EU-patent vs EPC

Igår kom beskedet att Europaparlamentet röstat för ett fördjupat samarbete om ett gemensamt EU-patent. Alltså att flera av EU-länderna ska kunna genomföra en reform även om nu Spanien och Italien ställer sig utanför. Hurra!

Men en tanke som slår mig är vad som händer med det befintliga europeiska patentet när väl ett EU-patent kommer till stånd? De två alternativen ska leva parallellt och som jag har förstått det kommer ansökningsförfarandet och lagarna för det nya EU-patentet att vara mycket lika det europeiska.

Blir denna valmöjlighet en förenkling för användaren av patentsystem? Det blir billigare att välja ett EU-patent, men man når fler länder via det europeiska patentet.

Det ska bli intressant att se om något av alternativen ”vinner”!

Läs mer om gårdagens röstning här och om tidigare tagna steg här.

/ Anna Lundqvist, patentingenjör på PRV

5 kommentarer

Filed under patent

5 responses to “EU-patent vs EPC

  1. Per Holmstrand

    När EU-ministrarna samlas i konkurrenskraftsrådet den 10 mars ska de ta ställning i frågan om s.k. fördjupat samarbete för patent i EU. 25 medlemsstater står i dag bakom en begäran om ett sådant mandat. Enhällighet krävs inte och man kan därför räkna med att ministrarna ger klarsignal. Men beslutet kommer alltså inte att innebära mer än att fördjupat samarbete får inledas. Hur detaljerna för ett Enhetligt patent (Unitary patent) sedan ska se ut, det är något som får förhandlas vidare. Alla kontroversiella frågor är faktiskt inte ur världen. Olika åsikter finns t.ex. fortfarande om behovet av översättningar av meddelade Enhetliga patent. Ska beskrivningarna alltid finnas på engelska? Ska översättningar till ytterligare något EU-språk krävas, åtminstone under viss tid? Hur lång ska en sådan övergångstid vara?

    Men något som det finns bred enighet om är att det Enhetliga patentet ska bygga på nuvarande regelverk i Europeiska patentkonventionen (EPC). En ansökan om europeiskt patent ska kunna leda till Enhetligt patent, någon separat ansökan om sådant skydd för de 25 EU-staterna blir det alltså inte fråga om. Ansökan kommer att behandlas av Europeiska patentverket (EPO) enligt samma patenträttsliga regler som i dag. Sökanden väljer ett av EPO:s tre officiella handläggningsspråk precis som i dag. Skillnaden visar sig först då det blir aktuellt för sökanden att bestämma sig för vilken geografisk räckvidd det europeiska patentet ska ha. Det ska nämligen då vara möjligt att peka ut – designera – inte bara enskilda EPC-stater utan också de 25 länderna gemensamt. På grundval av en sådan designering uppkommer ett Enhetligt patent. Det blir då inte nationell lag i de enskilda 25 EU-staterna som blir gällande för det meddelade patentet utan i stället det regelverk som de länderna kommit överens om inom ramen för EU-samarbetet.

    Detta innebär att en och samma ansökan om europeiskt patent kan leda till dels ett Enhetligt patent för de 25 EU-länderna, dels nationella patent för EU-länder som inte deltar i det fördjupade samarbetet (Italien och Spanien som det ser ut i dag), dels nationella patent för EPC-länder som står utanför EU (t.ex. Norge, Schweiz och Turkiet). Och om sökanden av någon anledning väljer att designera bara några av de 25 samarbetande EU-staterna, så ska det också gå bra. I så fall får man räkna med att nationell lag blir gällande, alldeles som i dag.

    Det är, som Anna är inne på, inte alldeles givet att användarna ser det som en förenkling när man får en sådan här ny figur, Enhetligt patent, att förhålla sig till. Den som lever får se.

    Per Holmstrand, chefsjurist, PRV

  2. Pingback: Harmoniserade patentsystem och rätten till immateriella skydd | PRVbloggen

  3. I’m impressed by your writing. Are you a professional or just very kwnolegdaeble?