Co-branding med värmländska smaker

Foto på Hans Skan på Wermlands Brygghus. Foto: Lars Carlén

Entreprenören och grundaren Hans Skan på Wermlands Brygghus. Foto: Lars Carlén

Intresset för öl växer och det är en marknad där allt fler konkurrerar med nya grepp och traditionell marknadsföring. Wermlands Brygghus insåg betydelsen av sitt varumärke och har registrerat det.

Co-branding mellan Wermlands Brygghus och Löfbergs
På initiativ av Löfbergs har Wermlands Brygghus tagit fram en kaffestout som innehåller kaffe från Löfbergs. Det är en nischad produkt som tog lång tid att få fram. För Wermlands Brygghus innebär den att kunna erbjuda en annorlunda produkt och för Löfbergs är det ett sätt att bidra till en innovativ produkt där kaffe är en ovanlig och spännande ingrediens i öl. Samarbetet med Löfbergs ger extra tyngd åt varumärket Wermlands.
Läs mer om Co-branding på prv.se

Öletiketterna förmedlar historia
Företaget  Wermlands Brygghus grundades 2012 och varumärket registrerades 2013. Varumärket kommunicerar historiska kopplingar som går långt bak i tiden. Dels genom att använda flaskor i en design som ser gammeldags ut, dels genom att använda gamla fotografier på öletiketterna. I arbetet med att ta fram en grafisk form är det en fördel att arbeta med designskydd för att ta hand om sina immateriella tillgångar.

Värmländska smaker i kulturhistoriska miljöer – en podd
Många nya varumärken knyter an till lokala traditioner som hänger samman med platsens unika förutsättningar och kulturhistoria. I ett tidigare inlägg har vi diskuterat geografiskt ursprung och dess betydelse för varumärken. Det är ett stort och intressant ämne i sig: Helgens festmåltider – med geografiska varumärken.

I podden Värmländska smaker som produceras av Lars Carlén kan du lyssna till hur fler företagare i Värmland arbetar och tänker kring den kulturhistoriska platsen kopplat till sitt varumärkesarbete.

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

1 kommentar

Under varumärke

En vegetarisk dag med kocken och entreprenören Eugen Stolin

Chokladpraliner som är växtbaserade. Foto: Mykola Bondarenko

Chokladpraliner som är växtbaserade. Foto: Mykola Bondarenko

Idag firas den nationella vegetariska dagen, med syfte att uppmuntra till en hållbar livsform med låg inverkan på klimatet. I vår bloggserie #deglobalamålen uppmärksammar vi FN:s agenda 2030 och olika initiativ som bidrar till att nå dessa mål. Här intervjuar jag kocken och entreprenören Eugen Stolin som uteslutande arbetar med växtbaserad mat om hur han tänker kring immateriella tillgångar.

Eugens arbete som kock, företagare, kursledare och entreprenör bidrar till flera mål i agendan; mål 13 som handlar om att bekämpa klimatförändringarna, mål 2 Ingen hunger, mål 3 Hälsa och välbefinnande och mål 12 Hållbar konsumtion och produktion, för att nämna några målsättningar i FN:s agenda.

Växtbaserad mat
Kocken Eugen Stolins strävan är att lyfta det växtbaserade köket till en kvalitativ och inspirerande höjd. Som grundare av Vegetariska Kockars Förening och tävlingsledare för den växtbaserade mattävlingen – Plantable Cooking Contest – är han väl insatt i utvecklingen av växtbaserad mat. Hans senaste satsning är lyxchoklad, Pure Joy, som skapar lyxiga, handgjorda praliner med enbart ingredienser från växtriket.

Har du sökt varumärke?
– Pure Joy befinner sig i starten och vi har inte gjort det ännu, av olika skäl. Förhoppningsvis kan vi knoppa av denna satsning i ett eget företag och då kommer vi att behöva tänka igenom hur vi skyddar varumärket. Mattävlingen Plantable Cooking Contest är däremot ett registrerat varumärke, berättar Eugen.

Är du rädd för att bli kopierad?
– Både ja och nej. Mycket av det vi gör handlar om hantverk som är svårt att kopiera. Att skapa mat handlar ofta om mode och inspiration från andra kockar och konditorer, plus att upphovsrätt inte gäller recept. Så det är svårt att förebygga kopiering inom mitt område. Vi lägger ner mycket arbete på att hamna högt upp i sökresultaten. Det är viktigt att jobba med text och bild på våra produkter för att synas på ett bra sätt. Ibland förekommer det att hela webbsidan blir kopierad, inklusive texter och bilder, för att kapa trafik. Det vill man som företagare inte bli utsatt för. Det är troligen den vanligaste formen för piratverksamhet som vi kan råka ut för. Därför är vi noga med att bevaka sökresultaten och hur vi förekommer på internet.

Hur ser du på att designskydda kartonger och praliner?
– Delar i vår grafiska profil och våra designade askar går att skydda med designskydd. Det är något vi kommer att göra längre fram. Våra handmålade praliner skyddar vi inte för vi ser det som konst och här gäller upphovsrätten, ifall de är tillräckligt unika. I formgivningen av våra praliner inspireras vi ofta av andra konstnärer och olika stilar. Pablo Picasso lär ha sagt ”Good artists copy; great artists steal”. Jag tanker ofta på att inspiration från människa till människa är en viktig drivkraft för kreativitet och innovation. Det är också grunden för den förening jag har grundat, Vegetariska Kockars Förening.

