Från skydd till värde – en innovativ varumärkesresa

Imorgon torsdag kommer PRV att delta på Varumärkesdagen, en årlig seminariedag och mötesplats för de som arbetar med varumärken.

Intressanta presentationer varvas med spännande paneldiskussioner och analyser. Talarna kommer från såväl industri och näringsliv som patentombud och myndigheter. Grundare och arrangör av Varumärkesdagen är Groth & Co (rådgivare inom immaterialrätt).

PRV kommer att finnas på plats. Bland annat kommer vi att visa på hur vårt varumärke har utvecklats under 2000-talet. Tidigare pratade vi mycket om vikten av att skydda idéerna, till att idag mer fokusera på värdet. Illustrationen nedan är ett axplock av marknadsföringsmaterial vi använt oss av de senaste 15 åren.

varumarkesresa_2

PRV har även tagit fram statistik som visar att det har skett ett skifte när det gäller varumärkesregistreringar till PRV utifrån klassningen. För några år sedan gick klassningen Tjänster förbi klassningen Varor bland registrerade varumärken. Statistiken visar även att de största företagen som ansökte om varumärken hos PRV 1996 i hög utsträckning var utländska och när EUIPO öppnade 1996 flyttade de sina ansökningar dit. Idag är de företag med flest varumärkesregistreringar i hög utsträckning svenska tjänsteföretag.

bild6

På Varumärkesdagen delas Signumpriset ut. Signumpriset är instiftat för att öka de nordiska företagens konkurrenskraft på den globala marknaden. Välskötta varumärken är en av de viktigaste nycklarna för att bli internationellt framgångsrik på lång sikt. Nominerade i år är En Svensk Klassiker, IsaDora, Pippi Långstrump och Systembolaget.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Lämna en kommentar

Filed under varumärke

Hur skyddar man ett träningskoncept?

lesmillsGymmen är överfyllda så här i början på året och imorgon firar träningsformen BODYPUMP sitt hundrade program på många klubbar runtom i världen. Bakom står Les Mills som är ett globalt företag inom hälsobranschen. På en internationell marknad erbjuder de gym och träningsklubbar ett helhetskoncept med gruppträning som omfattar kvalitetscertifierade träningsprogram samt ett heltäckande marknadsföringsstöd och affärsstöd.

Successivt har Les Mills utvecklat sitt koncept och sitt erbjudande till klubbarna med förkoreograferade träningsprogram och nya releaser varje kvartal. Klubbarna får hjälp med sin lönsamhet, marknadsföring och ett varierat grundutbud till sina medlemmar. Företaget kommer från Nya Zeeland och finns etablerat i 85 länder i världen. I Sverige utgör deras program ofta basutbudet på gymkedjor som till exempel Nordic Wellness, Sats och Må bättre.

Vilka immateriella tillgångar finns i konceptet?
Företagets immaterialrättsstrategi är ett stort pussel. De viktigaste grundbultarna kan sammanfattas med varumärke och upphovsrätt. Patent finns för träningsutrustning, men utgör en mindre del. Därutöver är helhetskonceptet med licenser och utbildning för instruktörerna de viktigaste hörnpelarna i relation till klubbarna.

Varumärke
Les Mills många träningsformer är varumärkesregistrerade i olika länder. Det gäller namn som till exempel BODYPUMP, CXWORX, BODYBALANCE med flera – träningsformer som känns igen världen över hos olika kedjor och enskilda klubbar. Varje träningsform har sin speciella målgrupp och namnen behöver fungera inom olika språkområden. Varumärkena är registrerade i klasser för video, trycksaker och kläder bland annat.

Upphovsrätt
Bakom Les Mills träningsformer finns ett omfattande nätverk bestående av utbildade och kvalitetscertifierade instruktörer. I nätverket hos Les Mills Nordic (13 länder) finns idag inte mindre än 12.270 aktiva instruktörer. Produktion av utbildningsmaterial, träningsmusik och videos är en internationell verksamhet som i stora delar regleras av upphovsrätten. På huvudkontoret i Nya Zeeland jobbar man ihärdigt med upphovsrättsfrågorna, för att få produktion och distribution att fungera. Upphovsrätt och avtal för träningsmusik och STIM-avgifter är stora frågor.

