Ett varumärke ska ha särskiljningsförmåga…

_MG_6754Foto: Kenneth Hellman

Vad menas med särskiljningsförmåga?
Det namn du vill ha som ditt varumärke ska uppfattas som ett kännetecken för din vara eller tjänst för att kunna registreras. Det får inte vara ett generellt beskrivande uttryck som till exempel bryggmalet eller mörkrostat. Det ska ha särskiljningsförmåga utöver några andra krav.

Varför får varumärket inte vara beskrivande?
Alla som till exempel tillverkar kaffe måste ha rätt att använda sådana generella ord för att beskriva sitt kaffe i sin marknadsföring. Därför går det inte att registrera ett varumärke som är beskrivande.

Varumärket ska dessutom vara unikt och inte gå att förväxlas med ett annat varumärke för liknande varor och tjänster. Gör en sökning i Svensk Varumärkesdatabas för att söka liknande varumärken. Och se det som en första egen orientering, det kan finnas fler varumärken som du inte hittar.
Svensk Varumärkesdatabas

Vad har varumärke och kaffe gemensamt?
Det finns som bekant flera varumärken för kaffe som arbetar medvetet med sitt varumärke, t ex Löfbergs Lila som har registrerat sin lila färg hos PRV. Här intervjuar vi Johan & Nyström om hur de tänker kring sitt varumärkesarbete.
Intervju med Johan & Nyström

Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Lämna en kommentar

Filed under varumärke

Samma motiv, två verk och två upphovspersoner

Kocken. Målningar av Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén, 1924

Kocken. Målningar av Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén, 1924

Samma motiv, målat simultant vid samma tillfälle av olika konstnärer, sida vid sida inför modellen, kanske har de till och med klämt färgen ur samma färgtuber. Konstnärerna är Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén. Målningarna ska enligt uppgift avbilda en kock de lärde känna på deras favoritkrog i Paris, Le Dôme i Montparnasse.*

Konstnärligt skapande skyddas av upphovsrätten. Skyddet går inte att ansöka om utan uppstår automatiskt när verket kommer till – i detta fall målades de båda konstverken år 1924.

Unika och självständiga?
För att räknas som ett konstnärligt verk och skyddas av upphovsrätten ska verket vara unikt, självständigt och personligt präglat. Bägge dessa målningar är unika, självständiga och i hög grad personligt präglade, kan man tycka. På olika sätt, med olika konstnärliga uttryck som teckning, ljusdagrar och skuggor, färg, penselföring och komposition, har konstnärerna var för sig skapat sitt eget konstnärliga verk. Isaac är upphovsperson till sin målning och Sigrid till sin. Dessa upphovsrätter uppstod i den stund de målade sina verk.

Kan man ifrågasätta det unika i målningarna?
I tvister om upphovsrätt är det upp till en domstol att bedöma huruvida ett verk är tillräckligt unikt, självständigt och personligt för att skyddas av upphovsrätten.

Hur länge gäller upphovsrätten?
Upphovsrätten gäller så länge upphovspersonen lever och i ytterligare 70 år därefter. Isaac gick bort 1946 och Sigrid 1948.

Vad innebär upphovsrätten?
Upphovspersonen till ett verk har en ensamrätt att bestämma vem som får framställa exemplar av verket och hur eller om verket ska göras tillgängligt för allmänheten genom att till exempel publiceras på nätet eller spridas på annat sätt. Upphovspersonen har även en ideell rätt som innebär att han eller hon ska namnges när verket används och att verket inte får användas i kränkande sammanhang eller att någon bearbetar eller manipulerar verket på ett kränkande sätt.

