En hundraåring i framkant

  • Här äger ett av världens största startup-evenemang rum varje år, nu senast i förra veckan: SLUSH, med fler än 2600 startup-företag och 1500 investerare från fler än 130 länder.
  • Här finns världens nordligaste tunnelbana, med åtta nya stationer som öppnades för mindre än en månad sedan.
  • Härifrån kommer världskändisar som operativsystemet Linux, kompositören Jean Sibelius och datorspelet Angry Birds.

Det handlar naturligtvis om republiken Finland, som idag firar 100 år som självständig stat. PRVbloggen uppmärksammar detta med att titta på några finländska uppfinningar från tiden kring år 1917 fram till idag.

Det första synkroniserade filmljudet

Vi börjar i Helsingfors 1896, i det som var huvudstaden i storfurstendömet Finland (där storfursten var den siste tsaren Nikolaj II). Då såg den nioårige Eric Tigerstedt bröderna Lumières första filmvisning i staden. Exempel på vad han fick se finns här.

Tigerstedt började fantisera om ljud till filmen och förverkligade detta flera år senare i Tyskland. Tyvärr avbröts detta ljud-på-film-arbete när han blev utvisad 1914 som en följd av första världskrigets utbrott. Hans tyska patent blev dessutom ogiltigförklarade, men ett brittiskt patent som beskriver en av dessa uppfinningar finns här. Se även bilden nedan.

Tigerstedts kombination av fonograf och kinematograf

Tigerstedts kombinerade kinematograf och fonograf för att spela in och återge ljud, beskrivna 1916 i patentdokumentet GB 100748 A.

Tigerstedt bosatte sig i Danmark en tid, men blev inkallad och åkte därför tillbaka till Finland för att delta i inbördeskriget 1918, i vilket han stred på den ”vita” (konservativa) sidan, som senare vann över den ”röda” sidan (kommunisterna). För att få större möjligheter att fortsätta uppfinna apparater för ljudinspelning och ljudåtergivning emigrerade han till USA 1923 och tillverkade bland annat radioapparater i New York City. Där avled han redan 1925 i sviterna av tuberkulos.

 

Snösmältning och vindkraft

År 1915 patenterade den finländske uppfinnaren Sigurd Savonius en apparat som innefattade en eldstad för att smälta snö, se här.

Snö kom till användning för att få fram dricksvatten under det berömda finska vinterkriget 1939-1940 – en av de kallaste vintrarna under 1900-talet med temperaturer som ofta låg mellan -20 och -50 grader Celsius. Att Finland klarade av att förbli självständigt trots sitt extrema militära och numerära underläge gentemot Sovjetunionen anses till viss del bero på denna köld.

Savonius är annars mest känd för sin kostnadseffektiva och tillförlitliga lösning på hur man kunde omvandla vindens rörelseenergi till elektricitet. På 1920-talet patenterade han en typ av vertikalaxlad rotor för vind- eller vattenkraft, som fortfarande används. Se exempelbilden nedan.

Savonius rotor

Exempel på Savonius vertikalaxlade rotor för vind- eller vattenkraft i patentdokumentet US 1697574 A.

 

AIV-foder och Nobelpriset

I ett kallt klimat som Finlands krävdes import av djurfoder för att korna skulle kunna producera näringsrik mjölk även under vinterhalvåret. Den finländske biokemisten Artturi Ilmari Virtanen utvecklade därför en konserveringsmetod för djurfoder, patenterad 1931-1932 i flera länder såsom Kanada, Schweiz, Frankrike och naturligtvis Finland.

Denna konserveringsmetod, som i praktiken sänker pH-värdet i djurfodret och därför minskar bakteriernas aktivitet, används fortfarande på många ställen med kallt klimat och produkten kallas AIV-foder efter uppfinnarens initialer. För detta fick Virtanen Nobelpriset i kemi 1945, samma år som det sista av de fyra krig som utkämpats i det självständiga Finland tog slut.

Diskställ i köksskåp

Uppfinnaren Maiju Gebhard, som var avdelningschef på Arbetseffektivitetsföreningen, utvecklade 1944 ett köksskåp med diskställ bakom skåpluckan, som fortfarande är standard i finländska kök, se foto här. Målet var att bespara de dåvarande hemmafruarna det tidsödande arbetet med att torka disken. Denna lösning patenterades inte och har inte heller gått på export.

