Alla vinner på tydliga avtal

Avtal är en del av ditt företags immateriella tillgångar och utgör därför en mycket stor del av företagets värde.

AvtalsskrivningAvtal har en särskilt stor betydelse i spelutveckling och tech-industrin generellt. Att skriva avtal är nödvändigt för att etablera värdefulla samarbeten med fullt förtroende.

Tänk på att läsa igenom hela avtalet och ta gärna referenser från andra som samarbetat med företaget tidigare. Avtala aldrig mer än du kan hålla. Fundera också över konsekvenser på kort och lång sikt. Det är viktigt att hålla ordning på alla sina avtal – se till att ha kopior på allt. Dessa goda råd och många fler finner du på webben Immaterialrätt för spelutvecklare. Råden är generella och gäller brett för många branscher. Nystartade företag inom tech-industrin känner särskilt starkt igen behoven av avtalsskrivning – såväl tidigt som löpande under företagets utveckling.

Louise Meijer är 2D-grafiker inom spelutveckling och bjuder på sina personliga tips. I och med sin speciella yrkesroll tar hon del av spelkoncept på ett tidigt stadium och sekretessavtal är därför en självklarhet i hennes yrke.

Ta del av hela listan med goda råd: Alla vinner på tydliga avtal

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt

Patent Grund – klassisk kurs i ny kavaj

– Intresset för eftermiddagens kravskrivning och kravtolkning var så stort att det kunde vara en egen kurs. Det säger Ihla Hägglöf, kursansvarig på PRV.

Interiör från Patent Grund Foto: Ihla Hägglöf

Torsdagen den 23 mars var en stor dag för kurser på PRV då flaggskeppet Patent Grund återföddes. Förmiddagen ägnades åt grunderna i patentsystemet.

Nytt i det nya konceptet är möjligheterna att välja inriktning för eftermiddagen. Antingen fördjupar man sig inom patentinformation, klassning och sökning i fria databaser eller så väljer man ett spår med kravskrivning, kravtolkning och problem- lösningmetoden (Problem Solution Apporach).

– Tanken är att man ska kunna gå Patent Grund en heldag ena gången och sedan bygga på med en halvdag nästa gång. På så sätt sår vi också frön till kommande kurser som kan byggas ut från dagens, säger Ihla Hägglöf.

Då kursdeltagarna är externa kunder och intressenter är det viktigt att visa hur man kan använda PRV och hur man interagerar med oss, ett perspektiv som inte varit lika tydligt i tidigare upplagor av Patent Grund.

Till hjälp hämtades Magnus Nordin, patentombud på Kransell & Wennborg. Övriga föreläsare var Jonas Holmqvist, Laura Enflo och Stefan Hultquist.

Nästa Patent Grund är planerad till 5 oktober. Välkommen då!

/Stefan Hultquist, PRV

Lämna en kommentar

Filed under patent

Fackmannen i fjärde ringhörnan när PRV och EPO mötte industrin

”Det kan förekomma tillfällen då det är lämpligare att tänka sig fackmannen som en grupp personer, till exempel ett forskar- eller produktionsteam, än som en enda person” (RL B5:2.3). Detta och annat diskuterades mellan PRV, EPO och industrin förra veckan.

Paneldiskussion med PRV, EPO och företrädare för industrin. Foto: Martin Lidén

Själva kärnan i patentingenjörsrollen är att fastställa vem som är fackman på ett teknikområde och vad hen kan och inte. Inte sällan går uppfattningarna isär mellan sökanden och granskare.

Just frågan om fackmän med multipla kompetenser blev föremål för en längre diskussion i onsdagens paneldebatt på PRV, med PRV, EPO (European Patent Office) och företrädare för några större företag i panelen.

Då dagens tekniker ”lånar” av varandras lösningar blir frågan om fackmannens begränsningar helt avgörande. Så har det varit länge, men det blir allt tydligare att mätteknik – med tele- och dataöverföringar – befruktar i stor sett varje mekanisk tillämpning. Oavsett det gäller lastbilar, lås eller pappershållare.

Och då uppstår förstås frågan om fackmannen på det mekaniska området bara använder telekommunikationen som den är tänkt att användas, eller om det krävs uppfinnarverksamhet för att komma på att övervaka teknikområdet.

