Nej till en svensk Patentombudsman

Thomas Randes, IPQs VD-Det går knappt att gå på fest utan att någon börjar tala om Håkan Lans och de oförrätter han har drabbats av. Den stora oförrätten är det amerikanska patentombudssystemet. En och annan dålig svensk advokat får också en släng av sleven.

Under debatt i Ny Teknik den 31 maj 2011 vidimerar Dan Brändström, Sten Niklasson och Carl-Johan Westerholm kritiken. En Patentombusman föreslås för att bistå med försvaret av svenska patenträttigheter. Detta till skillnad från att endast få hjälp vid ansökan.

Författarna pekar genom denna distinktion på det faktum att en patentansökan ofta kan skrivas av en part som har lite erfarenhet av hur patentet sedan kan komma att användas. Det utökade användningsområde som behandlas är patenttvisten i USA.

Patentets kraft ligger traditionellt sätt i det latenta hotet att det kommer att användas. Vägen till en domstolstvist i USA är dock oftast kantad av många vägskäl där innehavaren eller kanske den som drabbas av andra patent avsevärt kan påverka sin resa. Liksom betraktarna av en elefant kan få olika uppfattning om densamma. Detta beroende av om betraktaren håller elefantens snabel, svans eller ben gäller samma förhållande patent. De nya betraktelsesätten på patent som vi identifierar på marknaden går till och med ifrån den traditionella tanken om patentets kraft som ett verktyg mot en intrångsgörande konkurrent. Värdet av patent i organisationen kan i dag ligga i att företagen upprätthåller processer och en organisation som medför mycket annat värde än själva patentet. Det är resan som gäller – inte målet.

En Patentombudsman skulle riskera att ge oss en ursäkt att själva exploatera kraften i vår innovation och hämma fantasin i vår egen utvecklingsvilja. Vi skulle låta en myndighet bli vår rådgivare kanske på bekostnad på bra affärsmöjligheter. Det är väl knappast tänkt från författarnas sida att patentombudsmannen endast skulle ge råd kring processföring i USA. Detta skulle ju vara märkligt. Sådana finns ju i tusental – i vart fall i USA.

Men hur är det i Sverige men sådan rådgivning? Jag kan inte påminna mig om att ha sett upprop till Skatteombudsman med rådgivningsansvar för internationell beskattning eller ombudsmän med rådgivningsansvar för allmän internationell avtalsrätt. Ombudsmän tycks finnas när det finns ett behov att skydda svagare parter såsom konsumentombudsmannen. Är då svenska, ja författarna tycks mena svenska patenthavare, så svaga att ombudsmannahjälp behövs.

Patent behöver i dag involvera ett flertal kompetenser och betraktelsesätt. Jag tror inte att en sådan ombudsman skulle kunna leverera det som i dag krävs. Det finns vidare ett flertal andra rådgivare som kan leverera detta. Inte heller bör patenthavaren befrias från att sätta sig in i patentområdet. Detta lika lite som att han måste sätta sig in i produktion, marknad, inköp, försäljning, ledarskap, etc. Möjligheten existerar ju att ta in hjälp och anställa. Är man en mindre aktör är det kanske rimligt att man vägen själv måste vandra.

Patentombud, vilken undertecknad är, skall dock ta åt sig av förslaget. Kravet på Patentombudsman är ett misstroende mot en hel bransch som påstår sig kunna hjälpa klienter i Sverige och internationellt. Det är en klar signal om att vässa klorna, öka kompetensen, öka effektiviteten och bli bättre på att föra ut sitt budskap. Även det svåra kan vara enkelt. Det är vi som har förklaringsbördan – inte våra klienter.