Co-branding
Tillsammans med Reebok utvecklar Les Mills även träningskläder för sina program, med fyra nya kollektioner per år. På kläderna exponerar man sina varumärken och syr in uppmuntrande budskap för träningsaktiva. Denna form av co-branding med Reebok ger Les Mills stora fördelar. På så sätt sprider man träningsformernas namn på en global marknad.

Patent
Utrustningen SMART TECH för BODYPUMP innehåller en patenterad lösning. Träningsutrustning utgör dock en mindre del i helhetskonceptet och innefattar steplåda, stång och gummiband.

Vilka är framtidens träningsformer?
Vi kommer att få se mer digitalt framöver på gymmen, mer VR. Vi kommer att träna mer hemifrån, och i kortare intensivare pass, berättar Lena Holmberg, Marknadschef på Les Mills. ”Jag brinner för en hälsosammare värld”, säger Lena som arbetat i elva år med Les Mills träningskoncept.

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt

Insikter i kulturella värderingar – en immateriell tillgång

Magnus Alm, Palringo

Magnus Alm, Palringo

I branschen för spelutveckling ser vi ständigt nya lösningar och innovationer utifrån användarnas behov. Palringo är en chat-plattform för gamers där man kommunicerar och spelar med varandra. Plattformen växer stort i det arabiska språkområdet, i MENA-regionen (Middle East North Africa). Magnus Alm är entreprenören som byggt upp företaget och plattformen. Han menar att  deras varumärken och insikter om olika kulturella värderingar i samband med ”content” utgör företagets viktigaste immateriella tillgångar. Patent finns med i bilden, men utgör en mindre del av lösningen.

Läs Magnus tre bästa tips om vad du bör tänka på när du arbetar på en internationell marknad.

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Insikter i kulturella värderingar – en immateriell tillgång

Filed under varumärke

Nyskapade efternamn allt vanligare

efternamnslista

2017. Nytt år innebär att vi gör bokslut och summerar det gånga året. På PRV betyder det bland annat att vi tar fram årsstatistik och gör jämförelser med tidigare år. När det kommer till personnamnsärenden fortsätter den uppåtgående trenden i samma riktning som tidigare 20 år.

Våra namn tenderar att få en allt högre karaktär som personliga varumärken, de blir ett sätt att stärka vår identitet. Inte helt osökt kan man göra en koppling mellan ökningen av namnärenden till PRV och internets uppkomst; antalet namnärenden till oss på PRV har mer än fördubblats under den senaste 20-årsperioden. Det finns en märkbar önskan om individualisering som i sin tur leder till ökad igenkänningsfaktor.

Inspiration från naturen
I nybildade namn är det vanligt att man hämtar inspiration från djur, natur, årstider och orter. Det kan röra sig om platsen som ett förälskat par möttes på eller gården man växte upp på.

Det finns flera anledningar till att byta namn; det kan exempelvis vara att ett par vid giftermål vill skapa ett nytt, gemensamt namn för att markera en ny tid, knyta ihop familjer och skapa en gemensam identitet. Vi kan även se att man återtar äldre släktnamn, kanske för att visa tillhörighet. Oftast är det namnet mer unikt och särskiljande än det tidigare namnet.

PRV renodlad immaterialrättsmyndighet
Från och med den 1 juli i år kommer Skatteverket att hantera alla namnärenden och en friare lagstiftning om personnamn träder i kraft.

På PRV kommer vi att arbeta fokuserat med immaterialrätt som patent, varumärke, design och upphovsrätt för att stärka Sverige som kunskaps- och innovationsland för en ökad tillväxt.

Samtliga namnansökningar som inkommit till PRV under 2016 (för- och efternamn):
1996           4114
1997           4106
1998           4178
1999           4682
2000           4990
2001           4988
2002           5613
2003           6060
2004           6373
2005           6461
2006           6917
2007           7513
2008           7619
2009           7750
2010           7257
2011           7533
2012           7934
2013           8274
2014           8542
2015           9184
2016           9261

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nyskapade efternamn allt vanligare

Filed under immaterialrätt

Förläggarnas betydelse i spelbranschen

Pim Holfve, VD på Avalance StudiosFörläggarnas är så viktiga för spelbranschen. De hjälper till med allt från finansiering, marknadsföring, kompetens, kunnande och produktutveckling.