I PRV:s riktlinje (B5:2.3) tas som exempel fackmannen, betraktad som grupp, inom vissa ”avancerade teknologier som datorer, telefonsystem och mycket specialiserade processer som framställning av integrerade kretsar eller komplexa kemiska substanser.” Riktlinjen ger dock inte svar på var datorer och telefoner får användas fackmannamässigt – det blir bedömningar från fall till fall.

Hur stort får då forskarteamet vara? Hur vidlyftigt får man välja sina kompisar?

Här kan uppfattningarna mycket väl gå isär, inte bara mellan patentsökare och myndighet, utan också mellan olika sökanden. Jag som söker tycker förmodligen att min uppfinning är lite mindre uppenbar för fackmannen än konkurrentens.

I panelen medverkade Katarina Wendin Assa Abloy, Giuseppe Fiorani EPO, Andreas Westberg PRV, Maria Mellgren SCA Hygiene Products, Tobias Lilliehorn DeLaval och Niklas Gardemark Scania.

Under dagen avhandlades också frågor om granskningskvalitet och bedömningsgrunder på de båda myndigheterna.

Dagen arrangerades av Martin Lidén, Ingrid Eklund och Stefan Hultquist PRV. Dagen innan hölls ett expertmöte på PRV med EPO som gäst och samtalspart. Också det berörde gränslandet mellan mekanik och elektroteknik.

/Stefan Hultquist, PRV

Lämna en kommentar

Filed under patent

Monopol allt mindre tekniskt

Är jag förhistorisk? Ska jag företrädas av en dinosaurie? Så mycket kundinflytande kan väl inte vara rimligt? PRV-bloggen står idag över ett kast på Valhallavägen och analyserar omvärlden enligt Monopol.

PRV-bloggen har länge engagerat sig i sällskapsspelet Monopol. Monopol har funnits sedan trettiotalet och roat generationer av fastighetsmagnater i stugorna.

Helt tydligt har speltillverkaren Hasbro nu anammat samhällsmantrat att sätta kunden i centrum. Ja, inte ”Centrum” då, för där riskerar man böter… Kunderna å sina sidor verkar helt tydligt också anammat tillverkarens inbjudan till dialog.

Utfallet av senaste pjäsomröstningen (strykjärnet har redan strukits!) satte fingerborgen på 4,3 miljoner användare, som alltså har synpunkter redan i frågan om valet av spelpjäs. Och då har ju spelet inte ens börjat. Fast det är klart, spelpjäsen är ju ett slags spelarens handläggare, så valet är förstås viktigt.

Nog med paralleller till myndighetsvärlden då Hasbro låter presentera sina nyrekryteringar: Pingvinen, gummiankan och dinosaurien. (Honken, Tomten och Galenskaparna, ja ni vet…)

En gång till: Pingvinen, gummiankan och dinosaurien… Var är framåtandan?

Samtliga tre organiska varelser och inte en enda teknisk lösning. Möjligen kan gummiankan försvara den immaterialrättsliga fanan med sin design. Jag vet också att en anka hemma i badkaret kan laddas som ett slags vattenpistol medelst hoppressning under dränkning, men det är låg verkshöjd på den.

Nog för att det brukar bli huggsexa om bilen, men lösningen är väl då fler bilar? Eller rymdskepp? EU-mopeder? Pingviner och dinosaurier… Nåja, slagskeppet blir kvar, liksom höga hatten och terriern. Säger kanske något om samtiden?

Till Trygghetsstiftelsens omställningsprogram sparkas alltså skon (A43B), skottkärran (B62B) samt fingerborgen (D05B). Beprövade tekniker.

Hasbro, till nästa pjäsomröstning vill jag nominera följande figurer: Enhetschefen, uppfinnaren och ombudet! Nu lirar vi.

/Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Tidigare bloggat om Monopol:

Monopol stryker järnet
Jättemonopol inte patenterbart

Källa: DN, Lars Jakobsson

Lämna en kommentar

Filed under patent

Konstfull matematik i grönsaksdisken

Utbudet hos min lokala grönsakshandlare brukar, förståeligt nog, variera efter årstid. Nu under vintern kan jag välja bland rötter i flera nyanser av grått, svart, mörkrött och mörkgrönt. Men har jag tur finns det en grönsak som sticker ut: romanescon. Dels är den otroligt god, och dels är den ett matematiskt konstverk!

