Charlie kom in via patentavdelningens Summer Internship – sök du med!

Charlie Börjeson
Foto: Siljastina Rönnkvist


Den elfte juni är det så dags för årets Summer Internship på patentavdelningen. Vi har träffat Charlie Börjeson som kom in på PRV via förra årets program.

Charlie, vad pluggar du?

Teknisk fysik på KTH. Jag var klar med trean när jag började på PRV.

Vad var det som lockade med PRV?

Jag ville se hur allt jag lärt mig på KTH faktiskt tillämpades i industrin. Jobbet på PRV erbjöd en övergripande inblick, eftersom man både får se aktuella patentansökningar och äldre patentdokument från hela världen. Ett utmärkt tillfälle att få lära sig om hur patent är kopplat till utvecklingen.

Jag tycker det är kul att förstå hur saker och ting fungerar. Och det är något man måste göra med varje ny patentansökning man handlägger. Jag tycker också att det är kul med språk. Man använder mycket språkkunskaper i granskningen.

Har du lärt dig något?

Ja! Både patent och teknik. Under utbildningsveckan fick vi en grundlig genomgång i hur en patentansökan är uppbyggd samt hur den granskas och bedöms. Vi fick även mer allmän information om hur man söker patent i flera länder samtidigt, även om det inte var helt nödvändigt för våra arbetsuppgifter.

Mätteknikgruppen, som jag jobbar i, handlägger ärenden inom många olika teknikområden. Så bara genom mitt dagliga arbeta lär jag mig mycket om hur olika matematiska eller fysiska koncept tillämpas i dagens teknik.

Något jag inte hade väntat mig var att jag skulle bli så uppmärksam på alla uppfinningar som finns runt omkring mig i vardagen. Varje vardagspryl har många fler uppfinningar än vad man kanske först tror.

Tror du att du kommer ha nytta av det du lärt dig?

Patentkunskaperna kommer definitivt att komma till nytta i arbetslivet. Bara att veta hur man söker efter publicerade ansökningar i är jättekul och lärorikt och något jag redan fått nytta av. Jag skaffade nyligen ett par fiffiga cykellyktor som drivs kontaktlöst av hjulen när man cyklar. Exakt hur de fungerade hittade jag i några patentansökningar bara genom att söka i patentinformation på nätet.

En mer specifik nytta jag fått av jobbet är att jag sett så mycket från olika teknikområden, vilket hjälpt mig att överblicka arbetsmarknaden i Sverige och själv känna efter vilken teknik jag tyckt varit roligast att handlägga. Det kommer hjälpa mig in på rätt yrkesbana.

Kan du rekommendera PRV som arbetsplats?

Ja, det är en trevlig arbetsmiljö med bra arbetsvillkor. Arbetsuppgifterna är både tekniskt och språkligt krävande, eftersom man både måste kunna tekniken och kunna se om det finns otydligheter i patentansökan, vilket jag tycker är kul. Arbetet är rätt så självständigt vilket passat mig.

Vad har du för råd till den som söker?

Det är viktigt att du snabbt och villigt kan ta till dig ny kunskap, då det krävs både under utbildningen och i själva arbetet. Goda språkkunskaper är också viktigt. Är du juridiskt intresserad kommer du tycka att jobbet är extra kul!

Kan du tänka dig PRV som framtida arbetsgivare?

Ja, jag trivs bra på PRV. I jobbet som patentingenjör får man också skriva mer än vad jag får som sommarpraktikant, vilket är lockande. Däremot vill jag testa att vara ute i industrin lite innan jag eventuellt kommer tillbaka till PRV. Nu när jag sett allt kul som finns därute vill jag vara med och utveckla det också!

Tack Charlie!

/Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Här kan du söka till Patent Examiner Summer Internship 2018!

