Innovera mera

Här kommer ett litet tips på hur man kan bränna 4 minuter och 24 sekunder av sin tid och känna sig nöjd med det. Spana in ”Uppfinnaren” – en fransk animerad kortfilm som SVT trevligt nog klämde in i tablån den 23:e augusti på SVT 1 kl. 19:25. Nu har vi ju fantastiska SVT Play, så det finns inga ursäkter.  Här är den gott folk:

http://www.svtplay.se/video/1370624/uppfinnaren

Jag tänker inte gå in närmare på den eftersom den helt och hållet bygger på dess slut kan man säga… Men jag tycker allt att det såg lite ensamt och tråkigt ut för uppfinnaren. Tänk på att utveckling av nya produkter och tjänster är något som både kan vara riktigt roligt och även socialt. Då ligger man dessutom helt rätt i tiden eftersom en viktig trend inom utvecklingsarbete är öppen innovation. Observera att meningen med detta inte är att man ska uppfinna gratis. Snarare är immaterialrätten central när man jobbar med öppen innovation, se min tidigare bloggpost om öppen innovation.

/John Sjöberg, patentingenjör på PRV

Lämna en kommentar

Filed under Okategoriserade

Gotta catch’em all, nämligen hos PRV!


Har du eller någon i din närhet drabbats av Pokémon Go-hysterin? Var lugn, du är inte ensam. Även undertecknad hör till den hängivna skaran som (inte planlöst) irrar omkring med mobilen i högsta hugg och redo att fånga små pokémons. För de frälsta finns goda nyheter: Precis utanför PRV:s kontor i Stockholm finns två pokéstops registrerade!

Vad är Pokémon Go då, undrar kanske den oinvigde. Förutom att spelet är en utmärkt kombination av friluftsliv och mobilspel, så är Pokémon Go även ett perfekt exempel för hur ett spel kan samla olika immateriella rättigheter, i det här fallet patent, varumärke och upphovsrätt.

Patent för teknisk lösning
Vad gäller patent så har Google och dess spin-off-företag som utvecklat spelet, Niantic, Inc., registrerat ett patent som gäller så kallade ”location-based parallel reality games”, det vill säga spel som använder sig av den verkliga världens koordinater för att skapa en parallell, virtuell spelverklighet. Funktionen som gör att spelet automatiskt uppdateras med geografiska koordinater ur verkligheten är en teknisk lösning. Därför kan den patenteras.

Varumärke ger mervärde
Varumärken då? Jo, Nintendo, den japanska speljätten som står bakom flera älskade tv-spel, har i dagsläget drygt 600 registrerade varumärken i Europa. Till dessa hör ordmärken som till exempel ”Pokemon Go” eller ”Pikachu” men även figurmärken som pokemonstren Pikachu och Squirtle. Ett ordmärke består av enbart ord, ett figurmärke däremot kan bestå av en figur eller en figur som är kombinerad med ett ord. Dessa varumärkesregistreringar ger Nintendo rätten att själv bestämma över huruvida dess varumärken får användas av andra och hur detta ska ske i så fall.

Upphovsrätt uppstår automatiskt
Även upphovsrätten spelar med här (pun intended). Själva pokémon-figurerna är upphovsrättsligt skyddade eftersom de är bilder/figurer. Upphovsrätten uppstod i samma ögonblick som figurerna kom till. Sedan har vi koden som ligger bakom appen, det vill säga själva hjärnan i spelet. Koden skyddas också av upphovsrätten. En sak till: Nintendos tidigare tv-spel kom alltid med suverän musik och ljudeffekter. (Undertecknad kan faktiskt skryta med att kunna sjunga hela musiken till Super Mario Bros från 1985, inklusive speleffekter!) Även Pokémon Go har musik (som jag inte lärt mig sjunga än) och den är – ja, du gissade rätt- den är skyddad enligt upphovsrätten.

Som du ser, lika komplext som Pokémon Go är att spela, minst lika komplext är landskapet av immateriella rättigheter som kommer till användning i denna app. Men nog om detta nu. Det är dags att bege sig till närmaste pokéstop, för, som det heter så fint i Pokémon-världen: ”Gotta catch’em all!” Ja, även denna slogan är skyddad. Varumärkesskyddad.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt

Getingsommar

Ska fällan apteras med saft, socker, vinäger, sill, öl eller parfym? Är napalm bättre än bensin vid attack av själva boet? På nätet hittar man mer eller mindre goda argument för de flesta metoder. Själv är jag förtjust i de där racketarna som utdelar en (ibland) dödande elchock. Tyvärr är mitt ur funktion efter en dålig forehand på kräftskivan. Och i butiken är de slut. Kanske patentdatabaserna ruvar på en lösning? PRV-bloggen kollar upp.