Hur bidrar kurser till att öka de immateriella tillgångarna?

Eugen Stolin och Mykola Bondarenko, kollegor och pralintillverkare.

Eugen Stolin och Mykola Bondarenko, pralintillverkare

– Vi bygger vårt varumärke på hantverk och kvalitet. Att erbjuda kurser i hur man jobbar med choklad och skapar praliner, hjälper oss att förmedla kunskap om hur mycket arbete som ligger bakom. När man som konsument saknar den insikten har man svårt att sätta värde på arbetet. I matlagning fokuserar man ofta enbart på råvarorna och ser då inte hur mycket kunskap, kraft och tid det tar att skapa enastående rätter och produkter.

Hur ser du på möjligheterna att skala upp din verksamhet?
– Det viktigaste i mitt hantverk är dess själ. Det bästa sättet att skala upp är att inspirera och lära andra människor om det jag själv brinner för, att skapa förutsättningar för nästa generation att vilja fortsätta arbeta med skapande för ett växtbaserat kök. Att ”skala upp” i mitt fall får varken handla om volymer eller effektivisering där maskiner tar över för att öka lönsamheten. Det måste handla om själen. Därför har jag inga direkta planer på att erövra internationella marknader eller kunna erbjuda våra praliner till hela Sveriges befolkning.
– Men för att ändå belysa frågan vill jag berätta att vi har långsiktiga planer på att lansera Plantable Cooking Contest på andra marknader. Poängen med tävlingen är att bjuda in matlagare som tillsammans skapar spännande och innovativ växtbaserad mat till skillnad från att enbart tävla mot varandra. Det konceptet vill vi förmedla vidare och sprida, förklarar Eugen.

Tack för samtalet och lycka till med ditt företagande!

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Testa ditt företag!
Gör en genomlysning av ditt företag och hitta dina dolda immateriella tillgångar med vårt smarta test.

FN:s globala mål
Länkar till andra inlägg i serien #deglobalamålen

3 kommentarer

Under innovation

Genomlysningen – vi hjälper företag att hitta sina immateriella tillgångar

Från november 2018 till januari 2019 lyfter PRV företagstest ”Genomlysningen” – ett test som ska hjälpa företag att identifiera och hitta sina dolda immateriella tillgångar.

Anna Lundqvist och Anton Blomberg är ansvariga för målgruppen SMF (små och medelstora företag, upp till 249 anställda) på PRV. Bloggredaktionen har träffat dem för att prata om varför det är viktigt att få företagare att förstå betydelsen av rätt hantering av immateriella tillgångar för ökad tillväxt och framgångsrik försäljning.

Testet går ut på att hjälpa företagare att hitta sina immateriella tillgångar – varför tror ni att de behöver hjälp med det? Företagare har mycket att stå i.

De ser ofta det som är mitt framför näsan och tänker inte på att de har många fler värden än så i bolaget. Att deras egen know how, kundregister eller avtal av olika slag skulle vara en konkurrensfördel tänker de inte alltid på, säger Anna.

Det är inte alltid man som företagare sätter sig ner och funderar över vilka tillgångar man faktiskt har. Genom att göra testet får man fundera igenom det och hjälp med hur man kan hantera dem, tillägger Anton.

Immateriella tillgångar är ju ett ganska abstrakt begrepp. Kan ni ge exempel på immateriella tillgångar som ett företag kan ha? Och vilka immateriella tillgångar har PRV? Förutom de jag gav exempel på (och som kanske är de vanligaste) så är spetskompetens, dokumentation av arbetsmetoder och företagshemligheter vanliga. PRV har till exempel varumärke, upphovsrätt, domännamn, avtal, spetskunskap, know-how, databaser, för att bara nämna några, säger Anna.

Ja, och medarbetarna på PRV besitter spetskompetens, vilket också är en immateriell tillgång, säger Anton.

Tack för samtalet!

Vill du testa ”Genomlysningen”? Du hittar företagstestet här.

//Margarita Linné, kommunikatör på PRV

1 kommentar

Under immaterialrätt

Helgens festmåltider – med geografiska varumärken

Geografiska namn i varumärken. Hur funkar det?

Geografiska namn i varumärken. Hur funkar det?

Jokkmokks korv, Kalix Löjrom, Nyåkers Pepparkakor, Västerbottensost Bollnäsfil, Grythyttan vin, Frödinge Ostkaka och Skånsk Spettkaka. Vad har dessa varor gemensamt förutom att de är klassiker på storhelgernas uppdukade bord?

Det finns en mängd registrerade varumärken som innehåller geografiska namn, men geografiska namn kan inte användas hur som helst i varumärken. Ett varumärke som till exempel består av texten Skåneglass kan bedömas ha särskiljningsförmåga, medan de två beståndsdelarna Skåne och Glass inte har det.

Ett varumärke ska inte kunna förväxlas med andra – ha särskiljningsförmåga
Ett grundläggande krav för att få varumärkesskydd är att varumärket har särskiljningsförmåga och inte kan förväxlas med andra. Ett exempel på när ett varumärke anses sakna särskiljningsförmåga är när det enbart visar en varas eller tjänsts geografiska ursprung. Ett syfte med att i varumärkeslagen begränsa användningen av geografiska namn ligger i allmänintresset av att geografiska namn kan användas fritt av alla.

