregistrering och upphovsrätt. Och kunskapsnivån är tyvärr låg. I seminariesamtalen lyfter vi behovet av att se immateriella tillgångar som affärsstrategiskt värdefulla, kanhända svåra att bokföra men oerhört centrala i digitala produkter som till exempel spel, där man vänder sig direkt till en global marknad. Kunskapen om immaterialrätt är som sagt låg och begreppsförvirringen stor, eftersom många förväxlar patent, varumärke, design och upphovsrätt. Vi måste förtydliga att immateriella tillgångar är mer än bara patent. Upphovsrätt och varumärke är till exempel särskilt viktiga för spelutvecklare och digitala tech-bolag, där de immateriella tillgångarna utgör allt bolagen besitter. Det finns ofta stora investeringsbehov och samtidigt är det svårt att sätta ett exakt värde på tillgångarna.

I detta läge  är det mycket positivt att PRV och Vinnova har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att utveckla kunskapen om, och förståelsen för, immateriella tillgångar hos offentliga aktörer, näringsliv och allmänhet. Förhoppningar kring detta uttrycktes av flera seminariedeltagare.

/PRV-teamet i Almedalen

Mer från diskussionerna i Almedalen.

1 kommentar

Filed under immaterialrätt

Få kvinnor söker patent – samtal i Almedalen

PRV håller idag seminarier i Almedalen för att lyfta viktiga frågor om innovation, företagande och tillväxt. Här återges några av insikterna för att ge en momentan bild av diskussionerna:

Få kvinnor söker patent.

Få kvinnor söker patent. Klicka på bilden.

 

Många entreprenörer understryker att kompetens, kapital och kontakter är oerhört viktigt för att förverkliga sin idé. I samtalen lyfter vi frågan om hur vi kan få fram fler kvinnliga innovatörer i Sverige. Det har tyvärr visat sig att kvinnor i mindre utsträckning än män vänder sig till vårt nationella innovationsstödssystem, där de kan få hjälp med just kompetens, kapital och kontakter. Vi måste förstå vilka förutsättningar kvinnliga innovatörer har och bli bättre på att informera om de möjligheter som finns. En sak som framgår i samtalen är att vi behöver jobba med attityder och bryta traditioner för att öka andelen kvinnor inom alla teknikområden och i samma andetag komma bort från föreställningen att innovation alltid är något att ta på. Idag kan vi följa en spännande utveckling med nya sociala och digitala innovationer inom tjänstesektorn.

/PRV-teamet i Almedalen

1 kommentar

Filed under immaterialrätt

Vad kostar det att registrera ett varumärke?

Eva Björk

Eva Björk, en av medarbetarna i PRV:s kundsupport

Många ärenden till PRV:s kundsupport handlar om varumärkesfrågor. Men vad är det kunderna funderar över på området? Vi ringde upp Eva på supportnumret 08-782 28 00 för att ta reda på mer.  

Hej Eva! Du har koll på varumärken – vad är kundernas vanligaste frågor?

– Självsökande kunder vill veta varför de ska registrera sitt varumärke, vilket slags skydd man söker och hur man gör. Vi tipsar ofta om länkarna ”Guide inför varumärkesansökan” och ”Ansöka om varumärke” för bra grundinformation. Det är viktigt att veta att det finns många olika typer av varumärken och vad alla alternativ betyder så att varumärket får rätt skydd.

Med kunden i luren kan Eva hjälpa till att söka på ett identiskt namn i Svensk varumärkesdatabas för att se om det redan finns registrerat. Det är upp till kunden att sedan välja att göra en ansökan.

– När man ansöker måste man ange vad varumärket ska användas till och inom vilken klass man vill registrera det. Ofta undrar kunden just vad som menas med att klassificera varor och tjänster – de vill ju bara registrera ett namn eller en logga. Men klassificeringen är grunden för varumärkesskyddet.

