Fokus Frankrike: Photoshoplagen

drew-coffman-158167

Lite förvånande är det kanske att Frankrike har starkare regler än Sverige vad gäller retuschering av kroppsbilder på modeller, men så är fallet idag. Parallellt har vissa reklamkampanjer vänt på regeln och skapat stor succé…

Anledningen till att Frankrike sedan 1:a oktober 2017 kräver att kroppsretuscherade bilder som används i reklam utförligen ska märkas med inskriptionen ”Photographie retouchée” delas säkerligen även av Sverige.

Bilder där kroppsformen gjorts mindre eller större med hjälp av datorprogram som Photoshop skapar negativa normer. Vår ultravisuella värld där icke reella kroppar används för att sälja allt mellan försäkringar till krämer föranleder stora hälsoeffekter i form av ökat kroppsförakt men även till exempel anorexia, bland annat hos unga människor. Att inte respektera denna regel för bilder som fransk publik kan ta del av, kan därför åtföljas av böter på 37.500 € eller upp till 30% av reklambudgeten.

Bildbyrån Gettyimages beslut att inte längre acceptera i sin databas foton som visar retuscherade kroppar har inte bara förenklat för sina kunder men även genom detta lyckats med att skapa nästan lika stor uppmärksamhet som en PR-kampanj.

När man planerar en fotosession, en marknadsföringskampanj eller bara vill sätta upp bilder på sin e-handelssajt som är synliga i Frankrike, bör man alltså vara medveten om denna regel, oavsett var och när fotona tagits och varifrån modellen kommer.

För att skydda den offentliga hälsan och som komplement till denna regel, bör för övrigt även alla modeller som arbetar i Frankrike numera innehaett läkarintyg där deras BMI (Body Mass Index) intygas.

Långt ifrån att bara vara en laglig gräns ses idag vissa företag gå längre än lagen kräver och till och med vända upp och ner på regeln. Ett exempel kan ses i det franska klädföretaget Damarts kampanj där man helt sonika baserat hela kampanjen på att deras foton INTE är retuscherade. Även om dessa mest är modeller i porträtt eller halvfigur är det intressant att en lagtext kan föra en sakfråga längre än tänkt…

Parallellt har även den allmänna debatten fört kropps- och bildfrågan vidare. Genom att till exempel kräva att deras verkliga celluliter ska vara synliga och inte får retuscheras, har vissa modeller klart visat vägen. Vem vet om vi inte står inför en verklig förändring där frågan i framtiden kommer att vara utifall att Photoshop överhuvudtaget kommer att användas i kroppsbildsreklam…

Väl bemött !

/Sara Byström – fransk advokat, Medlem av Franska Advokatsamfundet i Paris

Fler inlägg med Fokus Frankrike:
Fokus Frankrike: Immaterialrätt och arbetsrätt
Fokus Frankrike: internetsajter, upphovsrätt och illojal konkurrens

 

3 kommentarer

Filed under immaterialrätt

Ny databas för kreativa verk

Upphovsrätten utgör den ekonomiska grunden för den kreativa industrin och stimulerar innovation, skapande, investeringar och produktion. Storskalig digitalisering och spridning av verk är ett sätt att skydda Europas kulturarv. Upphovsrätten är ett viktigt verktyg för att se till att den kreativa sektorn får ersättning för sitt arbete.

herrelosa1

Det finns miljontals herrelösa verk bland annat på bibliotek, på museer samt i film- och radioarkiv inom EU. Verken ska samlas i en gemensam databas hos EUIPO. Institutionerna som bevarar alla dessa verk kallas kulturarvsinstitutioner.

Ett herrelöst verk är ett verk vars rättsinnehavare är okänd eller inte går att finna. PRV är samordnare för registrering av herrelösa verk och tar emot anmälningar från kulturarvsinstitutioner.

Hur ska databasen användas?

