KTH Innovation – ett idécentrum för forskare och teknologer

I likhet med flera andra lärosäten i Sverige erbjuder Kungliga Tekniska högskolan (KTH) kostnadsfri rådgivning om immateriella rättigheter och kommersialiseringshjälp för teknologer och anställda som vill utveckla en teknisk affärsidé. Den här stödverksamheten finns sedan knappt tio år på KTH Innovation, placerad på KTH:s campus i centrala Stockholm.

Cecilia Sandell – civilingenjör i elektroteknik med mångårig erfarenhet som granskare på PRV och som patentombud – är KTH:s expert på strategier för immaterialrätt, idéverifieringar och patentrådgivning sedan 2012. Hon och hennes femtontal kollegor på KTH Innovation möts varje år av nästan 300 idéer som kläckts av KTH:s teknologer och forskare. Cecilia är anställd på UU Innovation – en enhet för innovationsstöd vid Uppsala universitet – och arbetar halvtid på vardera ställe som en del av ett immaterialrättssamarbete mellan flera universitet i regionen. På KTH Innovation arbetar också andra yrkesgrupper, till exempel en affärsjurist och affärsutvecklingscoacher inom olika teknikområden.

”Varje nytt ärende följer en processmodell för affärsidéer som tagits fram på KTH”, säger Cecilia. ”Jag är med från och med den tidigaste fasen, då det till exempel är viktigt att undersöka om en uppfinning är ny och har uppfinningshöjd. På UU Innovation sitter en informationsspecialist som har en bred teknisk kunskap, men vid behov konsulteras också utomstående informationsspecialister. För detta finns det ekonomiska resurser från t ex Vinnova, eftersom det också är ett krav att ha gjort en nyhetsgranskning för att få mer omfattande finansieringshjälp för sitt innovationsprojekt. Jag hjälper kunden att hitta en bra strategi för immaterialrätt som löper parallellt med affärsmodellen. Det handlar inte alltid om att söka patent, utan innefattar också till exempel varumärkesskydd och domännamn”.

Borggården på KTH 2016Bild: PRV. Borggården på KTH, som ligger några meter från KTH Innovations kontor.

Är det fler teknologer än forskare som söker sig till KTH Innovation?

”Ja, hittills har det varit något fler teknologer än forskare. Relationen ligger på ungefär 60-40. Alla idéer är välkomna – de väljs inte ut eller graderas av KTH Innovation.”

Vad behöver forskare lära sig mer om inom immaterialrättsområdet?

”Ett problem jag ofta stöter på är att forskare redan publicerat sina forskningsresultat i en vetenskaplig tidskrift eller presenterat dem på en konferens. Då är det tyvärr sent att söka patent för just den uppfinningen. I sådana lägen kan jag hjälpa till att informera om hur det fungerar med patent, så att forskaren nästa gång först söker patent och efter det publicerar en forskningsartikel om sin nya uppfinning.

I min yrkesroll ingår det också att undervisa i immaterialrätt. För doktorander finns det idag kurser på KTH som delvis handlar om detta: till exempel The Sustainable Scientist, där jag som en del av KTH Innovation är gästföreläsare. Arbetet med att informera forskare om immateriell egendom pågår ständigt, inte minst på grund av att det hela tiden kommer nya doktorander och forskare till KTH.”

Vad betyder lärarundantaget för verksamheten på KTH Innovation?

”Lärarundantaget är en möjlighet för universitets- och högskoleanställda, eftersom det innebär att uppfinnaren själv har rätt till sitt patent trots att uppfinningen utvecklats under arbetstid, förutsatt att forskningsfinansiären inte krävt något annat genom avtal. Lärarundantaget kan ses som en kompensation för att lönerna är förhållandevis låga vid universiteten i Sverige, till skillnad från i USA där lönerna är högre men lärosätet istället ofta tar över patentägandet.

Lärarundantaget innebär också att uppfinnaren själv har ett stort ansvar för uppfinningens kommersialisering. Idag finns det ganska mycket hjälp att få. Exempelvis KTH Holding AB direktinvesterar i cirka fem nystartade bolag från KTH per år. Syftet med direktinvesteringarna är inte ett långsiktigt ägande, utan KTH Holding AB ska träda in som en av de första investerarna och – om möjligt – i en relativt tidig fas träda ur investeringen. Dessa direktinvesteringar ska stödja bolag med finansiering i en tidig fas, då externt riskkapital vanligtvis är svårt att få. Eventuella vinster återinvesteras i nya bolag från KTH.”