Årets semester bjöd på mycket vackert väder. Och många irriterande getingar. Kanske inte som sommaren 1959 då Sverige enligt legenden invaderades av getingar, men illa nog. I alla fall när varje glasspaus och utelunch blir ett drama innefattande både hysteriska minderåriga och en och annan hysterisk förälder.

Det visar sig att det finns gott om patentsökta fällor och avlivningsmetoder, så något av en olägenhet har vissa insekter uppenbarligen betraktats som under lång tid. Notera bara följande klasser i Cooperative Patent Classification:

A01M 1/023 . . {Attracting insects by the simulation of a living being, i.e. emission of carbon dioxide, heat, sound waves or vibrations}

A01M 1/20 . Poisoning, narcotising, or burning insects

A01M 1/2094 . . {killing insects by using temperature, e.g. flames, steam or freezing

A01M 1/22 . {Killing insects} by electric means

Just elchocksmetoden tycks ha figurerat länge, se t.ex. patentskrift SE 3668 C1 från 1891 som beskriver ett glödande, elektrifierat nät för avlivning av insekter. Genomgående hittar jag mest väl kända anordningar; giftspray eller fällor apterade med något sött. Möjligen bör fällan vara maskerad som en flugsvamp som föreslås i patentskriften SE 196926 C1. Den nyfikne kan själv beskåda relaterade varianter i Svensk Patentdatabas som nås från prv.se.

Getingfälla maskerad som en flugsvamp enligt SE 196926 C1. Slugt.

Getingfälla maskerad som en flugsvamp enligt SE 196926 C1. Slugt.

Nä, någon revolutionerande mirakellösning hittar jag inte. Kanske värt att prova ett sent inkommet husmorstips – getingspray i grillmarinaden. Rapport kanske följer.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Lämna en kommentar

Filed under patent

Hoverboardrullator för Pokémonjakt?

Han är dagens snackis på Mix Megapol (Gry och dom) – Lasse, 86, som åker hoverboard. Han har monterat brädan på sin rullator. PRV-bloggen tåras.

Du har helt säkert sett en hoverboard – hemma på gatan i stan, på torget eller i snabbköpet. En tvärställd skateboard på två hjul, som rullar när du lutar dig. Airboard, mini-segway eller swagway kallas den också.

Lasse Thörn i Gränna blev frälst när han såg ett gäng ungdomar komma farande. Jag blir rörd när jag läser om Lasse. För här bryter vi både en och två fördomar.

Den självklara: Varför skulle pensionärer inte kunna åka rullbräda? Men mest: Pokémonsamlare i alla åldrar torde bli frälsta av Lasses lösning.

Han erbjuder på samma gång hoverboardens snabbhet och rullartorns stabilitet. Bara rulla runt – ännu överallt – med rullatorhandtaget i ena handen och telefonen i den andra. Hemma på gatan i stan, på torget eller i snabbköpet.

Kvar med Svarte Petter sitter möjligen Trafikverket. För medan man fortfarande funderar över var man får köra hoverboard har Lasse både byggt ut den och flyttat fokus från vägen. Men det hör till en helt annan blogg.

Lasses hoverboardrullator klassas på B62K 13/00, A61H 3/04 eller B62K 3/007

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Tack till Henrik Eriksson!

Lämna en kommentar

Filed under innovation

Immateriella tillgångar hos start-ups och unga tech-bolag

Nils Henckel och Niklas Franzén – jurister hos Jansson & Norin – träffar dagligen entreprenörer och diskuterar immateriella tillgångar. Jag vill veta hur entreprenörer i digitala tillväxtbolag tänker kring immaterialrätt och har fått möjlighet att intervjua Nils och Niklas.

Nils Henckel och Niklas Franzén

Juristerna Nils Henckel och Niklas Franzén.

Vad menas med start-ups eller tech-bolag?
– Digitala tillväxtbolag använder någon form av digital teknik för att leverera en tjänst eller produkt. Vi arbetar främst med teknikintensiva unga bolag och får följa dem från dag ett. Det är roligt med den personliga relationen och kunna ge nyttiga tips tidigt.