Enligt ett EU-direktiv har kulturarvsinstitutioner fått möjlighet att digitalisera verk som anses herrelösa och tillhandahålla dem på begäran, till exempel på sin webbplats. PRV  är nationell samordnare för registrering av herrelösa verk, och har till uppgift att godkänna organisationers anmälan om status som kulturarvsinstitution.

Anmälningar som uppfyller kraven för att klassas som en kulturarvsinstitution vidarebefordras av PRV till EUIPO. Kulturarvsinstitutionen får sedan inloggningsuppgifter och kan därefter anmäla herrelösa verk för registrering i databasen.

Registreringen möjliggör för rättighetshavare att ge sig tillkänna för att kunna hindra fortsatt användning av verket och också ha rätt till viss ersättning från den som använt verket. Genom databasen får både kulturarvsinstitutioner, rättsinnehavare och allmänhet tillgång till gemensam och enhetlig information om herrelösa verk.

/Oscar Dieden – kommunikatör PRV

Lämna en kommentar

Filed under upphovsrätt

PRV pratade för fulla hus i Uppsala

”En orm!” ropar en student. ”Precis!” svarar jag. ”En orm som dricker ur en skål – hälsans gudinna Hygiea brukar avbildas så”. Hela Häggsalen vänder sig mot killen på sista rad som just briljerat i allmänbildning. Själv fick jag googla.

PRV varskor studenterna om värdet av en genomtänkt immaterialrättsstrategi. Foto: Anna Eriksson

Kanske lite opedagogiskt av mig att visa en logotyp från 70-talet, som ju egentligen inte behövdes? Eller, ja, inte just då. Eller, jo, men inte så mycket. Meningen med ett varumärke är ju att skilja egna varor och tjänster från andras. Och det drällde ju precis inte av konkurrens till apoteksmonopolet…

Sedan avregleringen 2009 har dock hela Sveriges apotek en hoper konkurrenter. Ormen och skålen vet idag sitt värde, även om ormen fått sätta tungan till.

Föreläsningen på Ångström flyter på i gemyt och gemytligare efterhand som studenterna avrundar sina lunchlådor. Eventet ingår i jobbmässan Utnarm och sålde slut snabbare än en Katy-Perry-konsert. Nästa år har vi fler biljetter.

Vi är förstås i Uppsala för att ragga arbetskraft, men lika mycket för det högre syftet att utbilda morgondagens företagsledare, styrelseledamöter, uppfinnare och utvecklare i värdet av immaterialrätten och en genomtänkt strategi.

Det är viktigt att skaffa sig koll på sina egna kända och okända värden, liksom konkurrenternas kreationer, patent, varumärken och designskydd.

Många av de närvarande kanske aldrig kommer sätta sin fot på Valhallavägen 136, PRV Stockholm, eller Kungsgatan 8 i Söderhamn. Men en sak vet jag: Framför mig sitter Sveriges framtid!

Vi ses i mässmontern på Utnarm nästa torsdag!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Lunchföreläsning på Ångström med förköp och eftersläpp… Foto: Stefan Hultquist

Kommentarer inaktiverade för PRV pratade för fulla hus i Uppsala

Filed under immaterialrätt

Mer innovation – ökat krav på kompetens

PRV arbetar aktivt med att stärka Sveriges innovationsförmåga. Just innovation är ett nyckelbegrepp för samhället i allmänhet och PRV i synnerhet. Fokus på innovation ställer dock krav med ett ökat behov av personer med kompetens inom immaterialrätt.  

Att skydda innovationer och affärsverksamheter med patent, varumärken, designskydd och domännamn över hela världen kräver goda kunskaper om design-, varumärkes- och patenthantering. Just det vill Affärshögskolan i Karlstad ta fasta på, som nyligen sjösatt en IP-Paralegal-utbildning. Som IP-Paralegal arbetar man med olika slags hanteringar av immaterialrätt, främst hantering, registrering, nyttjande och koordinering av immaterialrätt.

PRV-bloggen fick en pratstund med utbildningsledaren Malin Pfeiffer.