Det finns ett näringsmässigt intresse av att det som i praktiken används och uppfattas som ett varumärke även ska kunna skyddas som ett sådant. Därför finns det många registrerade varumärken som innehåller geografiska namn. Skyddet för dessa varumärken är begränsat på så sätt att ensamrätten till ett varumärke inte ger ett självständigt skydd för den del av varumärket som i sig saknar särskiljningsförmåga, till exempel Skåne.

Geografiska namn
Ortsnamn och andra geografiska namn som används i näringsverksamhet kan delas upp i olika kategorier. Det finns geografiska beteckningar som används som ursprungsindikatorer för de varor och tjänster som marknadsförs. De avser att visa på ett visst geografiskt ursprung och koppla produkter och tjänster till särskilda kvaliteter och egenskaper som förknippas med den specifika platsen. Bland dessa indikatorer innefattas skyddad ursprungsbeteckning och skyddad geografisk beteckning.

Dessa geografiska beteckningar kan användas av vilken näringsidkare som helst, förutsatt att kraven uppfylls. De innebär alltså (till skillnad från varumärken) ingen ensamrätt, utan kan snarare beskrivas som en konkurrensfördel. De kan inte för sig registreras som ett varumärke.

Skyddad ursprungsbeteckning
Den skyddade ursprungsbeteckningen, till exempel Kalix Löjrom, har stark anknytning till den aktuella platsen och får endast användas för produkter som härstammar från en viss plats och vars egenskaper är beroende av den geografiska platsens naturliga och mänskliga faktorer. För att uppfylla kraven för användning av en skyddad ursprungsbeteckning krävs att samtliga led i produktionen (råvaruproduktion, bearbetning och beredning) sker inom området.

Skyddad geografisk beteckning
För en skyddad geografisk beteckning (till exempel Skånsk Spettkaka) är kraven mindre strikta. Den identifierar en produkt som härstammar från en viss plats och vars särskilda kvalitet, rykte eller liknande kan hänföras till den geografiska platsen. För att få använda en geografisk beteckning är det tillräckligt att ett av produktionsleden sker inom området, råvarorna kan komma från en annan plats.

Ett varumärke får inte vilseleda
Ett varumärke får inte registreras om det är ägnat att vilseleda allmänheten i fråga om varan eller tjänstens geografiska ursprung. Här är allmänhetens uppfattning om den angivna platsen av stor vikt, eftersom ett vilseledande förutsätter att allmänheten har en viss uppfattning om platsen och vilken betydelse som konsumenterna fäster sig vid det.

Ett exempel gällande frågan om ett vilseledande av varans geografiska ursprung är det registrerade varumärket Bollnäsfil. Filmjölken tillverkades ursprungligen i Bollnäs, men numer i Gävle. En invändning inkom till PRV om att varumärket ansågs vara vilseledande, eftersom produkten nu tillverkas på en annan plats än vad som framgår av varumärket.

PRV konstaterade att enbart det faktum att ett varumärke innehåller ett ortsnamn inte automatiskt leder till att omsättningskretsen förutsätter att de produkter som saluförs under märket är framställda på den aktuella orten. Tillverkningen eller bearbetningen av livsmedel som filmjölk är inte avhängigt en viss typ av ort eller geografiskt område, utan sådana produkter kan tillverkas på mejerier i olika delar av landet. Det är en omständighet som den normalt informerade och uppmärksamma omsättningskretsen för mejerivaror får antas vara medveten om.  PRV konstaterar därmed att det inte finns något stöd för slutsatsen att Bollnäsfil skulle innebära ett vilseledande om geografiskt ursprung.

Firmanamn med geografisk plats
Allt är inte registrerade varumärken, även om vi konsumenter kanske uppfattar det så. Grythyttan vin AB är ett företag som innehar det registrerade varumärket Skogsvin. Grythyttan vin är inte skyddat som ett varumärke utan är ett företagsnamn (firmanamn), det vill säga ett företag registrerat på Bolagsverket. Ett företag kan i sitt namn använda sig av kopplingen till en geografisk plats som blir en viktig del av marknadsföringen i kombination med sina registrerade varumärken.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

 

Hur har andra gjort?
Här finns inspirerande berättelser med framgångsrika företagare som arbetat strategiskt med immaterialrätt.
Företagare berättar

1 kommentar

Under varumärke

Tango – ett immateriellt kulturarv

Illustration: Anna Engquist

Illustration: Anna Engquist

Skapar betydande värden över hela världen.

Idag är det tangons internationella årsdag, dansen är upptagen på Unescos lista för immateriellt kulturarv.

Dans är immateriellt och flyktigt till sin karaktär, upplevelsen är svår att ta på men har ett stort värde för den som dansar och den som tittar och lyssnar – ett levande kulturarv. Tangomusiken har inte desto mindre i sin inspelade materialiserade form skapat stora intäkter till skivbolagen, de välkända orkestrarna och musikerna – i den ordningen. Dansarna har sällan blivit förmögna, men sannolikt en och annan klubbägare och arrangör.

Det immateriella värdet har tangon gemensamt med till exempel smarta idéer. Även de kan till en början vara svåra att vidröra med handen men kan som bekant med tiden generera betydande värden.

PRV-bloggen högtidlighåller tangons årsdag med att lyssna till tangosångaren Carlos Gardel, när han sjunger Por una cabeza eftersom det är hans födelsedag idag samtidigt som vi funderar kring alla de varumärken som använder sig av ordet tango som kännetecken i sina namn.