Varför är det viktigt med klassificering?
– Jo, det är lätt att tro att varumärket är registrerat för alla varor och tjänster, men i själva verket söker man skydd i en eller flera klasser man har valt ut. Ta varumärkena Always och Snickers, som exempel. De finns skyddade inom olika klasser – från bindor och choklad till arbetskläder – och ägs av olika företag.

Eva berättar att de alltid råder kunden att titta igenom sin varumärkesansökan noga innan den lämnas in. Det är mycket svårt att göra några ändringar i efterhand av varumärket eller varuförteckningen.

– Enligt varumärkeslagen får ändringen inte ändra helhetsintrycket av det redan ansökta eller registrerade varumärket.

Hur mycket kostar det att ansöka om varumärkesskydd?
– Det finns två ansökningsavgifter beroende på ansökningssätt. Vår e-tjänst ”Svensk Varumärkesansökan” är billigast. Söker du skydd in en klass kostar det 1800 kronor och gör du en pappersansökan får du lägga på 500 kronor. Sedan betalar du 900 kronor för varje ytterligare klass. Alla prisuppgifter finns på sidan avgifter och betalning.

Vad brukar ni mer tipsa om?
Ibland kan det vara bra för kunden att kontakta ett ombud för att få mer ingående hjälp och strategier för sitt varumärke. Vi kan ge allmän information och vägledning, men inte vara rådgivare eller konsult.

Finns det något som kunderna knorrar om?
– Det händer att de tycker att vi har lång handläggningstid. Då förklarar vi processens alla steg: en ansökan kräver en ganska omfattande granskning och ska göras rättssäkert enligt varumärkeslagen. Då brukar förståelsen vara större!

Kommentarer inaktiverade för Vad kostar det att registrera ett varumärke?

Filed under immaterialrätt, varumärke

PRV i Almedalen: konsekvenserna av den illegala handeln

ideasHandeln på nätet ökar stadigt. Konsekvenserna av den illegala handeln drabbar både konsumenter som får undermåliga produkter och kreatörer, innovatörer och företagare.

Vad kan vi göra för att öka medvetenheten om farorna med piratkopierade varor och illegal handel med upphovsrättsskyddat material?

När PRV besöker Almedalen i nästa vecka kommer vi bland annat att prata om piratkopiering i digitala miljöer. En viktig fråga för det området är den illegala nedladdningen. Klas Rabe från Tillväxtverket arbetar med just den frågan och kommer att medverka på seminariet.

Klas Rabe, du ska prata om illegal nedladdning. Hur ser det ut med nedladdning 2016?

Svårt att veta eftersom den sker utan att mätas. Den fakta vi har talar för att nedladdning och streaming ökar både legalt och illegalt. Flera branscher i den kulturella och kreativa sektorn, till exempel musikbranschen, har ökat sin omsättning kraftigt under flera år samtidigt som den illegala användningen också tycks öka. På ett sätt kan det ju därför se ut som att skillnaden 2016 mot tidigare är att det är större volymer digitaliserad musik i omlopp, men samma relation mellan lagligt och olagligt. Men det betyder egentligen att ännu fler soloföretagare 2016 än tidigare får svårt att gå runt på sin musiktalang. I musikbranschen är en fjärdedel av alla intäkter upphovsrättsliga intäkter – totalt några miljarder kronor per år som fördelas i tusentals rätt små belopp på individer som är artister, tonsättare, och producenter. Dessa individer försöker vara företagare och betala sin hyra. När de inte får betalt kan de inte fortsätta göra sin grej. Den som använder olagliga nättjänster för att konsumera kulturellt innehåll, väljer alltså att slå undan benen för de individer som skapar innehållet. Det försämrar för alla.

Vilka åtgärder kommer du att lyfta?

Ingen specifik åtgärd, däremot vill jag generellt lyfta att vi i det här sammanhanget måste gå längre än att försöka beräkna och belysa det ekonomiska värdet som stjäls. För de mindre företagen är det ofta minst lika farligt att det sker intrång i den ideella delen av upphovsrätten; den som är grunden för den ekonomiska ersättningen. För ett stort företag kan upphovsrättsintrång innebära stora ekonomiska problem, vilket är nog så illa. För ett litet företag kan det innebära hela existensen.