Lämna en kommentar

Filed under patent

Sony måste betala miljonbelopp i upphovsrättsersättning

Sony importerade under 2009-2010 mobiltelefoner som Högsta domstolen nyligen bedömde har kunnat användas för privatkopiering av musik och film. Mobiltelefonerna innehöll nämligen en mediaspelare och ett  externt minneskort som följde med och gjorde sådan kopiering möjlig. Organisationen Copyswede, en organisation som företräder upphovspersoner som bl.a. har rätt till ersättning för kopiering på lagringsmedier som är särskilt ägnade för privatkopiering , väckte redan 2009 talan mot Sony om detta. HD:s bedömning innebär att mobiltelefonerna och det tillhörande externa minneskortet ska anses vara en enda anordning som varit särskilt ägnad för privatkopiering. På samma sätt som när det gäller vissa andra typer av lagringsmedier ska Sony därför enligt lagen betala ersättning till upphovspersonerna. Sony är enligt HD:s dom skyldiga att betala ca 1,7 mkr till Copyswede. Pengar som Copyswede sedan fördelar ut till de berörda upphovspersonerna.

Läs mer om nyheten i sin helhet här!

/ Catharina Ekdahl, jurist och projektledare på PRV

Kommentarer inaktiverade för Sony måste betala miljonbelopp i upphovsrättsersättning

Filed under upphovsrätt

Patent på pizza?

Kanske är du en av många svenskar som traditionsenligt inleder det nya året med en pizza? Idag, på internationella pizzadagen, bjuder PRV-bloggen på lättsmält patentfakta med tema pizza.

Faktum är att det finns en patentklass A21D 13/41 ”Pizzas” som verkar mycket lämplig att titta i för att hitta det som vi är på jakt efter.

Här konstaterar vi att de flesta internationella patentansökningar kommer från USA. Därefter följer Schweiz, och först på tredje plats kommer pizzans hemland Italien.

patent pizza land

Tittar vi på de senaste årens uppfinningar i klassen hittar vi en hel del olika tekniker för att hantera degen, till exempel genom att forma pizzan till dess karakteristiska runda form, och för att fördela toppingen ovanpå pizzadegen.

Det är två patent som, i mina ögon, sticker ut lite extra.

Det ena är en apparat som tinar och skär upp degen, lägger på ost och annan topping samt gräddar pizzan, och packar in den för leverans.

Det andra är en metod för att tillaga en pizza fylld med glass. Om du är som jag och har svårt att välja kan det vara väldigt praktiskt. Med den här uppfinningen kan du få både pizza och glass samtidigt.

Med det önskar PRV-bloggen sina läsare en god fortsättning på det nya året.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Patent på pizza?

Filed under immaterialrätt

Immateriella tillgångar är nyckeln till framgång

Bild1

Ta en titt på din nyckelknippa. Jag gissar att chansen är rätt stor att det står ASSA ABLOY på minst en av nycklarna. ASSA ABLOY är det framgångsrika låsföretaget som har flyttat över säkerhetsmöjligheterna till nätet, utan att tumma på kvalitén. Allt genom smart hantering av de immateriella tillgångarna.

I Sverige är det en del av ASSA ABLOYs immaterialrättsstrategi att skydda sina varumärken och produkter hos PRV. Registreringen av till exempel ett patent blir ett sätt att testa marknaden, försäkra sig om att de är ensamma om den tekniska lösningen och säkerställa att den är skyddad från dag ett.

I och med globaliseringen och digitaliseringen har företaget ställts inför flera utmaningar ur ett immaterialrättsligt perspektiv.

– I dag behöver vi skapa digitala lösningar som ska vara globala, vilket innebär att vi behöver ett globalt immaterialrättsskydd. Samtliga affärsområden är överens om att vissa marknader är viktigare än andra och att vi inte behöver täcka hela världen, men vi behöver fortfarande samarbeta med varandra på en ny nivå för att kunna säkerställa att vi bibehåller vår starka position på marknaden även i den digitala världen. Det är ett arbete som vi precis har påbörjat men som vi kommer att arbeta mycket med framöver, berättar Katarina Wendin, global IP-chef på ASSA ABLOY.

Läs mer om ASSA ABLOYS smarta hantering av sina immateriella tillgångar här.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Immateriella tillgångar är nyckeln till framgång

Filed under immaterialrätt

Lärobok i Öppen innovation

I mitt arbete som patentingenjör undrar jag förstås ibland en del över vad som egentligen det blir av alla patent som passerar ens händer.

