De globala målen: Framtidens transportmedel

El-cyklar, el-sparkcyklar, el-skateboards och allsköns eldrivna ståhjulingar. Elbilsexplosionen verkar dröja ännu ett tag, men gång- och cykelstråken vimlar numera av eldrivna färdmedel. Ur miljösynpunkt knappast bättre än att promenera eller trampa utan assistans, men om alternativet är en transport med ett fordon med förbränningsmotor, är det förmodligen av godo.

Ja, bollen verkar vara i rullning, men vilka ytterligare färd- och hjälpmedel kommer vi få se framöver? Som ett led i bloggserien om FN:s globala mål, #deglobalamålen, har PRV-bloggen spanat efter framtida transportmedel och transportsätt i patentdatabaserna. Detta för att knyta an till mål nr 9; Hållbar industri, innovationer och infrastruktur.

Kliver man ut från PRV:s lokaler i Stockholm möts man numera av uppradade el-sparkcyklar redo att transportera dig till önskad destination mot en hyrkostnad. Fler och fler verkar även införskaffa egna, privata sparkcyklar. Problemet är att dessa lämpar sig dåligt för längre transporter och är, om inte otillåtna, så i varje fall besvärliga, att medföra på kommunala färdmedel.
Som ofta hittar jag en lösning i patentlitteraturen. Fordonstillverkaren Ford har identifierat samma problem och lämnat in en patentansökan på en el-sparkcykel som kan flyga(!), se US2018029431. Tanken är att man tar el-sparkcykeln från bostaden till tåg- eller busstationen. Väl där viker man ihop sparkcykeln till en slags drönare som flyger iväg och möter upp vid önskad station/hållplats, varifrån man sedan fortsätter på el-sparkcykeln till slutdestinationen, typiskt arbetsplatsen.

Flygande el-sparkcykel enligt Ford.

Onekligen en intressant idé. Låter dock som att det kan bli trångt i luftrummet, och man vill ju helst inte att det börjar regna sparkcyklar…

Drönare verkar hursomhelst vara framtidens melodi. T.ex. har e-handelsföretaget Amazon demonstrerat ett drönarbaserat leveranssystem, Prime Air, som man avser driftsätta inom kort. Flera patent finns kring detta, se t.ex. US9459620. Med gester och röstkommandon ska man kunna kommunicera med drönaren och bestämma landningsplats. Hoppas bara att man inte blir snuvad på leveransen av en skicklig imitatör.

Drönarleverans à la Amazon.

Drönarkonceptet kommer även utökas till persontransporter om man får tro den patenterade lösningen presenterad i US10150524. Kanske faktiskt den ultimata totallösningen på transportproblemen. Världen fylls med små kiosker som kan inrymma såväl passagerare som annan last. Önskad destination knappas in och närmsta lediga drönare söker upp och dockar till kiosken. Sedan flyger man till slutdestinationen där drönaren kopplar loss sig och lämnar kiosken med dess innehåll. Man har även en tänkt sig en motsvarighet till bussar. Flera kiosker radas upp på led och blir upphämtade av en och samma jättedrönare som dockar till hela raden av kiosker. Bussdrönare har sedan en egen gräddfil på en egen flyghöjd ovanför de stråk som singeldrönarna trafikerar. Genialiskt.

Transportsystem med kiosker och drönare.

Drönare i all ära, men för längre transporter krävs det förmodligen andra lösningar. Dagens flygtrafik är ju med all rätt ifrågasatt på grund av de utsläpp som flygmotorerna genererar. Flygplan som drivs av elektriska motorer är en potentiell lösning. I databaserna finner man mängder av patentsökta varianter. Ett förslag som sticker ut visas i WO2014036328. Här tänker man sig flygplan med eldrift där den elektriska energin genereras av solceller på planens undersida. Nätverk med solspeglar på marken reflekterar och koncentrerar solljuset till flygplanen. Konceptet kallas Solar Relay Aircraft (SRA). Det påpekas även att man för säkerhets skull inkluderar förbränningsmotorer som reservkraft om solskenet mot förmodan skulle utebli.

Solar Relay Aircraft. Framtidens flygtrafik?

Själv hoppas jag att luftskeppen snart gör comeback. Kombinerat med solceller känns det som en smart lösning. Patentsökta varianter finns naturligtvis. Den nu aktuella flygplanstillverkaren Boeing ser dessutom luftskeppen som framtidens energikälla. Enligt deras patent US8006933 placeras luftskepp med enorma solpaneler på strategiska platser. Den genererade elektriciteten distribueras till elnätet via långa kablar mellan skepp och kraftstation.

Boeings elnät med luftskepp.

Avslutningsvis ett alternativ till de populära el-cyklarna; segelcykeln, se WO2007081411. En trehjulig trampcykel med uppfällbar mast och rullsegel.

Segelcykel.

Äntligen kan man kryssa fram på cykelbanan på riktigt.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Andra inlägg i bloggserien #deglobalamålen:

Immaterialrättens betydelse för världshandeln
Upphovsrätt för unga med juristen Catharina Ekdahl
Vi firar internationella kvinnodagen med patent
Ferranteöversättaren Johanna Hedenberg om upphovsrätten
En vegetarisk dag med kocken och entreprenören Eugen Stolin
Tänd ljuset i vintermörkret med ljusdesigner Lena Hildeman

Lämna en kommentar

Under innovation

Immaterialrättens betydelse för världshandeln

PRV utbildar utvecklingsländer inom immaterialrätt. Vi gör det sedan snart 50 år inom ramen för Sida:s utbildningsprogram tillsammans med WIPO (World Intellectual Property Organization), ett organ inom FN.

