Thule vinner europeiskt designpris -Immaterialrättsintensiva företag når alltid längre

Foto: Thule

Foto: Thule

 

Thule har vunnit DesignEuropa Awards i Milano för innovativ design på joggingvagnen Urban Glide. Juryns val föll för Thules unika formspråk med motivationen ”snygg, bekväm och lättmanövrerad med en slående balans mellan funktion och estetiska värde”. Den unika designen är registrerad för att förhindra kopior.

Juryn framhöll även den originella designen och dess tekniska- och praktiska konstruktion samt vagnens anpassningsförmåga sig till olika livsstilar. Den unika designen är tillvaratagen genom designregistreringar.

– Thule tycks ha en genomtänkt immaterialrättsstrategi vilket är smart för att bygga, bredda och utveckla varumärket, säger Magnus Ahlgren, juristchef på PRV:s Design- och varumärkesavdelning.

Att immaterialrättsmedvetna företag kommer längre är ingen nyhet. EU:s Observatorium för Immaterialrätt har gjort flera studier som visar att företag som aktivt använder sig av immateriella tillgångar har högre lönsamhet, betalar högre löner till sina anställda och har bättre motståndskraft vid lågkonjunktur jämfört med konkurrenter som inte skyddar sina immateriella tillgångar.

– Designintensiva industrier och företag bidrar till över 13% av EU-ländernas samlade BNP, säger Magnus Ahlgren, juristchef på PRV:s Design- och varumärkesavdelning.

Varumärket Thule grundades 1942. Med mottot ”Bring your life” erbjuder de ett brett sortiment för aktiva människor. Produkterna säljs i mer än 139 länder över hela världen.*

*Information hämtad från Thules webbplats.

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

 

Lämna en kommentar

Filed under design, immaterialrätt

Immaterialrätt för spelutvecklare

Spelutveckling

På prv.se har vi nu tagit fram ett kunskapspaket om immaterialrätt för unga spelutvecklare. Immaterialrätten är viktig och angelägen i all spelutveckling – spelets namn, spelkoncept, upphovsrätter, tekniska lösningar, grafik och musik för att bara nämna några av de immateriella tillgångar som finns i spel.

Vi vill höja kunskapen om immaterialrättens värde och bidra till att göra unga spelutvecklare väl rustade för olika delar i spelutvecklingen. I processer för konceptutveckling, produktion, anställning, rådgivning, avtalssituationer och marknadsföring kommer immaterialrätten in som en självklar del. Den kan upplevas svår och krånglig. Vi bjuder därför på ett brett kunskapspaket med grundläggande fakta och intervjuer med erfarna och framgångsrika människor i spelbranschen som berättar hur de har skapat affärsnytta och tillväxt genom smart hantering av sina immateriella tillgångar. Här finns filmklipp och webbseminarier fullmatade med tips och inspiration.

Innehållet är framtaget i nära samarbete med Dataspelsbranschen och dess medlemmar som frikostigt bjudit på sina erfarenheter och lärdomar.

Välkommen att ta del av kunskapspaketet här:
Immaterialrätt för spelutvecklare

Har du frågor?
Kontakta mig gärna: anna.engquist@prv.se, projektledare

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt

Metronomen – Patentet som beviljades fel uppfinnare

Ticktackticktack, eller tiiick taaack tiiick taaack, eller till exempel 60 tick- eller tack-ljud i minuten som en sekundvisare på ett väggur. Så låter en mekanisk metronom när den är igång och dess tekniska särdrag har inte ändrats på 200 år.

malzels-metronom-laura-enflo-musee-de-la-musique-paris

Mälzels metronom, patenterad 1815-1816, på Musée de la musique i Paris. Mälzel själv är förmodligen avbildad på brons-medaljen till höger. Något annat porträtt av honom är inte känt. Foto: Laura Enflo, 2016.

