När är ett lager inte ett lager?

Svensk Patentdatabas ger möjlighet att söka i en enorm mängd teknisk information, både rykande aktuell teknik och teknikhistoria. När man söker efter teknik drabbas man dock ofta av att textsökningar inte är så exakta som man skulle önska. Som exempel betyder ordet ”lager” helt olika saker inom materialhantering, mekanik och geologi. Dessutom finns det en växt som heter ”lager” och ordet används även som personnamn. Om man söker efter en ”burk” kan det hända att man inte hittar det man söker, eftersom de som har skrivit texterna man söker i har kallat samma sak för ”behållare”, ”förpackning” eller ”kärl”. Finns det något sätt att komma runt dessa tvetydigheter?

Javisst! Ingenjörer på väldens patentverk har länge brottats med det problemet och därför utvecklat patentklassystemen. De bygger ungefär på de principer som Carl von Linné utvecklade för att ordna växter och djur. Teknik kan också delas in i ”klasser”, ”ordningar”, ”familjer” och ”släkten”, även om de kallas annorlunda i patentklassystemen. De olika posterna i klassystemen har koder som kan användas för sökning. Det är en stor fördel att kunna söka efter dessa standardiserade koder i stället för att försöka hitta alla olika synonymer för de saker som man söker efter.

Som exempel kan man hitta ett kullager på följande undan för undan mer detaljerade ställen:

F: Mechanical engineering
F16: Engineering elements or units
F16C: Bearings
F16C19/00: Bearings with rolling contact, for exclusively rotary movement
F16C19/02: – with bearing balls essentially of the same size in one or more circular rows
F16C19/14: – – for both radial and axial load
F16C19/18: – – – with two or more rows of balls

Bokstäverna och siffrorna före titlarna kallas ”klassymboler” och kan användas för sökning i Svensk Patentdatabas. Om man gör en sökning med klassymbolen F16C undviker man träffar som handlar andra betydelser av ordet lager än den som man är intresserad av.

Samtliga svenska patentdokument (med undantag för en del offentliga ansökningar från åren 1969-1974) har en klassning i något av de tre klassystemen, IPC, ECLA och DPK. Inget system täcker tyvärr hela dokumentationen:

  • Alla dokument från 1972 och senare, och cirka 20 procent av de äldre, har klassning i det Internationella Patentklassystemet (IPC), som innehåller cirka 70 000 grupper. Denna klassning är ofta i den aktuella versionen (IPC-2010.01), men många har också klassning i någon av de äldre versionerna (IPC1 – IPC7).
  • Alla dokument från 1972 och senare, och cirka 20 procent av de äldre (i huvudsak samma som har klassning i IPC), har klassning i det Europeiska Patentverkets klassystem (ECLA), som innehåller cirka 130 000 grupper. ECLA bygger på IPC, men är mycket mer detaljerat för att erbjuda mer effektiv sökning. Klassningen i ECLA uppdateras när systemet ändras.
  • Cirka 80 procent av patentdokumenten från 1971 och tidigare är klassade i det tyska klassystemet (DPK), som innehåller cirka 40 000 grupper.

Man kan läsa mer om klassystemen i hjälpfilerna till Svensk Patentdatabas. IPC-Guiden beskriver IPC, men ECLA bygger på samma grunder och används på samma sätt.

Om du är intresserad av att söka teknik på samma sätt som proffsen, pröva klassystemen!

Anders Bruun, patentinformationsspecialist på PRV

Kommentarer inaktiverade för När är ett lager inte ett lager?

Filed under patent

Kommentarer inaktiverade.