Utbildningsprogram med möte i Zambia.

Deltagare i PRV:s utbildningsprogram på ett uppföljningsmöte i Zambia.

Globala utbildningsprogram om immaterialrätt
Deltagarna i PRV:s utbildningsprogram inom immaterialrätt kommer främst från länder i Afrika och Asien. Länderna sänder inflytelserika personer till våra program; vi kallar dem förändringsagenter. De arbetar på viktiga positioner inom departement, myndigheter och universitet och kan påverka utvecklingen i sina länder. Våra utbildningsprogram har som mål att höja deltagarnas kunskaper så att de kan förbättra immaterialrättssystemet och den innovativa utvecklingen i sitt land. Immaterialrätten är en viktig grund för globala handelsmöjligheter och ekonomisk tillväxt, särskilt med tanke på de regler som världshandelsorganisationen WTO har fastställt i TRIPS-avtalet.

Immaterialrätt möjliggör världshandel
Kunskap och medvetenhet om immaterialrätt betyder mycket för ländernas möjligheter att leva upp till TRIPS-avtalet, eftersom där finns regler om patent, upphovsrätt, geografiska ursprungsbeteckningar, varumärke, design, företagshemligheter och andra immaterialrättsliga gränsområden som är avgörande för internationell handel och förhandlingar.

Deltagarnas driv och engagemang
Patrick Andersson, Director International Capacity Development, och Tracy Hoffman, Program Manager, har arbetat i flera år med våra utbildningsprogram. De berättar om deltagarnas kompetens och engagemang. De kommer från många olika länder och träffas under tre veckor på PRV. Sedan ses man åter för uppföljning av de egna projekten under en vecka på annan ort i världen. I programmen utbyter deltagarna erfarenheter, får inspiration från andra länder, lär sig mer och startar upp egna immaterialrättsprojekt som de implementerar hemma. Detta utbyte över kontinenter och länder skapar ovärderliga kontaktytor som länderna har stor nytta av; dels i förhandlingar i Geneve hos WIPO, dels i form av goda exempel att inspireras av. Diskussionerna präglas av lyhördhet och ofta uppstår en särskild dynamik i grupperna, berättar Patrick och Tracy. Deltagarna håller ofta kontakt med varandra under flera år och utbildningsprogrammen är starten för långlivade personliga nätverk.

Immaterialrättens betydelse för innovation
Många av deltagarna kommer från universitet och forskningsinstitutioner och deras projekt handlar ofta om att stödja förutsättningarna för forskning och innovation i landet. Medvetenheten om immateriella tillgångar behöver höjas i många sammanhang, nationellt såväl som internationellt. På så sätt bidrar PRV:s utbildningsprogram till ekonomisk utveckling och tillväxt på en global nivå. Globalt partnerskap är ledordet i våra utbildningsprogram med internationell kompetensutveckling över kontinenter.

”Jag upplever mitt arbete som väldigt meningsfullt och får ofta se goda exempel sprida sig över världen”, berättar Patrick Andersson.

I programmen diskuteras allt från teknik, juridik, ekonomi, växtförädlarrätt, biologisk mångfald, immaterialrättsstrategier till geografiskt ursprung.

Kunskapen om världen ökar i Sverige
PRV:s globala utbildningsprogram bidrar till att kunskapen om omvärlden ökar i Sverige. Med de internationella nätverk som skapas lär vi känna världen på ett djupare sätt som vi har stor nytta av i vårt arbete med immaterialrätt och dess koppling till internationell handel. De immaterialrättsliga systemen behöver harmoniseras i globala partnerskap för att de samlade möjligheterna till innovation och handel ska förbättras över kontinenter.

Länk
Capacity development på prv.se

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

De globala målen
I vår bloggserie #deglobalamålen uppmärksammar vi FN:s agenda 2030 och berättar här om hur vi bidrar till mål nummer 17 som handlar om genomförande och globalt partnerskap.

2 kommentarer

Under immaterialrätt

Patentingenjör – ett doldisyrke på frammarsch

Jobba på PRV

Vad gör en patentingenjör? Det är något studenterna på de tekniska högskolorna ofta undrar. Därför vill vi berätta lite mer om detta spännande framtidsyrke.

Teknik
Ett brinnande intresse för ny teknik är viktigt för att du ska trivas som patentingenjör. På PRV håller vi oss hela tiden ajour med den allra senaste tekniken. Du lär dig granska, bedöma och sätta tekniken i ett sammanhang, och blir en mini-expert på just ditt teknikområde. I arbetet ingår att läsa och förstå både ansökningar och potentiella mothåll, och skriva svar till kunder.

Karriären ligger mycket i hantverket. Du utvecklas hela tiden och blir aldrig riktigt fullärd.

Språk
Engelska, tyska och franska är de viktiga språken för en patentingenjör. Att tycka om språk är en stor fördel i arbetet och språkutbildning ingår även i patentingenjörsutbildningen. På PRV kan du få möjlighet att delta i internationellt arbete och utveckla språken ännu mer.