Det finns gott om exempel som visar på att patent ofta spelar huvudrollen för intjäningsförmåga, riskkapital, företagsaffärer, tillkomst av nya företag, etc. Samtidigt går det inte att blunda för att det också finns en ansenlig del patent där det som skyddats genom patentet aldrig blir någon produkt eller tjänst som når marknaden.

En viktig drivkraft bakom öppen innovation såsom Henry Chesbrough lanserade begreppet i sin välciterade bok ”Open Innovation: The New Imperative for Creating and Profiting from Technology” är just den här mängden av patent som inte riktigt kommer till användning. En central tes är att teknologi och kunskap kan förmedlas över företagsgränser genom användandet av immateriella rättigheter.
Det väcks ofta många frågor kring detta med hur man egentligen kan syssla med att inmuta och bejaka immateriella rättigheter om man nu ska bedriva öppen innovation?

En bra start för att skapa sig en bättre förståelse är att läsa Marcus Holgerssons kapitel ”Management av immateriella rättigheter i öppen innovation” i läroboken ”Öppen innovation -i teori och praktik” som Studentlitteratur gav ut 2016. Boken i sin helhet kan rekommenderas till alla som har berörts på ett eller annat sätt av öppen innovation. Den är på ca 300 sidor sammanlagt, men för den som inte har tid att sluka allt fungerar det också bra att göra selektiva nedslag i de kapitel som intresserar mest. Boken har fyra delar som rör öppen innovation ur aspekterna sammanhang, strategi och struktur, organisering inom öppen innovation samt processer. Redaktörer är Nicolette Lakemond och Fredrik Tell, och totalt är det 26 medverkande författare, varav de flesta är verksamma på universitet och högskolor.

Genom boken fick jag själv en massa aha-upplevelser om öppen innovation när jag läste den. Om jag på något sätt ska försöka sammanfatta mina lärdomar här så är det att jag tror man måste ha en del fingertoppskänsla vid öppet innovationsarbete. Att till exempel direkt ta höjd för alla eventualiteter kan vara både ineffektivt och osmidigt. Däremot bör man fundera på om det finns ett ömsesidigt förtroende? Vad kan man ge på förhand? Hur ser risker och potentiella vinster ut? Vilka gemensamma mål finnas?

Det handlar sedan om att hitta en gemensam målbild, ett gemensamt driv och verkligen få till en gnista. Gör man det, ja då är mycket redan vunnet och det blir lättare att komma igenom avtalsbitarna. För även om förtroende är viktigt så räcker det aldrig hela vägen, men det behövs för att man överhuvudtaget ska vilja sätta sig vid förhandlingsbordet. Det kan knappast nog poängteras att ett realiserande av ett innovativt samarbete i mellan två eller flera affärsmässiga verksamheter med nödvändighet betyder att frågan om hur ägandeskapet av på olika sätt uppkomna intellektuella tillgångar kommer att behöva regleras genom avtal. Varför kanske man kan undra?

Jo, inte minst för att en stark patentposition är en förutsättning för att långsiktigt kunna dra nytta av att öppna upp innovationsprocessen!

//John Sjöberg, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Lärobok i Öppen innovation

Filed under innovation

En hundraåring i framkant

  • Här äger ett av världens största startup-evenemang rum varje år, nu senast i förra veckan: SLUSH, med fler än 2600 startup-företag och 1500 investerare från fler än 130 länder.
  • Här finns världens nordligaste tunnelbana, med åtta nya stationer som öppnades för mindre än en månad sedan.
  • Härifrån kommer världskändisar som operativsystemet Linux, kompositören Jean Sibelius och datorspelet Angry Birds.

Det handlar naturligtvis om republiken Finland, som idag firar 100 år som självständig stat. PRVbloggen uppmärksammar detta med att titta på några finländska uppfinningar från tiden kring år 1917 fram till idag.