Thomas Randes, VD

IPQ IP Specialists AB

2 kommentarer

Filed under patent

2 responses to “Nej till en svensk Patentombudsman

  1. Gerth Öhman

    Industridoktoranden Gerth Öhman inom ‘Innovation och IT’ skriver:
    Thomas Randes (VD), som ny läsare av PRV bloggen stannade jag till i Ditt ‘blogg-inlägg’. Intressant. Men ….
    Jag har återvänt (inbjuden) till akademien för att på vetenskaplig grund visualisera på vilket sätt id’eer kan utvecklas till uppfinningar och sedan finna sin kund/marknad och övergå till att bli Innovationer. Detta med fokus på att vi NU lämnar det analoga samhället och att våra framgångsfaktorer måste fungera i det digitala samhället.
    Förutom min akademiska merit så kommer erfarenheter från min mångåriga fd SUF-Rådgivarskap och många immaterialrätter (Europa,USA, Asien etc) samt pedagogiska erfarenhet som lärare väl till användning.
    Ett av mina forsknings(del)områden är IPR-strategi. Ett verktyg, som inte utvecklats över tid. Men som har mycket stor potential. Jag förstår egentligen inte varför svenska företag inte har utvecklat sin (egen) strategi för immaterialrätt? Förvånande! Men det är egentligen lika förvånande när jag frågar Vinnova om behovet av patentstrategi och får svar som uttrycker avstånd från behovet. Ännu mer förvånande. Detta måste våra politiker engagera sig i.
    Thomas, Du skriver ….. Patent behöver i dag involvera ett flertal kompetenser och betraktelsesätt. Jag tror inte att en sådan ombudsman skulle kunna leverera det som i dag krävs.
    Du har helt rätt, vilket också får stöd av mina studier. Sedan är det en helt annan fråga om inte ombudsman kan fortbilda sig och uppvisa holistisk kompetens?
    Men Du skriver också … Det finns vidare ett flertal andra rådgivare som kan leverera detta. Inte heller bör patenthavaren befrias från att sätta sig in i patentområdet. Detta lika lite som att han måste sätta sig in i produktion, marknad, inköp, försäljning, ledarskap, etc. Möjligheten existerar ju att ta in hjälp och anställa. Är man en mindre aktör är det kanske rimligt att man vägen själv måste vandra.
    Thomas, jag skall inte presentera resultatet av mina studier ..här. Men jag kan summera Ditt inlägg/behovsuttryck till mina resultat med ‘att vi behöver arbeta som kundutvecklare’. Det finns en mycket stor innovativ utvecklingskraft hos svensken i allmänhet. Men samtidigt finns inte utbildning i ‘innovationsutveckling’ någonstans i svenskt utbildningssystem. När Marknaden ropar efter nya innovationer kodar jag det som ett ‘strävansmål’ och inte som ett ‘uppnåelsemål’. Det blir med andra ord fel från början.
    Kommentar: Mina doktorandstudier tester denna höst http://www.innovationsutveckling.se med syftet att skapa en Lärandeplattform för LÄRANDE om Innovation. Här samverkar vi med ‘akademiker’, ‘studenter’ och ‘företag’ från Bulgarien, Holland, Canada, England, Tyskland, Norge och Finland. Vi får inget ekonomiskt stöd till detta utan genomför detta i samvekan med andra organisationer i världen. Med det vill jag säga att (tyvärr) är det så att kunskapen om ‘Innovationsutveckling’ är mycket begränsad. Detta samtidigt som behovet av kunskap om ‘Innovationsutveckling’ är mycet stor. För den som inte skulle hålla med mig i detta hänvisar jag till att bara ett fåtal
    Thomas, tack för Ditt inlägg. Även om jag inte samstämmer med allt Du skriver så har Du lyft upp en mycket viktig dialog i Bloggen.
    Med vänliga hälsningar,
    Gerth Öhman
    Mittuniversitetet, ITM

  2. Gerth Öhman

    Gerth Öhman kompletterar avklippt mening:
    ‘För den som inte skulle hålla med mig i detta hänvisar jag till att bara ett fåtal..’ finns i texten.
    Denna meningen skall avslutas med följande …….ett fåtal känner till möjligheten att använda Föranvändarrätten, som ett verktyg att skydda sin domän av IPR.
    Detta är ett mycket kraftfullt verktyg, som dessutom är pris-billigt.
    Med vänliga hälsningar
    Gerth Öhman
    Industridoktorand ‘Innovation och IT’