En snabb sökning i varumärkesdatabasen ger vid handen att tango används för de mest skiftande varumärken över hela världen. Tango som ord finns i varumärken för till exempel pumpar, molntjänster, försäkringstjänster, reklamprodukter, sensorer, tobak, telekom, fordon, farkoster, öl, bryggeri, rehab och mousserat vin. Det handlar om internationella varumärken i många olika varumärkesklasser. Och nu kommer vi till själva poängen med den här artikeln. Tango är ett internationellt fenomen, dansas överallt och ett känt begrepp i hela världen, därför är det så välanvänt i varumärkessammanhang. Låt oss fråga en varumärkesspecialist om detta.

Kan man använda tango i sitt varumärke?
– Tango ensamt kan inte registreras som varumärke och användas som kännetecken för tangolektioner eller tangoshower eftersom ingen ska kunna kräva ensamrätt till ett vanligt ord som ska kunna användas fritt av alla när man pratar om dansen tango. Alltför enkla figurer, generiska beteckningar eller ord som beskriver den aktuella varan eller tjänsten anses inte uppfylla den grundläggande funktionen hos ett varumärke – att identifiera innehavarens varor och tjänster och särskilja dem från andras.

Men tango som varumärke för helt andra varor och tjänster än dans går bättre. Ovan nämnda pumpar och molntjänster har tango i sitt varumärkesnamn, men det är inte relaterat till dansen tango.

Ett annat klassiskt exempel på detta är ordet äpple som inte kan användas som kännetecken för just äpplen men däremot för datorer och telefoner.

Är det smart att använda internationella begrepp i varumärken?
– Om det är ett bra grepp eller ej beror på mottagarna. På internationella marknader kan det vara en fördel då ett internationellt begrepp är lätt att komma ihåg, uttala och föra vidare till andra. Nackdelen skulle kunna vara att mottagaren inte uppfattar varifrån varumärket kommer. I vissa sammanhang vill varumärken tydligt kopplas till sitt geografiska ursprung för att dra nytta av vad det signalerar. Så gör varumärket Fjällräven som är mycket populärt i Japan, kanske just för att det förknippas med vår internationellt välkända fjällvärld. ( I exemplet med tango är det rätt tydligt att de varumärken som använder ordet inte avser att bli förknippade dansens ursprung, Buenos Aires. Det är mer sannolikt att man vill leda tankarna till kontakt och samstämmighet som krävs i dansen. Och så ligger ordet tango bra i munnen på de flesta språk.)

När man använder generella, internationella begrepp i varumärken föreligger en större risk för att ett identiskt eller liknande märke redan finns, jämfört med påhittade eller mer ovanliga ord. Detta eftersom generella, internationella ord används av så många fler människor. Ett varumärke får inte registreras om det är förväxlingsbart med ett redan existerande märke, det vill säga om de så lika att de kan förväxlas och de avser varor av samma eller liknande slag.

Så blev det i ärendet med klädmärket twist & tango som fick avslag på ansökan om varumärkesskydd för ordkombinationen ”twist & tango” eftersom det bedömdes vara förväxlingsbart med flera äldre varumärken. Företaget har däremot kunnat registrera sin logotyp som ett figurativt EU-varumärke. De figurativa delarna av märket i sin kombination medförde att märket särskilde sig i tillräcklig grad från de äldre märkena och därmed inte bedömdes vara förväxlingsbart med dem.*

Att tänka på innan du ansöker om varumärke:

  1. Är ditt varumärke unikt?
  2. Sök i databaser och se om ditt önskade varumärke redan finns registrerat.
  3. Ta reda på om ditt varumärke uppfyller kraven för varumärke.

/ Njut av tangons årsdag, önskar Anna Engquist, strateg digitala medier, PRV

__________________________________________

* twist & tango:s logotyp finns registrerad som ett figurativt EU-varumärke (reg. Nr 008718207) i klasserna 3, 14, 18 och 25.

Kommentarer inaktiverade för Tango – ett immateriellt kulturarv

Under varumärke

Nobelpris i kemi för riktad evolution

Bild: © Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences.

Idag delas Nobelpriset i kemi ut. Priset går i år till Frances H. Arnold, George P. Smith och Sir Gregory P. Winter för att de enligt motiveringen ”tagit kontroll över evolutionen och nyttjat den för ändamål som gör stor nytta för mänskligheten”.

Priset är uppdelat i två delar. En del går till Frances H. Arnold som lyckats utveckla en metod för att styra hur enzymer utvecklas genom så kallad riktad evolution. Och en del delas upp mellan George P. Smith och Sir Gregory P. Winter, som med hjälp av så kallad fagdisplay lyckats utveckla antikroppar med hjälp av riktad evolution.

Som inbiten science fiction-nörd var jag såklart tvungen att titta närmare på vad som menas med att ”ta kontroll över evolutionen” och till min hjälp har jag min kollega Carl Hamsten, patentingenjör och specialist inom bioteknik.

Miljövänlig tillverkning och grönare transportsektor

Enligt vad jag har kunnat läsa mig till på nätet så har Frances H. Arnold lyckats med att tvinga enzymer att utveckla sig vidare i en viss riktning, även kallat riktad evolution. Hon har alltså lyckats påskynda evolutionen, en process som egentligen är mycket långsam. Men hur har hon lyckats göra det? Vad är det som triggar enzymerna till att utvecklas i en viss riktning?

