Peter Ericsson Nestler – om tillit och trygghet som framgångsfaktor

Peter Ericsson_LinkedIn

Peter Ericsson Nestler som är Director IPR Defensive Strategies på Ericsson talade på forum för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning som arrangerades av PRV på Valhallavägen igår. Temat för dagen var samverkan mellan forskningsfinansiärer, akademi och näringsliv. På plats fanns representanter för varje respektive grupp och Peter Ericsson Nestler talade om sina erfarenheter av, vad han menar, är en underskattad aspekt i samarbeten – tillit och trygghet.

Tillit och trygget avgörande för god samverkan

Peter Ericsson Nestler talade på temat tillit och trygghet och beskriver varför och på vilket sätt detta är viktigt för god samverkan. Samarbeten underlättas genom att parterna förstår varandra och förutsättningen för detta är att skapa ömsesidigt förtroende och tillit. Peter menar dock att detta steg alltför ofta förbises i processen, vilket försvårar samarbetet. Han efterlyser därför ett tydliggörande inom organisationer för hur man bygger tillit och förtroende. Han säger själv att det handlar om att ”våga öppna upp sig om sådant som kan vara svårt att prata om”. Mer konkret gäller det att skapa en gemensam grund att stå på, med en full transparens om vad båda parterna vill ha ut av projektet för att sedan komma överens om samarbetets spelregler.

Potentialen i samverkan består i att underlätta för människan

Även om Ericsson är ett stort företag så menar Peter att det är väldigt viktigt att samverka med lärosäten av olika slag för den spjutspetskompetens de besitter, men även för att lära sig som angränsade områden som Ericsson kan anamma eller rentav behöver lära sig att förhålla sig till. Peter nämner Artificiell intelligens och internet och things som två nutida teman som Ericsson ständigt arbetar med, med frågeställningen om hur allt runtomkring oss kan underlätta livet för människan.

Framtidens ekosystem

Peter Ericsson Nestler uttrycker en önskan om att andra myndigheter bortom innovationsområdet också skulle delta i samarbetsträffar som denna för att komma med annorlunda infallsvinklar än de som vanligtvis presenteras. Han menar att ett brett samarbete skapar och främjar ett ekosystem mellan forskningsfinansiärer, akademi och näringsliv där alla kan växa och kan blomstra av att delta i. Dessutom hoppas han att fler kan skapa handfasta tillvägagångssätt för hur det bäst skapas tillit och trygghet i samverkansprojekt.

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt, innovation, patent

Norge allt populärare bland internationella uppfinnare

Norge_beskuren

Hur står sig Norge i jämförelse med Sverige när det kommer till innovation och uppfinningar? Nya siffror som PRV har tagit fram lagom till den 17 maj, Norges nationaldag, visar bland annat att andelen ansökningar från andra länder är större i Norge än i Sverige.

Totalt kommer det in fler patentansökningar till PRV i Sverige än vad det gör till Patentstyret i Norge varje år. Under en femårsperiod har det kommit in 8741 ansökningar till Patentstyret, medan det under samma femårsperiod kom in 12 168 ansökningar till PRV.

-Statistiken visar tydligt att det finns fler patentaktiva företag i Sverige än i Norge. Och skillnaden är förmodligen ännu större än vad siffrorna visar, eftersom många uppfinningar inte patenteras för den inhemska marknaden. Anmärkningsvärt är att andelen patentansökningar från andra länder är mycket större i Norge än i Sverige, säger Stefan Hultquist, enhetschef på PRV.

Hela 40 procent av de patentansökningar som kom in till Patentstyret år 2016 var från andra länder än Norge. Det kan jämföras med Sverige där endast 15 procent av de patentansökningar som kom in till PRV var från något annat land än Sverige.