Samhälle
Ditt jobb gör skillnad i samhället. Immateriella rättigheter som patent, varumärken och design är grunden för ett starkt näringsliv. PRV är en viktig samhällsaktör och jobbar för att höja kunskapen och öka medvetenheten om de immateriella tillgångarnas betydelse, i syfte att öka innovationen och tillväxten.

Vi är professionella och vill alltid ge bästa, tänkbara service och kvalitet. Om du är nyfiken, engagerad och noggrann kommer du att trivas här.

Karriärvägar
Du börjar din anställning med en 18 månader lång och gedigen utbildning till patentingenjör, där praktik varvas med teori. Som färdig patentingenjör kan du därefter jobba som granskare, patentexpert, granskningsexpert, chef eller i internationella sammanhang.

Var med om nästa, svenska framgångssaga. Välkommen till en riktigt spännande karriär!

Från den 18 mars kan du ansöka om jobb som patentingenjör på PRV och vi anställer 10 nya i mars: Jobba på PRV

Fler artiklar om karriär och patentingenjörsyrket:

Patentingenjörerna Siri och Jimmie
Öppning för dig som läst Elektroteknik eller Teknisk fysik
Laura är patentingenjör mätteknik
Jobb på PRV öppnar för internationell karriär
Inget hokus pokus – bara hårt arbete
Drivlina: Astrid växlar upp
Bildteknik: Heidi Stålmannens optiker
Platsar du som patentingenjör på PRV?

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Lämna en kommentar

Under patent

Upphovsrätt för unga med juristen Catharina Ekdahl

Catharina Ekdahl arbetar på PRV med att höja allmänhetens kunskap om upphovsrätt. Just idag lanserar vi webbplatsen Upphovsrättsskolan och jag har fått möjlighet att byta några ord med Catharina som projektleder arbetet.

Catharina Ekdahl. Foto: Yvonne Ekholm

Catharina Ekdahl. Foto: Yvonne Ekholm

Vad är Upphovsrättsskolan?
– Upphovsrättsskolan är en webbplats och digital plattform med syfte att främja upphovsrätten. Upphovsrättsskolan innehåller en mängd spel och övningar om upphovsrätt som är riktat till elever och lärare i grundskolan. På Upphovsrättsskolan finns även en hel del övningar och material för lärarstudenter: www.upphovsrattsskolan.se

– Den pedagogiska grundtanken bygger på idén om ”learning by playing”, att eleverna ska lära sig upphovsrätt genom att spela spel och göra de övningar som webbplatsen innehåller. Det ska helt enkelt vara kul att lära sig upphovsrätt!

Vad är dina drivkrafter?
– Det som driver mig som jurist är att försöka göra upphovsrätten begriplig även för icke-jurister. För upphovsrätten är en av de få rättsområden som finns i varje människas vardag. Från musiken eller ljudboken i hörlurarna på bussen eller artiklarna och fotografierna i morgontidningen, till underhållningsprogrammet på någon av tv-kanalerna på kvällen. Jag vill gärna få andra att förstå vad upphovsrätten innebär och hur mycket den betyder för alla de upphovspersoner som berikar våra liv med sina skapade verk.

”Det som är utmärkande för mig som jurist är att jag sällan rabblar paragrafer, för det tror jag helt enkelt inte att människor är intresserade av.”

Berätta om ditt fokus på upphovsrätt!
– Jag har varit verksam jurist i 25 år och med upphovsrätten i fokus hela tiden. De flesta av dessa år har jag arbetat på olika organisationer som företräder upphovspersoner inom musik, bild och text. Tyvärr verkar det idag vara en utbredd uppfattning att det som finns tillgängligt på nätet är fritt. Detta missförstånd behöver vi räta ut. Därför har jag även varit med i teamet på PRV som har tagit fram informationen om webbplatsen Streamalagligt.se, vår portal till lagliga streamingtjänster. Vi vill hjälpa människor att välja lagligt innehåll i form av film, musik och annat material som streamas från nätet. Vi tycker att det är viktigt att redan i låg ålder få veta mer om hur upphovsrätten fungerar. Därför har vi tagit fram Upphovsrättsskolan som vänder sig till elever och lärare.

Varför är upphovsrätten viktig?
– Upphovsrätten är ett viktigt skydd. Det handlar om att man ska respektera andras skapade verk och inte använda dem på ett felaktigt sätt eller utan att skaparen själv blir tillfrågad. Lika viktigt är att man förstår att det verk man själv har skapat har ett automatiskt skydd. Ingen får förändra eller manipulera det verk du har skapat. Ingen annan får tjäna pengar eller dra nytta av ditt upphovsrättsskyddade verk utanför din kontroll och vetskap.

– Upphovsrättsskyddade verk är en viktig del i Sveriges export, till exempel i form av musik, film, bild, spel och böcker och våra upphovsrättspersoner har därför stor betydelse runt om i världen. I en global värld och på internationella marknader har upphovsrätten en stark betydelse för människors möjlighet att skapa, utveckla och sälja.

” Jag tror på en attitydförändring som innebär att vi värnar upphovsrätten. Det kommer att ta tid. Det är därför så viktigt att vi involverar våra unga i det arbetet.”

Tack för samtalet, Catharina!