Betongtillverkning av återvunnet material

Betong består till stor del av cement, vilken i sin tur står för en betydande andel av världens koldioxidutsläpp. Därför har den finländske forskaren och entreprenören Aino Heikkinen sedan 70-talet utvecklat och vidareutvecklat betong som även innehåller flygaska från bränsleförbränning, t ex från värmeverk, se ett av hennes patent här. För detta har hon fått flera finländska och internationella utmärkelser.

Optimerade hissystem

Uppfinnaren Marja-Liisa Siikonen är en av de finländare som erhållit flest patent de senaste åren. Hon arbetar på den kända finländska koncernen KONE OY – en av Finlands största – med att optimera flödet av människor i byggnader. Hennes senast publicerade patentansökan (en internationell PCT-ansökan) handlar om ett komplext styrsystem för en grupp hissar i en byggnad, vilka delas in i olika servicezoner baserat på den hisstrafik som är vanligast mellan olika våningsplan. KONE:s hissar och rulltrappor syns runt om i världen, inte minst på flygplatser. Titta gärna efter när du åker nästa gång!

Nu har vi alltså nått nutid i patentkavalkaden och det är dags att avsluta med hjärtliga gratulationer till Finland. Onnea Suomi!

Laura Enflo, patentingenjör på PRV och finländare

Stort tack till mina kusiner Suvi och Olli för SLUSH-tipset!

Lämna en kommentar

Filed under innovation, patent

Vad kostar ett varumärke?

fabian-blank-78637Företag som vårdar sina varumärken utmärks av högre tillväxt, lönsamhet och bättre utveckling. Att ta vara på dina varumärken och andra immateriella tillgångar gör att du kan skapa unika konkurrensfördelar.

När det väl är dags att registrera ett varumärke dyker det för många företagare upp frågor som rör kostnaden för varumärkesregistreringen. PRV har tagit fram kostnadsexempel för varumärkesansökningar.

Sverige

För ett företag som vill ha ett skydd i Sverige för sitt varumärke betalar i regel mellan 1 800 kronor till 5 400 kronor. Kostnaden kan, beroende av hur många klasser man vill registrera sitt varumärke i, bli högre.

EU

Kostnaden för ett varumärke i EU är cirka 850 euro. Vill man att varumärket ska gälla i mer än en klass, tillkommer det cirka 150 euro för varje ytterligare varumärkesklass man väljer till i sin ansökan.

WIPO

Om du behöver skydda ditt varumärke utanför EU behöver du ansöka hos WIPO. Där kan du skydda ditt varumärke i till exempel USA och Kina. Man kan även välja EU via WIPO. En ansökan till EU och USA på kostar cirka 18 000 kronor.

Hos WIPO kan du även själva få ett kostnadsexempel genom deras avgiftskalkylator.

Varumärke i EU & USA

  • En klass: cirka 18 000 kronor
  • En klass (ansökan i färg): 20 000 kronor
  • Två klasser: 21 500 kronor
  • Fem klasser: 36 500 kronor

Varumärke i EU, USA & Kina

  • En klass: 20 000 kronor
  • Tre klasser: 31 000 kronor
  • Fem klasser: 43 000 kronor

Varumärke i EU, Norge, Schweiz & USA

  • En klass: 24 000 kronor
  • Fem klasser: 45 000 kronor

Varumärke i EU, Norge & Schweiz

  • En klass: 20 500 kronor
  • Fem klasser: 28 000 kronor
  • Lägga till färg i ansökan: cirka 2 700 kronor

Kostnadsexemplen är ungefärliga och kan avvika beroende på sammanhang. Kostnaderna är enbart ansökningsavgifter. Eventuella kostnader för ombud kan tillkomma.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

3 kommentarer

Filed under varumärke

Dataspel mer än bara games

Dagens dataspel är ofta mycket mer än bara ett dataspel. En titt i PRV:s databas visar att flera av de stora spelens varumärken även är skyddade för kläder, väskor och i något fall till och med för olika former av sociala och juridiska tjänster.