Norrmännen flitiga att söka patent i Sverige

Hur mycket patent söker vi svenskar i vårt grannland i väst? På fem år har det kommit in 56 svenska patentansökningar till Patentstyret. Norrmännen har varit något flitigare vad gäller att ansöka om patent i Sverige. 76 ansökningar från Norge har PRV tagit emot under en femårsperiod.

-Det kan vara så att det finns fler företag i Norge som agerar på den nordiska marknaden. Då patent är en stor investering behöver man välja vilka marknader man vill verka på – såväl med tillverkning som försäljning, säger Stefan Hultquist.

Patentkampen: Norge vs. Sverige

  Norge Sverige
Antal patentansökningar från övriga världen 40% 15%
Antal nationella patentansökningar 8741 12 168
Antal patentansökningar från Norge i Sverige   76
Antal patentansökningar från Sverige i Norge 56  

 

Grattis Norge!

Text och bild: Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt

Finalen i specialeffekteri är igång

Foto: Thomas Hanses

Idag händer det! Den stora finalen i Eurovision Song Contest 2018 is on! I veckor har jag förberett mig både mentalt och fysiskt för att kunna mäkta med denna tävlingarnas tävling! Min Eurovision-lista på Spotify går på repeat sedan flera veckor tillbaka, självklart har jag lyssnat in mig på samtliga bidrag, jag kan till och med sjunga med i många refränger!

Men var kommer denna begeistring för Eurovision ifrån egentligen? Och vad har detta med immaterialrätt att göra?

Jag försöker minnas de första gångerna jag såg tävlingen. Jag satt i soffan bredvid min mamma, och tyckte mest att alla låtar lät lika tråkiga, bortsett från enstaka etno-bidrag som jag brukade hålla på eftersom de stack ut.

Men sen hände Carola! Jag var 12 år ung och kunde inte låta bli att ryckas med av hennes låt! Jag minns hur jag brukade sjunga ”Fångad av en stormvind” och blåsa med hårtorken rätt in i ansiktet på mig för att få den där stormkänslan. Efter det blev vindmaskinen ett obligatoriskt inslag på Eurovision-scenen.

På senare år skulle teknikens under bjuda oss på ännu mera spektakel: vem minns inte Bulgariens LED-inferno (2007) eller Rysslands helt otroliga klätter-video-vägg (2016)?

Fast med Lordi (2006) och Teräsbetoni (2008) är det nog Finland som intar tronen på specialeffekternas olymp, med förhållandevis ganska analoga effekter. Med eld, rök, vind och fyrverkerier går det att komma ganska långt, och det är deras bidrag som etsat sig fast på hornhinnan.

Eurovision – trist utan patent

Vad skulle Eurovision vara utan specialeffekter? Vad skulle den kitschiga balladen eller den obligatoriska rocklåten vara utan en rökmaskin som denna:  CN203564792 ”Immediately stopping stage fogger”? Med den här rökmaskinen kan rökproduktionen avbrytas väldigt snabbt (både publik och artist måste ju kunna se något under framträdandet). Röken skapas genom att tryckluft för fram rökvätska till ett värmeelement. Där förångas vätskan till en gas som sedan sprayas ut i rummet. När rökproduktionen ska avbrytas rinner den kvarvarande oljan vid värmeelementet ned via en ventil till en tank och det får till följd att rökproduktionen stoppas.  

Patent  CN203564792

En trend som startat under de senaste åren är att använda delar av eller hela scenen som en stor bildskärm, där valfri bild visas och ger illusionen av att artisten är en del av det som visas på bild. En prototyp för denna idé fanns redan på slutet av förra seklet, med patentnummer  US5865519. ”Device for displaying moving images in the background of a stage”, och den ser, jämfört med kvällens scenbygge, rätt avskalad ut:

Patent US5865519 

 

Om det börjar bli för tjatigt med vind, eld och rök kanske EBU (European Broadcasting Union) kan börja satsa på mer lågmälda, men ack så effektiva psykedeliska effekter. En favorit som jag hittade i patentdatabasen Espacenet är denna hatt som producerar såpbubblor, WO2015033477 .