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

 

De globala målen på PRV-bloggen
I vår bloggserie #deglobalamålen uppmärksammar vi på olika sätt FN:s agenda 2030 och de initiativ som bidrar till att nå dessa mål för hållbar utveckling. Upphovsrätten spelar roll för att uppnå flera av målsättningarna: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (mål 8), Hållbar industri, innovationer och infrastruktur (mål 9) och Hållbar konsumtion och produktion (mål 12).

1 kommentar

Under upphovsrätt

Internationella kvinnodagen med patent

Den 8 mars firas den internationella kvinnodagen världen över. Vi passar på att titta i vår statistik inom patentområdet för att dra slutsatser som har betydelse för Sveriges innovationskraft. 

Sverige är ett framgångsrikt patentland i förhållande till sin lilla befolkning. Vi anses ha många patent per person och hamnar i toppskiktet vad gäller innovativa nationer i internationella mätningar och studier.

Vi har en outnyttjad resurs i Sverige
Tyvärr är de kvinnliga uppfinnarna betydligt färre än män, åtminstone om man utgår från statistiken för patentansökningar. Om vi tittar på tidsperioden 2010-2018 kan vi dock se en positiv ökning i antalet patent med kvinnliga uppfinnare, om än mycket liten.

Kemiteknik utmärker sig
Grafen nedan beskriver hur andelen nationella patentansökningar under tidsperioden 2010-2018 fördelar sig mellan kvinnor och män inom olika teknikområden.

Kemiteknik utmärker sig. Det är ett välkänt faktum att det finns fler kvinnliga yrkesverksamma ingenjörer i kemiteknik än i andra teknikområden. Det är därför naturligt att patentansökningarna med kvinnliga uppfinnare är fler. Skälen till varför kvinnor historiskt sett i högre grad sökt sig till ingenjörsutbildningar inom kemiteknik är något man bara kan spekulera i – troligen hänger det ihop med samhällets värderingar och synen på kvinnligt och manligt. Ofta hör man förklaringen att livsmedelsteknik skulle vara inkörsporten till området kemiteknik för kvinnor.

Jämfört med män finns det få kvinnliga uppfinnare inom alla teknikområden. Det är direkt oroväckande för vår totala innovationskraft. Därför finns det ett instiftat pris som delas ut till årets uppfinnarkvinna av Svenska Uppfinnareföreningen. Prisutdelning sker idag. Årets Uppfinnarkvinna 2019

Klicka på bilderna för att se diagrammen i läsbar storlek!

Kvinnliga uppfinnare i nationell patentansökan 2010-2018

Andel kvinnliga uppfinnare

Med ”ingen teknisk klassifikation” menas ansökningar som aldrig tilldelats en IPC-klass eller ansökningar som inte kommit så långt i handläggningen att något signifikant tekniskt särdrag identifierats.

Antal nationella patentansökningar per teknisk sektor 2010-2018

Antal nationella patentansökningar per teknisk sektor

Antal nationella patentansökningar per teknisk sektor 2010-2018.


Hur ser det ut med jämställdheten på PRV?
PRV har lyckats bra i sin rekrytering av patentingenjörer. Vi har en jämn fördelning på arbetsplatsen. Hos oss arbetar 127 patentingenjörer, 64 kvinnor och 63 män. Snittåldern är 42 år.

Snart söker vi fler patentingenjörer
Om tio dagar utlyser vi ett tiotal tjänster som patentingenjör. Är du nyfiken på PRV som arbetsplats? Här kan du läsa mer om hur det är att jobba hos oss.
Jobba på PRV

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

 

#deglobalamålen
I vår bloggserie #deglobalamålen uppmärksammar vi FN:s agenda 2030 och initiativ som bidrar till att nå målen. Detta inlägg knyter an till målet att uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt, mål 5.
Fler inlägg om FN:s globala mål

1 kommentar

Under patent

Ferranteöversättaren Johanna Hedenberg om upphovsrätten

Johanna Hedenberg har översatt Neapelkvartetten från italienska till svenska. Romanen Min fantastiska väninna blev en världssuccé och framgången har fortsatt med de tre påföljande böckerna. Berättelsens starka skildring av kvinnlig vänskap lyfts ofta fram som en framgångsfaktor. I samtalet med Johanna dyker vi ner i konsten att översätta och vilken roll upphovsrätten har.

Med ett 30-tal översatta böcker bakom sig och tidigare anställning som EU-översättare har Johanna samlat på sig djupa insikter i yrket som översättare. Hon har varit ordförande för Författarförbundets översättarsektion och är väl insatt i översättarens villkor; förhandlingar och avtal.