Ibland, när jag står vid grönsakerna och inte vet vad jag ska välja, dras min blick till en broccoli-liknande skapelse som ser ut som någon exotisk maträtt som fås på rymdstationen Babylon 5 i TV-serien med samma namn. Jag pratar om romanescon, denna såväl smakligt som grafiskt tilltalande gröna hybrid mellan broccoli och blomkål.

Broccolo_Romanesco_Close-up2

Närbild på en fin romanesco. Foto: Martin King.

Om du tittar närmare på denna kål så ser du att den består av många små kålhuvuden, som i sin tur består av små kålhuvuden, som i sin tur består av små kålhuvuden, som i sin tur består av små kålhuvuden, som i sin tur …ja, man kan bli snurrig för mindre.

Matten hjälper räta ut det krokiga

Mönstren, eller uppbyggnaden, som romanescon består av kallas fraktaler. En fraktal är en figur som liknar sig själv oberoende av i vilken skala den befinner sig. Detta betyder att jag kan zooma in på romanescon hur många gånger som helst och alltid se små romanesco-huvuden som består av ännu mindre romanesco-huvuden. Plötsligt känns romanescon som ligger i min kundvagn väldigt meta.

Det var matematikern Benoît Mandelbrot som myntade begreppet fraktal. Ordet kommer från latinets fractus som betyder bruten eller splittrad. Tidiga matematiker kallade dessa figurer för monster, eftersom man inte kunde räkna ut deras arealer med vanlig matte. De var för brokiga, för o-raka helt enkelt.

Mandelbrot studerade dessa monster och kom fram till att vår vanliga euklidiska geometri (du vet, den med gamla hederliga cirklar, koner och annat stilrent) inte räcker till för dessa figurer. Istället så började han integrera komplexa tal i sina beräkningar och fastställde att dessa figurer är matematiska objekt som kan användas till att förklara mycket som finns i vår natur. Han döpte dessa monster till fraktaler.

Romanescon är ett exempel på naturligt förekommande fraktaler. Ett annat exempel är kustlinjer, till exempel Sveriges kustlinje.

Upphovsrätt för fraktaler?

Det var även Mandelbrot som upptäckte fraktalen som kom att få hans namn: mandelbrot-mängden. Denna fraktal har också blivit berömd för sitt utseende. Många konstnärer, musiker och kreatörer inom diverse subkulturer har använt sig av denna fraktal för att pryda bilder, skivomslag, kläder och annat.
Så här kan mandelbrot-mängden se ut om man kör den matematiska formeln i en dator:

Mycket vackert, enligt min mening. Eftersom man kan skapa bilder på fraktaler som gjorts med hjälp av matematiska formler så ställer sig frågan om man kan ha upphovsrätt för en fraktal som man skapat själv.

Huvudregeln är att man inte kan få någon upphovsrätt till fraktalerna. Upphovsrätten gäller inte för ”automatgenererade” skapelser. Upphovsrätt gäller inte heller för metoder eller matematiska formler. Fraktaler som skapats i diverse datorprogram faller under denna kategori, och därför kan den som skapat denna fraktal inte räknas som upphovsrättsinnehavare. Däremot, om personen skapar konstnärliga bilder som innehåller fraktaler men även annat som är tillräckligt originellt, så blir skaparen innehavaren av upphovsrätten för hela konstverket.

Men patent då? Ingen teknik utan matte!

Matematiken genomsyrar inte bara vår omgivning. Den är grunden för all teknik! Då skulle man ju kunna tro att en person som uppfinner en matematisk formel skulle kunna patentera den.

Men nej, herr Mandelbrot kan inte få patent för sin formel. Den svenska patentlagen är mycket tydlig här:

”Som en uppfinning anses aldrig vad som enbart är

  1. en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod,
  2. en konstnärlig skapelse,
  3. en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram, eller
  4. en presentation av information. Lag (2007:516).”

Så tyvärr, varken patent eller upphovsrätt gäller för matematiska formler i sig.