När spelutvecklare samarbetar med förläggare står frågor om upphovsrätten i centrum, likaså varumärke. Det är oftast kring detta man ingår avtal. Avtalen är långa och omfattande och det gäller att förstå innebörden och konsekvenserna av allt som står i avtalet.

”Ägandeskapet av varumärket är det allra viktigaste. Historiskt sett har vi i spelbranschen varit dåliga på att behålla de varumärken vi har skapat”, säger Pim Holfve.

Läs hela intervjun med Pim Holfve, VD på Avalance Studios, där han berättar om hur han ser på förläggarnas roll.

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

1 kommentar

Filed under Okategoriserade

Ung entreprenör – från ord till handling

En app som lär ut programmering, laddare som passar alla telefoner eller hunduthyrning. Snart nytt år, och med det även nya möjligheter. Kanske är 2017 året när just din idé ska bli verklighet. Men hur går man som ung entreprenör tillväga?

df8fg42fy_0-sander-smeekes

Sverige kryllar av unga talanger och eldsjälar med en längtan efter att starta företag, förändra världen och driva olika kreativa projekt. Viljan finns, idéerna är det absolut ingen brist på – men hur går man från ord till handling?

PRV-bloggen tog ett snack med barn- och ungdomsförfattaren Ingrid Remvall. Hon har skrivit boken Idésmart. Boken är ett sätt att ge alla unga, oavsett bakgrund, bättre möjligheter att förvalta sitt idékapital, att realisera sina drömmar och att möta framtiden.

Ingrid har suttit med i juryn för Ung Företagsamhet och har hållit i workshops inom kreativitet och skrivande i olika skolor. Boken är ett samarbete mellan Ingrid och Young Innovation HUB, initierat genom Fryshuset.

Här är Ingrids tre tips till unga entreprenörer.

1. Skapa rätt förutsättningar för din idé

Låt förarbete och planering få ta lite tid. Om ni är flera som ska samarbeta, se till att hitta bra verktyg för er att arbeta tillsammans – att ni vill samma sak och att ni skapar ett tryggt gruppklimat. Skapa tydliga mål med det du vill åstadkomma och se till att de är realistiska och mätbara. Gör en aktivitetsplan som tar dig genom de olika delarna i ditt arbete, det blir en karta att följa under resans gång och visar när saker och ting ska göras och vem som ska göra det.

2. Vrid och vänd på din idé, det finns ofta mer att hämta

Hur kan din idé bli ännu bättre, mer relevant för målgruppen, skalbar, mer unik, bättre för samhället? Genom att använda olika kreativa övningar kan du slipa på din idé och få den att lyfta ännu mer. Ha kul och tänk fritt!

3. Glöm inte paketeringen

En idé kan vara hur fantastisk som helst i ditt huvud, men lyckas du inte få andra att se det du ser tjänar det inget till. Kanske kan du bygga en prototyp, göra en film med en kund som berättar hur hen använder din tjänst eller skapa en moodboard med bilder och ord som visar på det du vill göra. Sätt ihop en grym presentation och se till att du presenterar den som den förtjänar. Tro på dig själv och kom ihåg att det enda misslyckandet som finns är att aldrig våga prova!

idesmart.se finns det en mall för aktivitetsplan, checklista för ”smarta” mål och olika kreativa övningar för att utveckla din idé.

prv.se kan du inspireras av hur andra har skapat framgångsrika företag genom att ta hand om sina immateriella tillgångar. Där kan du även skapa värde för din innovation med hjälp av patent, design- och varumärkesskydd. Du kan även testa ditt företag och lär dig mer i PRV-skolan.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

 

1 kommentar

Filed under innovation

Vad ska jag med ett varumärke till?

Företagsnamnet är registrerat på Bolagsverket. Då är det väl bara att tuta och köra? För det där med varumärke verkar onödigt, det är väl nästan samma sak som företagsnamn? Känner du igen dig i funderingarna? Då rekommenderar jag att du läser vidare.