Johanna Hedenberg. Foto: Kristina Hedtjärn

Johanna Hedenberg. Foto: Kristina Hedtjärn

Vilken roll har upphovsrätten för översättare av litterära verk?
En avgörande roll. Facköversättning av olika slags brukstexter utan verkshöjd kräver ett gott hantverk, men litterär översättning kan snarare liknas vid ett konsthantverk. Arbetet har en konstnärlig dimension och bedöms därför som en kreativ prestation i upphovsrättslagen. När man översätter ett litterärt verk, oavsett om det handlar om fiktion, dramatik, poesi eller sakprosa, skapar man ett nytt verk som får samma slags skydd som originalverket. Litterära översättare är alltså upphovsrättspersoner i lika hög grad som författare, och när litterära verk publiceras och används på olika sätt har alla upphovsrättspersoner rätt till ersättning. Just nu finns det tyvärr inget standardavtal mellan Författarförbundet och Förläggareföreningen, men den princip som slogs fast i det gamla avtalet och blev praxis i branschen var att översättaren först får betalt för själva arbetet och utgivningen i pappersformat och sen får en så kallad sekundärersättning, en separat upphovsrättslig ersättning, för utgivning i ytterligare format som pocket och ljudbok. Översättare får precis som författare också del av den statliga biblioteksersättningen för utlåning. Bokbranschen förändras snabbt på grund av den digitala utvecklingen. Formaten blir fler och fler och det är svårt att förutspå framtiden.  Därför är det kanske viktigare än någonsin att översättarkåren slår vakt om sin upphovsrätt

Vad är en bra översättning?
En bra översättning håller sig så nära originalet som möjligt på idiomatisk svenska. Jag tycker inte att man ska försöka förbättra texter genom att stryka onödiga upprepningar, omformulera sådant som man uppfattar som banalt eller släta ut något som sticker ut. Det hör inte till uppgiften. Läsaren av översättningen ska så långt det är möjligt få samma upplevelse som läsaren av originalet. Översättaren ska behandla verket på ett respektfullt sätt.

Hur blir man översättare?
Det finns översättarprogram på Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) och vissa högskolor, men många översättare är självlärda. Själv har jag läst litteraturvetenskap, nordiska språk och de språk jag översätter från (främst italienska och franska, men jag behärskar också spanska och nederländska). En av mina första översättningar fick jag genom att föreslå en roman för ett förlag – det är ett sätt att komma in i branschen, men det är inte alltid så lätt. Det kan krävas en viss envishet och uthållighet för att etablera sig.

Hur översätter man en titel?
Översättningars titlar kan ibland skilja sig mycket från originalet. Titlarna sätts av bokförlagen. Där har vi som översättare oftast inget inflytande.

Hur ser samarbetet ut med bokförlagen?
Att översätta är ett ensamarbete, men när man har lämnat en översättning till ett förlag gås den igenom noga av en redaktör som ger synpunkter och föreslår ändringar. Ofta handlar det om mindre förbättringar av ordval eller meningsbyggnad, men ibland kan det behövas längre diskussioner om principfrågor eller problem.

När det har gällt mina översättningar av Ferrante för Norstedts har jag deltagit i en del evenemang: panelsamtal med förläggaren och andra och medverkan i förlagets podd. På så sätt kan man säga att jag har bidragit till att lyfta fram översättningarna samtidigt som jag förstås har fått synlighet som översättare. Men ofta är översättaren ganska osynlig och har inte så mycket kontakt med förlaget utöver det som strikt rör varje uppdrag.

Blir man rik på att översätta?
Översättare är inget höginkomstyrke. Till skillnad från författarna får vi inte royalty, så man kan inte bli rik på enstaka böcker som gör stor succé. Men som jag nämnde tidigare kan man få sekundärersättning om en bok ges ut i fler format än inbunden utgåva. En annan viktig inkomstkälla är biblioteksersättningen. Dels får man som upphovsperson en liten ersättning för varje utlån av en bok. För vissa böcker som lånas ut mycket, till exempel populära barnböcker, kan den totala ersättningen bli ganska stor. Dels avsätts en del av biblioteksersättningen till arbetsstipendier som förvaltas av Författarfonden. De kan sökas av alla översättare och författare och kan vara viktiga inte minst för den som arbetar med poesi och annan smalare litteratur.

”Kunnandet och den egna språkkänslan är översättarens främsta immateriella tillgång, berättar Johanna.”

Hur ser din arbetsprocess ut när du översätter?
Jag läser alltid boken först, ibland till och med två gånger, sätter mig in i texten och antecknar. Sen översätter jag lite i taget och försöker bli så klar som möjligt från början. Efteråt går jag igenom översättningen mot originalet och putsar på den, men det största jobbet är då redan gjort. Vissa översättare gör i stället en råöversättning som de sen bearbetar grundligt i flera omgångar. Den ena arbetsmetoden är inte bättre än den andra, det är nog mest en fråga om smak och temperament. Översättningar tar olika lång tid beroende på komplexiteten och textmängden, men ett snitt som ofta nämns är cirka 100 sidor i månaden. En roman på 300 sidor tar alltså ungefär tre månader att översätta.

Tre saker som är viktiga i översättaryrket:

  1. Översättare måste förstås ha goda kunskaper i det främmande språket och kulturen, men det främsta arbetsredskapet är den personliga språkkänslan.
  2. Som frilans behöver man ett bra nätverk. Genom Författarförbundet och Översättarcentrum kan man få kontakt med kolleger, diskutera översättningsfrågor och avtalsfrågor och få viss fortbildning.
  3. Det är viktigt att hålla koll på rättigheter och avtal. Författarförbundet och upphovsrättsorganisationen ALIS kan svara på frågor och i vissa fall ge juridisk hjälp.

Tack för samtalet!

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Länkar i urval
ALIS
Administration av Litterära rättigheter I Sverige. ALIS är en upphovsrättsorganisation som företräder litterära upphovspersoner.

Översättarcentrum
ÖC driver en kostnadsfri förmedling av kvalificerade skönlitterära och facklitterära översättare.