Patent WO2015033477

Såpbubblorna innehåller en doft som beskriver det hattbäraren  sjunger om. En passande bild till doften kan projiceras på såpbubblan när den svävar i luften för att förstärka upplevelsen innan bubblan spricker och doften släpps ut!

Endast fysikens lagar sätter gränserna för vad som är tekniskt möjligt på en Eurovision-scen! Jag hoppas att nån artist har såpbubble-hatten med sig i bagaget, för den tror jag är en given poäng-magnet.

Med eller utan såpbubblor så ser jag verkligen fram emot kvällens final och hoppas att bästa låt vinner!

//Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Lämna en kommentar

Filed under patent

Det var en uppfinnare som körde

I tisdags träffade jag en uppfinnare. Ja, inte på jobbet då, för det händer lite titt som tätt. Det här var på bussen ut till Ekerö, mitt i rusningen. Det var uppfinnaren som körde. Det här är en hyllning till alla stora och små innovatörer och uppfinnare därute.

Jag satt på 303:an och hade börjat stålsätta mig inför kvällens köande. Jag hade valt sätet längst fram och satt försjunken i någon medhavd tanke från jobbet när chauffören plötsligt frågade om det var möjligt. Detta var strax före Nockeby.

”Vaddå?” undrade jag. Jo, om det kunde vara möjligt att man fick gå på alla de där konserterna på Gröna Lund till priset som klistermärket på bakrutan av taxin framför gjorde gällande.

Det lät onekligen billigt, men – resonerade jag – förmodligen är det dragplåster. Dom som går dit åker också karusell, äter karamell och fröjdas hela kvällen.

Via väder och vind kom vi så fram till Nockeby, där vi körde fast i de väntande köerna. Högtrycket hade kommit, med längtan till landet. Därav stockningen.

Från köteori på 261:an är steget inte långt till ”fjärde filen”. Fjärde fil kan man prata hur länge som helst. Särskilt med en yrkesförare. Fjärde filen är den som fattas 261:an när man står på Nockebybron och blickar mot Drottningholm.

Fjärde filen är lösningen på… allt. Åtminstone för den som vill hem.

Det tog ledigt hela Lovön att reda ut alla alternativa byggsätt för den fjärde filen. Det här kan yrkesfolket. Bilförarna med. Och bussåkarna. Och båtåkarna…

Det står faktiskt inskrivet i grundlagen på Ekerö att man ska ägna fjärde filen en liten fundering varje dag.

Nu hade vi kommit långt. Strax stod det klart att chauffören var en innovatör. Han var smed. Han hade gjort den jättelika utsmyckningen ”Vikingahjälmen” i rondellen utanför Vikingahallen i Träkvista. Vidare hade han gjort en serie ljusstakar åt Ekerö kommun, till anställda för nit och redlighet.

Nu passerar vi centrum. Köerna som bortblåsta. Bussen rullar i 50. ”Gällstaö 3” står det på skylten. Vi är nu så mycket ”du och bror” att han frågar vart jag ska.

Jag svarar förstås och efter följdfrågor om trivsel frågar han så var jag jobbar… ”På PRV” svarar jag. ”Patent- och registreringsverket”. ”Jag är patentingenjör”.

”Vad intressant” säger mannen som kör. ”Känner du till Ehrner och Delmar?” ”Ja, visst, det är en patentbyrå?” svarar jag, varpå mannen säger: ”Dom hjälpte mig att få in patentansökan”. ”Har du patent?” frågar jag. ”Jag hade, men jag släppte det” svarar han. ”Kräfsa, heter den. En korsning mellan kratta och räfsa – den kan du kolla när du kommer till jobbet”

Jag kunde såklart inte vänta. Innanför dörren googlade jag kräfsan, och hittade en artikel i Ny Teknik från 2008. ”Låt kräfsan göra jobbet”. I Svensk patentdatabas hittade jag omedelbart SE 532676 ”Självränsande räfsa”.