Länk till att läsa mer om upphovsrätt.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

 

*Anders Wahlgren, Sigrid och Isaac, Prisma 2007, sid 203

Målningarna är fotograferade på Waldemarsudde, under en tidsbegränsad utställning sommaren 2018. Foto: Anna Engquist

Lämna en kommentar

Filed under upphovsrätt

Samtal med författaren Sara Lundberg om immateriella tillgångar

Sara Lundberg, författare och illustratör. Fotograf: Ola Kjellbye

Sara Lundberg, författare och illustratör. Fotograf: Ola Kjellbye

Sara Lundberg är författare och konstnär och har över 20 års erfarenhet av bokproduktion. Hennes senaste bok ”Fågeln i mig flyger vart den vill” fick Augustpriset förra året. Vi pratar här om vilken roll de immateriella tillgångarna har för hennes verksamhet.

Vilka är dina viktigaste tillgångar?
-Min erfarenhet. Jag har skapat sex egna böcker och illustrerat ett trettiotal och har mer än tjugo års erfarenhet inom bokbranschen. Bakom mig har jag långa utbildningar och ingående kunskaper inom konst och illustration. Med tiden blir jag bättre, jag hittar min röst och vågar ta ut svängarna, både som författare och konstnär. Att samla erfarenheter tar tid och kraft. Kunskap, förvärvad skicklighet och erfarenhet är idag mina största immateriella tillgångar.

Vad betyder Augustpriset för dig?
-Priset är en kvalitetsstämpel som går hem i alla sammanhang. Det är väl känt och betyder mycket för en författares etablering – det höjer statusen på författarens personliga varumärke. Priset gör dessutom att bokförsäljningen skjuter i höjden. Både att bli nominerad och att få Augustpriset har ett stort immateriellt värde. Det fattar man först när det händer.

Hur skulle du beskriva ditt konstnärskap?
-Bild och text i kombination finns i hela mitt konstnärskap. Jag föredrar att vara upphovsperson till hela verket. Tidigare i mitt yrkesliv arbetade jag ofta på uppdrag som illustratör. Idag gör jag det mer sällan. Kombinationen text och bild är spännande. Det uppstår något nytt i mötet mellan en stämningsfull bild och en precis text. I bästa fall uppstår det ett magiskt möte.

Hur ser du på ditt personliga varumärke?
-Idag kan jag välja att göra uppdrag som jag helhjärtat tror på och välja bort. Det bygger mitt varumärke konsekvent och över tid. Priser, nomineringar, stipendier och några valda sammanhang är ett viktigt ramverk för varumärket. Att människor läser och tycker om mina böcker är det väsentliga – att de känner igen min röst.

Vill du nå ut internationellt?
-Det är fantastiskt att få bli översatt, gärna till de större språken. Den svenska marknaden är trots allt begränsad. Min senaste bok har blivit översatt till arabiska och sydkoreanska. I Sydkorea är man mycket intresserad av svensk barn- och ungdomslitteratur och hänger med i det som ges ut. Den arabiska översättningen är i första hand gjord för en inhemsk marknad då arabiskan är ett växande språk i Sverige. Förhoppningarna finns att boken ska vara intressant även i arabiska språkområden.

-Just i dagarna har jag fått ett glädjande besked om att min senaste bok även ska översättas till engelska. Det är mitt förlag Mirando Bok i samarbete med den litterära agenten Koja Agency som skapat kontakter med ett nordamerikanskt förlag.

-Den historia man berättar får gärna vara universell, tidlös och ta upp frågor som är relevanta för människor, oavsett var de bor. Min senaste bok tar upp frågor som är djupt mänskliga; finna sig själv och sin egen väg trots omgivningens kompakta motstånd. Jag anpassar aldrig mina berättelser för särskilda målgrupper, analyser eller marknader. Det måste få vara ett fritt, personligt och kompromisslöst berättande. Jag har märkt att det äkta berättandet säljer – åtminstone i mitt fall. En berättelse som går på export går inte att förutspå.