Det första synkroniserade filmljudet

Vi börjar i Helsingfors 1896, i det som var huvudstaden i storfurstendömet Finland (där storfursten var den siste tsaren Nikolaj II). Då såg den nioårige Eric Tigerstedt bröderna Lumières första filmvisning i staden. Exempel på vad han fick se finns här.

Tigerstedt började fantisera om ljud till filmen och förverkligade detta flera år senare i Tyskland. Tyvärr avbröts detta ljud-på-film-arbete när han blev utvisad 1914 som en följd av första världskrigets utbrott. Hans tyska patent blev dessutom ogiltigförklarade, men ett brittiskt patent som beskriver en av dessa uppfinningar finns här. Se även bilden nedan.

Tigerstedts kombination av fonograf och kinematograf

Tigerstedts kombinerade kinematograf och fonograf för att spela in och återge ljud, beskrivna 1916 i patentdokumentet GB 100748 A.

Tigerstedt bosatte sig i Danmark en tid, men blev inkallad och åkte därför tillbaka till Finland för att delta i inbördeskriget 1918, i vilket han stred på den ”vita” (konservativa) sidan, som senare vann över den ”röda” sidan (kommunisterna). För att få större möjligheter att fortsätta uppfinna apparater för ljudinspelning och ljudåtergivning emigrerade han till USA 1923 och tillverkade bland annat radioapparater i New York City. Där avled han redan 1925 i sviterna av tuberkulos.

 

Snösmältning och vindkraft

År 1915 patenterade den finländske uppfinnaren Sigurd Savonius en apparat som innefattade en eldstad för att smälta snö, se här.

Snö kom till användning för att få fram dricksvatten under det berömda finska vinterkriget 1939-1940 – en av de kallaste vintrarna under 1900-talet med temperaturer som ofta låg mellan -20 och -50 grader Celsius. Att Finland klarade av att förbli självständigt trots sitt extrema militära och numerära underläge gentemot Sovjetunionen anses till viss del bero på denna köld.

Savonius är annars mest känd för sin kostnadseffektiva och tillförlitliga lösning på hur man kunde omvandla vindens rörelseenergi till elektricitet. På 1920-talet patenterade han en typ av vertikalaxlad rotor för vind- eller vattenkraft, som fortfarande används. Se exempelbilden nedan.

Savonius rotor

Exempel på Savonius vertikalaxlade rotor för vind- eller vattenkraft i patentdokumentet US 1697574 A.

 

AIV-foder och Nobelpriset

I ett kallt klimat som Finlands krävdes import av djurfoder för att korna skulle kunna producera näringsrik mjölk även under vinterhalvåret. Den finländske biokemisten Artturi Ilmari Virtanen utvecklade därför en konserveringsmetod för djurfoder, patenterad 1931-1932 i flera länder såsom Kanada, Schweiz, Frankrike och naturligtvis Finland.

Denna konserveringsmetod, som i praktiken sänker pH-värdet i djurfodret och därför minskar bakteriernas aktivitet, används fortfarande på många ställen med kallt klimat och produkten kallas AIV-foder efter uppfinnarens initialer. För detta fick Virtanen Nobelpriset i kemi 1945, samma år som det sista av de fyra krig som utkämpats i det självständiga Finland tog slut.

Diskställ i köksskåp

Uppfinnaren Maiju Gebhard, som var avdelningschef på Arbetseffektivitetsföreningen, utvecklade 1944 ett köksskåp med diskställ bakom skåpluckan, som fortfarande är standard i finländska kök, se foto här. Målet var att bespara de dåvarande hemmafruarna det tidsödande arbetet med att torka disken. Denna lösning patenterades inte och har inte heller gått på export.

Betongtillverkning av återvunnet material

Betong består till stor del av cement, vilken i sin tur står för en betydande andel av världens koldioxidutsläpp. Därför har den finländske forskaren och entreprenören Aino Heikkinen sedan 70-talet utvecklat och vidareutvecklat betong som även innehåller flygaska från bränsleförbränning, t ex från värmeverk, se ett av hennes patent här. För detta har hon fått flera finländska och internationella utmärkelser.