Ny utbildning, varför då? 

För att det inte fanns någon IP Paralegalutbildning någonstans för dem som inte blir internutbildade i ett företag. Denna Yrkeshögskoleutbildning blandar teori och praktik.

Hur ser behovet ut?

Utbildningen skapades efter att näringslivet tryckt på och sagt att den saknas. Vi har märkt att företag från flera delar av landet hört av sig och vill ha en praktikant hos sig.

Vilka söker utbildningen?

Det är en mix av bakgrunder på våra sökande. Det är en ettårig utbildning på Distans vilket gör att några är tjänstlediga från sina jobb, några har stöd av sin arbetsgivare. Det finns en utvecklingsplan inom deras företag och andra var nyfikna på att göra något nytt. Några har flera års studier bakom sig sedan förut och några kommer direkt från gymnasiet.

Hur har utbildningen bemötts ute i arbetslivet?

Många företag har hört av sig med frågor om praktikanter och om man kan vara med på något sätt. Som yrkeshögskola är våra föreläsare också från näringslivet och myndigheter. Det närmar sig den första praktikomgången och då är det förstås extra viktigt att näringslivet har ett intresse så att våra 33 studerande kommer ut på praktik. Eftersom eleverna finns i hela landet så är vi extra nyfikna på vilka sorts företag de kommer att göra praktik på men alla kommer att kunna göra praktik i ett företag.

Assistensdagen 2017 kommer Malin att ytterligare presentera utbildningen.

Den 16 november arrangerar PRV den årliga Assistentdagen, en återkommande utbildningsdag för IP Coordinators, Paralegals, assistenter och övriga administratörer som arbetar med immaterialrätt. Assistentdagen är ett återkommande event där vi riktar ljuset mot aktuella och intressanta ämnen. Ofta löper en röd tråd genom programmet, till exempel hur påverkas vårt arbete av en ökad globalisering, vad händer när vi får fler internationella kontakter och hur vässar vi vår kommunikation i ett kulturellt perspektiv. På årets upplaga lyfts bland annat immaterialrätt i Kina, Pool Patent och Formgivning.

/Oscar Dieden – kommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Mer innovation – ökat krav på kompetens

Filed under immaterialrätt

Spöktakulära varumärken i en klass för sig

photo-1421885568509-8d5319e54d89I tider av Halloween och Alla helgona är spöken ett flitigt förekommande element. Genom gammal folktro och parapsykologi har spöken, gengångare och vålnader beskrivit en avliden persons ande, själ eller immateriella skuggbild. De vetenskapliga bevis för spökens existens lyser dock med sin frånvaro, trots otaliga tester och experiment.

Men hur ser det ut med ockulta varumärken. PRV-bloggen gjorde en simpel slagning på ordet Ghost i Svensk varumärkesdatabas. Inte helt oväntat visade det sig att varumärken kopplat till olika former av underhållning dominerar. Här är de tre mest frekventa klasserna vid slagning på ordet Ghost.

  • Klass 28 omfattar huvudsakligen leksaker, apparater för spel, sportutrustning, varor för nöjen och skämtartiklar, liksom vissa varor för julgranar.
  • Klass 41 omfattar huvudsakligen tjänster som utförs av personer eller institutioner med syfte att utveckla människors eller djurs mentala förmåga samt tjänster som avser att roa, underhålla eller fånga uppmärksamhet.
  • Klass 42 inkluderar huvudsakligen tjänster utförda av personer, individuellt eller kollektivt, som kan hänföras till teoretiska och praktiska aspekter av komplexa verksamhetsområden; sådana tjänster utförs av yrkesgrupper till exempel kemister, fysiker, ingenjörer eller datorprogrammerare.

I PRV:s Svensk Varumärkesdatabas finns varumärkesansökningar och varumärkesregistreringar som gäller i Sverige. Databasen har uppgifter om varumärkets innehavare och/eller vilka varor eller tjänster som varumärkesansökan eller varumärkesregistreringen omfattar.