DH foto Jennika OjalaFoto: Jennika Ojala/DreamHack

– Ett varumärke går att skydda både för olika typer av produkter och tjänster, och i olika länder. Hur spelföretagen väljer att skydda spelets varumärke säger något om vilken marknad de har tänkt sig. Ofta skyddas varumärket för sådana produkter som går att sälja med spelnamnet på, till exempel kläder och nyckelringar, berättar Johan Nordlund, jurist på PRV.

Under DreamHack Winter i helgen pågår turneringen Nordic Championship, en prestigefull turnering mellan Nordens främsta e-sportlag. Tre spel ingår i turneringen: Rainbow Six Siege, StarCraft II och Counter-Strike: Global Offensive. Vi har tittat på hur varumärkesregistreringarna, och där med den potentiella marknaden, ser ut för de här spelen.

Rainbow Six

13 olika varumärken, som gäller i fem länder, och i EU.

Förutom Rainbow Six finns även Rainbow Six: Raven shield, Rainbow Six Critical Hour och Rainbow Six Lockdown som varumärken. Samtliga varumärken gäller för spel och vad som troligen är tänkt som varor med spelets namn på.

StarCraft

39 varumärken. Varumärkena gäller i 15 länder och i EU.

Förutom ordet StarCraft och olika utseenden på det, finns även StarCraft Ghost som varumärke. Samtliga registreringar gäller för spel och vad som förmodligen är tänkt som varor med spelets namn på.

Counter-Strike

65 olika varumärken, som gäller i 19 länder, och i EU.

Förutom Counter-Strike finns även Counter-Strike online och Counter-Strike: Global Offensive som varumärke. Varumärkena gäller för spel, och produkter som går att sälja med dataspelets namn på, men även för säkerhetstjänster, sociala tjänster och juridiska tjänster.

Spelen är värdefulla varumärken

En annan intressant aspekt när det gäller dataspel och varumärken är hur många varumärken företagen har kopplade till sina spel, jämfört med antalet varumärken kopplade till företagsnamnet. Vi tittar på Blizzard – företaget som äger StarCraft. Totalt har de cirka 450 varumärken i olika länder och utformningar. 29 av dessa handlar om företagsnamnet, medan resten har kopplingar till deras olika spel.

Snacka om att spelen utgör stora immateriella värden.

Game on!

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt

Vinylskivans dag – länge leve grammofonen

Lådan står där på vinden. Huvudsakligen av nostalgiska själ. Modern Talking, U2, Queen, Rick Astley, Absolute Music, etc. Hmm… en trivsam vinkning från 80-talet, men knappast någon pensionsförsäkring. Nä, ska det vara värt något ska det tydligen vara förstautgåvor av tidiga Beatles. Allra helst från tiden då de fortfarande hette The Quarrymen. Sex Pistols – God Save the Queen från 1977 är också hett eftertraktad, liksom Jean Michel Jarres Musique pour Supermarché från 1983 som bara släpptes i ett exemplar innan pressmatrisen förstördes. Idag firar vi vinylskivans dag.

Egentligen är det ju en fantastisk uppfinning. En graverad plastskiva som möjliggör ljuduppspelning med god kvalitet, om och om igen. Vägen dit är spännande teknikhistoria i sig. PRV-bloggen gör en djupdykning.

Historien börjar med en bekant herre vid namn Thomas Alva Edison. Den begåvade uppfinnaren är tidigt ute med in- och återuppspelning av ljud via sin s.k. fonograf, patenterad år 1878, se US200521 A. En roterande, stanniolklädd rulle med graverade spår, vilka får en anlagd nål att vibrera och återskapa ljud. Succén är omedelbar och snart övergår man till vaxrullar som kan användas upp till tio gånger.

Konkurrenterna lurar dock runt hörnet. Tyskfödde uppfinnaren Emile Berliner utvecklar en variant med en plan skiva med 12,5 cm diameter. Han kallar den grammofon, och får patent år 1887, se US372786 A. Även denna blir snabbt en succé och han grundar år 1895 Berliner Gramophone Company i Philadelphia.

Tidiga patent på fonograf och grammofon.