Dome of Visions och Millespottan 2016Bild: PRV. Nya ”Dome of Visions” – en kupol med hållbarhetsforskning på KTH, bredvid Carl Milles kända fontän Millespottan

Kan uppfinnaren få hjälp att skriva en patentansökan?

”Jag hjälper kunden att beskriva sin uppfinning i ord – oftast på engelska – och genom att förklara vad som ska finnas med i en patentansökan, till exempel hur patentkrav ska utformas och att beskrivningen bör innehålla flera olika utföringsformer så att patentansökan kan ändras. Sedan rekommenderar jag alltid kunden att ta kontakt med ett patentombud för att skriva klart en bra ansökan och därefter ha koll på frister. De flesta uppfinnare som kontaktat KTH Innovation lämnar in en nationell ansökan till PRV, eftersom det är ett både kvalitetsmässigt bra och billigt alternativ. Ju mer man kan skjuta på kostnader i ett nystartat företag, desto bättre.”

Det förekommer fall med oklarheter om vem som är uppfinnare, till exempel doktorander som inte fått stå med på patentansökan. Vem är det som är uppfinnare?

”Den person eller de personer som kläckt idén är uppfinnare, inte den person eller de personer som hjälpt till med grovjobbet. Det är alltså inte självklart att medförfattare på den motsvarande vetenskapliga tidskriften ska stå med som uppfinnare på patentet. Sedan är det viktigt att komma ihåg att ett patent kan ogiltigförklaras om uppfinnaruppgifterna är felaktiga.”

Vad tycker du är det viktigaste med ditt jobb?

”Det viktigaste är att KTH Innovation kan bidra till tillväxt i Sverige. I min yrkesroll är jag med och sprider kunskap om immaterialrätt som kan tillämpas vidare också på andra håll och i andra projekt än de som når KTH Innovation. I förlängningen skulle det vara fantastiskt om vårt arbete på KTH Innovation kan bidra med att KTH kan lyckas locka till sig innovativa forskare och studenter.”

Vilket är ditt bästa råd till forskare som funderar på att patentera något?

”Att se till att immaterialrätt kommer in i forskningen tidigt, genom att försöka bredda sin forskning. Det kan innebära att fler material testas för en viss användning eller egenskap istället för bara ett enda material. På så sätt är det möjligt att få ett bredare och bättre patentskydd. Dessutom ska en uppfinnare förstås aldrig publicera eller på något annat sätt offentliggöra sin uppfinning innan patentansökan är inskickad.”

Stort tack Cecilia för intervjun och lycka till i det fortsatta arbetet!

Laura Enflo, patentingenjör på PRV

1 kommentar

Filed under innovation

Vad ska du tänka på när du lanserar ditt företag eller produkt i ett annat land?

Handel och produktion i andra länder

Handel med andra länder

PRV har tagit fram ett webbmaterial som vänder sig till små och medelstora företag som är på väg ut på en internationell marknad. Jag ber  Henrietta Thollén, kommunikatör på PRV, berätta mer:

Vem har nytta av webbmaterialet?

– Du kanske säljer över nätet på en internationell marknad. Då är det viktigt att du tänker på att skydda din egen produkt och ser till att inte göra intrång på någon annans. Det kan till exempel handla om varumärkesskydd, patent eller designskydd.

– Du kanske funderar på att lägga din produktion i ett annat land. Då är det viktigt att du har registrerat ditt varumärke eller din design i det landet.

– Du får konkreta tips från företagare som gjort resan förut och kan lyssna till webbsända seminarier där de berättar mer ingående om sina utmaningar och bollar frågor om immaterialrätt med vår expertpanel.

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

1 kommentar

Filed under immaterialrätt

Digitalisering av immateriella värden med Anders Persson

Anders Persson, IT-chef på PRVAnders Persson arbetar sedan ett år tillbaka som IT-chef på PRV och har lång erfarenhet inom digitalisering och verksamhetsförändring – i förening.
Innan Anders kom till PRV var han verksam inom Apoteket och ledde programmet att transformera Apoteket från monopol till avreglering, en gigantisk omställning där bland annat 65%  av IT-kostnaderna skulle skäras ner på 24 månader. Att  Anders också är affärsarkitekt underlättade – i den rollen handlar det om att förstå affärsmodeller och ta hand om tillgångarna, ofta med stora immateriella värden. ” I förändringsprocesser måste man våga involvera och innovera affärsmodellen”, förtydligar Anders.