Har du en litterär agent?
-Inte ännu för min personliga del då det inte är så vanligt för författare inom barn- och ungdomsböcker. I Sverige har vi Koja Agency som gör mycket för att sprida svensk barnlitteratur utomlands. De samverkar med förlagen i Sverige för att få till samarbeten och utlandsrättigheter med förlag i andra länder.

Hur arbetar du med bokförlagen?
-Det har blivit många olika förlagssamarbeten genom åren, nu senast med förlaget Mirando Bok. Jag äger upphovsrätten till mina bilder och texter. Jag är noga med avtalen och slarvar inte med det. Det är viktigt om det till exempel skulle bli en försäljningsframgång som ger mycket royalty. Bokförlagen äger rätt till bokutgivningen, genom våra förlagskontrakt. Skulle jag mot förmodan vilja sälja mina bilder i original, kan jag göra så. Jag gör det i undantagsfall, eftersom jag ibland ställer ut hela bokverk, när tillfälle ges.

Vilken betydelse har utställningar för dig?
-Jag ställer gärna ut mina illustrationer i miljöer och sammanhang som gör att de lyfts fram på ett bra sätt. Mina illustrationer till ”Fågeln i mig flyger vart den vill” finns i sommar utställda på Bildmuseet i Umeå. Det är ett konstmuseum med väldigt fina utställningsytor och som lockar många besökare. Det är viktigt för mig att bilderna får rätt inramning.

Använder du sociala medier för marknadsföring?
-Här förlitar jag mig på förlagen och biblioteken. Det ger mig arbetsro och tid att utveckla mina bokidéer fullt ut. Sociala medier är ett bra verktyg för spridning. Som författare kan man dessutom få direktkontakt med sina läsare under processens gång. Det är en arbetsmetod som faktiskt inte passar mig, min process blir mer störd än hjälpt av det. Jag lägger hela min energi på att skriva och illustrera berättelser – det är ett medvetet val.

Blir du kopierad?
-Det händer att organisationer använder mina bilder olovligen, på ett omedvetet sätt. Då tar jag hjälp av intresseorganisationen Svenska Tecknare och deras jurister. Ofta löser vi det mot ersättning.

Arbetar du med film och teater?
-Mina berättelser blir ibland teateruppsättningar. Då gör andra teatermanus och scendekor. Det lämnar jag med varm hand till experter inom området, då teater är ett helt annat språk. För detta har Teaterförbundet arbetat fram standardavtal som används i branschen, till exempel om royalties för föreställningar.

-Många av mina berättelser kan fungera som filmmanus. Filmproduktion är kantad med avtal. Jag har upphovsrätt till mina verk och förlagskontrakt för enskilda böcker. Det är helt klart intressant med film av flera skäl. Böcker säljs ofta i större upplagor med hjälp av film.

Hur ser du på risktagande?
-Jag tvingas ta höga risker för att få göra de bokprojekt jag tror på. Min senaste bok tog två år att göra, utan egentligt förskott eller löfte om försäljning. Jag tjänade under arbetets gång inga pengar på det nedlagda arbetet. Även förlagen tar stora risker. Eftersom boken fick Augustpriset 2017 har jag och förlaget nu kunnat tjäna in de två årens arbete. Så ser mina förutsättningar ut. Det är inte önskvärt med ett så riskfyllt arbete. Man måste vara lite knäpp för att göra böcker.

Saras råd till andra författare och illustratörer:

  • Rusta dig med uthållighet och tålamod.
  • Var trogen ditt hjärta. Förr eller senare kommer en framgång.
  • Tro på din idé och ta den hela vägen. Det är omöjligt att veta vad som går hem hos läsarna.
  • Var noga med avtalen. Din bok kan bli en försäljningssuccé.

Länkar:

Sara Lundberg
Sara Lundbergs webbplats med hennes samlade produktion.

Mirando Bok
Mirando Bok är ett förlag inriktat på bilderböcker.