Jag hade åkt med en dokumenterad uppfinnare. Yngve, smed. Och bussförare. Har du tur träffar du honom nästa gång du åker ut på Mälaröarna.

Trevlig resa!

/Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt, innovation, patent

May the 4th (och en smart immaterialrättsstrategi) be with you

Idag är det internationella Star Wars-dagen, och idag precis som alla andra dagar säljs filmer, klädesplagg och leksaker föreställande de populära figurerna runt om i världen.

– Fenomenet Star Wars är känt över hela världen, och mycket av framgången bygger på smart hantering av de immateriella tillgångarna, berättar Johan Nordlund, jurist och Star Wars-fan på PRV.

Lucasfilm som ägde de immateriella rättigheterna till Star Wars fram till och med 2012 sålde företaget till Disney för drygt 4 miljarder kronor (Källa: Wikipedia). Har du och ditt företag också ett verk som du vill göra affärer med? Vi kan förstås inte garantera att du blir lika framgångsrik som George Lucas, men några saker som är bra att tänka på längs vägen kan vi tipsa om.

Först och främst: se till att ha en strategi för hur du vill hantera dina immateriella tillgångar. Vilka tillgångar har du? Vilka av dem ska du skydda, och vilka ska du hålla hemliga?

Strategin kan du använda till att:

  • Utveckla din affärsmodell
  • Möjliggöra goda och tydliga samarbeten
  • Göra företaget mer attraktivt för investerare
  • Marknadsföra din verksamhet
  • Avskräcka konkurrenter
  • Skynda på företagets utveckling genom att identifiera nya möjligheter.

Tydliga avtal är en win-win

Om någon annan ska använda ditt verk är det smart att skriva ett licensavtal. Att ha koll på dina avtal innebär ett ekonomiskt värde som ofta visar sig om företaget blir uppköpt. Alla vinner på tydliga avtal där det framgår vem som äger vad. Här är några tips på vad du kan tänka på när du skriver avtal:

  • Håll bra ordning på alla dina avtal
  • Använd gärna kvalitetssäkrade standardavtal, men ändra inget i dem på egen hand
  • Gör en sista granskning med en oberoende juridiskt sakkunnig.

Hur ska du fira Star Wars-dagen? Sugen på att se filmerna? På streamalagligt.se kan du hitta lagliga tjänster där du kan se filmerna.

Om du mot förmodan inte vill titta på Star Wars-filmerna kan du istället titta på en film om upphovsrätt i PRV-skolan. Eller varför inte passa på att ta del av fler tips och råd om immaterialrätt på PRV:s sidor för spelutvecklare. Här finns det en hel del bra råd och tips även för dig som arbetar med någon annan kreativ verksamhet än spelutveckling.

May the force be with you, idag och alla andra dagar.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för May the 4th (och en smart immaterialrättsstrategi) be with you

Filed under immaterialrätt

E-handel – utmaningar och möjligheter: en intervju med Pricerunners vd

Nicklas Storåkers, VD för Pricerunner, talar på Immaterialrättsdagen 2018 för att, som särskilt kunnig inom digitala marknadsplatser, dela med sig av sina erfarenheter. Vi har intervjuat honom för att få hans perspektiv kring aspekter svensk e-handels historia, nuläge och framtid – och vilka utmaningar och möjligheter som finns.

Var befinner sig svensk e-handel idag?
– Det är en bransch med många tillväxtmöjligheter. I Sverige står e-handeln för omkring 9% av all konsumtion, jämfört med 20% i Kina. Det är inte en speciellt lönsam bransch, med marginaler om cirka 1–2%.