Vilka är dina förväntningar på seminariet?

Jag hoppas verkligen att PRV får positiv respons för att ni sätter fokus på de här mycket viktiga frågorna, och att ni formar en diskussion som fortsätter framöver med många olika parter inblandade, eftersom diskussionen behövs för att få till en positiv förändring. Personligen ser jag fram emot att få ny kunskap av de andra deltagarna.

 

Möt PRV under Almedalsveckan

Piratkopiering i digitala miljöer

Konsekvenserna av den illegala handeln drabbar i slutändan konsumenten som i värsta fall får undermåliga produkter där tillverkaren har tummat på såväl säkerhet som kvalitet. Konsekvenserna för musiker, innovatörer och företagare som utsätts för piratkopiering är påtagliga. Vad kan vi göra för att öka medvetenheten om farorna med piratkopierade varor och illegal handel med upphovsrättsskyddat material?

Startar: 5 juli 2016 10:30
Slutar: 5 juli 2016 11:40
Plats: Strandgatan 13, O’learys uteservering
Ort: Visby
Kontaktperson: Stina Lilja, PRV
E-post: stina.lilja@prv.se
Telefonnummer: 0703-90 21 25
Läs mer här.

Under Almedalsveckan twittrar vi under hashtaggen #prvsverige.

/ Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för PRV i Almedalen: konsekvenserna av den illegala handeln

Filed under upphovsrätt

PRV i Almedalen: Allt vad spelutvecklare producerar är immateriellt

 

ideasVisste du att cirka 80 procent av ett företags värde finns i immateriella tillgångar som varumärken, kundlistor och domännamn? I en tid av snabb utveckling, globalisering och digitalisering blir det allt viktigare att definiera dessa för att skapa en framgångsrik verksamhet.

PRV vill ändra fokus på immaterialrätt som skydd och istället lyfta det affärsstrategiska värdet för företag och andra kunskapsintensiva verksamheter.

Under Almedalsseminariet Söker du framgång? Leta bland dina dolda tillgångar möter vi bland annat Per Strömbäck från Dataspelsbranschen. Dataspelsbranschen är en organisation som samlar och sammanställer dator- och tv-spelsbranschens gemensamma ansvar och frågor.

Hallå där, Per Strömbäck

Per Strömbäck (Photo Sofia Runarsdotter)

Foto: Sofia Runarsdotter

Hur viktigt för det affärsstrategiska värdet är de immateriella tillgångarna för spelutvecklare?

Allt vad spelutvecklare producerar är immateriellt. Vi har inga fysiska tillgångar alls. Det affärsstrategiska värdet kan inte bli viktigare!

Vad kommer att vara viktigt för er att lyfta på seminariet?

Det är svårt att värdera tillgångarna och det betyder att finansieringen för spelföretagen är onödigt svår. Jag vill diskutera hur vi kan förbättra det!

Vilka är dina förväntningar på seminariet?

Vi vill inspirera till en ny syn på immaterialrättsliga värden så att våra medlemmar till exempel kan låna pengar av banken med immaterialrättsliga säkerheter.

 

Möt PRV under Almedalsveckan

Söker du framgång? Leta bland dina dolda tillgångar!

Varmt välkommen att vara med när PRV presenterar färska siffor kring hur kunskapsnivån om immaterialrätt ser ut i landet – från patent och varumärkesskydd till designregistrering och upphovsrätt.

Startar: 5 juli 2016 09:15
Slutar: 5 juli 2016 10:15
Plats: Strandgatan 13, O’learys uteservering
Ort: Visby
Kontaktperson: Stina Lilja, PRV
E-post: stina.lilja@prv.se
Telefonnummer: 0703-90 21 25
Läs mer här.

Under Almedalsveckan twittrar vi under hashtaggen #prvsverige.

/ Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för PRV i Almedalen: Allt vad spelutvecklare producerar är immateriellt

Filed under immaterialrätt