Mer immaterialskräck

Sugen på mer läskig läsning? Här finns övriga inlägg om immaterialskräck!

Skräckpatent
Rysarna som skrämmer bäst
Immaterialskräck i godishyllan

/Oscar Dieden, kommunikatör på PRV

3 kommentarer

Filed under varumärke

Skräckpatent

Nej, inte uppenbart usla patent och patentansökningar, utan sådana som kan relateras till skrämselutstyrslar eller skrämselmetoder. PRV-bloggen fortsätter på temat Halloween och kollar upp patentsökta lösningar som kan vara användbara i skrämselsyfte.

”…the corpse will be maintained for an indefinite period in a perfect and life-like condition…”

Lite svårsökt visar det sig vara. Några självklara patentklasser för spökdräkter och liknande hittar jag inte, men följande torde vara relevanta:

A63J7/005Disguises for one or more persons for life-like imitations of creatures, e.g. animals, giants

A41G7/00Masks or dominoes for concealing identity, e.g. for theatrical use

Sedan finns ju en i sammanhanget mer makaber ingång, om man av en händelse vill ta med sig några zombie-kompisar på bus- eller godisrundan:

A01N1/00Preservation of bodies of humans or animals, or parts thereof

I den sistnämnda hittar jag just Method for preserving the dead, från vars patentskrift US748284 A ovanstående illustration är tagen.

Övriga ”fynd” värda att nämnas:

Utfällbara huggtänder, se US4676500 A. En bettskena som monteras i överkäken och där huggtänder fälls ut när man biter ihop tänderna.

Blödande skelettmask, se US6093475 A. En riktigt läskig variant där masken innefattar kanaler och munstycken varigenom låtsasblod pumpas ut via en elektrisk pump.

Halloween förknippas ju också med ljusförsedda pumpor med utskurna ansikten, vilka enligt irländsk sed ska relatera till smeden Jack som var för ond för att komma in i himlen, men som även lurade djävulen så att han inte fick komma in i helvetet heller. Dömd att irra runt som osalig ande på jorden bad han djävulen om något att lysa upp sin väg med. Djävulen kastade då några glödande kol till Jack som han lade i en ihålig kålrot som lykta.

Nåväl, de där hålen är inte helt enkla att skära ut i pumpan. Här finns det dock patentsökta lösningar att tillgå, t.ex. i klassen B26B29/063Arrangements for guiding hand cutting tools for food related applications.

Se t.ex. US3965574 A, Apparatus for forming a jack-o-lantern. En välvd skiva som spänns över pumpan och som innefattar spår för däri anordnade skärverktyg, varigenom ett ansikte enkelt skärs ut i pumpan. Fiffigt.

Skärverktyg för Halloween-pumpor.

Mer immaterialskräck

Sugen på mer läskig läsning? Här finns övriga inlägg om immaterialskräck!

Spöktakulära varumärken i en klass för sig
Rysarna som skrämmer bäst
Immaterialskräck i godishyllan

Kom ihåg; bus. Inget godis.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

3 kommentarer

Filed under patent

Rysarna som skrämmer bäst

daniel-jensen-354568

Photo by Daniel Jensen on Unsplash

Vi gillar att bli skrämda. Deckare och thrillers i bokformat säljer som aldrig förr och på bio toppar filmatiseringen av skräckmästaren Stephen Kings bok ”Det”. För dig som hellre vill titta hemma har vi scannat streamingsajterna HBO och Netflix inför Halloween. Så kryp upp i soffan, dra filten lite närmare och gör dig redo för rys.

”Film är bäst på bio” är en gammal slogan som många skriver under på. Och visst är det något speciellt med att sjunka ner i sammetsfåtöljerna med popcorn i handen när mörkret sänker sig över salongen.

Vill du hellre mysa hemma, välj en film eller serie från någon av alla lagliga streamingsajter som Netflix, SF Anytime, Viaplay, C More eller HBO. På filmsajten IMDB finns tips och bakgrundsinformation om allt från skådespelare och filmmiljöer till betyg och filmforum.

här tycker PRV om streaming och nedladdning.