Anders ser digitaliseringen som en stark katalysator för verksamhetsutveckling och effektivisering inom företag och offentliga verksamheter. Den hjälper till att möjliggöra transformation på ett kraftfullt sätt. ”Det finns inga IT-projekt, bara verksamhetsprojekt.  Det är behoven inom en verksamhet som leder till IT-projekt”, menar Anders.

Några frågor till Anders:

Vad gör PRV i detta nu?
– Vi fortsätter resan mot ett gemensamt PRV och tar fram en e-tjänstportal för våra kunder och intressenter, där kundnyttan är i fokus. Allt vi gör utgår från kundens perspektiv. Vi sätter också upp ett centralt projektkontor, med övergripande styrning av verksamhetens projekt. Målsättningen är att kunna leverera snabbt och löpande på ett agilt sätt.

Vilka utmaningar ser du i det internationella perspektivet?
– Vi måste balansera vår egen digitaliseringsresa med de ökade krav vi har på våra internationella samarbetspartners EPO och EUIPO, immaterialrättsorganisationerna i Europa. Vi har flera IT-system gemensamt vilket gör digitaliseringen till en svår och spännande balansakt. Immaterialrätt är ju ett globalt system där vi utöver vår expertis bidrar med kvalitativa sökverktyg.

Hur ser du på säkerhet och sekretess?
– På PRV är det avgörande frågor eftersom den information vi förvaltar representerar mycket stora värden hos företagen. Vi har en särskilt vass och viktig uppgift i att skydda kunden.

Berätta lite om din bakgrund!
– Mina tidigare erfarenheter inom IT och verksamhetsutveckling spänner över många branscher som bank, amerikansk IT-leverantör, Telia, Statskontoret, Apoteket, konsultbolag och nu PRV. Oavsett storlek är det komplexiteten som är avgörande för lösningarna – det måste bli rätt i förhållande till affärsmodellen och de immateriella tillgångarna i verksamheten.

Hur är ditt ledarskap?
– Jag arbetar utifrån det som situationen kräver. På dagarna åker jag hiss från en operativ och praktisk nivå till övergripande diskussioner på ledningsnivå. Situationen får också avgöra hur coachande eller målstyrande jag behöver vara. Olika kompetenser och roller på arbetsplatsen behöver olika sorters styrning. I relation till systemutvecklare är ofta den coachande stilen mest behövd. God kontakt mellan medarbetare och trivsel är ovärderliga immateriella tillgångar på en arbetsplats.

Anders Persson, IT-chef på PRV

Anders Persson, IT-chef på PRV

Minns du ditt första möte med Internet?
– Ja, jag arbetade hos Kuwait Petroleum Sweden som var ett internationellt bolag. Våra IT-avdelningar i Sverige, England, Tyskland, Frankrike och Italien kommunicerade med hjälp av föregångaren till Internet. Vi skickade meddelanden till varandra  och då uppfattade jag det främst som ett praktiskt arbetsverktyg i vår vardag. Vi föreställde oss då inte hur det skulle revolutionera världen.

Tack för samtalet!

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Vill du ta del av Anders reflektioner och kunskap?

Anders är utnämnd digitaliseringsexpert på IDG där du kan läsa hans artiklar. Hos Dataföreningen leder Anders utbildningen till certifierad programledare som kompetensutvecklar seniora chefer inom verksamhetstransformation med hjälp av digitalisering. Här laddar du ner whitepapers om hur du lyckas med din digitala transformation, en artikelserie som Anders skrivit tillsammans med Steve Brdarski.

Lämna en kommentar

Filed under innovation

”Fokusera på en av dina idéer och driv den så långt det går”

PRV var i förra veckan på plats när Veckans Affärer för andra året listade de bolag som har potential att bli Sveriges nya succébolag. I samarbete med Almi Invest nomineras nio bolag. Av de nio bolag som under dagen pitchade korades en vinnare.

I samband med nomineringen fick PRV en pratstund med det vinnande bolaget, B!BB Instruments. Ett bolag vars affärsplan är att marknadsföra och sälja det CE- märkta och patentskyddade instrumentet Endodrill ITM.