Koja Agency
Koja Agency är en svensk litterär agent, inriktad på barn- och ungdomsböcker.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Avkopplande immaterialrättsläsning på Pocketbokens dag

Det är mitt i sommaren, och avkopplande läsning långt från alla immaterialrätter hägrar… eller? Varje bok har förstås upphovsrätt, så immaterialrätten är ju automatiskt med varenda gång du läser vare sig du vill eller inte. Idag, på Pocketbokens dag, tipsar PRV-bloggen om ett par böcker som egentligen handlar om något helt annat, men ändå kommer in på immaterialrätt på ett eller annat sätt.

Fossildrottningen av Michael Mortimer

Det här är andra boken i en serie som utspelar sig bland annat i vetenskapliga miljöer runt om i världen, och med både välkända naturvetare och en och annan finurlig uppfinnare som karaktär i boken. Klart att det då förekommer patent i berättelsen. Redan på sidan 22 möter vi en medicin som har fått ”världspatent.” Det ni! Kan det möjligen vara en PCT-ansökan som gäller i cirka 140 länder som ligger till grund för patentet?

Adam och Eva av Arto Paasilinna

Huvudpersonen i den här boken har uppfunnit en ackumulator i miniformat som är lösningen på världens energikris. Som tur är har han varit smart nog att ta patent på sin uppfinning, och många är intressenterna som vill köpa patentet. En skönlitterär bok om affärsnyttan med immaterialrätt. Bättre än så kan det väl knappast bli?

Trots att det är pocketbokens dag kanske du föredrar att ta del av böckerna på något annat sätt? Till exempel som ljudbok eller e-bok. Du hittar lagliga streamingalternativ på streamalagligt.se.

Har du läst en bok i sommar där immaterialrätten dyker upp på det ena eller andra sättet? Tipsa oss gärna i kommentarsfältet i så fall.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Avkopplande immaterialrättsläsning på Pocketbokens dag

Filed under immaterialrätt

Nyttan av att samarbeta – öppen innovation

öppen innovation

Webbseminarium om öppen innovation på PRV, med Erik Ronne, RISE.

För att ta fram dagens komplexa produkter behöver företagen samarbeta med varandra.
Immateriella rättigheter är ofta ett nödvändigt verktyg för att utveckla och skapa nya produkter och behövs i samarbeten över företagsgränser. Immateriella rättigheter möjliggör interaktion med kunder, samarbetspartners och konkurrenter i tidig utvecklingsfas. Öppen innovation som begrepp handlar sällan om att öppna upp för total insyn i företagshemligheter, nyckelinnovationer och andra bärande affärsidéer. Det handlar oftare om ett kontrollerat företagssamarbete, att i partnerskap effektivisera sina innovationsprocesser genom att utveckla och tjäna pengar tillsammans. Kort sagt, att dra nytta av varandra på ett effektivt sätt med hjälp av tillexempel nätverk, licensieringar och gemensam forskningsfinansiering. I samarbetet drar man ner kostnaderna och kommer snabbare till innovation samtidigt som man delar på risk och förtjänst. Metoden är väl beprövad i tekniska och innovationskrävande företag över hela världen. Fördelarna kan sammanfattas såhär:

  • Kostnaderna minskar.
  • Tidseffektivt – man kommer snabbare ut på marknaden.
  • Risker minimeras genom att man använder det som redan är testat.
  • Radikalare lösningar stimuleras, out of the box, eftersom man hämtar in idéer från andra håll.

Se vårt webbseminarium om öppen innovation 

Med John Sjöberg från PRV och Erik Ronne från RISE.

RISE är en sammanslagning av ett 50-tal tekniska institut i Sverige med ca 3000 forskare. Man kan likna institutet vid en gemensam samägd innovationsinfrastruktur i Sverige för teknisk tillämpad forskning. RISE ägs av Näringsdepartementet.

/ Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nyttan av att samarbeta – öppen innovation

Filed under innovation

Varumärkesbyggaren Carl Larsson

Bild: Carl Larsson, självporträtt från 1912. Carl Larsson-Gården Sundborn

Bild: Carl Larsson, självporträtt från 1912. Carl Larsson-Gården Sundborn

Konstnärsrollen har utvecklats mycket genom tiderna. Bland svenska konstnärer är Carl Larsson ett av de tydligaste personliga varumärkena trots att det snart gått 100 år sedan han dog.

I ett nytt avsnitt av podcasten Tonträff för konst berättar Per Hedström som är chef för avdelningen utställningar vid Nationalmuseum om hur konstnären Carl Larsson på ett genomtänkt sätt lanserade både sin konst och en ny inredningsstil genom böcker. Carl Larssons illustrerade böcker hade en gång i tiden samma funktion som trendkänsliga heminredningstidningar har idag. Vill du ha inspiration för att bygga varumärke och nå ut med en innovativ stil är Carl Larsson en intressant föregångare.

Spridningseffekt och värderingar
Carl Larssons drivkraft att nå ut brett är fascinerande. I hans samtid fanns internationella strömningar och värderingar som handlade om att sprida skönheten till alla lager i samhället. Dessa värderingar inspirerade Carl Larsson till att göra illustrerade böcker där han skildrar sitt hem, familj med Karin och barnen, miljöerna och den nyskapande heminredningen de skapar tillsammans. Med sina illustrerade böcker kunde den goda konsten och den djärva och för sin tid moderna heminredningsstilen spridas till många. Ett konstverk är unikt och får inte samma räckvidd och tillgänglighet som böcker som publiceras i mängder av upplagor. Spridningseffekten är därmed stor vilket är viktigt för att bygga ett varumärke. Att det fanns tydliga värderingar förknippade med varumärket Carl Larsson och hans inredningsstil spelade säkert en viktig roll för varumärkesbyggandet. Det är i alla fall något som betonas idag som en viktig faktor för framgångsrika varumärken.

Tydlig och konsekvent stil
Carl Larssons konst är tydlig, konsekvent och lätt att känna igen – som vilken annan framgångsrik produkt som helst. Den är grafisk och elegant och konstnären håller sig inom en given motivvärld kring hemmet i Sundborn. Det är en idyll som målas upp och lyfts fram, en önskvärd harmoni som många längtar efter. Konsekvent tydlighet är viktigt när man bygger ett varumärke. Självklart underlättar det också om varumärket förknippas med något positivt som den idyll han målar.

Här kan du lyssna på poddavsnittet (24 min):
Så byggde Carl Larsson sitt varumärke, Tonträff för konst

Här kan du läsa mer om Carl Larsson och hans verk på museets webbplats:
Carl Larsson-Gården Sundborn

/ Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Varumärkesbyggaren Carl Larsson

Filed under varumärke

Boktips! Immateriella tillgångar ur ett affärsperspektiv

Bok: Intellectual Property and Business. The Power of Intangible Assets. Av Rodney D. Ryder och Ashwin Madhavan. 2014Stärk din kompetens med skön sommarläsning i hängmattan – om immateriella tillgångars betydelse för affären, företagande och världsekonomin i stort.

Boken berättar om immateriella tillgångar ur ett affärsholistiskt perspektiv. Ofta har böcker om immaterialrätt främst ett juridiskt perspektiv. Så är inte fallet med denna bok som sätter innovation och kommersialisering i centrum.

Immateriella rättigheter, öppen innovation, hur hantera risker, immaterialrättsstrategier, varumärkesbygge, licenser och samarbetsavtal, försvara tillgångar och rättigheter, royalty och franchising. Kort sagt, det här är en bred och omfattande businessbok för dig som vill lära mer om hur du bäst nyttjar dina immateriella tillgångar. Den rekommenderas eftersom inriktningen är affärsorienterad och pedagogisk. Den har en läsvänlig struktur med en överskådlig punktlista inför varje kapitel som sammanfattar det viktiga. De företagsexempel som ges ligger nära i tiden och känns relevanta för bokens huvudbudskap – att de avgörande affärsvärdena globalt sett ligger i företagens immateriella tillgångar.