Numera är det även lätt att ta med favoritserien på semestern. I våras röstade EU-parlamentet igenom en överenskommelse, den s.k. Portabilitetsförordningen, som innebär att du kan ta med tjänster som Netflix och Spotify till ett annat EU-land.
Läs mer om det här.

Är du sugen på att skriva ditt eget filmmanus eller skräckroman men har svårt att komma igång? Ta hjälp av den bäste och läs Stephen Kings klassiska och välrenommerade bok ”On Writing: A Memoir of the Craft”. Boken är en både en självbiografi och en handbok i skrivande.

Här är bloggredaktionens bästa tips på thrillers, skräck och sci-fi inför Halloween: (betyg från IMDB)

Memento (2000), betyg 8,5
Även om Leonard Shelby med sina dyra kläder, sin Jaguar och sina pengar verkar vara en framgångsrik affärsman, går hans liv bara ut på en sak.
HBO

Låt den rätte komma in (2008), betyg 7,9
Tolvårige Oskar mobbas av sina klasskamrater. Hans önskan om en vän verkar slå in när han träffar Eli, en blek och allvarlig flicka som bara går ut på natten.
HBO

Sweeny Tood (2007), betyg 7,4
Efter att ha suttit oskyldigt fängslad sopar en hämndlysten mördare igen sina spår med hjälp av en bagare, vars köttpajer gör succé i London.
Netflix

The Conjuring 2 (2016), betyg 7,4
En ensamstående mamma med fyra barn terroriseras av onda andar. Spökjägarna Ed och Lorrain Warren tar sig an fallet.
Netflix

The descent (2005), betyg 7,2
Ett år efter att en fruktansvärd olycka inträffat ses sex tjejkompisar igen för sitt årliga äventyr. Den här gången åker de till Appalacherna för att utforska grottor.
HBO

10 Cloverfield Lane (2016), betyg 7,2
En kvinna råkar ut för en bilolycka precis efter att hon har gjort slut med sin fästman. Hon vaknar upp i en bunker, där en man bor som påstår att världen har gått under.
Netflix

The Cabin in the woods (2012), betyg 7,0
Fem vänner lånar en stuga i skogen för en trevlig helg. Reglerna är tydliga – och när de bryts måste alla betala.
Netflix

The Host (2006), betyg 7,0
Föroreningar har skapat ett monster i floden. När monstret rövar bort en ung flicka ger hennes pappa sig ut för att rädda henne.
Netflix

Super 8 (2011), betyg 7,0
Sex vänner blir vittnen till en tågolycka i samband med att de spelar in en Super 8-film.
HBO

The invitation (2016), betyg 6,7
En man tackar ja till en middagsbjudning hos sin före detta fru och hennes nya man men någonting mörkt sjuder under ytan på festen.
Netflix

Paranormal Activity (2007), betyg 6,3
Ett ungt par flyttar in i ett villaområde och blir störda av en okänd närvaro.
HBO

Dark Skies (2013), betyg 6,3
Ett par har svårt att övertyga sina vänner och grannar om att en utomjording varje kväll tar sig in i deras hus.
Netflix

The Cell (2000), betyg 6,3
Jennifer Lopez spelar psykoterapeuten Catherine Deane, en kvinna som har utvecklat en metod för att komma åt andra personers undermedvetna.
HBO

Källor:
https://www.netflix.com/se
https://se.hbonordic.com/
http://imdb.com

Mer immaterialskräck
Sugen på mer läskig läsning? Här finns övriga inlägg om immaterialskräck!

Spöktakulära varumärken i en klass för sig
Skräckpatent
Immaterialskräck i godishyllan

Happy Halloween!