Vilka frågor inom immaterialrätt är vanligast i diskussionerna?
– I nystartade bolag finns det oftast bara immateriella tillgångar. I olika faser väcks olika frågor. Det handlar mycket om hur bolaget kan skydda sin produkt eller tjänst – med till exempel varumärkesrätt och upphovsrätt.

Sekretessavtal och avtalsrättsliga skydd är något vi ofta rekommenderar, eftersom vi ser att bolagen ofta är relativt oskyddade i förhållande till investerare och konsulter de anlitar. Cirka 80 procent av våra frågor har en immaterialrättslig anknytning. Det kan handla om företagshemligheter, överlåtelse av immaterialrätter i ett anställningsavtal, aktieägaravtal, know-how och licenser. Listan kan göras lång.

Hur god kunskap om immaterialrätt har start-ups i Sverige?
– Ofta ganska vaga föreställningar om vad man kan skydda. Några är pålästa, men de flesta entreprenörer brinner inte för juridik utan de fokuserar på utveckling av den egna produkten.

Vår uppgift är att upplysa om olika möjligheter att säkra sin idé. Många känner till exempel inte till att mönsterrätten kan användas för appar eller att kod kan skyddas med upphovsrätt.

I samtalen kommer frågorna oftast från oss och diskussioner kring deras affärsidé väcks. Många gånger blir det att vi tillsammans med bolaget gör en inventering av de immateriella tillgångarna i företaget.

Vår utmaning är att kunna tillgodogöra oss deras produkter och affärskoncept på ett tidigt stadium. Här är vår kombination av teknisk bakgrundskunskap, referenspunkter till digitaliseringen och ”digital juridik” viktig.

Hur stor del handlar om globalisering och rättigheter på andra marknader?
– I digitala tech-bolag har man världen som global marknad med internet som bred marknadsplats. Många söker internationella skydd och ofta inleder man de globala ambitionerna med Europa och en varumärkesregistrering hos EUIPO.

Vilka upphovsrättsfrågor är vanliga?
– Källkod. Upphovsrätten är svår att agera på i praktiken och kan upplevas som opålitlig. Det är därför bra att reglera upphovsrätten i skrift.  Om man till exempel använder andras upphovsrätt i form av öppen källkod är det extra viktigt att se till att ha tillstånd, så att man inte själv inkräktar. Det kan även handla om att syna gratislicenser på ett medvetet sätt.

Nils och Niklas fem bästa tips till unga tillväxtbolag:

  1. Registrera dina varumärken.
  2. Reglera upphovsrätten i skrift, till exempel med externa partners och konsulter.
  3. Reglera äganderätt för immaterialrättsliga tillgångar internt mellan delägare i bolaget, ifall någon slutar.
  4. Gå in på prv.se och läs på. Skaffa dig grundläggande koll i ett första steg. Gör här en egen inventering av dina immateriella tillgångar: Testa ditt företag
  5. Upprätta sekretessavtal när du ska ha möten om affärshemligheter. Var varsam med vad du tar med i din pitch. Om du måste avslöja hemligheter i möten med investerare bör du ställa krav på sekretessavtal.

Tack för samtalet!

Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Immateriella tillgångar hos start-ups och unga tech-bolag

Filed under immaterialrätt

Sverige är en innovationsledare

infographic-innovation-union-02

Illustration: ec.europe.eu

 

Sverige är en innovationsledare. Sverige presterar över EU-genomsnittet. Det framgår av EU-kommissionens årliga European Innovation Scoreboard 2016.

Rapporten lyfter särskilt fram att Sverige ligger över EU-genomsnittet i bland annat intäkter från patent från utlandet (ökning med 7,4 procent) och PCT-ansökningar (ökning med 7,2 procent). Dock uppmärksammas en nedgång när det gäller riskkapitalinvesteringar (-10 procent).

EU i stort fortsätter att hålla jämna steg med de globala innovationsledarna. Dock anses innovationen fortfarande hämmad av låga nivåer av företagsinvesteringar och restriktiva ramvillkor, något som påverkar främst små och medelstora företag. Bland andra EU-länder som tituleras som innovationsledare finns Danmark, Finland, Tyskland och Nederländerna.

EU-kommissionens European Innovation Scoreboard – tidigare även kallad Innovation Union Scoreboard – ger en jämförande analys av innovationsprestandan bland EU:s medlemsstater, andra europeiska länder och regionala grannar. European Innovation Scoreboard bedöma innovation i EU:s regioner på ett antal indikatorer. Analysen bedömer relativa styrkor och svagheter i de nationella innovationssystemen och hjälper länder att identifiera områden de måste ta itu med.

