Sociala medier och varumärken

Sociala medier är globalt. Något som spelar stor roll när man planerar för en närvaro på sociala medier. Skillnaden mellan ett domännamn som t.ex. prv.se är att det är knutet till ett landsprefix (.se) och kan användas på hela webben. Det är unikt. Ett användarnamn eller en profil (ditt varumärke) på sociala medier är knutet till en specifik social media kanal som t.ex. Facebook eller Twitter och är enbart “unikt” på den kanal det är knutet till. Det här är en av de problemställningar företag bör hantera när det kommer till hur varumärket ska profileras på sociala medier.
På Facebook kan företagets valda användarnamn vara ledigt men på Twitter kan det vara upptaget av någon annan. För att hantera den här typen av problematik så kan man registrera ett användarnamn (t.ex. sitt varumärke) på de större etablerade sociala mediekanalerna i avvaktan på en mer utvecklad närvaro. Ett snabbt och enkelt sätt att skapa förutsättningar för en enhetlig och bra närvaro på sociala medier.
Är namnet man vill använda upptaget så kan man redan i denna fas fundera kring alternativa namn. Det finns en vinst i att kunna arbeta med ett och samma namn på alla de olika sociala mediekanaler man etablerar en närvaro på. Trovärdigheten kring vem avsändaren är och risken att bli utsatt för varumärkesstöld på sociala medier minskar om man kan agera under ett och samma namn (varumärke).
Gruppen användare som avsiktligt använder annans varumärke i syfte att vilseleda finns och uppstår hela tiden på sociala medier. Det vanligaste är att någon registrerar ett företagsnamn, en företagspersons eller en känd persons namn och sedan kommunicerar via sociala medier som om att det vore det aktuella företaget eller personen. Syftet är oftast att misskreditera varumärket/personen genom att ange felaktig information eller att anslå en negativ och nonchalant attityd mot företagets kunder.
När företag och organisationer har en dålig närvaro på sociala medier så öppnar det upp för att användare skapar hata-grupper där dessa hata-grupper ofta använder företagsnamnet och ibland även logotypen i profilen för att uttrycka en negativ åsikt. Har man som företag ingen social medienärvaro så kan det vara svårt att bemöta den här typen av grupp när den får fäste. Det omvända är när användare skapar grupper som gillar ett varumärke. Den här typen av grupper uppmuntras ofta i sitt agerande av det ”utsatta” företaget. Dessa användare blir viktiga hörnstenar för företagets fortsatta utveckling av sin sociala medienärvaro.
En annan typ av användare är en person som av olika anledningar talar väl om specifika varumärken i olika forum utan att ha någon koppling till det aktuella företaget. En typ av användare, eller expert, som man som företag bör vara medveten om då de utgör en viktig del i hur andra personer uppfattar företagets varumärke. Andra personer på forumen sätter ofta en stor tillit till den här typen av expert och experterna erhåller ofta en upphöjd status på det aktuella forumet. Det finns exempel där företag kommit så långt i dialogen med dessa experter att företag lyfter fram dem som ”riktiga experter” i sina egna kanaler. Experter som hjälper till att bära varumärket till andra via sociala medier.
Finns det då inga regler för hur ett varumärke får hanteras på sociala medier? De mer etablerade sociala mediekanalerna har policys för hur ett varumärke får användas på deras respektive plattform. I brottsbalken regleras hur personer inte tillåts utge sig för att representera en myndighet. Twitter skriver i sin Trademark Policy följande:

”Using a company or business name, logo, or other trademark-protected materials in a manner that may mislead or confuse others with regard to its brand or business affiliation may be considered a trademark policy violation.

Facebook, YouTube, FlickR och andra sociala medier har liknande policys för hur ett varumärke får användas:
Twitter Trademark Policy
Facebook – How to report? 
I brottsbalken regleras hur personer inte tillåts utge sig för att representera en myndighet. (Något som även omfattar sociala medier.)

Föregivande av allmän ställning är ett brott enligt 17 kapitlet 15 § i brottsbalken. Den gör sig skyldig till föregivande av allmän ställning som felaktigt utger sig för att utöva myndighet eller olovligen bär uniform eller tjänstetecken för försvarsmakten eller andra myndighetsutövande organisationer, till exempel polis, tull, kustbevakning, räddningstjänst, ordningsvakt eller skyddsvakt.
Straffet för föregivande av allmän ställning är dagsböter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet bedöms som grovt är straffet fängelse i högst två år.” / Wikipedia

Peter Isaksson, strateg inom sociala medier och digital närvaro, Alenio

1 kommentar

Filed under varumärke

One response to “Sociala medier och varumärken

  1. Pingback: Varumärket i sociala medier | Kreafonbloggen