 

/ Siljastina Rönnkvist, kommunikatör på PRV

 

3 kommentarer

Filed under immaterialrätt

Immaterialskräck i godishyllan

Snart är den här, årets roligaste dag (enligt undertecknad): Halloween! Varje år blir vi fler och fler som gärna låter sig skrämmas av spöken, gastar, zombier och häxor!  Och vi blir också fler som hivar i sig förSkräckliga mängder av läbbigt godis som till exempel vampyrtänder, fladdermöss, döskallar och annat smarrigt.

Utbudet av läskigt godis växer för varje år, och de flesta av dessa har en eller annan immaterialrättslig registrering. I undersökande syfte har jag tagit en djupdykning i godishyllan för att locka fram immaterialskräcken.

Skrämmiga varumärken i en klass för sig

Samtliga varumärken som jag tuggat i mig har en varumärkesregistrering. Det finns olika typer av varumärken, till exempel ett ord, en figur eller en utstyrsel.

När man ansöker om en varumärkesregistrering måste man välja för vilken varu- eller tjänsteklass varumärket ska gälla för. Klasserna samlas i den så kallade Niceklassificeringen, som är ett internationellt klassningssystem, och som omfattar 45 klasser. Dessa klasser kan sedan delas in i underklasser.

Godiset som jag (och mina kära kollegor på bloggredaktionen) mumsat på är oftast registrerat för klass 30. Denna klass gäller för bland annat ”Kaffe, kaffeersättning, te och kakao, inkluderande drycker därav, socker och naturliga sötningsmedel; mjöl och näringspreparat tillverkade av spannmål, frukostcerealier, pasta och andra degprodukter, pizzor, piroger, pajer, bröd, konditorivaror och godsaker, inkluderande chokladprodukter och godis; glass, yoghurtglass och isglass; salt, senap, ketchup, vinäger, såser, kryddor, snacksprodukter i form av popcorn och majschips samt snacksprodukter baserade på majs, ris, korn, råg eller bakverk.” Vill man registrera ett varumärke i klass 30 väljer man ett eller flera varutyper ur denna klass i sin ansökan.

Till exempel de alltid lika vita och vassa vampyrtänderna: För dessa har Cloetta registrerat ordet ”VAMPYR” i klass 30, för varutyperna kaffe, te, kakao, socker, ris, tapioka, sago, kaffeersättning; mjöl och näringspreparat av säd, bröd, käx, kakor, bakverk och konditorivaror, glass; honung, sirap; jäst, bakpulver; salt, senap; peppar, ättika, vinäger, såser; kryddor; is.

Ytterligare ett gastkramande exempel är hallon- och lakritsskallen, du vet, den svart-röda, platta döskallen som både är fin, läskig och god. Den har företaget Bubs valt att registrera som ord-varumärke i klass 30, för varutyperna konfektyrer och godis.

Det finns godis som är registrerade som flera varumärkestyper. Det klassiska, men inte särskilt läskiga, exemplet är Ahlgrens bilar.

Dessa bilar är registrerade som ordvarumärke, figurvarumärke och utstyrsel-varumärke. Med utstyrsel menas att själva varan eller varans förpackning har en speciell form. För att märket ska bli registrerat krävs det att utformningen skiljer sig markant från det som är vanligt på marknaden.

Design som ger kalla kårar

Godisbitar som har en speciell utformning kan vara designregistrerade. Under mina efterforskningar i godisaffären har jag hittat ett godis som har en designregistrering. Det är hallon-lakritsskallen som har en designregistrering. Den här läckra döskallen är alltså både varumärkesregistrerad och designregistrerad. Du hittar registreringen i Svensk designdatabas under nummer 78957.

Men nog om det. Jag måste fixa påfyllning med godis, har nämligen hört ryktas att ungarna på gården planerar sin årliga bus-eller-godis-turné. Då gäller det att bunkra upp så det inte blir bus.

Tips: Frukt funkar inte! Testade det förra året, men det blev bus i alla fall. You have been warned!

Mer immaterialskräck

Sugen på mer läskig läsning? Här finns övriga inlägg om immaterialskräck!