Bok: Intellectual Property and Business. The Power of Intangible Assets.
Av Rodney D. Ryder och Ashwin Madhavan. 2014

Boken finns tillgänglig på PRV:s bibliotek
Vårt bibliotek har samlingar inom immaterialrätt, teknik och patentinformation. Biblioteket ger dig tillgång till litteratur och databaser. Vi hjälper dig att hitta den information du behöver!

/ Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Boktips! Immateriella tillgångar ur ett affärsperspektiv

Filed under immaterialrätt

Rådgivning i innovativa, digitala och skalbara tillväxtbolag

Fredrik Stenman är affärsrådgivare för innovativa och digitala tillväxtbolag hos Inkubera i Örebroregionen. Rådgivningen gäller skalbara lösningar som kräver ett holistiskt synsätt på företagande och affär.

Fredrik Stenman. Företagsrådgivning i digitala bolag.

Fredrik Stenman. Rådgivning i digitala bolag.

Med erfarenheter som VD, bolagsbyggare och affärscoach vill Fredrik fokusera på affärsidén och koppla den till försäljning, marknad, rekrytering, riskhantering, kompetensförsörjning, avtalsskrivning, eftermarknad och budgetering. Kort sagt alla de saker som behöver hänga ihop för att bygga ett framgångsrikt och hållbart företag.

”Det är otroligt inspirerande för mig att möta innovativa människor i olika skeden i företagandet”, säger Fredrik.

I sin roll som rådgivare möter Fredrik entreprenörer i olika faser; innovativa start-ups, forskare vid universitet och högskola och innovatörer i etablerade och högteknologiska industribolag. Den gemensamma nämnaren är att entreprenören har tagit fram en smart bärande idé som är digital, innovativ och skalbar. Teknikområdena kan skifta.

”Utmaningen för mig som rådgivare är att tillsammans med innovatören granska och bedöma innovationen ur ett affärskritiskt perspektiv. Idén kan vara strålande, men finns det ingen köpare så måste vi skruva på erbjudandet”, berättar Fredrik.

Just denna process kan vara krävande för den som har utvecklat en idé. Inte sällan handlar det om kompromisser och vidareutveckling.

”Min erfarenhet är att denna process är särskilt krävande för den skolade forskaren. Det har sin förklaring i forskarvärlden och i den forskningskultur som finns vid lärosätena”, reflekterar Fredrik.

I ett patentintensivt Sverige behöver vi bli bättre på att kommersialisera våra innovationer. Det är ett välkänt faktum som känns igen i flera patentintensiva europeiska länder.

”Vi kan lära mycket av andra och det klimat som finns internationellt, till exempel i Silicon Valley. Där är ruljangsen stor med en skön mix av innovatörer, forskare, investerare, bolagsbyggare och rådgivare. Ofta växlar en och samma person mellan rollerna och bidrar med sin kompetens i flödet”, berättar Fredrik.

Strategier för immateriella rättigheter
Det immaterialrättsliga perspektivet kommer in mycket tidigt i rådgivningen. Initialt screenar man idén, företaget och människorna bakom. Det handlar om att utvärdera hela idén och företagets möjligheter för att se om det är meningsfullt att fördjupa rådgivningen.

”Som rådgivare går man in helhjärtat i en givande relation med innovatören, då måste man tro fullt ut på framgången. Min roll är att nå resultat tillsammans med entreprenören”, avslutar Fredrik.

En bra rådgivare, enligt Fredrik:

  • Åstadkommer resultat med entreprenören.
  • Är driven och hjälper till att få rätt saker utförda.
  • Har förståelse för nyttan med de immateriella tillgångarna och innovation.
  • Förstår vad som är unikt med idén, vad som skiljer den från konkurrenternas.
  • Har välgrundade insikter om affären och kundperspektivet.
  • Har mycket djup insikt om hur man bygger företag.