B!BB Instruments är sprunget ur klinisk forskning på Lunds Lasarett. Läkaren och grundaren Charles Walther har diagnostiserat många cancerpatienter. Erfarenheten som praktiserande läkare och en vilja att kunna hjälpa än fler patienter ledde fram till en uppfinning som underlättar diagnos av cancertumörer i mage, tarm och lunga med hjälp av en medicinsk borr.

IMG_4598

Hallå där Charles och grattis till vinsten!

”Stort tack!”

Hur har ni hanterat era immateriella tillgångar?

”Att bygga och testa medicinteknik är tidskrävande och kostsamma processer. Vi har koncentrerat oss på att skydda framtagna instrument med patent. Vi har även registrerat varumärkesskydd för produktnamnen, till exempel borren Endodrill. Inledningsvis tog vi hjälp av PRV för nationell patentansökan och gick sedan vidare med PCT och Europeisk ansökan för sju stora marknader i världen. I dagarna har ett av våra patent blivit godkänt i Kina. Till hjälp med immaterialrätt har vi ett ombud med kontakter på alla större marknader i världen.”

Hur var er kontakt med PRV?

”På PRV fick vi god service, givande dialog och bra återkoppling på den tekniska lösningen. I förhållande till internationella myndigheter går granskningen snabbt och enligt förutsägbara tidsplaner med mycket hög kvalitet. De patentingenjörer jag har pratat med har varit pålästa och kunniga. Själva förarbetet med en patentansökan tar förstås mycket tid, men själva handläggningen på PRV har varit tydlig och snabb.”

Hur är era erfarenheter av det svenska innovationsstödsystemet?

”Vi är väldigt tacksamma till VINNOVA och Lunds Universitet som har hjälpt oss med medel och kompetens. Även LU Innovation utvärderade inledningsvis patenterbarheten hos uppfinningen. Familjen Kamprads stiftelse och Sten K Johnsons stiftelser har även varit betydelsefulla för utvecklingen, då de såg och värderade projektets entusiasm. Även Almi och region Skånes innovationssystem har stöttat oss i olika skeden.”

Vilket är ditt bästa tips till företag som startar i forskning!

”Fokusera på en av dina idéer och driv den så långt det går. Lägg de andra idéerna på hög för framtiden. Det är svårt men nödvändigt när man är idérik och kreativ. Låt marknaden avgöra vilken av dina idéer du fokuserar på.”

PRV gratulerar Charles och hans team till vinsten och önskar dem fortsatt lycka till. Här kan du läsa mer om B!BB Instruments.

 

Lämna en kommentar

Filed under innovation

Välvårdat varumärke välkomnar alla

Kättingflygaren_450x300

För mig och många andra börjar sommaren med ett traditionsenligt besök på Gröna Lund – det är inprogrammerat. Ett aktivt varumärkesarbete är en av förklaringarna till att Sveriges äldsta nöjespark är så djupt rotad i gammalt som ungt medvetande.

För några år sedan vann Gröna Lund det välrenommerade Signumpriset. Det är instiftat av IP-byrån Groth & co och uppmärksammar nordiska företag som utmärker sig i sitt långsiktiga arbete med att vårda och förvalta varumärket.

Jag träffade marknadschefen Joanna Hammar för en pratstund om vikten av en slipad varumärkesstrategi som en nyckel till framgång på nöjesfältet.

Joanna, varför är det så mycket fokus på varumärket – är det inte bara att ”köra på” med en så tacksam verksamhet?

Joanna Hammar_webbstl– Ett varumärke måste fyllas med värderingar som man jobbar efter internt och som kunderna ska känna när de besöker oss. För oss betyder vårt varumärke säkerhet, omtanke, upplevelse och effektivitet: det genomsyrar hela organisationen, både för anställda och gäster.

Hur jobbar ni vidare efter Signumpriset?

– Vi har jobbat på många fronter, men kanske mest med ett av våra huvudstatements från varumärkesplattformen: alla ska vara lika välkomna alltid. Det har tagit mest uttryck i jobbet med vårt arbetsgivarvarumärke. Vi vill att våra anställda ska spegla gästernas mångfald, och det ska ge avtryck även i vår rekrytering. Vi har bland annat satsat på att anställa 50+, unga funktionshindrade och i år även nyanlända.