Men det kanske är lika bra, eftersom detta gör att vi alla fritt kan skapa egna fina fraktaler! Det finns flera appar för mobilen där du kan skapa dina egna fantastiska mönster och zooma in i all oändlighet! Ett exempel är appen ”Visions of Chaos” som funkar för androider. Hur den fungerar ser du i videon ovan.

Jaha, allt prat om romanesco och Mandelbrot ( även tyska ordet för mandelbröd 🙂 ) har gjort mig hungrig. Internationella matematik-dagen till ära har jag inhandlat en romanesco. Så för min del blir det ugnsbakade fraktaler ikväll!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Konstfull matematik i grönsaksdisken

Filed under immaterialrätt

Vem äger pussyhaten?

pussyhat_wiki

Foto: Brian Allen, Voice of America / Wikipedia

 

En rosa stickad mössa med kattöron sprids över världen. Mössorna är för det mesta stickade hemma av olika privatpersoner, men följer alla en och samma beskrivning för att få de karakteristiska öronen. Den har blivit en symbol för jämställdhet och kvinnors lika rätt och värde. Men hur fungerar det egentligen med stickbeskrivningar och upphovsrätt?

Christian Nilsson, senior jurist på Patent- och registreringsverket, reder ut begreppen.

Vad gäller när det kommer till upphovsrätt och stickbeskrivningar?
Beskrivningen skyddas av upphovsrätt. Det skyddet uppkommer automatiskt, förutsatt att beskrivningen är tillräckligt originell. Upphovsrätten är alltså inget skydd som skaparen behöver söka.

Ok. Men om jag vill vara extra säker, kan jag då söka något skydd för en stickbeskrivning?
Du kan söka mönsterskydd för beskrivningen. Genom en mönsterskyddsregistrering får du ett bevis på att du har ensamrätt till din unika design.

Du skulle också kunna söka varumärkesskydd för utstyrseln (produktens utseende).

I fallet med pussyhaten, vem har upphovsrätten till stickbeskrivningen och till själva mössan som blir produkten av stickningen?
Det är skaparna till stickbeskrivningen som har upphovsrätten till såväl beskrivningen som till själva mössan, förutsatt att beskrivningen och mössan är tillräckligt originella. Med originell menas att den är resultatet av skaparnas egna intellektuella prestation.

Det innebär förstås inte att alla som stickar en mössa begår ett intrång i upphovsrätten. Det är upp till skaparna hur de vill använda sig av sin upphovsrätt.

Skaparna till pussyhaten sprider beskrivningen på internet själva och uppmanar andra att sticka och bära mössan. Har de ändå upphovsrätt?
Det spelar ingen roll hur skaparna väljer att sprida sin produkt, de har ändå alltid upphovsrätt. Skaparna kan mycket väl släppa sin produkt fri för alla att använda. Men tänk dig att någon helt plötsligt förvanskar mössan, till exempel genom att lägga till eller ta bort något, och börjar använda den i ett helt annat syfte. Då kan skaparna använda sig av sin upphovsrätt. Och den som har förvanskat mössan och gjort en för skaparna kränkande ändring har då gjort sig skyldig till intrång.

Skulle jag kunna söka designskydd för pussyhaten om jag sticker en?
Nej, det kan du inte. För att du ska få designskydd för mössan måste det vara en ny, inte tidigare känd design. Den som har skapat en ny design har visserligen tolv månader på sig att söka designskydd från det att designen blev känd. Men det gäller just skaparna, och ingen annan.

/Henrietta Thollén, kommunikatör på PRV

4 kommentarer

Filed under upphovsrätt

Rekordökning av beviljade patent

A_diptyk_kullager.jpg

Under 2016 beviljade det europeiska patentverket (EPO) 2661 patentansökningar från svenska företag – Det är den största ökningen på tio år.

– Ökningen är större än vad jag trodde även om svenska företag lämnar in förhållandevis många ansökningar till EPO, säger PRV:s generaldirektör Susanne Ås Sivborg och berättar även att vi i Sverige även är duktiga på att formulera patentansökningar.