–Traditionellt sett brukar vi tänka evolution som små slumpvisa förändringar över lång tid som styrs av ”survival of the fittest” – den bäst anpassade varianten av djuret, växten, bakterien, eller proteinet ”vinner”, säger Carl Hamsten, och fortsätter:

–Gemensamt för metoderna i årets kemipris är att de styr evolutionen av proteiner (enzymer eller antikroppar) för att på några dagar eller veckor kunna välja den bästa möjliga varianten för det tänkta syftet. Detta genom att samtidigt införa alla möjliga slumpvisa förändringar i de delar av proteinet man vill förbättra och på så sätt få ett ”evolutionärt bibliotek” av upp mot 1012 olika varianter att välja från.

Chans att bota cancer?

George P. Smith och Sir Gregory P. Winter har vunnit pris för den så kallade fagdisplay-tekniken och dess användning för att utveckla antikroppar med hjälp av bakterier. George Smith utvecklade fagdisplay, en teknik för att visa upp enskilda proteiner på ytan av en bakteriofag – en typ av virus som infekterar bakterier. Gregory Winter använde sedan fagdisplay för att – med hjälp av riktad evolution – använda fager för att utrycka ett ”evolutionärt bibliotek” av antikroppar för att hitta nya varianter att använda i utveckling av bland annat nya läkemedel och även hitta botemedel mot cancer.

Kan denna teknik verkligen användas för att bota cancer?

Carl Hamsten förklarar:

–En antikropp binder hårt och specifikt till ett visst protein – vilket kan användas för att behandla olika sjukdomar. Det finns till exempel antikroppsbaserade mediciner riktade mot ett protein i immunsystemet som används för att dämpa det felaktiga immunsvaret vid autoimmuna sjukdomar som reumatism och psoriasis. Problemet med cancer är att det snarare är en familj sjukdomar med väldigt skilda problem och möjliga mål för behandling med antikroppar. Så jag har svårt att tänka mig ”en antikropp för att bota cancer”. Men tittar vi på specifika cancertyper finns det redan antikroppsbaserade behandlingar!

Nu blir det lite tydligare för mig varför Kungliga Vetenskapsakademin skriver att årets kemipristagare lyckats ”ta kontroll över evolutionen”. Kanske inte helt och hållet men en början är det i alla fall, och används metoden för att göra världen lite bättre så är den ju helt klart värt ett pris! Grattis säger jag till nobelpristagarna!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

 

 

Kommentarer inaktiverade för Nobelpris i kemi för riktad evolution

Under innovation

Ljus i fokus för årets Nobelpris i fysik

Årets Nobelpris i fysik beskriver Kungl. Vetenskapsakademien själva som uppfinningar ”med ljus som verktyg”. Extremt små objekt och otroligt snabba processer uppenbarar sig nu i nytt ljus. Med avancerade precisionsinstrument öppnas nya forskningsområden och en mängd industriella och medicinska tillämpningar.

Men vad innebär det i praktiken? PRV-bloggen tog därför hjälp av patentingenjör Siri Luthman (PhD i biomedicinsk optik) för att få grepp om uppfinningen och dess potential.

20181205_140133 retusch - kopia.png

Hur kan man förenklat förklara årets fysikpris?

Årets nobelpris i fysik delas mellan tre olika laserforskare. En av de upptäckter som belönas i år är den optiska pincetten som upptäcktes av Arthur Askin under det tidiga 70-talet. Den optiska pincetten drar nytta av Newtons tredje lag, gällande bevarandet av rörelsemängd, för att fånga små partiklar med hjälp av ljus. Något förenklat, så reflekteras eller böjer sig ljusstrålar när dom går in i ett nytt material. Enligt Newtons tredje lag utövar fotonerna en kraft när deras riktning ändras. Genom att på ett specifikt sätt fokusera och utforma en laserstråle kan man använda denna kraft för att fånga och flytta på en mikropartikel. Då ljusstrålen förflyttas, förflyttas även den fångade mikropartikeln.

Vilka användningsområden kommer kunna applicera pristagarnas forskning?

En ljusstråle kan därmed användas som en pincett på mikronivå för att studera små biomolekyler och bygga upp strukturer på en nanonivå. Forskare kan till och med använda optiska pincetter som ett verktyg för att manipulera DNA strukturer!

Vilka konkreta patenterade innovationer har kommit ur pristagarnas forskning?

Dessa optiska pincetter har redan nu stor användning inom biofysik och biomedicinsk forskning. Det finns, till exempel, flera patenterade uppfinningar på hur optiska pincetter används i mikroskop för att hålla mikropartiklar stilla så att dom kan studeras i detalj (t.ex. US6850363B1) eller för att sortera olika partiklar (t.ex. US20140248621A1).

En annan lysande idé är PRV:s företagstest Genomlysningen. Är du företagare; passa på att göra testet och hitta dina dolda immateriella tillgångar.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Ljus i fokus för årets Nobelpris i fysik

Under immaterialrätt, patent

Tänd ljuset i vintermörkret med ljusdesigner Lena Hildeman

Ljussättningen av våra stadsrum, fasader, broar och parker är något vi ofta tar för givet. Ljusbilden är i hög grad immateriell och svår att ta på, men den skapar stark stämning i miljön samtidigt som den bidrar till trygga och hållbara städer och samhällen, i enlighet med #deglobalamålen som FN slagit fast i sin agenda för hållbar utveckling.