European Innovation Scoreboard 2016 finns tillgänglig här.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Sverige är en innovationsledare

Filed under innovation

Får man stjäla en dans?

IMG_9760_dv

Bild: beyonce.com

Imorgon kväll intar Beyoncé och The Formation World Tour Stockholm och Friends Arena. Med hits om Crazy in Love, Halo och bloggredaktionens inofficiella hymn Run the World (Girls) är Beyoncé en av 2000-talets absolut största underhållare.

Affärsmagasinet Forbes har placerat Beyoncé på fjärde plats när de listat de 100 mäktigaste och mest inflytelserika kändisarna i världen.

I samband med att världsturnén drog igång i våras anklagades Beyoncé för att plagiera koreografin från den svenska koreografen Alexander Ekman. I videor från konserterna syns Beyoncés dansare göra ett nummer i vatten. Ett nummer med likheter med Ekmans The Swan Lake som sattes upp på Oslooperan 2014.

Men vad gäller för upphovsrätt och dans?

På PRV menar vi att man inte kan registrera något immaterialrättsligt skydd för dans (eller mim, etc.).

Däremot skyddas dans av upphovsrätt, under förutsättningen att de vanliga rekvisiten för skydd är uppfyllda: verket (det vill säga dansen) skall uppnå en viss verkshöjd till den grad att den är ett resultat av upphovsmannens egna andliga skapande och att den uppvisar en tillräckligt stor grad av originalitet. Även improviserad dans kan skyddas av upphovsrätt.

Läs mer om upphovsrätt här.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Får man stjäla en dans?

Filed under upphovsrätt

Har du frågor om immaterialrätt? – Vi har svaren!

telefon

Det finns många frågor att ställa kring immaterialrätten. För en nybörjare kan alla regler och lagar uppfattas som en djungel. Då är det tur att PRV har en utmärkt kundsupport som står redo att hjälpa till med vägledning och svar.

PRV:s kundsupport finns både i Stockholm och i Söderhamn. I Stockholm hjälper man till med frågor som rör bland annat patent och i Söderhamn hanteras frågor kring exempelvis varumärkesskydd och designskydd.

Och vi ingenjörer som mest arbetar med den tekniska granskningen av patentansökan, vi har möjlighet att lyfta blicken och sitta med en stund på PRVs kundsupport för att få en känsla för vilka frågor som ställs och vilka svar ges.

Jag sitter en eftermiddag med Cecilia på kundsupporten i Stockholm. Telefonen ringer och frågorna börjar strömma in. Det är högt och lågt:

  • Hur gör man för att överlåta ett patent? Är det ens möjligt?
  • Kan jag få reda på om min granne har sökt några patent?
  • Kan man söka ett europapatent?
  • Kan PRV hjälpa till med att söka patent?

Jag blir imponerad över svaren, de är utförliga och tydliga. Cecilia hänvisar ofta till PRV:s hemsida och guidar till de rätta informationskällorna. Hon berättar om Svensk Patentdatabas där man själv kan söka bland de svenska patenten och de patentansökningarna som hunnit bli offentliga. De mer specifika frågorna kopplas till tekniska eller juridiska enheterna. Ibland får hon hjälpa kunderna på traven med deras frågor. Allt är kanske inte som det verkar:

  • Jag har har ett 10 år gammalt patent och vill nu förlänga mitt patentskydd, ska jag skicka in en ny ansökan? – undrar en kund.

Här är det något som inte stämmer. Det går inte att söka patentskydd för en redan känd uppfinning. Tillsammans med Cecilia kommer kunden fram till att det är varumärkesskydd frågan gällde. Samtalet kopplas vidare till Söderhamns kundsupport. Det rasslar från tangentbordet när Cecilia styr om samtalen, hon verkar känna precis alla här på PRV!

Samtliga kunder som ringt kundsupporten under den eftermiddan får svar och djungeln har nog blivit lite mindre snårig för dem.

Har du någon fråga om patent, varumärke, design eller inom något annat av PRV:s alla områden? Prova och ring Cecilia och hennes kollegor – jag är säker på att du får svar.

Ewa Björk, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Har du frågor om immaterialrätt? – Vi har svaren!