Antalet inlämnade patentansökningar till EPO har däremot minskat med 7,4 %. Trots det ligger Sverige kvar i täten på den europeiska innovationstoppen då endast Schweiz och Nederländerna ligger före sett till patentansökningar per capita bland de 38 medlemsstaterna.

Sveriges Radio Ekot har intervjuat Susanne Ås Sivborg angående patentstatistiken.

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Rekordökning av beviljade patent

Filed under patent

Vem blir svensk mästare i innovation?

SKAPA-priset är landets största och mest prestigefyllda innovationspris. Priset har delats ut varje år sedan 1986. Vinnaren kan kalla sig svensk mästare i innovation. Vem vill du nominera?

skapa_liggande_utantext

SKAPA-priset är instiftat till minne av Alfred Nobel. Huvudsyftet med priset är att ge stöd till innovatörer för att de ska få möjlighet att utveckla sina innovationer till kommersiella produkter. Förutom det nationella SKAPA-priset, uppmärksammas även 24 länsfinalister. Som partner deltar PRV aktivt genom att bidra i SKAPA:s beredningsgrupp.

Hallå där, Magnus Leijel, enhetschef på PRV och medlem i SKAPA:s beredningsgrupp.

Vad gör SKAPA:s beredningsgrupp?

– Beredningsgruppen tar helt enkelt fram en short list med de bästa bidragen enligt SKAPA-prisets kriterier.

Hur arbetar ni?

– Vi är tio personer från olika håll i näringslivet som detaljstuderar alla ansökningar som kommer in från länen. Förra året var det runt 50 ansökningar. Vi rankar dem efter en mängd kriterier och lämnar sedan en kortare lista vidare till SKAPA:s jury som väljer ut pristagarna.

Vilken är din roll i beredningsgruppen?

– Min roll i sammanhanget är att bidra med en patentingenjörs granskande blick. Vid behov har jag även möjlighet att stämma av tekniska detaljer med någon speciellt kunnig på området ur vår fantastiska kunskapsbas bestående av 120 patentingenjörer inom alla teknikområden.

Varför är PRV aktiva inom SKAPA?

– Det är ett effektivt sätt att hålla kontakten med fristående innovatörer i alla delar av landet. Inte bara genom de som söker priset; de regionala prisutdelningarna är en viktig plattform för det fortsatta arbetet med, inte minst, de mindre aktörerna.

Nu är det hög tid att nominera till SKAPA-priset.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

 

Kommentarer inaktiverade för Vem blir svensk mästare i innovation?

Filed under patent

Immateriella rättigheter i skid-VM

Skid-VM i Lahtis pågår för fullt och för den som intresserar sig för immaterialrätt kan man konstatera att tävlingarna utgör en tummelplats för immateriella rättigheter. Åkarna utgör numera levande reklampelare för sponsorernas varumärken. Hur många kan man klämma in på en tävlingsdräkt? Och hur många patentskyddade lösningar hittar man på utrustningen och i vallabodarna? Ganska många vad det verkar.

Gott om varumärken i skid-VM i Lahtis. Foto: Aku Isotalo / LAMK.

Gott om varumärken i skid-VM i Lahtis. Foto: Aku Isotalo / LAMK.

Roligast är väl nästan Tv-intervjuerna efter loppen, när man ska klämma in så många företagslogotyper som möjligt på den yta som utgörs av mössa, bål, axel, skidspetsar, stavhandtag och vante. Jag brukar konstatera en imponerande samling. Gott om varumärken är det också på skyltar och portaler utmed spåren. Jag lägger ingen värdering i detta – det är fullt naturligt att företag här ser en möjlighet att exponera sina varumärken för en stor och bred publik.

”Och här kommer nr 17 och 48! Båda i neutral skiddräkt efter bråk med huvudsponsorn!” Foto: Vimar Ericsson, SvD arkiv.

”Och här kommer nr 47 och 48! Båda i neutral skiddräkt efter bråk med huvudsponsorn!” Foto: Vimar Ericsson, SvD arkiv.