E-handeln är idag konkurrensutsatt och det spekuleras i att Amazon kommer att etablera sig i Sverige – vilka typer av företag anser du löper störst risk att drabbas hårdast?
– De företag som inte har ett eget tydligt varumärke riskerar att drabbas hårdast av en ökad konkurrens. De är vanligtvis återförsäljare av andras produkter och är ytterst beroende av trafik från Google och andra externa källor.

”De företag som inte har ett eget tydligt varumärke riskerar att drabbas hårdast av en ökad konkurrens.”

Hur arbetar företag idag för att bygga sina varumärken?
– I huvudsak via sociala medier på vilka de bygger en stark närvaro. En viktig aspekt är att mäta och analysera engagemangsmått på ett framgångsrikt sätt och även förstå hur hela köpcykeln fungerar på vägen från varumärkeskännedom till en konvertering.

På vilket sätt ser du Amazons etablering i Sverige som en möjlighet för företag?
– Det finns en viss problematik med många storföretag överlag som handlar om en ohälsosam marknadsdominans. Jag ser en fara med att vara för beroende av ett fåtal större aktörer. Ta Google som exempel, där många e-handlare idag är beroende av sina annonsverktyg för att kunna konkurrera, men detta kostar pengar och påverkar i sin tur till viss del lönsamheten. Ett sent exempel är Facebook och dess hantering av användardata, vilket jag tror många användare kommer att fortsätta att ifrågasätta. Idag gäller det dock att sprida ut sina aktiviteter och att finnas överallt och Amazon tillhandahåller en e-handelsplattform som det kan finnas ett värde i att finnas på.

Hur tror du att framtidens e-handel kommer att utvecklas?
– Ur ett historiskt perspektiv har internet i stort genomgått två generationer. Den första var utspridd, där e-handlare hade sina egna hemsidor där de bedrev sin handel på och det förväntades att användarna skulle hitta dit. Under den andra generationen syns och bedriver e-handlare sina verksamheter via centraliserade nätjättar såsom Google och Facebook. Sverige befinner sig mittemellan. Jag tror att tredje generationen kommer att vara mer fragmentarisk än vad vi upplever idag. Kunder kommer att vilja ha samma bekvämligheter och fördelar som de centraliserade plattformarna tillhandahåller, men med en växande efterfrågan av integritet. Ett sätt att lösa detta på är genom öppna blockkedjor där transaktioner kan registreras, men med möjlighet att vara privat.

Vem eller vilka inspireras du av och varför?
– Under mina år i branschen har jag alltid lyssnat mycket på mina kollegor, i synnerhet mina yngre kollegor som ständigt kommer med ny och värdefull input. Receptet är att plocka bits and pieces överallt.

Tack för samtalet!

Immaterialrättsdagen 2018 äger rum den 26 april i PRV:s lokaler i Stockholm. Det är fullbokat men det går bra att följa evenemanget på webben. Här kan du läsa mer!

//Mikael Tot, kommunikatör på PRV

 

Kommentarer inaktiverade för E-handel – utmaningar och möjligheter: en intervju med Pricerunners vd

Filed under immaterialrätt

Den 26 april firar vi Immaterialrättsdagen!


Den 26 april är det World Intellectual Property Day, en dag instiftad av FN för att uppmärksamma immaterialrättens betydelse för tillväxt och konkurrenskraft. PRV uppmärksammar dagen genom att bjuda in företag, experter, politiker och andra aktörer inom innovationssystemet till en eftermiddag där vi sätter den digitala affären i centrum.

En allt större del av företagens affärer förflyttas till det digitala rummet, med nya utmaningar som följd. Under eftermiddagen diskuterar vi hur de digitala marknadsplatserna förändras och vad det betyder för företags lönsamhet. Vi kommer också att ta upp digitala tjänster och vilka affärsmöjligheter dessa erbjuder.

Under dagen delar bland annat Niklas Storåker från Pricerunner, Måns Sjöstrand från Daniel Wellington och Sara Sjöman från C More med sig av sina erfarenheter.
Evenemanget är fullbokat men det går bra att följa det direkt på webben. Anmäl dig för webbsändningen så får du en påminnelse till din mailkorg innan sändningen startar.