Sveriges Författarförbund
Sveriges Författarförbund bekämpar gratisarbete genom att arbeta för moderna avtal med utgångspunkt i etablerad branschpraxis.

Biblioteksersättning
Artikel på Wikipedia om den statliga biblioteksersättningen.

De globala målen på PRV-bloggen
I vår bloggserie #deglobalamålen uppmärksammar vi på olika sätt FN:s agenda 2030 och de initiativ som bidrar till att nå dessa mål. God utbildning för alla är en grundläggande mänsklig rättighet, mål 4 i agendan. I detta sammanhang vill vi särskilt peka på berättelsen i boken Min fantastiska väninna. De två flickorna, huvudpersonerna, får helt olika liv på grund av deras skilda möjligheter till utbildning.

3 kommentarer

Under upphovsrätt

Co-branding med värmländska smaker

Foto på Hans Skan på Wermlands Brygghus. Foto: Lars Carlén

Entreprenören och grundaren Hans Skan på Wermlands Brygghus. Foto: Lars Carlén

Intresset för öl växer och det är en marknad där allt fler konkurrerar med nya grepp och traditionell marknadsföring. Wermlands Brygghus insåg betydelsen av sitt varumärke och har registrerat det.

Co-branding mellan Wermlands Brygghus och Löfbergs
På initiativ av Löfbergs har Wermlands Brygghus tagit fram en kaffestout som innehåller kaffe från Löfbergs. Det är en nischad produkt som tog lång tid att få fram. För Wermlands Brygghus innebär den att kunna erbjuda en annorlunda produkt och för Löfbergs är det ett sätt att bidra till en innovativ produkt där kaffe är en ovanlig och spännande ingrediens i öl. Samarbetet med Löfbergs ger extra tyngd åt varumärket Wermlands.
Läs mer om Co-branding på prv.se

Öletiketterna förmedlar historia
Företaget  Wermlands Brygghus grundades 2012 och varumärket registrerades 2013. Varumärket kommunicerar historiska kopplingar som går långt bak i tiden. Dels genom att använda flaskor i en design som ser gammeldags ut, dels genom att använda gamla fotografier på öletiketterna. I arbetet med att ta fram en grafisk form är det en fördel att arbeta med designskydd för att ta hand om sina immateriella tillgångar.

Värmländska smaker i kulturhistoriska miljöer – en podd
Många nya varumärken knyter an till lokala traditioner som hänger samman med platsens unika förutsättningar och kulturhistoria. I ett tidigare inlägg har vi diskuterat geografiskt ursprung och dess betydelse för varumärken. Det är ett stort och intressant ämne i sig: Helgens festmåltider – med geografiska varumärken.

I podden Värmländska smaker som produceras av Lars Carlén kan du lyssna till hur fler företagare i Värmland arbetar och tänker kring den kulturhistoriska platsen kopplat till sitt varumärkesarbete.

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

1 kommentar

Under varumärke

En vegetarisk dag med kocken och entreprenören Eugen Stolin

Chokladpraliner som är växtbaserade. Foto: Mykola Bondarenko

Chokladpraliner som är växtbaserade. Foto: Mykola Bondarenko

Idag firas den nationella vegetariska dagen, med syfte att uppmuntra till en hållbar livsform med låg inverkan på klimatet. I vår bloggserie #deglobalamålen uppmärksammar vi FN:s agenda 2030 och olika initiativ som bidrar till att nå dessa mål. Här intervjuar jag kocken och entreprenören Eugen Stolin som uteslutande arbetar med växtbaserad mat om hur han tänker kring immateriella tillgångar.

Eugens arbete som kock, företagare, kursledare och entreprenör bidrar till flera mål i agendan; mål 13 som handlar om att bekämpa klimatförändringarna, mål 2 Ingen hunger, mål 3 Hälsa och välbefinnande och mål 12 Hållbar konsumtion och produktion, för att nämna några målsättningar i FN:s agenda.

Växtbaserad mat
Kocken Eugen Stolins strävan är att lyfta det växtbaserade köket till en kvalitativ och inspirerande höjd. Som grundare av Vegetariska Kockars Förening och tävlingsledare för den växtbaserade mattävlingen – Plantable Cooking Contest – är han väl insatt i utvecklingen av växtbaserad mat. Hans senaste satsning är lyxchoklad, Pure Joy, som skapar lyxiga, handgjorda praliner med enbart ingredienser från växtriket.

Har du sökt varumärke?
– Pure Joy befinner sig i starten och vi har inte gjort det ännu, av olika skäl. Förhoppningsvis kan vi knoppa av denna satsning i ett eget företag och då kommer vi att behöva tänka igenom hur vi skyddar varumärket. Mattävlingen Plantable Cooking Contest är däremot ett registrerat varumärke, berättar Eugen.

Är du rädd för att bli kopierad?
– Både ja och nej. Mycket av det vi gör handlar om hantverk som är svårt att kopiera. Att skapa mat handlar ofta om mode och inspiration från andra kockar och konditorer, plus att upphovsrätt inte gäller recept. Så det är svårt att förebygga kopiering inom mitt område. Vi lägger ner mycket arbete på att hamna högt upp i sökresultaten. Det är viktigt att jobba med text och bild på våra produkter för att synas på ett bra sätt. Ibland förekommer det att hela webbsidan blir kopierad, inklusive texter och bilder, för att kapa trafik. Det vill man som företagare inte bli utsatt för. Det är troligen den vanligaste formen för piratverksamhet som vi kan råka ut för. Därför är vi noga med att bevaka sökresultaten och hur vi förekommer på internet.