Edison kontrar med att året efter grunda National Phonograph Company. Efter diverse patentstrider flyttar Berliner sin verksamhet till Europa och Kanada. I Berlin grundas Deutsche Grammophon GmbH och i Montreal grundar han Gram-O-Phone Company, där det klassiska varumärket His Master’s Voice börjar användas år 1900. Figurvarumärket visar hunden Nipper som sitter framför en grammofon och lyssnar på sin döda husses röst.

”Det glada Stockholm” med Jean Claesson. Inspelad 1912 under Deutsche Grammophone. Notera den klassiska loggan för His Master’s Voice.

Fler konkurrenter sluter snart upp. Bl.a. startar den svenske uppfinnaren Carl Lindström ett företag i Berlin som tillverkar skivspelare under namnet Parlofon och i Paris grundar bröderna Pathé ett företag som säljer både grammofoner och fonografer.

”Även ett barn kan höra att det är en Parlofon”.

År 1918 blir 78 varv per minut standard för skivspelare och den rullbaserade fonografen börjar konkurreras ut. Radions framgångar och global finanskris slår dock hårt mot grammofonindustrin. Som en motåtgärd går Berliners företag år 1931 samman med Pathé och engelska Columbia som förvärvat Carl Lindström AG. Man antar namnet EMI – Electric & Musical Industries.

Samma år introduceras longplay (LP)-skivan, som roterar med 33⅓ varv per minut. Den engelska uppfinnaren Alan Blumlein, anställd av just EMI, utvecklar dessutom teknik för ljudåtergivning i stereo. En lösning som medges patentskydd två år senare, se GB394325 A.

Först år 1948 börjar man sälja LP-skivor pressade i vinylplast, så egentligen föds väl ”vinylen” då. Formaten singel och EP (Extended Play) med 45 varv per minut introduceras året därefter och sedan följer årtionden med guldår för vinylskivan.

Början till slutet(?) presenteras för konsumenterna år 1982. Philips och Sony har med gemensamma ansträngningar utvecklat en digital kompaktskiva (CD). Vinyltillverkarna darrar, men det dröjer faktiskt till år 1991 innan det säljs fler CD-skivor än grammofonskivor.

Nu är ju CD-skivan själv utrotningshotad av strömmad musik. Och den klassiska vinylskivan är på återmarsch, vilket PRV-bloggen uppmärksammat tidigare.

Utvecklingen går framåt och bakåt. Håll ut, fonografvänner.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor: Tekniska museet, Emil Berliner Studios

Lämna en kommentar

Filed under innovation, patent

Immaterialrättsliga utmaningar i USA

jomar-thomas-271602_redImmaterialrätt och immateriella tillgångar utgör centrala frågor för att lyckas i utrikeshandeln. I november arrangerade PRV och Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening ett frukostseminarium med fokus på export och immateriella tillgångar, där USA användes som exempel.

Frukostseminariet riktade sig till de som exporterar till USA eller är på väg att hitta sin marknad i USA. Bland deltagarna fanns företagare, rådgivare och exportfrämjare i största allmänhet. På agendan fanns den amerikanska affärskulturen, hantering av immateriella tillgångar i en exportkontext och hur man lyckas hantera sina immateriella tillgångar i USA. Talarlistan var gedigen. Utöver värden Eva Häussling (Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening) och moderatorn Anna Rapp (PRV) fanns Peter Dahlén (American Chamber of Commerce), Tomas Norling (Business Sweden), Dan Altman och Harnik Shukla, (Knobbe Martens Intellectual Property Law) samt Michael Byström, Zacco bland talarna.

PRV-bloggen bad Martin Lidén (Key Account Manager på PRV och en av arrangörerna till seminariet) att plocka ut några lärdomar från seminariet.

  • Att vi svenskar underskattar kulturella skillnader och tror oss vet mer om USA än vi gör.
  • USA är en jättemarknad, eller egentligen väldigt många olika marknader då delstaterna skiljer sig åt.
  • Vikten av en anpassad strategi för etablering på den amerikanska marknaden, både hantering av immateriella tillgångar och affärsmodell.
  • Se till att ha tydliga och fullständiga avtal med partners och kunder – den svenska muntliga överenskommelsen fungerar inte.