Här hittar du mer information och anmälan till webbsändningen.

Du kan även följa diskussionerna i sociala medier under hashtaggen #immaterialrättsdagen och #prvsverige.

// Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Den 26 april firar vi Immaterialrättsdagen!

Filed under immaterialrätt

Efter 111 år av vårkänslor storsatsar Majblomman på immaterialrätt

Majblomman_blogg

Idag anländer det, vårtecknet lika säkert som tranorna vid Hornborgasjön eller de första soldyrkarna på uteserveringarna. Jag pratar förstås om barnen som säljer majblommor. Idag börjar nämligen försäljningen av årets majblomma. I 111 år har majblomman spridit vårkänslor, och nu storsatsar de på sin immaterialrättsstrategi.

Sedan 1997 finns majblomman skyddat som varumärke hos PRV. Varumärket är ett ordmärke som är skyddat i klasserna:

  • 14
    Broscher (guldsmedsvaror); prydnadsnålar.
  • 16
    Papper, kartong, trycksaker, pappersvaror (skriv och kontorsmaterial), instruktions- och undervisningsmaterial (ej apparater), affischer, dekaler, självhäftande dekaler, etiketter, handböcker, skyltar av papper eller kartong, tidningar, tidskrifter, artiklar, vykort.
  • 26
    Konstgjorda blommor, kransar av konstgjorda blommor, broscher (beklädnadsaccessoarer), prydnadsmärken, nålar (ej juvelerarvaror).

Även Förstamajblomman är ett skyddat ord-varumärke i samma klasser. 2015 registrerade majblomman även ett figur-varumärke med texten: Majblomman Alla barns blomma.

Immaterialrättsstrategi kräver reflektion

Och nu är det alltså dags för den anrika organisationen att göra en större satsning på sin immaterialrättsstrategi.

Tove Lindahl Greve, är organisationens generalsekreterare och hon menar att för att kunna lägga upp en hållbar immaterialrättsstrategi krävs det att man reflekterar över sitt arbete på djupet.

– Vad är det som gör oss unika? Vad är det vi ska göra och vad behöver vi för att göra det? Vad kan göra att vi står ut bland andra? Immaterialrätt är en enormt viktig del där; inte minst i ideella verksamheter, resonerar hon.

Majblomman är idag Sveriges största barnhjälpsorganisation med över 600 lokalföreningar runt om i landet.

– Vi arbetar hårt för att ta fram något som är värt att arbeta med och därför är det värt att skydda sitt arbete och det man har åstadkommit. Vi har tagit fram ett framgångskoncept – och att fortsätta värna om det blir vårt framgångskoncept, avslutar Tove.

Du kan läsa mer om Majblomman och deras arbete med immaterialrätt här.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Efter 111 år av vårkänslor storsatsar Majblomman på immaterialrätt

Filed under immaterialrätt

Att shoppa IP tjänster är inte lika lätt som att köpa lösgodis

När jag köper lösgodis vet jag att det eventuellt kommer att resultera i lite illamående, men… vem bryr sig om det på en lördag när man faktiskt får ge efter för sötsuget?

Jag tar sikte på lösgodishyllan och köper en stor påse, jag har just fått lön, pengar är inget problem, jag vet vad jag vill ha. Bara att köra!

Tre faktorer driver köp

Här återfinns tre faktorer som driver på mitt godisköp; behov, kapital och kunskap.

Samma faktorer driver köp av IP tjänster (och eventuellt andra typer av shopping, men det ligger utanför scopet av det här blogginlägget). Här följer några exempel på hur behov, kapital och kunskap kan vara fördelat i en organisation och hur det kan ställa till problem när man shoppar IP-tjänster.