En metronom är med andra ord en taktmätare som slår en fast puls. Den kan vara mekanisk (se bilden), elektronisk eller i mjukvaruformat. Metronomen används av musiker för att hitta rätt tempo och den är därför obligatorisk för många att ha i en repetitionslokal eller studio. Dessutom har flera kompositörer skrivit musik för metronomer, till exempel György Ligeti, som år 1962 skrev Poème symphonique för 100 metronomer. Till den musicerande släktingen är metronomen alltså en passande julklapp.

Beethoven blev entusiast

När Ludwig van Beethoven fick höra talas om detta nya mätinstrument – även om han vid det laget var nästan helt döv – blev han så entusiastisk att han i november 1817 skrev till en kompositörskollega om hur han nu skulle sluta använda de oprecisa tempoangivelserna allegro (hastigt), andante (gående), adagio (sakta) och presto (mycket hastigt). Istället började han ange det avsedda tempot enligt skalan på Mälzels metronom (t ex att fjärdedelsnoter skulle spelas med hastigheten 96 slag per minut), vilket var omtvistat på grund av att tempoangivelser på italienska var – och är – standard. I nutid ignoreras ofta Beethovens metronomangivelser, eftersom en vanlig uppfattning är att musiken annars skulle spelas för snabbt, bland annat med avseende på våra mer sentida musikinstrument med större vibrato och på våra nutida, större musiksalar. En annan förklaring är att det var något fel på Beethovens metronom, men det har inte kunnat beläggas.

Metronomen inspirerade Beethoven i hans komponerande. Under en måltid med Mälzel och några andra vänner improviserade Beethoven en humoristisk hyllningskanon till Mälzel och till metronomen som sjöngs kring bordet. Sedan bearbetade Beethoven melodin och rytmen till att bli en del av andra satsen i sitt stora orkesterverk den åttonde symfonin (op. 93). Melodin och rytmen i satsen härmar en metronom som slår takten och som efter en stund behöver dras upp för att kunna ticka igen.

I samband med metronomens ankomst knöt Beethoven återigen vänskapens band med Mälzel, efter att några få år tidigare ha blivit rasande på och stämt honom för att Mälzel utan lov och utan att referera till Beethoven vid flera tillfällen hade framfört en tidig version av orkesterstycket ”Wellingtons seger” (op. 91), som Beethoven komponerat för Mälzels musikapparat panharmonikon. Den gången slutade det juridiska efterspelet i en förlikning mellan båda parter. I Beethovens skriftliga vittnesmål beskrev han Mälzel som ”…ein roher Mensch gänzlich ohne Erziehung ohne Bildung…” […en brutal människa helt utan uppfostran utan bildning…]. Kanske hade Beethoven hållit fast vid denna åsikt om han hade vetat sanningen bakom metronomen.

Winkels mekaniska, musikaliska kronometer

Vid besök i Amsterdam träffade Mälzel uppfinnaren Dietrich Nikolaus Winkel (1777-1826), som visade honom en musikalisk kronometer med en svängande pendel. På pendeln fanns förskjutbara vikter på var sin sida om jämviktsläget för att kunna slå en fast puls. Pendelns längd kunde ändras och därmed också pendelns svängningshastighet. Mälzel tog med sig idén, lade till en skala på instrumentet och patenterade det i Paris, London och Wien åren 1815-1816. Det brittiska patentet finns här: gb3966. Han kallade instrumentet för metronom och gjorde en omfattande reklamkampanj i olika musikrelaterade tidningar. Mälzels metronom blev en storsäljare.