Länktips för rådgivare
På PRV arbetar vi med att stärka dig i din roll som företags-, affärs- eller innovationsrådgivare, när det gäller rådgivarkompetens inom immaterialrätt och immateriella tillgångar. Se material och aktiviteter på prv.se.
Företagsrådgivare

/ Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Rådgivning i innovativa, digitala och skalbara tillväxtbolag

Filed under innovation

Fritt fram att dela gif:ar och memes?

 

Bloggredaktionen vinkar.

Kan vi alla bara fundera ett tag över gif:arnas bidrag till en roligare vardag för alla? Vem känner inte till dessa små filmsnuttar där mer eller mindre roliga händelser repeteras i det oändliga? Även memes har gjort min och säkert många andras vardag lite mera lättsam.

Jag använder mig mer än gärna av dessa filmer och fyndiga bilder för att göra andra glada, även om en och annan reagerar med viss irritation när hen fått den hundrade gif:en av mig.

Det som är kul med gif:ar och memes är att det alltid går att hitta en som passar i nästan varje situation. Det som skiljer gif:ar från memes är att gif:ar är små filmsnuttar. Oftast härstammar materialet från kända filmer och tv-program. Med memes är det samma sak: de flesta baseras på bilder ur filmer, tv-program och liknande, eller gamla konstverk.

Men hur ser det ut med immaterialrätten? Får man dela sådana gif:ar och memes hur som helst? Och får man överhuvudtaget ens göra sådana bilder och filmer?

Jag har frågat Catharina Ekdahl, expert på upphovsrätt inom foto och film.

Catharina, hur ok är det att skapa en gif eller ett meme med bilder ur filmer och tv-program?

Enligt lagen behöver du egentligen tillstånd från rättighetshavarna varje gång du använder dig av någon annans upphovsrättsligt skyddade verk och sedan sprida det vidare på nätet. Du kan få använda det utan tillstånd, men då bara för privat bruk och exempelvis inte läggas upp på ett socialt mediekonto som andra kan ta del av. De flesta memes och gifar skapas ju som karikatyr eller parodi på något aktuellt. Budskapet blir att skämta eller förlöjliga något. Då kan faktiskt yttrandefriheten ta över och innebära att det är okej. Det förutsätter i så fall att memen eller gifen har ett helt annat syfte än den skyddade bilden eller filmen har, så att något nytt har skapats.

Är det ok att jag delar en gif eller ett meme som någon annat har skapat? Jag har ju inte direkt fått någon tillåtelse att dela det. Samtidigt så bygger ju sociala medier på att man delar saker med varandra.

Visst är det så att sociala medier bygger på delning av inlägg och här har företagen bakom tjänsten spelat in lite annan juridik, nämligen avtalsrätt. Genom användarvillkoren har vi godkänt att andra får dela vidare det som vi lägger upp. Enligt samma villkor är det den som först laddade upp det skyddade materialet som är ansvarig för innehållet. Även om det sker miljontals gånger varje dag runt om i världen, är det alltså i de flesta länders lagstiftning inte tillåtet att publicera eller ladda upp någon annans bilder eller filmer utan att först be om lov. Att dela någon annans meme eller gif vidare sker alltså enligt användarvillkoren. Skulle det visa sig att memen eller gifen är olaglig är det den som först laddade upp den som är ansvarig.

Jag använder dessa bilder endast i mina privata kanaler på sociala medier, jag vill alltså inte tjäna pengar med dem. Får jag fortsätta med detta eller får jag bara dela memes och gif:ar som jag har skapat själv?