Optimerade hissystem

Uppfinnaren Marja-Liisa Siikonen är en av de finländare som erhållit flest patent de senaste åren. Hon arbetar på den kända finländska koncernen KONE OY – en av Finlands största – med att optimera flödet av människor i byggnader. Hennes senast publicerade patentansökan (en internationell PCT-ansökan) handlar om ett komplext styrsystem för en grupp hissar i en byggnad, vilka delas in i olika servicezoner baserat på den hisstrafik som är vanligast mellan olika våningsplan. KONE:s hissar och rulltrappor syns runt om i världen, inte minst på flygplatser. Titta gärna efter när du åker nästa gång!

Nu har vi alltså nått nutid i patentkavalkaden och det är dags att avsluta med hjärtliga gratulationer till Finland. Onnea Suomi!

Laura Enflo, patentingenjör på PRV och finländare

Stort tack till mina kusiner Suvi och Olli för SLUSH-tipset!

Kommentarer inaktiverade för En hundraåring i framkant

Filed under innovation, patent

Vad kostar ett varumärke?

fabian-blank-78637Företag som vårdar sina varumärken utmärks av högre tillväxt, lönsamhet och bättre utveckling. Att ta vara på dina varumärken och andra immateriella tillgångar gör att du kan skapa unika konkurrensfördelar.

När det väl är dags att registrera ett varumärke dyker det för många företagare upp frågor som rör kostnaden för varumärkesregistreringen. PRV har tagit fram kostnadsexempel för varumärkesansökningar.

Sverige

För ett företag som vill ha ett skydd i Sverige för sitt varumärke betalar i regel mellan 1 800 kronor till 5 400 kronor. Kostnaden kan, beroende av hur många klasser man vill registrera sitt varumärke i, bli högre.

EU

Kostnaden för ett varumärke i EU är cirka 850 euro. Vill man att varumärket ska gälla i mer än en klass, tillkommer det cirka 150 euro för varje ytterligare varumärkesklass man väljer till i sin ansökan.

WIPO

Om du behöver skydda ditt varumärke utanför EU behöver du ansöka hos WIPO. Där kan du skydda ditt varumärke i till exempel USA och Kina. Man kan även välja EU via WIPO. En ansökan till EU och USA på kostar cirka 18 000 kronor.

Hos WIPO kan du även själva få ett kostnadsexempel genom deras avgiftskalkylator.

Varumärke i EU & USA

  • En klass: cirka 18 000 kronor
  • En klass (ansökan i färg): 20 000 kronor
  • Två klasser: 21 500 kronor
  • Fem klasser: 36 500 kronor

Varumärke i EU, USA & Kina

  • En klass: 20 000 kronor
  • Tre klasser: 31 000 kronor
  • Fem klasser: 43 000 kronor

Varumärke i EU, Norge, Schweiz & USA

  • En klass: 24 000 kronor
  • Fem klasser: 45 000 kronor

Varumärke i EU, Norge & Schweiz

  • En klass: 20 500 kronor
  • Fem klasser: 28 000 kronor
  • Lägga till färg i ansökan: cirka 2 700 kronor

Kostnadsexemplen är ungefärliga och kan avvika beroende på sammanhang. Kostnaderna är enbart ansökningsavgifter. Eventuella kostnader för ombud kan tillkomma.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

3 kommentarer

Filed under varumärke

Dataspel mer än bara games

Dagens dataspel är ofta mycket mer än bara ett dataspel. En titt i PRV:s databas visar att flera av de stora spelens varumärken även är skyddade för kläder, väskor och i något fall till och med för olika former av sociala och juridiska tjänster.

DH foto Jennika OjalaFoto: Jennika Ojala/DreamHack

– Ett varumärke går att skydda både för olika typer av produkter och tjänster, och i olika länder. Hur spelföretagen väljer att skydda spelets varumärke säger något om vilken marknad de har tänkt sig. Ofta skyddas varumärket för sådana produkter som går att sälja med spelnamnet på, till exempel kläder och nyckelringar, berättar Johan Nordlund, jurist på PRV.