Även Winkel nåddes av nyheten att Mälzel börjat sälja en metronom som var misstänkt lik hans egen musikaliska kronometer. Winkel skrev därför till en betydande musiktidskrift i Tyskland, Allgemeine musikalische Zeitung, för att meddela detta, men brevet publicerades inte. När Winkel sedan fick se ett fysiskt exemplar av Mälzels metronom så skrev han på nytt till Allgemeine musikalische Zeitung, nu helt övertygad om Mälzels idéstöld. Denna gång publicerades Winkels brev, men inget ytterligare hände förrän Mälzel återkom till Nederländerna för att sälja metronomer ett par år senare. Då passade Winkel på att dra Mälzel inför en kommitté på Kungliga institutet (nuvarande KNAW: Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen) i Nederländerna. Mälzel infann sig, men nekade först demonstrativt. Senare erkände han dock att det var tack vare Winkels uppfinning som han hade kunnat konstruera metronomen, men Mälzels metronomtillverkning stoppades inte. Mälzel flyttade till Frankrike, fortsatte att sälja metronomer och – till råga på allt – att påstå att han själv var uppfinnaren.

Winkels möjligheter i Sverige idag

Om Mälzel fått patent idag i Sverige på Winkels uppfinning, så hade Winkel kunnat göra en invändning till PRV inom nio månader efter patentet meddelats för att begära patentets upphävande, eller – i fall att Winkel precis som i verkligheten hade upptäckt detta först senare – väcka talan om överföring av patent i Patent- och marknadsdomstolen i Stockholm.

Lite mer om Mälzel

Inte mycket är känt om Mälzel, som i nästan hela sitt liv reste runt från plats till plats för att visa upp sina olika uppfinningar, bland annat i USA. Hans fullständiga namn var Johann Nepomuk Mälzel. Man vet att han föddes i Regensburg, förmodligen år 1772. Han dog 1838; enligt uppgift på briggen Otis efter att i en knapp vecka ha druckit en stor mängd Bordeauxvin i sin hytt. Därefter sänktes han i havet någonstans utanför South Carolina, USA.

Laura Enflo, patentingenjör på PRV

Stort tack till Marta Dreifelds, som letade fram patentet på Mälzels metronom, och till Marie Eriksson, som svarade på mina patentjuridiska frågor.

Källor/För vidare läsning:

Beethoven, Ludwig van Briefwechsel: Gesamtausgabe. Bd 3, 1814-1816, sid. 44-46. G. Henle Verlag, München.

Beethoven, Ludwig van Briefwechsel: Gesamtausgabe. Bd 4, 1817-1822, sid. 130-133. G. Henle Verlag, München.

Charbon, Paul La carrière aventureuse de Johann Nepomuck Maelzel et son rôle dans la création du Métronome. https://www.leducation-musicale.com/nepomuck_maelzel.pdf (hämtad 2016-11-26).

Leonhardt, Henrike (1990) Der Taktmesser : Johann Nepomuk Mälzel – Ein lückenhafter Lebenslauf. Kellner GmbH & Co. Verlags KG, Hamburg.

Lämna en kommentar

Filed under patent

Företagsnamn och varumärke – samma fast olika?

padurariu-alexandru-webbBryggkaffe och Caffè americano. Fil och yogurt. Granola och müsli. Företagsnamn och varumärke. Har du någon gång funderat på skillnaderna? PRV-bloggen reder ut begreppen.

Skillnaden mellan bryggkaffe och Caffè americano är trycket vid bryggning. Bryggkaffe är anpassat för kaffebryggare, medan Caffè americano är en espresso spädd med vatten. Skillnaden mellan fil och yoghurt är vilken mjölksyra som tillsätts och skillnad i tillredning. Yoghurt­kulturen växer bäst i temperatur kring 40°C, medan fil i rumstemperatur. Skillnaden mellan granola och müsli är att granolan är rostad, medan müslin inte är det.

Hur är det då med företagsnamn och varumärke? Och varför ska du egentligen registrera ett varumärke när du redan har ett företagsnamn? En uppenbar skillnad är att du ansöker om varumärke hos PRV, medan företagsnamn registreras hos Bolagsverket. Vi pratar med två experter från respektive myndighet för att ta reda på mer.

