Det här är rocket science

Det är många jobb som inte är rocket science. Men Carl Fröderbergs jobb är faktiskt det. Calle är patentingenjör på PRV. Och nu vi ska vi titta närmare på raketforskningen.

Calle, kan du förklara principen för hur en raketmotor fungerar?

Raketmotorn fungerar enligt Newtons tredje lag: Två kroppar påverkar alltid varandra med lika stora men motriktade krafter. ”Actioni contrariam semper et æqualem esse reactionem.” I raketmotorns fall slungas massan av det förbrända bränslet bakåt med en hög hastighet vilket driver raketen framåt. Bränslet, som kan vara av fast form eller av flytande form, antänds i en förbränningskammare vilket gör att det utvidgas och tvingas ut bakåt, genom en öppning, med mycket hög hastighet.

Hur ser trenderna ut inom raketforskningen? Vad handlar tekniken om? Vilka länder är aktiva och hur står sig Sverige?

Principen för raketmotorn är väldigt gammal så där händer inte så mycket. Men på materialfronten händer det en del. Både när det gäller motorerna och bränslet. Raketmotorer används också för att styra satelliter och där händer det också en del. Raketforskning är ett lite hemligt område, även för oss som jobbar med patent, eftersom det har militära användningsområden. Därför är det svårt att veta vad som verkligen händer inom området. Men de länder som skjuter upp raketer och satelliter är såklart aktiva. Även om de kanske inte syns.

Var hittar vi raketforskningen i den internationella patentklasslistan, IPC?

Raketerna och dess delar ligger på B64G och där under. Själva raketmotorerna ligger på F02K och där under.

Till sist: Om du fick fribiljett, skulle du vilja följa med ut på en planetfärd?

Självklart!

Stefan Hultquist, enhetschef PRV

Fotnot: Raketer och årtal

1883, Konstantin Tsiolkovskij förklarar principerna för att kunna flyga med raketdrift i vacuum.

1957, Moskvafödda blandrastiken Lajka åker runt jorden i Sputnik 2. Det var ett tufft pass. Resan, på 2500 varv, tog drygt 5 månader och slutade i krasch vid återinträdet i atmosfären. Men Lajka lär ha dött redan efter 5-7 timmar av stress och överhettning.

1961, Jurij Gagarin landar efter en 108 minuter lång omloppsfärd runt jorden. ”Jag ser ingen gud här uppe”, ska han ha sagt under resan. Åtminstone enligt propagandamaskineriet.

1969, USA beträder månen.

1979, Kavli upphör med sin klassiska mjukost ”Raketost” – främst beroende på svårigheterna att automatisera tillverkningen. Snöret som skar osten ansågs också ohygieniskt.

2006, Christer Fuglesang, teknisk fysiker från KTH, blir den förste svensken i rymden.

2010, Nätresebyrån säljer den första svenska rymdbiljetten. Priset är 1,2 miljoner kronor.

1 kommentar

Filed under patent

One response to “Det här är rocket science

  1. Pingback: Det här är rocket science pt. II – Carolina Gomez-Lagerlöf om raketpatent | PRVbloggen