Spöktakulära varumärken i en klass för sig
Skräckpatent
Rysarna som skrämmer bäst

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

 

3 kommentarer

Filed under immaterialrätt

Vilka immateriella tillgångar har ditt företag?

Så mycket som 80 procent av företagens värden ligger i de immateriella tillgångarna. Företag som utvecklar och vårdar sina tillgångar har högre lönsamhet än de som inte gör det.

Vilka immateriella tillgångar har ditt företag? Och hur hanterar du dem på bästa sätt? Genom att genomföra PRV:s företagstest Genomlysningen får du veta svarar.

Tolv snabba frågor som tar max tre minuter av din tid. Förhoppningsvis visar testet att ditt företag har gott om värdefulla tillgångar. Efter genomfört test kan du läsa mer om dem och hur ni gör för att skapa affärsnytta och nya möjligheter.

Nästa steg är att fundera över hur du ska gå tillväga för att förvandla era immateriella tillgångar till intäkter, konkurrensfördelar och nya affärsmöjligheter. Det gör du bäst tillsammans med en erfaren (och oftast kostnadsfri) rådgivare.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Vilka immateriella tillgångar har ditt företag?

Filed under immaterialrätt

Forskare och doktorander ska lära sig mer om immaterialrätt

Foto: Stefan Stefancik / Unsplash

PRV har på uppdrag av regeringen inlett en satsning på att höja kunskapen bland doktorander och forskare om immateriella tillgångar och immaterialrätt.

Satsningen är en del i ett uppdrag från regeringen som innebär att PRV ska arbeta för att höja kunskapen bland universitet och högskolor om immateriella tillgångar och rättigheter, samt forskares och doktoranders kompetens inom dessa områden.

– På universitet och högskolor skapas ständigt nya immateriella tillgångar, till exempel forskningsresultat, mjukvara, databaser, text, foto och uppfinningar. För att kunna hantera dessa tillgångar och nyttiggöra dem på bästa sätt är det viktigt att ha grundläggande kunskaper om upphovsrätt, patent, design- och varumärkesskydd, säger Maziar Soltani, enhetschef på PRV och ansvarig för denna satsning.

Skräddarsydd utbildning för att stärka den immaterialrättsliga kompetensen
Inom ramen för denna satsning har PRV bland annat tagit fram en utbildning som erbjuds universitet och högskolor. Tredagars-utbildningen anpassas efter varje lärosätes önskemål och erbjuds i samarbete med respektive lärosäte. Utbildningen fokuserar på att förmedla grundläggande kunskaper om immaterialrätt, hur man kan hitta patentinformation inom relevant teknikområde och hur man som forskare eller doktorand kan nyttiggöra sin forskning i olika sammanhang.

För närvarande erbjuds utbildningen på flera lärosäten, som till exempel Uppsala universitet, Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan, KTH. På KTH i Stockholm har man haft utbildningen ett flertal gånger. Vid det senaste tillfället var det drygt 35 doktorander och forskare som hade anmält sig. De kom från nio olika områden, till exempel datavetenskap, kemi och elteknik.

–Ett syfte med utbildningen är att ge doktorander och forskare de verktyg de behöver för att kunna hitta information i publika patentdatabaser. Det handlar om användbar information som är relevant för deras forskningsarbete, och som ofta inte finns på annat håll, säger Maziar, och fortsätter: Dessutom vill vi ge dem de kunskaperna de behöver för att aktivt kunna ta ställning till offentliggörande av forskningsresultat, och möjligheten att senare kunna hantera resultaten strategiskt.

Om regeringsuppdraget
Uppdraget att öka kunskapen om immaterialrätt bland universitet och högskolor sträcker sig till och med år 2019. Under den tiden ska PRV verka för att skapa förbättrade förutsättningar för unik, effektiv och internationellt gångbar forskning vid svenska universitet och högskolor, som i sin tur leder till ökad tillväxt i Sverige.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

1 kommentar

Filed under immaterialrätt