Anita Ahlstrand, varumärkeshandläggare på PRV; vad är ett varumärke?

– Kortfattat kan man säga att ett varumärke är ett kännetecken som används för att identifiera varor och tjänster, och att skilja dem från andras varor och tjänster. Varumärket gör det möjligt att marknadsföra och kommunicera om varan eller tjänsten.

Varför ska jag registrera ett varumärke?

– Det ska du göra eftersom du då får ensamrätt att använda och marknadsföra varumärket. Du säkerställer också att du inte råkar använda någon annans rättighet. Du säkrar dina rättigheter helt enkelt.

Christina Sjöström, handläggare på Bolagsverket; vad är ett företagsnamn?

– Det är precis som det låter namnet på ett företag. Alla företag, förutom enskild firma, måste ha ett namn.

Varför ska jag registrera företagsnamn?

– Helt enkelt för att annars har du inget företag. Har du en enskild firma är det bra att registrera namnet eftersom du då kommer med i näringslivsregistret.

Skillnaden mellan ett företagsnamn och ett varumärke är alltså bland annat att företagsnamnet hänger ihop med företagsregistreringen, medan ett varumärke kan vara helt fristående och lika gärna vara namnet på en produkt eller tjänst.

Företagsnamnet gör det möjligt att skilja ditt företag från andra företag, och ett skyddat varumärke kan höja värdet på ditt företag. Vill du veta hur? Det och mycket mer om hur du använder varumärket och företagsnamnet på ett smart sätt berättar Anita och Christina på en julfrukost hos Bolagsverket i Sundsvall den 16 december. Varmt välkommen!

Anmäl dig här senast den 5 december.

/Henrietta Thollén, kommunikatör på PRV

Lämna en kommentar

Filed under varumärke

Skapa lösningar för delaktighet

Ett samhälle utformat för alla, är lite av själva poängen med just ett samhälle. Det gäller bland annat full delaktighet oavsett funktionsförmåga. Tillgänglighet till lokaler, kollektivtrafik och utbildning är självklara exempel.

patrick-tomasso_2Men hur kan innovativa lösningar utveckla ett samhälle för alla samt underlätta vardagen och tillvaron för personer med funktionshinder? En snabb titt i statistiken visar att det i Svensk Patentdatabas inkommit ett 70-tal patentsökta uppfinningar för funktionsnedsättningar (inlämnade sedan 2010 och nu offentliga). Trenden har varit vikande med ansökningar till PRV, medan det ökar globalt. PCT-ansökningar inom området Medical technology har, med ett undantag runt finanskrisen 2009, ökat både konstant och rejält.

Bland de inkomna lösningarna är många patent kopplade till transport, i form av olika varianter på rullatorer och rullstolar. PRV har tidigare skrivit om liknande lösningar, bland annat LindheExtend. Det finns även, bland de inkomna lösningarna, en rad anordningar som hjälper individer att resa sig upp.

PRV-bloggen vill uppmärksamma det samarbetet mellan Svenska Uppfinnareföreningen och De Handikappades Riksförbunds Bidragsstiftelse som har utmynnat i möjligheten att söka stipendium för uppfinningar som kan underlätta vardagen och tillvaron för personer med funktionshinder. Uppfinningen kan vara ett hjälpmedel som kan omfatta allt från en osthyvel med vinklat handtag, el-rullstol, IT-stöd till stödbandage och proteser.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Lämna en kommentar

Filed under innovation

Klarna inspirerar till vassare immaterialrättsarbete

klarna_mobilPRV har fått möjligheten att intervjua Klarnas chefsjurist om hur man som start-up kan utveckla sitt arbete med sina immateriella tillgångar.

För att som IT-bolag gå från start-up till ett unicornbolag krävs stark tilltro till sin idé, stor innovationsförmåga och en hög grad av entreprenörskap. En viktig del av det är en aktiv immaterialrättsstrategi.