För många företag är det en balansgång mellan att vårda sitt befintliga varumärke och att utveckla det utan att tappa sina kärnvärden. Hur ser ni på det?

– Det är extremt viktigt att vårda varumärket. Börjar vi slacka på värderingarna kan det gå snabbt som konsument att få andra tankar om företaget och varumärket. Vi kan försöka påverka, men håller man inte det man lovar kan man inte lura kunden. Då är det väldigt svårt att vinna tillbaka förtroendet. Ett varumärke är levande och det gäller att ha örat mot marken – det är gästen som bestämmer hur starkt vårt varumärke är. Jag skulle säga att det är en blandning mellan förvaltning och utveckling.

Hur lever ni varumärket i verksamheten?

– Jämt och ständigt! Allt vi gör andas vårt varumärke. I vår varumärkesplattform ingår mottona ”Alla ska vara lika välkomna alltid” och ”omöjligt bor inte här”, så tillsammans med våra värdeord som finns med i alla delar av organisationen och parken så jobbar vi högst praktiskt med detta.

Många tack för pratstunden, Joanna – och lycka till med tivolisäsongen!

Läs mer om varumärke på PRV:s webbplats
Läs om hur andra företag förvaltar sina varumärken

Lämna en kommentar

Filed under varumärke

The Class of Shitty Robots

Hon medverkar i morgonsoffor, Barnkanalen och otalet tidningar, nu senast Dagens industri. PRV-bloggen sällar sig till beundrarna. Det går bra för Simone Giertz.

Vi vill undvika ”kalle-anka-uppfinningar” i denna spalt – de liksom förminskar patentsystemet och kastar löjets skimmer över uppfinnarverksamhet – men det går inte att värja sig mot Simone Giertz, The Queen of Shitty Robots.

Man behöver inte titta länge på hennes filmer för att inse hennes storhet. Hon är smart, positiv, inspirerande och en komisk begåvning. Många är dom som slösar med begreppet ”tänka utanför boxen”, men för Simone Giertz finns ingen box.

Jag är säker på att hon kommer förändra världen på något sätt, men så länge får vi försöka bryta ned succén i någon vinkel vi kan hantera här. Och så långt PRV-bloggen erfar har ännu ingen tittat på klassningsbiten:

Anders Bruun – klassystemspecialist på PRV – du har sett klippen med frukostroboten, den elektriska skärbrädan, väckarklockan, tandborsthjälmen och läppstiftmålaren, hur skulle du klassa dessa?

De flesta av uppfinningarna går att klassa i både det internationella patentklassystemet (IPC) och i det mer detaljerade Kooperativa patentklassystemet (CPC):

Frukostroboten passar bra in på A47G 23/08 ”Food-conveying devices for tables; Movable or rotary food-serving devices”.

Den elektriska skärbrädan klassar man nog bäst på B02C 18/02 ”Disintegrating by knives or other cutting or tearing members which chop material into fragments – with reciprocating knives”.

Väckarklockan hör nog hemma på G04B 25/04 ”Alarm clocks or watches with devices stimulating the skin”, även om stimulansen ser ut att verka även djupare än bara på skinnet…

Tandborsthjälmen skulle jag nog i första hand klassa i A61C 17/34 ”Power-driven cleaning or polishing devices (for teeth) – with brushes, cushions, cups, or the like – reciprocating or oscillating – driven by electric motor”, eftersom det får ses som den primära funktionen. Tillbehör till hjälmar finns på A42B 3/04 ”Parts, details or accessories of helmets”, men det känns mer långsökt.

Läppstiftmålaren är nog den som är svårast att klassa, men den hör nog hemma i A45D 40/00 ”Casings or accessories specially adapted for storing or handling solid or pasty toilet or cosmetic substances, e.g. lipstick”. Robotar för målning i allmänhet finns på B25J 11/0075 ”Manipulators for painting or coating”, men det är snarast tillämpningen för läppstift som är det nya i Simones uppfinning.

Varför är det viktigt att uppfinningar klassificeras?

Klassningen gör det lättare att leta efter uppfinningar som gjorts tidigare. Klassystemen är en karta över all teknik som finns. Att klassa en uppfinning innebär att man talar om var på kartan den hör hemma. Det gör att man kan leta efter en uppfinning där man vet att det finns liknande teknik.