Hur ser du på att designskydda kartonger och praliner?
– Delar i vår grafiska profil och våra designade askar går att skydda med designskydd. Det är något vi kommer att göra längre fram. Våra handmålade praliner skyddar vi inte för vi ser det som konst och här gäller upphovsrätten, ifall de är tillräckligt unika. I formgivningen av våra praliner inspireras vi ofta av andra konstnärer och olika stilar. Pablo Picasso lär ha sagt ”Good artists copy; great artists steal”. Jag tanker ofta på att inspiration från människa till människa är en viktig drivkraft för kreativitet och innovation. Det är också grunden för den förening jag har grundat, Vegetariska Kockars Förening.

Hur bidrar kurser till att öka de immateriella tillgångarna?

Eugen Stolin och Mykola Bondarenko, kollegor och pralintillverkare.

Eugen Stolin och Mykola Bondarenko, pralintillverkare

– Vi bygger vårt varumärke på hantverk och kvalitet. Att erbjuda kurser i hur man jobbar med choklad och skapar praliner, hjälper oss att förmedla kunskap om hur mycket arbete som ligger bakom. När man som konsument saknar den insikten har man svårt att sätta värde på arbetet. I matlagning fokuserar man ofta enbart på råvarorna och ser då inte hur mycket kunskap, kraft och tid det tar att skapa enastående rätter och produkter.

Hur ser du på möjligheterna att skala upp din verksamhet?
– Det viktigaste i mitt hantverk är dess själ. Det bästa sättet att skala upp är att inspirera och lära andra människor om det jag själv brinner för, att skapa förutsättningar för nästa generation att vilja fortsätta arbeta med skapande för ett växtbaserat kök. Att ”skala upp” i mitt fall får varken handla om volymer eller effektivisering där maskiner tar över för att öka lönsamheten. Det måste handla om själen. Därför har jag inga direkta planer på att erövra internationella marknader eller kunna erbjuda våra praliner till hela Sveriges befolkning.
– Men för att ändå belysa frågan vill jag berätta att vi har långsiktiga planer på att lansera Plantable Cooking Contest på andra marknader. Poängen med tävlingen är att bjuda in matlagare som tillsammans skapar spännande och innovativ växtbaserad mat till skillnad från att enbart tävla mot varandra. Det konceptet vill vi förmedla vidare och sprida, förklarar Eugen.

Tack för samtalet och lycka till med ditt företagande!

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Testa ditt företag!
Gör en genomlysning av ditt företag och hitta dina dolda immateriella tillgångar med vårt smarta test.

FN:s globala mål
Länkar till andra inlägg i serien #deglobalamålen

3 kommentarer

Under innovation

Genomlysningen – vi hjälper företag att hitta sina immateriella tillgångar

Från november 2018 till januari 2019 lyfter PRV företagstest ”Genomlysningen” – ett test som ska hjälpa företag att identifiera och hitta sina dolda immateriella tillgångar.

Anna Lundqvist och Anton Blomberg är ansvariga för målgruppen SMF (små och medelstora företag, upp till 249 anställda) på PRV. Bloggredaktionen har träffat dem för att prata om varför det är viktigt att få företagare att förstå betydelsen av rätt hantering av immateriella tillgångar för ökad tillväxt och framgångsrik försäljning.

Testet går ut på att hjälpa företagare att hitta sina immateriella tillgångar – varför tror ni att de behöver hjälp med det? Företagare har mycket att stå i.

De ser ofta det som är mitt framför näsan och tänker inte på att de har många fler värden än så i bolaget. Att deras egen know how, kundregister eller avtal av olika slag skulle vara en konkurrensfördel tänker de inte alltid på, säger Anna.

Det är inte alltid man som företagare sätter sig ner och funderar över vilka tillgångar man faktiskt har. Genom att göra testet får man fundera igenom det och hjälp med hur man kan hantera dem, tillägger Anton.

Immateriella tillgångar är ju ett ganska abstrakt begrepp. Kan ni ge exempel på immateriella tillgångar som ett företag kan ha? Och vilka immateriella tillgångar har PRV? Förutom de jag gav exempel på (och som kanske är de vanligaste) så är spetskompetens, dokumentation av arbetsmetoder och företagshemligheter vanliga. PRV har till exempel varumärke, upphovsrätt, domännamn, avtal, spetskunskap, know-how, databaser, för att bara nämna några, säger Anna.

Ja, och medarbetarna på PRV besitter spetskompetens, vilket också är en immateriell tillgång, säger Anton.

Tack för samtalet!

Vill du testa ”Genomlysningen”? Du hittar företagstestet här.

//Margarita Linné, kommunikatör på PRV

1 kommentar

Under immaterialrätt

Helgens festmåltider – med geografiska varumärken

Geografiska namn i varumärken. Hur funkar det?

Geografiska namn i varumärken. Hur funkar det?