Vanadis Vattentorn. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Vanadis Vattentorn. Ljusdesign av Lena Hildeman. Foto: Sten Jansin

En ljussättning kan åtnjuta skydd enligt upphovsrätten om den bedöms vara tillräckligt unik och särpräglad, som alla andra konstnärliga verk. Inte sällan har den en kraftfull verkan. Bakom en ljusdesign ligger ett konstnärligt arbete i ljus och färg, mängder av avväganden kring ljusförhållanden i den omgivande miljön och ett avancerat kunnande inom ljusteknik. Lena Hildeman är ljusdesigner med mer än tjugo års erfarenhet av ljussättning av offentliga miljöer. Här berättar hon om sitt spännande arbete.

Berätta om ditt jobb!
– Jag gestaltar i större skala när jag ljussätter en byggnad eller park i ett omgivande stadsrum. Många hänsyn till den omgivande miljön måste tas, till helheten och hur övergången blir till den närliggande ljusmiljön, eftersom upplevelsen av ljus är relativt för våra sinnen. Mer ljus eller annan karaktär sätter kanske anslutande områden i en oönskad kontrast. Om till exempel ett nytt område med mycket ljus angränsar ett område med mer normala ljusnivåer, så upplever vårt synsinne skillnaden och tolkar de lägre ljusnivåerna som för mörka. De lägre nivåerna upplevs dock i ett annat sammanhang som normala, och helt tillräckliga. Detta beror på att vårt synsinne upplever ljuset relativt, till skillnad från mätinstrument som förhåller sig till fasta mätvärden. En ljusdesigner behöver dessutom ha mycket djupa insikter i ljusteknik och hänga med i den pågående LED-utvecklingen. Möjligheterna att styra och kontrollera ljuset utvecklas hela tiden, till exempel med dimring och färgväxling. Digitala lösningar förbättrar drift och förvaltning av ljus i staden. Man behöver även ta hänsyn till att våra belysningssystem började byggas upp under första halvan av förra seklet. Teknikskiftena är inte alltid så lätta att implementera i det sammanhängande gatu- och stadsrummet. Ekonomiska faktorer spelar en avgörande roll när man ska gifta ihop modern teknik med anläggningar som skapades för länge sedan. Det handlar om att kunna påvisa en tydlig koppling mellan investering och nytta. Området är starkt teknikdrivet och bygger på innovationer, ofta på smarta patenterade lösningar.

Hur ljussätter man ett stadsrum?
– I arbetet med ljusdesign förhåller man sig till de ljusplaner som kommunen arbetat fram – det är en viktig del av vårt arbete att jobba fram och sammanställa sådana ljusprogram. Stockholm anses vara försiktigt ljussatt jämfört med många andra städer i Europa. Det är en medveten målsättning som bidrar till ett mer hållbart samhälle. En fördel med en dämpad helhet som grund är att det ger bra förutsättningar för att framhäva utvalda byggnader och broar. Som ljusdesigner strävar jag efter att undvika ljusföroreningar och ljusinflation som innebär att ett område blir överbelyst så att annat intill upplevs mörkare. Relationerna mellan områden och olika stadsrum är viktiga och upplevelsen av våra offentliga rum är en viktig del av vår kultur. Förväntningar och tankar kring vad en kvällsupplevelse i en stad är, förändras och utvecklas oavbrutet.

Franzénparken i Hammarby Sjöstad. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Franzénparken i Hammarby Sjöstad. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Hur tänker du kring julbelysning i våra städer?
– I vintermörkret ser och uppskattar vi ljussättningen särskilt mycket. Många städer marknadsför sig som julstäder med shopping, marknader och julskyltning för att locka till ökad handel och turism. Handlare arbetar ihop i affärsdrivande syfte och slår sig samman i grupper för att utveckla och investera i julbelysning. Göteborg har framgångsrikt arbetat med julbelysning som en viktig beståndsdel i marknadsföring av staden. Stockholm har julpromenader till de olika belysningarna och stadens lysande renar och älgar finns överallt på sociala medier i vintermörkret. Många städer är idag transparenta och lägger ut samlad information om anläggningarnas kostnader och förbrukning i energi, eftersom det är en viktig fråga för framtiden. Energiförbrukningen vägs mot fördelarna med ökad trygghet och säkerhet.

Vad präglar ditt personliga varumärke som ljusdesigner?

Ljusdesigner Lena Hildeman. Foto: Per Kristiansen

– Mitt unika kunnande och den samlade erfarenhet jag har skaffat mig genom åren är min största immateriella tillgång. Den har jag byggt upp i de olika projekt jag haft glädjen att arbeta med; ljusplanering för kommuner, större fastighetsägare, historiska miljöer och nyexploatering, ljusprogram för stad och stadsdelar, parker, torg, fasadbelysning och konstnärlig utsmyckning. Jag arbetar med allt från övergripande planer ner till utförandet av skruvar och bultar på montage, men också formgivning av belysning, stolpar och armar. I botten är jag industridesigner. Samarbeten, upphandlingar och tävlingar hör till min vardag och fördjupar mitt kunnande. De projekt jag medverkar i är ofta stora och långvariga där viktiga arbetsrelationer förstärks. Projekten genererar ny kunskap och erfarenhet parallellt med att ny ljusteknik utvecklas och integreras i processen. Ofta är stora projekt vägledande för nya projekt och skapar praxis inom området. Det yrkeskunnande jag får genererar nya uppdrag och bygger mitt personliga varumärke på lång sikt.