Filed under Okategoriserade

Svalkande klassiker

Säg Piggelin och du känner nästan smaken av sommar. De flesta har nog någon gång svalkat sig med den somriga isglassen en het sommardag.

När jag gör en sökning i Svensk Varumärkesdatabas så hittar jag en hel del gamla favoriter, bland annat Piggelin, Nogger, Top Hat och Cornetto.

För att få reda på lite mer om de gamla klassikerna så slänger jag iväg ett meddelande på Facebook till GB Glace. Jag får snabbt svar och en hel del glassig information av Hanna Granebring, Social Media Consumer Specialist på GB Glace.

Redan 1955 registrerades varumärket Piggelin men inte förrän 1972 är den med som nyhet på GB:s glasskarta och då fanns den i två varianter, den vanliga tuttifrutti-smaken och apelsinsmak. 1973 byttes apelsinsmaken ut mot citrussmak och 1974 var sista året som citrussmaken fanns i sortimentet.
Top Hat är en riktig veteran som lanserades redan 1956. Den blev snabbt populär och en av företagets bästsäljare. Som varumärke registrerades den 1970. 1995 togs Top Hat ur sortimentet och var sedan en av de mest efterfrågade glassarna.

I Glassboken av Mats Wickman kan man läsa att glassens förpackningar har blivit allt viktigare och att det idag har blivit vanligt att registrera varumärkena i hela Europa. När det gäller glass och varumärken så är nog Magnum det varumärke som syns mest.
I Sverige lanserades den 1989 och idag finns ett stort utbud av Magnum-glassar både här och utomlands. När nya sorter lanseras så snurrar reklamfilmerna flitigt och årets reklam är ”Frigör Din Inre, Vilda Sida Med Nya Magnum Double”.

Själv känner jag för att ta det lite lugnt på semestern och tänkte inte frigöra någon vildare sida, så jag håller mig nog till en gammal hederlig Piggelin för att svalka mig i solen.

Piggelin

 

/Marie Östlund, PRV Kundsupport

Kommentarer inaktiverade för Svalkande klassiker

Filed under varumärke

Patent, varumärke och design i siffror

photo-1436918898788-ebce04d38e46I förra veckan lanserade PRV den årliga Statistikårsboken. Den innehåller unik information och statistik om innovation och immaterialrätt. I Statistikårsboken redovisas status och trender för immaterialrättsansökningar inom områdena patent, varumärke och design för 2015, med historik bakåt under 2000-talet.

Även om det under perioder varit vikande intresse för att söka olika former av immaterialrättsliga skydd genom PRV, kan man konstatera att svenskars intresse för detta sammantaget i världen stått sig fortsatt starkt. Som exempel på det kan man se att antalet internationella ansökningar inom patent och varumärkesområdet, med anknytning till Sverige, har mer än fördubblats under en tjugoårsperiod.

Under perioden 2006-2015 kan man konstatera en nedgång av antalet inkomna nationella patentansökningar till PRV. Det beror till stor del på en ökad internationalisering, då Sverige emellanåt inte är huvudmarknad för de produkter företagen utvecklar. De senaste åren har det dock skett en stabilisering av antalet inkomna nationella patentansökningar till PRV.

– När man, på det nationella planet, tittar på PRV:s kunder och intressenter ser man att de flesta som söker exempelvis patent är små och medelstora företag. Det i jämförelse med EPO som attraherar fler större företag. PRV har 68 procent av patentsökande från små och medelstora företag, medan EPO har 26 procent. PRV fortsätter alltså att fylla en viktig funktion för Sveriges små och medelstora företag, säger Jan Wernerson, chefscontroller på PRV.

Nytt för i år är kapitlet om miljöteknik. Där konstaterar PRV bland annat att 2015 var andelen internationella patentansökningar inom miljöteknik 10 procent, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med år 2000.

Visste du dessutom att:

  • Sverige är på plats 2 över länder i världen med inlämnade internationella patentansökningar (PCT) per capita.
  • Kvinnliga formgivare står bakom 19 procent av alla designansökningar. 6 procent av alla patentansökningar kommer från kvinnliga uppfinnare.
  • 23 procent  av alla svenska publicerade patentansökningar är digital kommunikationsteknik. Stora skillnader sett till industristruktur i Norden.
  • PRV har 68 procent av patentsökande från SMF/privatpersoner. EPO har 26 procent.

Här hittar du Statistiksårsboken 2015.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patent, varumärke och design i siffror

Filed under design, patent, varumärke