Under DreamHack Winter i helgen pågår turneringen Nordic Championship, en prestigefull turnering mellan Nordens främsta e-sportlag. Tre spel ingår i turneringen: Rainbow Six Siege, StarCraft II och Counter-Strike: Global Offensive. Vi har tittat på hur varumärkesregistreringarna, och där med den potentiella marknaden, ser ut för de här spelen.

Rainbow Six

13 olika varumärken, som gäller i fem länder, och i EU.

Förutom Rainbow Six finns även Rainbow Six: Raven shield, Rainbow Six Critical Hour och Rainbow Six Lockdown som varumärken. Samtliga varumärken gäller för spel och vad som troligen är tänkt som varor med spelets namn på.

StarCraft

39 varumärken. Varumärkena gäller i 15 länder och i EU.

Förutom ordet StarCraft och olika utseenden på det, finns även StarCraft Ghost som varumärke. Samtliga registreringar gäller för spel och vad som förmodligen är tänkt som varor med spelets namn på.

Counter-Strike

65 olika varumärken, som gäller i 19 länder, och i EU.

Förutom Counter-Strike finns även Counter-Strike online och Counter-Strike: Global Offensive som varumärke. Varumärkena gäller för spel, och produkter som går att sälja med dataspelets namn på, men även för säkerhetstjänster, sociala tjänster och juridiska tjänster.

Spelen är värdefulla varumärken

En annan intressant aspekt när det gäller dataspel och varumärken är hur många varumärken företagen har kopplade till sina spel, jämfört med antalet varumärken kopplade till företagsnamnet. Vi tittar på Blizzard – företaget som äger StarCraft. Totalt har de cirka 450 varumärken i olika länder och utformningar. 29 av dessa handlar om företagsnamnet, medan resten har kopplingar till deras olika spel.

Snacka om att spelen utgör stora immateriella värden.

Game on!

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Dataspel mer än bara games

Filed under immaterialrätt

Vinylskivans dag – länge leve grammofonen

Lådan står där på vinden. Huvudsakligen av nostalgiska själ. Modern Talking, U2, Queen, Rick Astley, Absolute Music, etc. Hmm… en trivsam vinkning från 80-talet, men knappast någon pensionsförsäkring. Nä, ska det vara värt något ska det tydligen vara förstautgåvor av tidiga Beatles. Allra helst från tiden då de fortfarande hette The Quarrymen. Sex Pistols – God Save the Queen från 1977 är också hett eftertraktad, liksom Jean Michel Jarres Musique pour Supermarché från 1983 som bara släpptes i ett exemplar innan pressmatrisen förstördes. Idag firar vi vinylskivans dag.

Egentligen är det ju en fantastisk uppfinning. En graverad plastskiva som möjliggör ljuduppspelning med god kvalitet, om och om igen. Vägen dit är spännande teknikhistoria i sig. PRV-bloggen gör en djupdykning.

Historien börjar med en bekant herre vid namn Thomas Alva Edison. Den begåvade uppfinnaren är tidigt ute med in- och återuppspelning av ljud via sin s.k. fonograf, patenterad år 1878, se US200521 A. En roterande, stanniolklädd rulle med graverade spår, vilka får en anlagd nål att vibrera och återskapa ljud. Succén är omedelbar och snart övergår man till vaxrullar som kan användas upp till tio gånger.

Konkurrenterna lurar dock runt hörnet. Tyskfödde uppfinnaren Emile Berliner utvecklar en variant med en plan skiva med 12,5 cm diameter. Han kallar den grammofon, och får patent år 1887, se US372786 A. Även denna blir snabbt en succé och han grundar år 1895 Berliner Gramophone Company i Philadelphia.

Tidiga patent på fonograf och grammofon.

Edison kontrar med att året efter grunda National Phonograph Company. Efter diverse patentstrider flyttar Berliner sin verksamhet till Europa och Kanada. I Berlin grundas Deutsche Grammophon GmbH och i Montreal grundar han Gram-O-Phone Company, där det klassiska varumärket His Master’s Voice börjar användas år 1900. Figurvarumärket visar hunden Nipper som sitter framför en grammofon och lyssnar på sin döda husses röst.