2

Vid en första anblick kan det verka som att företagsnamn och varumärke är detsamma, men det finns några avgörande skillnader.

Kännetecken eller namn

Företagsnamn och varumärke ÄR faktiskt två olika saker. Den snabba versionen är att varumärket är kännetecknet för din produkt eller tjänst och företagsnamnet är, precis som det låter, namnet på ditt företag.

Endast ett eller flera

Du kan ha flera varumärken, kanske ett varumärke för varje produkt eller tjänst. Det är inte alls ovanligt. Ett exempel är Cloetta som har drygt 600 varumärken registrerade hos PRV. Men företagsnamn, det har du bara ett (såvida du inte har flera företag förstås, men det är en annan historia).

Frivilligt eller ett måste

Att registrera ett företagsnamn är något som du som företagare måste göra (förutom om du har enskild firma), att ansöka om varumärke är däremot helt frivilligt, men det har många fördelar. Det ger dig ensamrätt till varumärket och kan öka värdet på ditt företag. Varumärket ger dig en tydligare position på marknaden och det i sin tur kan leda till bättre affärer.

Olika myndigheter

En väldigt konkret skillnad är att du ansöker om varumärke hos PRV, medan Bolagsverket är den myndighet som registrerar ditt företagsnamn.

Naturligtvis finns det flera skillnader (och likheter), mellan företagsnamn och varumärke. Frågorna brukar vara många från nystartade företag, både till PRV och Bolagsverket. På verksamt.se finns som av en händelse nya sidor om företagsnamn och varumärke samt immaterialrätt. Spana gärna in dem!

/Henrietta Thollén, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Vad ska jag med ett varumärke till?

Filed under varumärke

Handen på hjärtat – använder du bilbältet?

Visste du att trepunktsbälte minskar risken för att skadas svårt vid en kollision med cirka 50 procent. Trots det tycker tyvärr inte alla att det där med bilbälte är så viktigt enligt en undersökning som NTF nyligen gjorde. Visserligen ligger bältesanvändningen idag på i snitt 94 procent, men det är alltså fortfarande 6 procent som väljer att ta risken att skadas allvarligt vid en krock.

Trepunktsbälte

 

Lag på bälte i framsätet kom 1975, men det var inte förrän 1986 det blev lag på bälte i baksäte för alla över 15 år och 1988 kom lagen om bälte i baksätet även för barn.
Själv kör jag över 3000 mil per år och skulle aldrig komma på tanken att åka utan bälte på. Bältet i bilen är lika självklart som hjälmen när jag kör mc.

Bilbältet en svensk innovation
Visste du att det en svensk innovatör som ligger bakom vår ökade säkerhet vid bilkörning? Redan 1958 tog Volvos säkerhetsingenjör Nils Bohlin patent på trepunktsbältet.
1959 blev trepunktsbältet standard i Volvo Amazon, och Amazonen kom då att räknas som en av världens säkraste bilar.  1962 förfinades trepunktsbältet och rullbältet började ta sin form. Bröderna Stig och Lennart Lindblad grundade företaget Autoliv AB och 1967 kom rullbältet.
Lennart Lindblad fick dessutom årets Polhemspris för sin livslånga gärning att öka säkerheten i fordon.
På vår hemsida kan man läsa mer om trepunktsbältets historia och andra spännande svenska uppfinningar.

Kör försiktigt i jultrafiken!

1 kommentar

Filed under patent

Kreativt namnskapande i en innovativ bransch

Med anledning av PRV:s informationssatsning på immaterialrätt för spelutvecklare gästbloggar, under december, namnstrategen Katarina Nilsson på temat Naming in Gaming.

minecraft-529460_1280Spelindustrin är extremt kreativ och innovativ. Många spelföretag nischar sig hårt och gör sig kända för en viss typ av produkter, för en särskild utvald målgrupp. Men precis som alla andra branscher är även denna föränderlig. Ena dagen kan du vara på topp och ha marknadens hetaste spel, för att nästa dag undra varför alla gamers där ute tycks välja konkurrenten istället.