Vad gör du just nu?
– Nu arbetar jag med ett ljusprogram och projektering för Slakthusområdets exploatering åt Stockholms stad. På Riddarholmen pågår upprustning och förnyelse av alla exteriöra miljöer från programfas till byggskeden. Albano är en ny stadsdel och ett nytt campus i Stockholm som utvecklas av Akademiska Hus och Svenska Bostäder. På min agenda finns också olika askgravlundar åt Svenska kyrkan. Jag arbetar hos teknikkonsulten Bjerking, där ljussättning är ett av våra nischade områden.

Tack Lena, för samtalet!

VISSTE DU ATT
Eiffeltornets ljussättning om natten är skyddat enligt upphovsrätten och får inte fotograferas och användas fritt i kommersiellt syfte, eftersom det betraktas som ett offentligt konstverk.

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

 

Tänd ljuset!

Gör en genomlysning på prv.se och hitta dina dolda immateriella tillgångar med vårt smarta test.

 

FN:s globala mål: Ny serie på PRVbloggen

 

Kommentarer inaktiverade för Tänd ljuset i vintermörkret med ljusdesigner Lena Hildeman

Under immaterialrätt

Nobelklänningarnas Thalia – kundrelationer som affärsstrategi

Foto: Haydar Adelson, Visual Mind AB

Foto: Haydar Adelson, Visual Mind AB

Thalia är företaget som under mer än 30 år skapat unika aftonklänningar och skräddarsydd couture till kungliga evenemang, högtidsmiddagar, bröllop, baler och inte minst Nobelfesten. Företaget har under alla år hållit fast vid sin grundläggande affärsstrategi – att vårda sina kundrelationer.

-Det viktigaste för mig är att få ihop personen med de kläder jag gör. Personligheten bär upp kläderna. Att få till helheten, i detta ligger min särskilda utmaning och profession som designer, berättar Göran Alfredsson, designer och innehavare av Thalia.

Kundrelationer och affärshemligheter – en immateriell tillgång
Kundkontakten och det personliga mötet är Thalias största immateriella tillgång och vårdas med omsorg. Thalia skulle exempelvis av hänsyn till kunden aldrig fotografera och offentligt visa en beställd klänning för en person eller ett unikt tillfälle. Det är hemligt. Kläderna visas upp av press och media på de festligheter där kläderna bärs. Det ska vara upp till kunden att berätta var de beställer och handlar sina kläder.

Know-how och särskilt kunnande
-Alla jag arbetar med är otroligt viktiga för helheten och slutresultatet. Leverantörer av tyger och skräddarmästare bidrar med sitt unika kunnande kring material och hantverk. Det handlar om mönsterkonstruktion, tillskärning och utförandet i alla sina detaljer. Jag vill arbeta med kunniga människor och i långvariga relationer där jag trivs.

-Jag låter till exempel även sy upp couture i Thailand för sådant jag själv designar och som inte är beställt av kund i förväg. För detta har jag anlitat samma kunniga sömmerskor i 30 år, berättar Göran.

Stilen är vår immateriella tillgång som inte går att kopiera
-Jag använder naturmaterial som siden, bomull, ylle och linne. De former jag tycker om är figursydda, tidlösa kläder. Många av mina modeller och aftonklänningar har samma, klassiska grundform som forna tiders festplagg. Det är de moderna detaljerna och utförandet som gör klänningarna relevanta och up-to-date idag.

-Vi tänker ofta på olika komponenter som jacka, blus, kort eller lång kjol för att få kläderna flexibla. De klänningar vi gör ska gå att bära hela livet, många gånger. Det viktiga är att få till helheten i tillskärning, passform, sömnad, foder och yttertyg med fokus på personen som ska bära plagget. Thalias stil präglas av tidlöshet, ett särskilt öga för människor och hantverkskunnande, förklarar Göran.

Klädbranschen i Europa är tyvärr hårt drabbad av piratkopiering.
-I Thalias fall är detta inte aktuellt, eftersom hantverkskunnandet är på så hög nivå att det inte går att kopiera. Det handlar om allt från val av tyger till detaljerna. Självklart förekommer det att andra designers låter sig inspireras och gör snarlika klänningar, men det är ofrånkomligt, menar Göran.

Göran Alfredsson. Foto: Haydar Adelson, Visual Mind AB

Göran Alfredsson. Foto: Haydar Adelson, Visual Mind AB

Varumärkesbyggande över tid – andra gör marknadsföringen
Thalias klänningar visas ofta upp i privata och offentliga sammanhang. Bara i år har man över 10 klänningar på nobelfesten, några även uppe på scen. Personerna och deras kläder bevakas av press och media. Klänningarna blir omskrivna av främst damtidningar och magasin, men förekommer även i dagspress och television. Marknadsföringen sker därför i huvudsak via journalister som rapporterar och fotograferar. Ibland nämns namnet Thalia. Även i marknadsföringen handlar det om relationer. Kunderna berättar för varandra och ger sina rekommendationer. När inflytelserika och kända personer bär kläderna får varumärket spridning på rätt sätt.

-Vår egen marknadsföring består av visningar och catwalks samt den skyltning vi gör i våra fönster varje vecka. Här visar vi på vår bredd; sportigare kläder, klänningar för middag och aftonklänningar. Ofta knyter vi an till ett aktuellt tema som till exempel pride-festivalen eller säsongens färger i skyltningen. Vår butik är sparsmakat inredd för att lyfta fram de enskilda plaggen. Bakom draperierna har vi mycket mer att visa på förfrågan, men den återhållna butiksinredningen ger kläderna rättvisa. Inramningen är viktig.