PRV fick möjlighet att intervjua Klarnas chefsjurist Morgan Lundberg för att få deras syn på hur man som start-upbolag, med ambition att växa, kan utveckla sitt immaterialrättsarbete.

Klarnas tre immaterialrättstips är:

  • Ducka inte för frågan
  • Vem äger det vi åstadkommer?
  • Registrering av varumärke

I filmen utvecklar Morgan sina tre tips.

Sedan Klarna grundades 2005 har de snabbt etablerat sig som ett av Sveriges mest omtalade IT-bolag och är idag ett av Europas snabbast växande företag. Klarna räknas som ett unicornbolag, det vill säga att de värderas till minst 1 miljard dollar.

Här finns fler företag som berättar om sitt arbete med sina immateriella tillgångar.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt

Virtuell verklighet under granen

vr

Glöm spikmatta, matberedare och andra antikviteter. I år är det VR-glasögon som ska ligga under julgranen! Detta enligt Handelns Utredningsinstitut HUI, som varje år, lagom till julhandeln, utser årets julklapp. Motiveringen? Enligt HUI kombinerar VR-glasögon ny teknik med upplevelser på ett helt nytt sätt, vilket passar oss moderna människor som förväntar sig ”mervärden och förstärkta upplevelser”.

”Förstärkta upplevelser”, det låter ju onekligen spännande! För oss som växte upp med Bradburys The Veldt och filmen Gräsklipparmannen är ju VR-glasögon det bästa som har hänt sedan de första 3D-glasögonen såg dagens ljus.

VR mer än bara underhållning

Det började redan 1962, när uppfinnaren och filmskaparen Morton Heilig, patenterade en så kallad sensomat, en singel-biograf som skulle ge tittaren hela paketet från bild, ljud, lukt till känsel.

thesensorama

Tekniken har sedan dess utvecklats till att bli mer eller mindre bekväma glasögon som levererar diverse VR-upplevelser.

I en WIPO-rapport från 2015 som gjort i samarbete med Lexinnova har man analyserat runt 12 000 patent inom området VR. Bland de användningsområdena som patenten registrerats för ligger e-handel, utbildning och medicinteknik i topp. Först på fjärde plats kommer spel, eller gaming, som det heter på nysvenska.

Jimmie Femzén, patentingenjör på PRV och vår egen expert på området ser oändliga möjligheter inom VR:

– VR-spel är såklart roliga och kanske det första man tänker på, men VR kan användas till ofantligt mycket mer! Viktiga impulser för utvecklingen inom VR kommer också från bland annat sjukvården och utbildningssektorn. Men det är klart, spel går inte att tänka bort längre, allt fler människor vill kunna uppleva alternativa verkligheter på ett helt annat plan än tidigare!

Sverige i framkant på en marknad som domineras av giganter

Globalt sett står Sony, Samsung och Microsoft för de flesta patenten inom VR. Men även svenska företag bidrar med sina innovationer till den allt snabbare utvecklingen inom området. Företag som Starbreeze och  Coastalbyte jobbar i framkant med VR, och svenska innovationer används inom flera olika områden, bland annat  inom medicinteknik, e-handel och spel.

VR är ett snabbväxande teknikområde som ställer företagen inför en stor utmaning. Det gäller för företagen att hänga med och utveckla en känsla för vad konsumenterna efterfrågar, säger Jimmie och fortsätter: Som företagare eller innovatör måste man ha koll på hur teknikutvecklingen inom VR-området ser ut, vilka andra företag som är aktiva samt vilka tekniska framsteg som redan gjorts. Mycket framöver kommer troligtvis handla om förbättringar av tekniken. Nu när VR släpps till alla blir det extra viktigt att lyssna in användarna och identifiera problem samt hitta nya lösningar. Kanske är det precis den lösningen ett företag kan använda för att nischa sig mot andra företag. Ett företags omvärldsbevakning måste vara en del i  en genomtänkt strategi för företagets immateriella tillgångar.