Behovet av IP kan se olika ut för den enskilde uppfinnaren och ledningen. Uppfinnaren kan se en möjlighet till patentering av hens ide. Det är ett tekniskt genombrott, ett intresse eller ett personligt mål. Kanske även en KPI. Ledningens behov av IP är av en annan natur, där strävar man efter att nå eller bibehålla en konkurrenskraftig marknadsposition. IP är en investering som måste stötta den strävan.

Ofta finns kapitalet någon annanstans än viljan, dvs. den som ser ett behov av att skydda med hjälp av IP måste ofta kommunicera behovet till den som fattar beslutet. Ett av problemen är att det inte alltid finns strukturer som stöttar den kommunikationen, och i en större organisation kan det vara svårt för en uppfinnare att nå fram till rätt beslutsfattare. Även om hen lyckas så kan den osynkade behovsbilden ställa till det när man ska fatta beslut om en investering.

Nyckeln är kunskap men kunskapen som krävs när det gäller investering i IP är multidisciplinär. Många gånger hamnar IP frågan på en individ eller enhet inom företaget som har som huvuduppgift att skapa IP, dvs. det är den som uppfinner och som har kontakt med en patentkonsult som även får sköta övriga IP-relaterade frågor.

Den detaljerade teknikkunskapen som en uppfinnare eller utvecklare har är essentiell men den behöver kompletteras med kunskap från andra delar i organisationen för att tillgodose behovet som finns från ledningen, dvs. att stötta en marknadsposition genom att t.ex. bidra till möjliggörandet av en viss typ av affärsmodell, differentiera en produkt på marknaden eller bygga ett varumärke.

När jag köper lösgodis har jag koll på de tre drivande faktorerna, de hjälper mig att köpa rätt sort och rätt mängd så att jag förhoppningsvis undviker illamåendet och inte spenderar onödigt mycket. Samma gäller när man köper IP-tjänster. Alla organisationer är olika och behoven (till skillnad från ett godisbehov) påverkas ofta av externa faktorer vilket gör det hela ännu svårare.

Sammanfattningsvis är det alltså inte lika lätt att köpa IP-tjänster som att köpa lösgodis.

//Annelie Viksten, IP Strategy advisor på Awapatent

Kommentarer inaktiverade för Att shoppa IP tjänster är inte lika lätt som att köpa lösgodis

Filed under immaterialrätt

Spel ska lära företag om immaterialrätt

spel1

Foto: Karianne Bø, House of Knowledge

Idag är en allt större del av företagens tillgångar immateriella. För att säkra lönsamheten är det därför extra viktigt för dem att hantera dessa tillgångar på ett strategiskt sätt. Detta kan ske på flera sätt, till exempel genom olika avtal och immaterialrättsliga lösningar. Men hur ska man tänka kring hantering av immateriella tillgångar?

En hantering av immateriella tillgångar kräver en noga genomtänkt strategi. Det kan ju vara så att företagets viktigaste tillgång är själva varumärket. Då kan det vara klokt att registrera det. Eller så är det ett företag som specialiserat sig på att utveckla ny teknik. Då kanske patent är den rätta vägen att gå. Ett tjänsteföretag däremot kanske rentav har andra tillgångar, som till exempel kundlistor, avtal och arbetsmetoder. Men förmodligen så har företaget flera immateriella tillgångar som behöver hanteras på olika sätt.

För att underlätta för företagen att fatta beslut kring hanteringen av sina immateriella tillgångar har företaget House of Knowledge utvecklat ett system där beslutsfattare genom workshopbaserade rollspel ska lära sig att tänka strategiskt kring immateriella tillgångar och immaterialrätt.

Vi har pratat med Magnus Hakvåg, grundare och ägare av företaget.

