Det här är rocket science pt. II – Carolina Gomez Lagerlöf om raketpatent

Walk of the Nerd´s är en korridor, strax till vänster innanför dörrarna på Tekniska museet. Väggarna pryds av storheter som Johanna Koljonen, Bea Uusma och Carolina Gomez Lagerlöf. De tre har gemensamt att de föreläst på något av museets nördcaféer.  Carolina jobbar på PRV och kan det mesta om raketpatent.

Carolina, jag tycker att det här är supercool! Hur kom du på idén att föreläsa på ett nördcafé?

En av mina hobbies är att arrangera science fictionkongresser och förra året var jag ordförande för sf-kongressen Eurocon. Det är en europeisk sf-kongress som arrangeras varje år någonstans i Europa. Förra året var det första gången som Stockholm och Sverige var värd. Jag letade efter sätt att marknadsföra kongressen och upptäckte att Tekniska museet hade nördcaféer som man kunde anmäla sig till. Jag tänkte att det var ett bra sätt att komma i kontakt med Tekniska museet och inleda ett samarbete med dem.

Vad det svårt att få plats? Blev du kontaktad? Var det något gage?

Nej, det var bara att ringa till Nils (Olander anm.) och säga att jag var intresserad att hålla ett föredrag på ett nördcafé och jag fick en tid någon månad senare. Föredraget som jag höll hade jag redan hållit på kongresser i Sverige, Norge och England, så jag behövde bara uppdatera det lite. Jag fick ingen ersättning, mer än en fika i museets restaurang, en tjusig t-tröja med texten ”NÖRD” på samt mitt porträtt i korridoren på Tekniska museet. Sedan fick jag lägga ut information om Eurocon på Tekniska museet.

Nils Olander – initiativtagare till nördcaféerna – säger till tidningen Kollega att han har dig som en av två personliga favoritgäster. Det han framförallt gillar är sättet du talar på. Han menar att det som skiljer en nörd från en person med ett intresse är att nörden har svårt att skilja på sig själv och sitt intresse medan en ickenörd pratar om ämnet och inte om sig själv. Det måste vara oerhört smickrande att bli favoritgäst, konkurrensen framstår ju som stenhård?

Ja, det var roligt att han gillade mitt föredrag. Han berättade att han hade visat bilder på några av mina raketpatent som exempel på nördcafétema vid en internationell konferens i Sydafrika för personal på olika tekniska museer. Det är ju så klart mycket smickrande och kul att tänka sig att bli presenterad som nörd även internationellt.

Johanna Koljonen – ”På spåret” -vinnare och Sveriges mest kända kvinnliga nörd – skriver i tidningen Bang: ”att nörda är motsatsen till att höfta. Eller snarare: nästan oavsett område utgör en kombination av allmänbildning och djup en grund som låter dig göra bedömningar på en höft och ändå hamna rätt”. Jag tycker att det låter som en oerhört sympatisk beskrivning som skulle kunna tillskrivas också de vassaste patentingenjörerna?

Det tror jag säkert.

När Salem Al Fakir gästade nördcaféet ställde Nils Olander fram Christopher Polhems gamla orgel, en hemmagjord synt och ett självspelande piano. Finns det också raketprylar på Tekniska museet? Jag tänker mig typ slangkopplingar från syrgastanken på Apollo 13? 

Jag har inte hittat något speciellt i deras permanenta utställningar, men de hade ju en stor NASA-utställning i höstas.

I första delen av ”Det här är rocket science” förklarar Carl Fröderberg hur en raket drivs framåt enligt Newton. Din föreläsning handlar mycket om alternativa principer för framdrivning av tefat. Man kan till exempel utnyttja ljusenergi, magnetfält eller solvindar etc.  Har du någon favorit? 

Jag gillar lösningen i den amerikanska ansökan US 2005029397. Där har sökanden hittat en helt ny naturlag som säger att ljusets kraft är lika med enheten ”wattage of light” dividerat med ljusets hastighet. Alltså om man sänker ljusets hastighet, så ökar ljusets kraft och det är den som driver fram rymdskeppet. Det föreslagna rymdskeppet har tuber fyllda med heliumgas som minskar ljusets hastighet och ökar kraften. Kraften är tillräcklig för att driva rymdskeppet framåt och är så effektiv att man kan resa till Södra korset fem ljusår bort på bara två veckor.

Syresättning i rymden förstår man ju att det måste vara ett problem. Åtminstone för oss människor. Det finns alltså ett amerikanskt patent utfärdat på växthushjälm för syreproduktion?

Ja, det är US 4605000 som beskriver en rymddräkt där man i hjälmen förvarar växter. På bilden ser det ut som om hjälmen har små hyllor med kaktusar i krukor. Dessa växter ska ta upp koldioxiden i utandningsluften och omvandla den till syre, så att man inte behöver några syrgastuber. Praktiskt och enkelt. Det roliga är att det är ett beviljat patent.

Jag fastnade för uppfinningen med det spirituella ögat med vilket man kan se på andra sidan rymden. Jag tycker att den var solklar, men vill du förklara för den oinsatte hur det fungerar?

Den ansökan, US 20060072226, är också en av mina favoriter. Man kan genom att använda sitt spirituella öga som finns någonstans bakom pannan mittemellan ögonen, se långt ut i rymden. Ansökan beskriver en låda bestående av en ram av trä och sidor av plexiglas som ska fokusera det spirituella ögat så att man kan använda det mänskliga energifältet till att se och kommunicera med andra varelser i subrymden, rymden och hyperrymden.

Sökanden berättar livfullt i beskrivningen hur han har kommit i kontakt med insektsvarelser från Plejaderna och han har också bevittnat hur Amiralen i ”the Pleiadian Defense Department” skrivit under ett avtal med en planet som ska ansluta sig till ”The Pleiadian Federation”. Sökanden hoppas att hans uppfinning ska öka Jordens möjligheter att söka medlemskap i Federationen.

Till sist: Om du fick fribiljett, skulle du vilja följa med ut på en planetfärd?

Så klart!

Tack Carolina!

Stefan Hultquist, enhetschef PRV

Fotnot:

Carolinas föreläsning från nördcaféet 2011-05-11 finns här!

Bea Uusma föreläste (2011-03-23) om Andrées polarexpedition 1897. Salomon August Andrée var överingenjör (ett slags enhetschef) på Kongliga Patentbyrån inom Kommerskollegiet, 1885-1897, och tjänstledig från byrån under polarexpeditionen. Med lite perspektiv på, och mycket respekt för, en av grundarna av verksamheten vid PRV menar jag att även Andrée var nörd.

Som om rymdreferenserna inte vore nog har Bea tidigare också skrivit en bok om ”Astronauten som inte fick landa”. Michael Collins fick sitta kvar i kapseln när Neil och Buzz tog sina stora steg för mänskligheten. Fast det är klart, en gång i min ungdom tyckte även jag att tunnelbanan var själva grejen med Stockholm. Målet är ju ingenting, vägen är allt.

Det här var den tredje och sista texten på temat rymden. Sedan tidigare finns ”Pelle på planetfärd” och ”Det här är rocket science”.

2 kommentarer

Filed under patent

2 responses to “Det här är rocket science pt. II – Carolina Gomez Lagerlöf om raketpatent

  1. Pingback: Cloudbusting | PRVbloggen

  2. Pingback: Det ska vara kabelstickat i höst | PRVbloggen