”Det glada Stockholm” med Jean Claesson. Inspelad 1912 under Deutsche Grammophone. Notera den klassiska loggan för His Master’s Voice.

Fler konkurrenter sluter snart upp. Bl.a. startar den svenske uppfinnaren Carl Lindström ett företag i Berlin som tillverkar skivspelare under namnet Parlofon och i Paris grundar bröderna Pathé ett företag som säljer både grammofoner och fonografer.

”Även ett barn kan höra att det är en Parlofon”.

År 1918 blir 78 varv per minut standard för skivspelare och den rullbaserade fonografen börjar konkurreras ut. Radions framgångar och global finanskris slår dock hårt mot grammofonindustrin. Som en motåtgärd går Berliners företag år 1931 samman med Pathé och engelska Columbia som förvärvat Carl Lindström AG. Man antar namnet EMI – Electric & Musical Industries.

Samma år introduceras longplay (LP)-skivan, som roterar med 33⅓ varv per minut. Den engelska uppfinnaren Alan Blumlein, anställd av just EMI, utvecklar dessutom teknik för ljudåtergivning i stereo. En lösning som medges patentskydd två år senare, se GB394325 A.

Först år 1948 börjar man sälja LP-skivor pressade i vinylplast, så egentligen föds väl ”vinylen” då. Formaten singel och EP (Extended Play) med 45 varv per minut introduceras året därefter och sedan följer årtionden med guldår för vinylskivan.

Början till slutet(?) presenteras för konsumenterna år 1982. Philips och Sony har med gemensamma ansträngningar utvecklat en digital kompaktskiva (CD). Vinyltillverkarna darrar, men det dröjer faktiskt till år 1991 innan det säljs fler CD-skivor än grammofonskivor.

Nu är ju CD-skivan själv utrotningshotad av strömmad musik. Och den klassiska vinylskivan är på återmarsch, vilket PRV-bloggen uppmärksammat tidigare.

Utvecklingen går framåt och bakåt. Håll ut, fonografvänner.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor: Tekniska museet, Emil Berliner Studios

Kommentarer inaktiverade för Vinylskivans dag – länge leve grammofonen

Filed under innovation, patent

Immaterialrättsliga utmaningar i USA

jomar-thomas-271602_redImmaterialrätt och immateriella tillgångar utgör centrala frågor för att lyckas i utrikeshandeln. I november arrangerade PRV och Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening ett frukostseminarium med fokus på export och immateriella tillgångar, där USA användes som exempel.

Frukostseminariet riktade sig till de som exporterar till USA eller är på väg att hitta sin marknad i USA. Bland deltagarna fanns företagare, rådgivare och exportfrämjare i största allmänhet. På agendan fanns den amerikanska affärskulturen, hantering av immateriella tillgångar i en exportkontext och hur man lyckas hantera sina immateriella tillgångar i USA. Talarlistan var gedigen. Utöver värden Eva Häussling (Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening) och moderatorn Anna Rapp (PRV) fanns Peter Dahlén (American Chamber of Commerce), Tomas Norling (Business Sweden), Dan Altman och Harnik Shukla, (Knobbe Martens Intellectual Property Law) samt Michael Byström, Zacco bland talarna.

PRV-bloggen bad Martin Lidén (Key Account Manager på PRV och en av arrangörerna till seminariet) att plocka ut några lärdomar från seminariet.

  • Att vi svenskar underskattar kulturella skillnader och tror oss vet mer om USA än vi gör.
  • USA är en jättemarknad, eller egentligen väldigt många olika marknader då delstaterna skiljer sig åt.
  • Vikten av en anpassad strategi för etablering på den amerikanska marknaden, både hantering av immateriella tillgångar och affärsmodell.
  • Se till att ha tydliga och fullständiga avtal med partners och kunder – den svenska muntliga överenskommelsen fungerar inte.

Tillsammans med Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening har PRV nu genomfört fyra stycken exportseminarium med fokus på Kina, Indien, Brasilien respektive USA.

/Oscar Dieden – kommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Immaterialrättsliga utmaningar i USA

Filed under immaterialrätt