Den största fördelen med klassning är att den är oberoende av språket. En klassymbol ser likadan ut oavsett vilket språk uppfinningen har publicerats på. A01B 1/02 betyder till exempel ”spade eller skyffel” på alla språk i världen.

Att man slipper använda ord när man söker är ofta en fördel även när man söker på sitt eget språk. Inom patentbranschen finns det många som inte gärna kallar en spade för en spade, utan hellre använder formuleringar som liknar dem man hittar i gamla Nordisk Familjebok: ”handredskap för grävning, bestående av ett blad och ett skaft”. Sådana formuleringar hittar man inte om man bara googlar.

Dessutom finns det många ord som har flera betydelser, till exempel ”lager”. Olika typer av lager, till exempel kullager, skikt, förråd och underjäst öl, finns i olika klasser. Så om man söker med klassymboler slipper man en massa skräp.

Finns det någon robot du själv saknar i din vardag?

Det är tråkigt och tidsödande att plocka ur diskmaskinen på morgonen. Det skulle en robot kunna göra. Eller kanske göra rent i akvariet…

Tack Anders!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Till sist:

Simone Giertz drar nu till San Francisco för att göra mer teve tillsammans med Adam Savage från programmet Mythbusters. PRV-bloggen önskar lycka till!

Källa: Di Weekend, idg.se, Tested samt Simone Giertz kanal på Youtube

Kommentarer inaktiverade för The Class of Shitty Robots

Filed under patent

Webbsända seminarier om piratkopiering

Den globala piratkopieringens omsättning är enorm och dess marknad sägs vara lika stor som droghandelns. I dessa webbsända seminarier får du en god kunskap om piratkopiering och vad du kan göra för att skydda dig och ditt företag. Seminarierna är arrangerade och inspelade av PRV och VINNOVA vid olika tillfällen och du får möta våra experter på immaterialrätt i samtal med inbjuden kompetens från såväl näringsliv som myndigheter med lång erfarenhet av frågor om piratkopiering.

Se PRV:s alla webbsända seminarier

 

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Webbsända seminarier om piratkopiering

Filed under immaterialrätt

Tre goda innovationsråd från Astrid Friborg

Berries by Astrid

Häromdagen intervjuade jag Astrid Friborg, cancerforskaren som har tagit fram världens första smoothieautomat. Hon har ägnat flera år åt teknisk utveckling och arbetet har krävt expertis inom bland annat teknik, livsmedel, tillverkningsprocesser och mjukvara.  Astrids idé är att människor på språng ska kunna köpa sig en smoothie, bestående av bär och färsk yoghurt av högsta kvalitet, från en automat. Automaten står i miljöer som flygplatser, tågstationer, sjukhus, hotell och kontorslandskap. Redan från start har företaget arbetat medvetet med immaterialrätt och har nu två patentansökningar inlämnade, även designskydd på automaten och varumärkesskydd för namnet ”Berries by Astrid”.

Här bjuder Astrid på sina smarriga innovationsråd, underbyggda av egen erfarenhet:

  1. Ha tät kontakt med framtida kunder och se till att det finns någon som vill köpa din produkt.
  2. Vänd på tankarna kring utgifter och kostnader för immaterialrätt. Finns det möjlighet att tjäna pengar på ditt patent? Finns det kunder som vill licensiera ditt patent på marknader där du inte själv vill verka eller inom andra tillämpningsområden?
  3. Håll nere kostnaderna i alla led. Teknisk utveckling tar tid och kostar mycket. Tänk i små steg för att nå nästa milsten.

Läs hela intervjun – Berries by Astrid

Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Tre goda innovationsråd från Astrid Friborg

Filed under patent

Nationaldagen för immaterialrätt

exempel_pennor

Den 26 april varje år firas World Intellectual Property Day (WIPD) världen över. Dagen är ett tillfälle att sätta fokus på den roll immaterialrätten spelar för kreativitet, innovation och tillväxt. FN-organet för immaterialrätt, WIPO står bakom dagen.

Årets tema är digital kreativitet. I Sverige uppmärksammar PRV dagen genom en kostnadsfri webbsändning: Från lapp till app – hälsa i en digitaliserad värld. Seminariet sänds live och finns även tillgängligt på prv.se i efterhand.