VR något för dig?

Du som är osäker på om VR-glasögonen är rätt present till dina nära och kära kan testa med Googles VR-cardboard. Du kan ladda ned den kostnadsfria mallen här och bygga dina egna VR-glasögon. De funkar med både androider och äpplen.

Vill du veta mer om VR? Här finns en längre intervju med vår VR-expert Jimmie Femzén, du kan även se vårt webbseminarium ”Immaterialrätt i den virtuella verkligheten” som ägde rum i juni och tar upp frågor om immateriella rättigheter i virtuella världar.
HUI:s webbplats kan du läsa om årets julklapp.

Väl mött i den virtuella verkligheten!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Lämna en kommentar

Filed under innovation

Hövding: Succé för patenterad ickehjälm

Malmö 150821Fredrik Carling på Hövding.Foto: André de Loisted

Fredrik Carling, vd på Hövding. Foto: Hövding

 

Den första snön kom tidigt i år och ishalkan likaså. För vintercyklister blir ekvationen att skydda huvudet i kombination med oviljan att bära hjälm högaktuell. En patenterad airbaghjälm kan vara en lösning på problemet.

Airbaghjälmen Hövding lanserades 2012 efter sex års idé och konceptarbete. Tidigt insåg grundarna Anna Haupt och Terese Alstin att deras ickehjälm var unik och insåg vikten av att vara ensamma på marknaden. Därför sökte de, och fick patent hos PRV i ett tidigt skede.

Idén är sprungen ur grundarnas examensarbete i industridesign där de sneglade på bilbranschens airbags. Slutprodukten blev airbagkragen Hövding som fattar 200 beslut i sekunden; är rörelsen farlig eller ofarlig? Precis som själva konstruktionen av hjälmen är metoden för att utveckla den bakomliggande algoritmen patenterad.

PRV har intervjuat Hövdings vd Fredrik Carling om de värden som finns i patentportföljen, framtiden och utvecklingspotentialen. Både ridsport- och skidåkningsaktörer har visat stort intresse, liksom sjukvården där lösningen kan skydda människor från skador i samband med balanssjukdomar och liknande.

– När och hur vi kommer till de marknaderna får framtiden utvisa. Våra patent täcker ett stort antal kategorier, inklusive bilindustrin, medicinsk användning, friluftsliv och sport. Samtidigt är patentet väldigt brett beskrivande vilket gör att ingen kan lägga sig precis vid sidan och lansera en snarlik produkt, sammanfattar Fredrik.

Läs mer om Hövding på PRV för företagare.

PS: Glöm inte reflexen och cykla försiktigt!

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Hövding: Succé för patenterad ickehjälm

Filed under immaterialrätt, patent

MedTech – den just nu hetaste patentbranschen

MedTech är den just nu hetaste patentbranschen. Men hur skiljer sig MedTech från andra branscher? Vilka affärsmodeller finns det? Och vad bör man tänka på? Det ska PRV försöka ta reda på.

MedTech är det teknikområde som under de senaste åren har lämnats in flest patentansökningar till EPO (Europeiska patentorganisationen). Det beror bland annat på att det är ett område präglat av några stora jättar, som är flitiga med att lämna in patent. Det är något som mindre aktörer måste förhålla sig till. Dessutom kommer många uppfinningar inom MedTech från universiteten.

PRV vill nu, tillsammans med Vinnova, lyfta en rad frågeställningar med koppling till både medicinteknik och innovation.

  • Hur skiljer sig MedTech från andra branscher?
  • Vilka affärsmodeller finns det?
  • Vad bör man tänka på?