Jokkmokks korv, Kalix Löjrom, Nyåkers Pepparkakor, Västerbottensost Bollnäsfil, Grythyttan vin, Frödinge Ostkaka och Skånsk Spettkaka. Vad har dessa varor gemensamt förutom att de är klassiker på storhelgernas uppdukade bord?

Det finns en mängd registrerade varumärken som innehåller geografiska namn, men geografiska namn kan inte användas hur som helst i varumärken. Ett varumärke som till exempel består av texten Skåneglass kan bedömas ha särskiljningsförmåga, medan de två beståndsdelarna Skåne och Glass inte har det.

Ett varumärke ska inte kunna förväxlas med andra – ha särskiljningsförmåga
Ett grundläggande krav för att få varumärkesskydd är att varumärket har särskiljningsförmåga och inte kan förväxlas med andra. Ett exempel på när ett varumärke anses sakna särskiljningsförmåga är när det enbart visar en varas eller tjänsts geografiska ursprung. Ett syfte med att i varumärkeslagen begränsa användningen av geografiska namn ligger i allmänintresset av att geografiska namn kan användas fritt av alla.

Det finns ett näringsmässigt intresse av att det som i praktiken används och uppfattas som ett varumärke även ska kunna skyddas som ett sådant. Därför finns det många registrerade varumärken som innehåller geografiska namn. Skyddet för dessa varumärken är begränsat på så sätt att ensamrätten till ett varumärke inte ger ett självständigt skydd för den del av varumärket som i sig saknar särskiljningsförmåga, till exempel Skåne.

Geografiska namn
Ortsnamn och andra geografiska namn som används i näringsverksamhet kan delas upp i olika kategorier. Det finns geografiska beteckningar som används som ursprungsindikatorer för de varor och tjänster som marknadsförs. De avser att visa på ett visst geografiskt ursprung och koppla produkter och tjänster till särskilda kvaliteter och egenskaper som förknippas med den specifika platsen. Bland dessa indikatorer innefattas skyddad ursprungsbeteckning och skyddad geografisk beteckning.

Dessa geografiska beteckningar kan användas av vilken näringsidkare som helst, förutsatt att kraven uppfylls. De innebär alltså (till skillnad från varumärken) ingen ensamrätt, utan kan snarare beskrivas som en konkurrensfördel. De kan inte för sig registreras som ett varumärke.

Skyddad ursprungsbeteckning
Den skyddade ursprungsbeteckningen, till exempel Kalix Löjrom, har stark anknytning till den aktuella platsen och får endast användas för produkter som härstammar från en viss plats och vars egenskaper är beroende av den geografiska platsens naturliga och mänskliga faktorer. För att uppfylla kraven för användning av en skyddad ursprungsbeteckning krävs att samtliga led i produktionen (råvaruproduktion, bearbetning och beredning) sker inom området.

Skyddad geografisk beteckning
För en skyddad geografisk beteckning (till exempel Skånsk Spettkaka) är kraven mindre strikta. Den identifierar en produkt som härstammar från en viss plats och vars särskilda kvalitet, rykte eller liknande kan hänföras till den geografiska platsen. För att få använda en geografisk beteckning är det tillräckligt att ett av produktionsleden sker inom området, råvarorna kan komma från en annan plats.

Ett varumärke får inte vilseleda
Ett varumärke får inte registreras om det är ägnat att vilseleda allmänheten i fråga om varan eller tjänstens geografiska ursprung. Här är allmänhetens uppfattning om den angivna platsen av stor vikt, eftersom ett vilseledande förutsätter att allmänheten har en viss uppfattning om platsen och vilken betydelse som konsumenterna fäster sig vid det.

Ett exempel gällande frågan om ett vilseledande av varans geografiska ursprung är det registrerade varumärket Bollnäsfil. Filmjölken tillverkades ursprungligen i Bollnäs, men numer i Gävle. En invändning inkom till PRV om att varumärket ansågs vara vilseledande, eftersom produkten nu tillverkas på en annan plats än vad som framgår av varumärket.

PRV konstaterade att enbart det faktum att ett varumärke innehåller ett ortsnamn inte automatiskt leder till att omsättningskretsen förutsätter att de produkter som saluförs under märket är framställda på den aktuella orten. Tillverkningen eller bearbetningen av livsmedel som filmjölk är inte avhängigt en viss typ av ort eller geografiskt område, utan sådana produkter kan tillverkas på mejerier i olika delar av landet. Det är en omständighet som den normalt informerade och uppmärksamma omsättningskretsen för mejerivaror får antas vara medveten om.  PRV konstaterar därmed att det inte finns något stöd för slutsatsen att Bollnäsfil skulle innebära ett vilseledande om geografiskt ursprung.

Firmanamn med geografisk plats
Allt är inte registrerade varumärken, även om vi konsumenter kanske uppfattar det så. Grythyttan vin AB är ett företag som innehar det registrerade varumärket Skogsvin. Grythyttan vin är inte skyddat som ett varumärke utan är ett företagsnamn (firmanamn), det vill säga ett företag registrerat på Bolagsverket. Ett företag kan i sitt namn använda sig av kopplingen till en geografisk plats som blir en viktig del av marknadsföringen i kombination med sina registrerade varumärken.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

 

Hur har andra gjort?
Här finns inspirerande berättelser med framgångsrika företagare som arbetat strategiskt med immaterialrätt.
Företagare berättar

1 kommentar

Under varumärke