Under en fullmatad timme får du ta del av flera exempel på lyckade utvecklingsarbeten där de immateriella tillgångarna tillvaratagits. Deltagare är bland annat Andreas Blomqvist från Careligo som utvecklat OPTILOGG som är ett hembaserat hjälpmedel för personer som har hjärtsvikt. Under seminariet möter vi även Ulf Wretling från Diabetes Tools. Diabetes Tools kombinerar appar för smartphones/surfplattor, online-konton och webbplatser med syftet att skapa en effektiv distansvård som förkortar avståndet mellan patient och läkare.

– Digital hälsa är en växande trend och nya idéer kommer hela tiden, vilket gör att det är värt att tänka på immaterialrätt även vid utveckling av appar och digitala verktyg, säger Heidi Wiik som är patentingenjör på PRV.

I arbetet som patentingenjör granskar Heidi det senaste inom teknikutvecklingen inom bland annat utvecklingen av appar. Ta del av hennes tips och tankar.

Vi ses under webbsändningen!
/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

 

 

1 kommentar

Filed under immaterialrätt

WIPD 2016: Från lapp till app

Varje år, den 26 april, uppmärksammas World Intellectual Property Day (WIPD) världen över. Det är FN-organet för immaterialrätt (WIPO) som står bakom dagen. Dagen är ett tillfälle att sätta fokus på frågor om vilken roll immaterialrätten spelar för innovation. 

PRV lyfter i ett seminarium frågor om företagande och vilken roll immaterialrätten spelar för innovation. Seminariet den 26 april fokuserar på digitaliserade innovationer, med hälsa som exemplifierande område.

Det webbsända seminariet startar klockan 15:00 och varar i ungefär en timme. Anmälan och information finns här.

Från lapp till app

– hälsa i en digitaliserad värld

Hälsa har blivit en livsstil och en statusmarkör. Med det har utvecklingen av hälsoappar tagit fart. Och det blir bara fler och fler. I takt med att hälsotrenden blir mer avancerad, blir även apparna mer inriktade på medicin och omvårdnad.

Genom klivet från den fysiska omvårdnaden till den digitala har marknaden för smarta verktyg växt fram. Allt från kommunikation med vårdpersonal till att optimera sin träning. Digital innovation tillgodoser en del av det växande samhällsbehovet – där färre personer ska hjälpa allt fler.

I en digitaliserad värld är vikten av att hantera egna och andras immateriella rättigheter avgörande. Under en fullmatad timme har du möjlighet att ta del av flertalet exempel på lyckade utvecklingsarbeten där den immateriella tillgången tagits tillvara.

horlurar

Deltagare

  • Lars Andersson, HILL. Hill är en reklambyrå och som gör oväntade och uppmärksammade kampanjer. De levererar lösningar som ger kunderna försprång och enligt kunderna är strategin framgångsrik. Lars kommer att prata om varumärkesbyggande i en digital värld.
  • Andreas Blomqvist, Careligo. Blomqvist är vice VD och medgrundare. Careligo har utvecklat OPTILOGG, ett hembaserat hjälpmedel för hjärtsviktssjuka, som aktiverar patienten och gör denne till en aktiv del i vårdkedjan. Företaget startades med en vision om att göra det lätt för patienten att göra rätt och framförallt att sätta patienten i centrum av sin egenvård.
  • Henrik Sjölander, Aros Patent. Civilingenjörsexamen i molekylär bioteknik. Patentombud sedan 2001. Auktoriserat svenskt och europeiskt patentombud.
  • Ulf Wretling, Diabetes Tools. Diabetes Tools kombinerar appar för smartphones samt surfplattor, online-konton och webbplatser till en digital plattform för barn, ungdomar, vuxna och vårdgivare i syfte att skapa en effektiv distansvård med bättre beslutsstöd och ett minimalt avstånd mellan patient och läkare.

Moderator för dagen är Mats Lundberg. Mats är chef för varumärkes- och juridikavdelningen på Groth & Co och är specialiserad på varumärke, design och upphovsrätt samt implementering av IP-strategier. Mats är Council Member i ECTA (European Communities Trademark Association) samt styrelsemedlem och avgående ordförande i SEPAF (Sveriges Patentbyråers Förening).

Det webbsända seminariet startar 15:00 och varar i ungefär en timme. Välkommen att delta på plats i VINNOVA:s lokaler på Mäster Samuelsgatan i Stockholm eller via webben.

Kommentarer inaktiverade för WIPD 2016: Från lapp till app

Filed under immaterialrätt