Ibland kan det helt enkelt vara dags för en förändring. Men många företag som känner att de behöver anpassa sitt utbud efter marknadens efterfrågan, glömmer bort att tänka på hur de nya produkterna påverkar varumärket i grunden.

Har den som gjort sig känd för spektakulära actionspel verkligen samma trovärdighet när det kommer till strategispel eller fantasy? Eller kan den nya riktningen rentav ge motsatt effekt, att varumärket börjar ifrågasättas då man går utanför sin nisch?

Battlefield och My Little Pony på samma bana – en omöjlighet?

Att utvecklas och anpassa sig är ett sätt att överleva, men brand stretching – det vill säga att tänja på gränserna för sitt varumärke – är en fin balansgång. Här är rätt namnstrategi en viktig framgångsnyckel. Ett sätt att testa en ny målgrupp utan att kannibalisera på varumärket, är att välja en ny typ av namn som inte direkt förknippas med den övriga produktkatalogen.

De stora spelkoncernerna har vanligen en stor bredd och flera dotterbolag, vilket gör det lättare att prova olika typer av spel parallellt. En flopp innebär ekonomisk förlust, inte att företaget går under. Men även om problemet främst gäller independentbolagen som inte har samma resurser för att täcka ett misslyckande, kan även företagsjättar gå på en nit när det kommer till brand stretching.

/Katarina Nilsson – VD på namnbyrån Eqvarium

 

Kommentarer inaktiverade för Kreativt namnskapande i en innovativ bransch

Filed under immaterialrätt

Plastgranar i all ära

Rödgran, kungsgran, silvergran eller plastgran? I dagarna är många av oss på jakt efter årets julgran. Blir det en ”riktig” sådan står väl valet mellan en klassisk rödgran eller någon form av ädelgran. Själv är jag uppvuxen med rödgranar som för mig luktar jul. Å andra sidan är ädelgranar i allmänhet vackrare och barrar mindre. Kan man inte välja återstår ju konstgjord gran och här har det säkert passerat en hel del patentsökta varianter genom åren. PRV-bloggen spanar in patenterade plastgranar.

plastgran-4Jag minns att morfar någon gång på 80-talet hakade på trenden och skaffade plastgran. ”Kolla in den här – ser ut som en riktig gran, men barrar aldrig och kan förvaras i en påse mellan jularna. Fantastiskt.” Sen dess har den nog hängt med, numera aningen slokörad och uppenbart syntetisk. Minns faktiskt inte att jag någon gång instämt i dess förträfflighet…

Ja, det var väl på 1980-talet som plastgranen slog i de svenska hemmen, men konstgjorda julgranar har funnits betydligt längre än så. I patentsammanhang har de t.o.m. en egen klass; A47G 33/06 – Artificial Christmas trees. Verkar innehålla runt 1 700 dokument. Det äldsta patentet jag hittar är från 1882 – Imitation Christmas tree, se US255902 A. Så kanske kom de på 80-talet i alla fall…

Sedan hittar jag en drös bortglömda varianter som förtjänar nytt ljus:

Konstgjord julgran patenterad 1882

Julgran med inbyggd snöfallsgenerator – US4076234 A

Julgran med inbrottslarm – US4623878 A

Osynlig julgran – US4612219 A

Kombinerad klädhängare och julgran – US5054622 A

Vill man överträffa grannen kan man satsa på en elektrifierad variant innefattande grandoftsgenerator, musikspelare och roterande toppstjärna, se US5455750 A.

Så ut och skaffa gran nu. Går man bet kan man ju alltid hävda att den osynliga granen redan är på plats. För övrigt saknar jag lite artificiell intelligens (AI) i granen. Det ligger ju i tiden och skulle kunna vara den ultimata jul-koordinatorn. En gran som ser allt, hör allt och påverkar omgivningen åt rätt håll:

”Äntligen ättika i långkålen!”

”En ångmaskin! Det har jag önskat mig varje jul sedan 1971.”

”Fantastiskt. Hur fick ni fram en taxi så här dags på julafton?”
”Fru Gran bokade tydligen redan i förra veckan.”

Kanske något att söka patentskydd för? Läs om hur på prv.se.

God Jul.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV.

Kommentarer inaktiverade för Plastgranar i all ära

Filed under patent