I upphovsrätten pratar man ofta om privat bruk. Det innebär att man får framställa exemplar av det som någon annan har skapat, så länge det sker för sitt eget bruk eller sin närmaste familj- eller vänkrets. Men att sprida exemplar av någon annans skyddade verk i sociala medier anses i stort sett aldrig ske för privat bruk. Kretsen av personer som kan ta del av exemplaret är helt enkelt för stor. Då spelar det heller ingen roll om du inte tjänar några pengar på det.

Hur är det med memes som baseras på bilder som är mer än 70 år gamla? Ett av mina favoritkonton på Instagram använder klassiska konstverk och pryder dem med mer eller mindre roliga textsnuttar.

I det här fallet bygger själva meme:t på konstverk som inte längre har något upphovsrättsligt skydd och därför är helt okej. Finns egentligen bara en paragraf i upphovsrättslagen som skulle kunna användas i sammanhanget och det är det s.k. klassikerskyddet. Det är ett skydd, som trots att det vanliga upphovsrättsskyddet har upphört, kan användas för klassiska verk som används på ett grovt kränkande eller stötande sätt. Sker det kan någon av akademierna bakom den konstform som det gäller väcka talan i domstol för att stoppa användningen. Men det har hittills aldrig har hänt i svensk rätt.     

Stort tack för samtalet, Catharina!

Hmm, det jag alltså behöver tänka på i framtiden är att se om gif:en eller meme:t är en karikatyr eller parodi på något. De flesta är ju det när jag tänker efter. Och när det kommer till memes som baserar på gamla konstverk så verkar det vara ganska lugnt att dela dessa, om de inte är grovt kränkande eller stötande för då kommer klassikerskyddet in.

För dig som gillar konst och är nyfiken på vad memes är:  @_classic_memes på Instagram berikar nätet med en perfekt kombination av konst och humor! 😀

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

3 kommentarer

Filed under upphovsrätt

Samarbete som medel för ökad kommersialisering

malinmohr_hemsida

Fotograf: Elin Vinger Elliot

Malin Mohr är projektledare på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA). IVA består av beslutsfattare och experter från näringsliv och akademi. – I det nystartade projektet Research2Business arbetar de med målet att öka kommersialisering av forskning i näringslivet genom att främja samarbete mellan akademi och näringsliv.

Som projektledare arbetar Malin Mohr inte bara med frågor som rör innovation, forskning och entreprenörskap, utan just samverkan som verktyg för utveckling. Potentialen i samverkan mellan näringsliv och akademi är enorm menar Malin. Hon säger att det finns en stor ömsesidig vilja att ta något från ax till limpa och att båda parter har starka intressen att lära av varandra. Där forskningen saknar kunskap om kommersialisering kan näringslivet erbjuda stöd samtidigt som forskningen bidrar med ny kunskap och kompetens, säger Malin.

IVAs projekt består delvis i att sträva efter att skapa en attitydförändring, en kultur som främjar ett tätt samarbete parterna emellan. Ett sätt som hon tror kan främja fortsatt utveckling är att visa på framgångarna av lanserad forskning som tagits fram i samverkan med näringsliv.

En ytterligare utmaning för att skapa forskning i samarbete mellan akademi och industri är att skapa avtal. Utmaningen består i att inte skapa en låsningseffekt för den ena parten, där avtalet antingen är för litet eller för stort och därmed hindrar parterna från att nå sina mål. En viktig del i ett fruktbart samarbete är att etablera tillit så tidigt som möjligt genom att räta ut eventuella frågetecken och besvara frågor såsom:

  • Vilka scenarier ser vi genom samarbetet?
  • Vilken potential har samarbetet?
  • Vilken roll ska alla inblandade ha?
  • Vad gör vi med tillgångarna som tas fram?

Om dessa frågor är besvarade och svaren förankrade mellan parterna finns alla förutsättningar för samarbete, utveckling och kommersialisering säger Malin avslutande.

Kommentarer inaktiverade för Samarbete som medel för ökad kommersialisering

Filed under immaterialrätt, innovation