Sneglar vi på patentskydden så är de såklart mindre synliga, men bindningar, skidstrukturer, skidvallor och även metoder för att bestämma skidans deformation är i stor utsträckning patentskyddade. Den intresserade kan själv titta på patentsökta eller patentskyddade lösningar i t.ex. Svensk Patentdatabas som nås vi prv.se. Förslagsvis kan man titta i följande CPC-klasser:

A63C 5/00 Skis or snowboards
A63C 5/003 . {Structure, covering or decoration of the upper ski surface}
A63C 5/04 . Structure of the surface thereof

C09G 3/00 Ski waxes

A63C 7/00 Devices preventing skis from slipping back

A63C 9/00 Ski bindings

G01M 5/00 Investigating the elasticity of structures
G01M 5/0041 . {by determining deflection or stress}
G01M 5/005 . . {by means of external apparatus, e.g. test benches or portable test systems}
G01M 5/0058 . . . {of elongated objects, …

Även andra hjälpmedel kan vara patentskyddade, såsom de omdiskuterade nebulisatorerna och inhalatorerna för behandling av luftrören:

A61K 9/00 Medicinal preparations characterised by special physical form
A61K 9/0078 . . . . {for inhalation via a nebulizer such as a jet nebulizer, ultrasonic nebulizer, e.g. in the form of aqueous drug solutions or dispersions}

A61M 15/00 Inhalators
A61M 15/0001 . {Details of inhalators; Constructional features thereof}

Tydligen finns de med doseringskontroll också:

A61M 15/0065 . {Inhalators with dosage or measuring devices}
A61M 15/0068 . . {Indicating or counting the number of dispensed doses or of remaining doses}

Vad man nu ska med det till.

I jakten på svenska guldmedaljer har jag själv gjort en djupdykning i patentlitteraturen där jag primärt letar efter följande metod:

Metod att frambringa en åtminstone första skidlöpare, företrädelsevis svensk sådan, en sträcka mellan 5 och 50 km, mellan en startlinje och en mållinje, kännetecknad av att åktiden mellan sagda startlinje och mållinje, för sagda åtminstone första skidlöpare, underskrider de individuella åktiderna för samtliga skidlöpare utöver sagda åtminstone första skidlöpare, på sagda sträcka.

Än så länge fruktlöst, men jag letar vidare.

 

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

 

 

 

2 kommentarer

Filed under immaterialrätt

Fokus Frankrike: internetsajter, upphovsrätt och illojal konkurrens

drew-coffman-158167

Det kan vara lätt att tänka att en Internetsajts utformning är så beroende av tekniken att det inte ger mycket utrymme åt den som ger den dess form och utseende. Så enkelt är det dock inte i Frankrike. 

Rättssystemet i Frankrike skyddar de flesta former av skapande, även om dessa sker i digitala former och används i kommersiellt syfte som via en sajt för e-handel. En färsk dom i Paris tingsrätts tredje kammare (den mest specialiserade inom immaterialrätt) har preciserat på vilket sätt en upphovsrättsinnehavare måste befästa sin upphovsrätt, men också villkoren för illojal konkurrens, ofta åberopad parallellt.

Flera domar gällande upphovsrätt har de senaste åren varierat i sina bedömningar av verkshöjd i upphovsrättsintrångsmål, men denna dom låter oss veta att en enkel beskrivning av formen helt klart inte är tillräcklig. Som exempel nämns att valet av vissa kontrasterade färger för sajten inte i sig fastslår ”estetik strävan” eller nedlagd ”personlig möda”. Hade dessa däremot befästs som ”spår av upphovsmannens personlighet” hade konkurrentens webbsajt likheter ansetts utgöra intrång.

För att illojal konkurrens ska befästas uttrycker domen att konkurrentens ansvarsgrundande beteende måste etableras. Det räcker alltså inte att påpeka att konkurrenten ändrat sin sajt efter att ha delgivits anmodan. Det krävs även att konsumenterna känner förvirring inför likheterna mellan konkurrenterna.

När man vill utöva försäljning i Frankrike är det alltså viktigt att inte bara söka juridisk rådgivning för att uppfylla bland annat de e-handelskrav Frankrike har, utan även tänka på att skapa sina egen logotyp, form och grafiska profil. Man bör veta att i Frankrike kan även köpevillkor omfattas av upphovsrätten…. Mer om detta i nästa artikel.

/Sara Byström – fransk advokat och medlem av franska advokatsamfundet i Paris

 

2 kommentarer

Filed under immaterialrätt