Nobelfesten närmar sig och en kund som kommer in i butiken behöver prioriteras. Tack för samtalet, Göran!

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Här kan du läsa mer om hur andra företagare gör för att ta hand om sina immateriella tillgångar:
Företagare berättar

Kommentarer inaktiverade för Nobelklänningarnas Thalia – kundrelationer som affärsstrategi

Under immaterialrätt

Patentinformation ett stöd i forskning kring antibiotikaresistens

#deglobalamålen –  Idag släpps PRV:s rapport ”Fighting antibiotic resistance – The importance of patent information when taking strategic action”.  Linus Plym Forshell, patentingenjör inom bioteknik, har skrivit rapporten. 

Ett av FN:s globala mål är mål nummer 3: hälsa och välbefinnande. Målet är att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. Ett led i detta är arbetet mot antibiotikaresistens, och PRV vill bidra till det arbetet med denna rapport.

47 sidor späckade med information om antibiotikaresistens, och hur patentinformation kan hjälpa forskare i arbetet med att få bukt på antibiotikaresistensen – det är rapporten  i ett nötskal. Bloggredaktionen ha träffat Linus för att ta reda på mer om temat.

Linus Plym Forshell med rapporten.

Linus, exakt vad är antibiotikaresistens?
Antibiotikaresistens innebär att den organism, oftast en bakterie, som utsätts för antibiotika inte längre är känslig för detta, dvs det hindras inte eller dör inte av den behandlande antibiotikan. Den har blivit resistent.

Hur kan patentinformation bidra i kampen mot antibiotikaresistens?
Antibiotikaresistens är en av de allvarligaste hoten mot vår hälsa globalt idag och det kommer krävas stora gemensamma insatser för att förhindra att detta blir ett ännu större problem. Bland annat behöver vi nya antibiotika, som bakterierna inte är resistenta mot. För den typen av forskning och utveckling kommer det krävas stora resurser av samhället. Här kan patentinformationen komma till hjälp när man tar strategiska beslut om vilken väg man skall gå eftersom patentinformationen beskriver vem som gjort vad, hur och när. Patentinformationen kan då ge oss en ögonblicksbild av var står idag, så vi bäst kan avgöra hur vi går vidare. Det handlar om att optimera resurserna. Här spelar patentinformationen en mycket viktig roll.

Vilken typ av information kan man få av patentinformation?
Patentinformationen innehåller ju både teknisk-, legal- och affärs-information.
Det tekniska är väl det man vanligast förknippar med patentinformation. Eftersom man får patent på en teknisk lösning på ett problem så innehåller också varje patendokument en massa teknisk information. Då det man patenterar måste fungera så innehåller patent därför korrekt och komplett teknisk information. Detta kan man då använda i olika syften. Exempelvis för forskaren som vill få inspiration till sin egen forskning eller lösa ett problem man har.

Affärsinformation här innebär att man analyserar tusentals patentdokument med hjälp av statistik. Då ”zoomar” man ut lite och ser trenderna inom ett helt teknikfält. Man kan svara på frågor som, vilka är de största aktörerna inom detta teknikområde? Vad händer över tid med patenteringen? Finns det vissa områden av tekniken där man patenterar mer/mindre? Finns det några samarbeten mellan aktörerna? Var i världen forskar man och var har man sin marknad? Denna typ av översikt, kallat Patentlandskap, kan användas mer i strategiskt syfte när man tar beslut om vilket projekt man skall satsa på och var.

Varför har PRV gjort en rapport om detta tema? 
Problemet med antibiotikaresistens är så komplext och allvarligt att alla länder på jorden, på alla plan i samhället måste hjälpas åt och göra vad dom kan för att motverka ökningen och spridningen av antibiotikaresistens. I stort och smått. Under 2016 presenterade regeringen därför en strategi för att bekämpa antibiotikaresistens. I denna säger regeringen att man förväntar sig att alla relevanta aktörer i samhället, däribland myndigheter, förväntas samarbeta nationellt men även internationellt för att identifiera och överbrygga kunskapsluckor.
Vi på PRV tog fasta på detta och ville hjälpa på det sätt vi kan bäst. Och det är immateriella tillgångar. För några år sedan fick vi i uppdrag av näringsdepartementet att kunskapshöja allmänheten om immateriella tillgångar, vilket vi också gör idag på många olika sätt. Bland annat informerar vi om värdet av patentinformation, i stort och smått, för forskaren som behöver lösa ett problem eller ledningsgruppen som skall ta ett strategiskt beslut och funderar vilket projekt man skall satsa på. Vi försöker nå ut med budskapet att patentinformationen är en viktig del i det stora och det lilla, något som man ofta missar idag.
Vi insåg då att vårt bidrag som myndighet till att bekämpa antibiotikaresistensen skulle kunna vara denna landskapsrapport baserad på patentinformation om antibiotika och antibiotikaresistens. Med andra ord blev detta ett ypperligt tillfälle att göra nytta och bidra i denna stora samhällsfråga som angår oss alla och samtidigt visa på nyttan med patentinformation.

 

Tack för samtalet!

Rapporten finns tillgänglig här .

Detta inlägg är en del i bloggserien #deglobalamålen.
Tidigare inlägg hittar du här.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patentinformation ett stöd i forskning kring antibiotikaresistens

Under patent