Tillsammans med Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening har PRV nu genomfört fyra stycken exportseminarium med fokus på Kina, Indien, Brasilien respektive USA.

/Oscar Dieden – kommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Immaterialrättsliga utmaningar i USA

Filed under immaterialrätt

Fokus Frankrike: Photoshoplagen

drew-coffman-158167

Lite förvånande är det kanske att Frankrike har starkare regler än Sverige vad gäller retuschering av kroppsbilder på modeller, men så är fallet idag. Parallellt har vissa reklamkampanjer vänt på regeln och skapat stor succé…

Anledningen till att Frankrike sedan 1:a oktober 2017 kräver att kroppsretuscherade bilder som används i reklam utförligen ska märkas med inskriptionen ”Photographie retouchée” delas säkerligen även av Sverige.

Bilder där kroppsformen gjorts mindre eller större med hjälp av datorprogram som Photoshop skapar negativa normer. Vår ultravisuella värld där icke reella kroppar används för att sälja allt mellan försäkringar till krämer föranleder stora hälsoeffekter i form av ökat kroppsförakt men även till exempel anorexia, bland annat hos unga människor. Att inte respektera denna regel för bilder som fransk publik kan ta del av, kan därför åtföljas av böter på 37.500 € eller upp till 30% av reklambudgeten.

Bildbyrån Gettyimages beslut att inte längre acceptera i sin databas foton som visar retuscherade kroppar har inte bara förenklat för sina kunder men även genom detta lyckats med att skapa nästan lika stor uppmärksamhet som en PR-kampanj.

När man planerar en fotosession, en marknadsföringskampanj eller bara vill sätta upp bilder på sin e-handelssajt som är synliga i Frankrike, bör man alltså vara medveten om denna regel, oavsett var och när fotona tagits och varifrån modellen kommer.

För att skydda den offentliga hälsan och som komplement till denna regel, bör för övrigt även alla modeller som arbetar i Frankrike numera innehaett läkarintyg där deras BMI (Body Mass Index) intygas.

Långt ifrån att bara vara en laglig gräns ses idag vissa företag gå längre än lagen kräver och till och med vända upp och ner på regeln. Ett exempel kan ses i det franska klädföretaget Damarts kampanj där man helt sonika baserat hela kampanjen på att deras foton INTE är retuscherade. Även om dessa mest är modeller i porträtt eller halvfigur är det intressant att en lagtext kan föra en sakfråga längre än tänkt…

Parallellt har även den allmänna debatten fört kropps- och bildfrågan vidare. Genom att till exempel kräva att deras verkliga celluliter ska vara synliga och inte får retuscheras, har vissa modeller klart visat vägen. Vem vet om vi inte står inför en verklig förändring där frågan i framtiden kommer att vara utifall att Photoshop överhuvudtaget kommer att användas i kroppsbildsreklam…

Väl bemött !

/Sara Byström – fransk advokat, Medlem av Franska Advokatsamfundet i Paris

Fler inlägg med Fokus Frankrike:
Fokus Frankrike: Immaterialrätt och arbetsrätt
Fokus Frankrike: internetsajter, upphovsrätt och illojal konkurrens

 

3 kommentarer

Filed under immaterialrätt

Ny databas för kreativa verk

Upphovsrätten utgör den ekonomiska grunden för den kreativa industrin och stimulerar innovation, skapande, investeringar och produktion. Storskalig digitalisering och spridning av verk är ett sätt att skydda Europas kulturarv. Upphovsrätten är ett viktigt verktyg för att se till att den kreativa sektorn får ersättning för sitt arbete.

herrelosa1

Det finns miljontals herrelösa verk bland annat på bibliotek, på museer samt i film- och radioarkiv inom EU. Verken ska samlas i en gemensam databas hos EUIPO. Institutionerna som bevarar alla dessa verk kallas kulturarvsinstitutioner.

Ett herrelöst verk är ett verk vars rättsinnehavare är okänd eller inte går att finna. PRV är samordnare för registrering av herrelösa verk och tar emot anmälningar från kulturarvsinstitutioner.

Hur ska databasen användas?