Magnus, varför utvecklade ni dessa spel?
Vi har upplevt att immateriella tillgångar är svåra att greppa, och företag missar ofta att ta ett strategiskt tag kring dessa tillgångar. Immateriella tillgångar och rättigheter är för många en snårig djungel av lagar och regler. Våra spel delas upp i fyra kategorier: strategy, policy, operations och compliance. På så vis får spelarna lära sig att hantera sina tillgångar på fyra olika plan.

Vilka typer av företag eller personer riktar sig den här typen av spel till?
Alla företag som vill sälja produkter eller tjänster behöver på ett eller annat sätt ta ställning till hur de ska ta hand om sina immateriella tillgångar. Man behöver inte alltid gå hela vägen och ansöka om en varumärkesregistrering, patent eller liknande. Men det är viktigt att i ett tidigt skede fundera över hur man ska ta hand om tillgångarna. Har man gjort det så har man kommit en bra bit på vägen, eftersom man då har tagit ställning till olika scenarier. Spelet hjälper företagare och beslutsfattare att börja ställa de rätta frågorna. Vilka tillgångar har jag som är viktiga för min verksamhet? Hur kan jag hävda min rätt i konfliktsituationer? Finns det andra företag som erbjuder liknande produkter och tjänster? Inkräktar jag kanske på deras område, eller de på mitt?

Alla dessa frågor och många fler uppmanas man att ta ställning till i detta spel, och i princip alla företagare kommer förr eller senare att ställas inför dessa.

På vilket sätt kan företag dra nytta av att spela dessa spel?
Vi erbjuder ju anpassade spellösningar efter varje kunds önskemål. Spelen utvecklas så att deltagarna aktivt får ta ställning till olika scenarier Men syftet med samtliga spel är att förmedla företagen ett holistiskt perspektiv på sina tillgångar och immaterialrätten. Spelen fokuserar framför allt på att få företagen att hitta sina tillgångar och spela igenom tänkbara scenarier för vad som kan hända om man hanterar sina tillgångar på ett visst sätt. På så sätt bli de varse att oavsett hur de väljer att agera så har det konsekvenser för den egna lönsamheten. Insikterna som fås genom dessa spel ska i ett senare skede tjäna som grund för strategiska beslut och policys kring hanteringen av tillgångarna.

Hur kan ett enda spel rikta sig till samtliga företag? Ställs inte företagen inför olika problem?
Tanken med spelet är att man ska börja fundera kring olika scenarier vad gäller immateriella tillgångar. Men precis som du säger så står olika företag inför olika utmaningar, och de har kommit olika längt i sin hantering av tillgångarna. Vi anpassar spelaktiviteterna efter varje företag och tar med centrala frågor som är unika för just det företaget i spelet. Det viktigaste syftet med spelet är ju att det ska tjäna som en grund för framtida strategiska beslut. Därför måste spelet anpassas efter varje enskild kund.

Stort tack för samtalet!

Våra patentingenjörer fick höra om det här spelet och blev såklart nyfikna. Under en eftermiddag testade de spelet och fick sätta sig in i rollen som den som utvecklar och säljer produkter och tjänster.

spel2

Patentingenjörer från PRV testar spelet. Foto: Karianne Bø, House of Knowledge.

 

Christin Wendel, patentingenjör på PRV, var en av dem som fick testa.
Hennes intryck:
”Den största aha-upplevelsen för mig var hur komplext det är att navigera i open source-miljöer – att man kan gå på stora nitar där om man inte vet hur avtalen fungerar. En annan lärdom var att man ska se till att inte snäva in sin IP-strategi för mycket utan hålla många vägar öppna. För den skicklige IP-spelaren kan det som börjar med en snäv teknisk innovation sluta med en världsomspännande restaurang-franchise med futuristisk image.”

Nyfiken på spelet? Du kan hitta mer information på www.hoknowledge.com.
Vill du lära dig mer om vad immateriella tillgångar är? PRV-skolan ger dig en överblick, den är webbaserad och gratis!

//Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Spel ska lära företag om immaterialrätt

Filed under immaterialrätt