I samband med webbseminariet om MedTech och Innovation vill PRV belysa hur aktörer inom MedTech kan arbeta med att utveckla värdet av sina innovationer. Expertpanelen består av Annika Kilander (patentkonsult, Brann), Sofia Nikolopoulou (IP-rådgivare, Uppsala Universitet Innovation), Henrik Eriksson (patentingenjör, PRV) och Johan Nordlund (jurist, PRV). medtech11nov_lagMed oss är även MedTech-bolaget BiBB Instruments. De kommer att berätta om sina framgångsfaktorer och hur de resonerar kring sina internationella ambitioner. PRV-bloggen fick i våras en pratstund med BiBB Instruments grundare Charles Walther, för att höra hur de arbetar med sina immateriella tillgångar.

Hur har ni hanterat era immateriella tillgångar?

– Att bygga och testa medicinteknik är tidskrävande och kostsamma processer. Vi har koncentrerat oss på att skydda framtagna instrument med patent. Vi har även registrerat varumärkesskydd för produktnamnen, till exempel borren Endodrill. Inledningsvis tog vi hjälp av PRV för nationell patentansökan och gick sedan vidare med PCT och Europeisk ansökan för sju stora marknader i världen. I dagarna har ett av våra patent blivit godkänt i Kina. Till hjälp med immaterialrätt har vi ett ombud med kontakter på alla större marknader i världen.

Vilket är ditt bästa tips?

– Fokusera på en av dina idéer och driv den så långt det går. Lägg de andra idéerna på hög för framtiden. Det är svårt men nödvändigt när man är idérik och kreativ. Låt marknaden avgöra vilken av dina idéer du fokuserar på.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för MedTech – den just nu hetaste patentbranschen

Filed under innovation

Unik utbildning formar framtidens patentingenjör

Den 6 februari startar nästa omgång av patentingenjörsprogrammet. PRV-bloggen har träffat Henrik Eriksson, programansvarig.

henrik_blogg

Henrik, vad är patentingenjörsprogrammet?

Patentingenjörsprogrammet är ett unikt utbildningsprogram för att forma framtidens patentingenjörer.

Du kommer till oss med hög teknisk kompetens, civilingenjör eller mer. Vi ger dig utbildning i databaser, sökverktyg, granskningsmetodik, klassystem, språk, patentjuridik och argumentationsteknik.

Patentingenjörsprogrammet förbereder dig på alla utmaningar du ställs inför i jobbet som patentingenjör. Handledning sker löpande under hela utbildningen.

Vem vänder sig programmet till?

Deltagarna kommer direkt från högskolan eller arbetslivet.

Hur blir jag antagen?

Du söker en tjänst som patentingenjör för det teknikområde du vill jobba med. Alla nya följs åt i en klass under hela utbildningen, i ett och ett halvt år.

Vad har jag för förmåner?

Du får en betald komplett yrkesutbildning.

Vad händer efter programmet?

Efter godkänd utbildning får du titeln ”patentingenjör”. Du har då all kunskap du behöver för att kunna jobba självständigt och fatta beslut i svenska och internationella patentärenden. Du gör också granskningsuppdrag åt kunder.

Du har möjlighet att fördjupa dig inom patentexpertprogrammet eller söka dig mot utåtriktad verksamhet, utbildning eller verksamhetsutveckling.

När startar nästa patentingenjörsprogram?

Nästa programstart är 6 februari. Det går bra att söka fram till 30 november.

Tack Henrik!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Platsannonsen hittar du här!

Fler artiklar om karriär och patentingenjörsyrket:

Öppning för dig som läst Elektroteknik eller Teknisk fysik
Laura är patentingenjör mätteknik
Jobb på PRV öppnar för internationell karriär
Studenterna: Vi vill jobba på PRV!
Inget hokus pokus – bara hårt arbete
Drivlina: Astrid växlar upp
Bildteknik: Heidi Stålmannens optiker
Platsar du som patentingenjör på PRV?
Förstklassig utbildning garant för kvalitet

Kommentarer inaktiverade för Unik utbildning formar framtidens patentingenjör

Filed under patent