Enligt ett EU-direktiv har kulturarvsinstitutioner fått möjlighet att digitalisera verk som anses herrelösa och tillhandahålla dem på begäran, till exempel på sin webbplats. PRV  är nationell samordnare för registrering av herrelösa verk, och har till uppgift att godkänna organisationers anmälan om status som kulturarvsinstitution.

Anmälningar som uppfyller kraven för att klassas som en kulturarvsinstitution vidarebefordras av PRV till EUIPO. Kulturarvsinstitutionen får sedan inloggningsuppgifter och kan därefter anmäla herrelösa verk för registrering i databasen.

Registreringen möjliggör för rättighetshavare att ge sig tillkänna för att kunna hindra fortsatt användning av verket och också ha rätt till viss ersättning från den som använt verket. Genom databasen får både kulturarvsinstitutioner, rättsinnehavare och allmänhet tillgång till gemensam och enhetlig information om herrelösa verk.

/Oscar Dieden – kommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Ny databas för kreativa verk

Filed under upphovsrätt

PRV pratade för fulla hus i Uppsala

”En orm!” ropar en student. ”Precis!” svarar jag. ”En orm som dricker ur en skål – hälsans gudinna Hygiea brukar avbildas så”. Hela Häggsalen vänder sig mot killen på sista rad som just briljerat i allmänbildning. Själv fick jag googla.

PRV varskor studenterna om värdet av en genomtänkt immaterialrättsstrategi. Foto: Anna Eriksson

Kanske lite opedagogiskt av mig att visa en logotyp från 70-talet, som ju egentligen inte behövdes? Eller, ja, inte just då. Eller, jo, men inte så mycket. Meningen med ett varumärke är ju att skilja egna varor och tjänster från andras. Och det drällde ju precis inte av konkurrens till apoteksmonopolet…

Sedan avregleringen 2009 har dock hela Sveriges apotek en hoper konkurrenter. Ormen och skålen vet idag sitt värde, även om ormen fått sätta tungan till.

Föreläsningen på Ångström flyter på i gemyt och gemytligare efterhand som studenterna avrundar sina lunchlådor. Eventet ingår i jobbmässan Utnarm och sålde slut snabbare än en Katy-Perry-konsert. Nästa år har vi fler biljetter.

Vi är förstås i Uppsala för att ragga arbetskraft, men lika mycket för det högre syftet att utbilda morgondagens företagsledare, styrelseledamöter, uppfinnare och utvecklare i värdet av immaterialrätten och en genomtänkt strategi.

Det är viktigt att skaffa sig koll på sina egna kända och okända värden, liksom konkurrenternas kreationer, patent, varumärken och designskydd.

Många av de närvarande kanske aldrig kommer sätta sin fot på Valhallavägen 136, PRV Stockholm, eller Kungsgatan 8 i Söderhamn. Men en sak vet jag: Framför mig sitter Sveriges framtid!

Vi ses i mässmontern på Utnarm nästa torsdag!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Lunchföreläsning på Ångström med förköp och eftersläpp… Foto: Stefan Hultquist

Kommentarer inaktiverade för PRV pratade för fulla hus i Uppsala

Filed under immaterialrätt

Mer innovation – ökat krav på kompetens

PRV arbetar aktivt med att stärka Sveriges innovationsförmåga. Just innovation är ett nyckelbegrepp för samhället i allmänhet och PRV i synnerhet. Fokus på innovation ställer dock krav med ett ökat behov av personer med kompetens inom immaterialrätt.  

Att skydda innovationer och affärsverksamheter med patent, varumärken, designskydd och domännamn över hela världen kräver goda kunskaper om design-, varumärkes- och patenthantering. Just det vill Affärshögskolan i Karlstad ta fasta på, som nyligen sjösatt en IP-Paralegal-utbildning. Som IP-Paralegal arbetar man med olika slags hanteringar av immaterialrätt, främst hantering, registrering, nyttjande och koordinering av immaterialrätt.

PRV-bloggen fick en pratstund med utbildningsledaren Malin Pfeiffer.

Ny utbildning, varför då? 

För att det inte fanns någon IP Paralegalutbildning någonstans för dem som inte blir internutbildade i ett företag. Denna Yrkeshögskoleutbildning blandar teori och praktik.

Hur ser behovet ut?

Utbildningen skapades efter att näringslivet tryckt på och sagt att den saknas. Vi har märkt att företag från flera delar av landet hört av sig och vill ha en praktikant hos sig.

Vilka söker utbildningen?

Det är en mix av bakgrunder på våra sökande. Det är en ettårig utbildning på Distans vilket gör att några är tjänstlediga från sina jobb, några har stöd av sin arbetsgivare. Det finns en utvecklingsplan inom deras företag och andra var nyfikna på att göra något nytt. Några har flera års studier bakom sig sedan förut och några kommer direkt från gymnasiet.

Hur har utbildningen bemötts ute i arbetslivet?

Många företag har hört av sig med frågor om praktikanter och om man kan vara med på något sätt. Som yrkeshögskola är våra föreläsare också från näringslivet och myndigheter. Det närmar sig den första praktikomgången och då är det förstås extra viktigt att näringslivet har ett intresse så att våra 33 studerande kommer ut på praktik. Eftersom eleverna finns i hela landet så är vi extra nyfikna på vilka sorts företag de kommer att göra praktik på men alla kommer att kunna göra praktik i ett företag.

Assistensdagen 2017 kommer Malin att ytterligare presentera utbildningen.

Den 16 november arrangerar PRV den årliga Assistentdagen, en återkommande utbildningsdag för IP Coordinators, Paralegals, assistenter och övriga administratörer som arbetar med immaterialrätt. Assistentdagen är ett återkommande event där vi riktar ljuset mot aktuella och intressanta ämnen. Ofta löper en röd tråd genom programmet, till exempel hur påverkas vårt arbete av en ökad globalisering, vad händer när vi får fler internationella kontakter och hur vässar vi vår kommunikation i ett kulturellt perspektiv. På årets upplaga lyfts bland annat immaterialrätt i Kina, Pool Patent och Formgivning.

/Oscar Dieden – kommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Mer innovation – ökat krav på kompetens

Filed under immaterialrätt

Spöktakulära varumärken i en klass för sig

photo-1421885568509-8d5319e54d89I tider av Halloween och Alla helgona är spöken ett flitigt förekommande element. Genom gammal folktro och parapsykologi har spöken, gengångare och vålnader beskrivit en avliden persons ande, själ eller immateriella skuggbild. De vetenskapliga bevis för spökens existens lyser dock med sin frånvaro, trots otaliga tester och experiment.

Men hur ser det ut med ockulta varumärken. PRV-bloggen gjorde en simpel slagning på ordet Ghost i Svensk varumärkesdatabas. Inte helt oväntat visade det sig att varumärken kopplat till olika former av underhållning dominerar. Här är de tre mest frekventa klasserna vid slagning på ordet Ghost.

  • Klass 28 omfattar huvudsakligen leksaker, apparater för spel, sportutrustning, varor för nöjen och skämtartiklar, liksom vissa varor för julgranar.
  • Klass 41 omfattar huvudsakligen tjänster som utförs av personer eller institutioner med syfte att utveckla människors eller djurs mentala förmåga samt tjänster som avser att roa, underhålla eller fånga uppmärksamhet.
  • Klass 42 inkluderar huvudsakligen tjänster utförda av personer, individuellt eller kollektivt, som kan hänföras till teoretiska och praktiska aspekter av komplexa verksamhetsområden; sådana tjänster utförs av yrkesgrupper till exempel kemister, fysiker, ingenjörer eller datorprogrammerare.

I PRV:s Svensk Varumärkesdatabas finns varumärkesansökningar och varumärkesregistreringar som gäller i Sverige. Databasen har uppgifter om varumärkets innehavare och/eller vilka varor eller tjänster som varumärkesansökan eller varumärkesregistreringen omfattar.

Mer immaterialskräck

Sugen på mer läskig läsning? Här finns övriga inlägg om immaterialskräck!

Skräckpatent
Rysarna som skrämmer bäst
Immaterialskräck i godishyllan

/Oscar Dieden, kommunikatör på PRV

3 kommentarer

Filed under varumärke