Vilken värme väljer du i vinter?

Det mycket märkliga har inträffat att värmeföretaget Nibe Industrier redovisar en vinst på 239,3 miljoner kronor för andra kvartalet 2012, enligt Svenska Dagbladet. Det är tydligen ett lyft. Jag som gick och trodde att just andra kvartalet var den tid på året då alla värmepannor stängdes av? Följ med in till Krzysztof och Andreas så får vi prata om det här!

Sommaren är kort sjunger Ledin, i år mer än någonsin. Och du som minns vargavintrarna har säkert redan börjat stålsätta dig inför höstens elräkningar. Patent- och registreringsverkets patentavdelning sitter på all möjlig teknisk kompetens och vill  gärna vara den ventil du behöver i stundande värmestress.

Krzysztof Kwiatkowski och Andreas Westberg, patentingenjörer på PRV och experter på värmeteknik, om jag nu sitter i min stuga med direktverkande elradiatorer (de där som ikke må tildekkes) och bläddrar i katalogerna efter ett nytt värmesystem, vilket ska jag välja?  

Krzysztof (K): Det finns flera olika uppvärmningssystem för hus. Man brukar analysera olika parametrar som bland annat storleken på huset, vilket system som finns installerat just nu, installationskostnader, hur mycket tillsyn krävs för det nya systemet, mm. för att bestämma vad man ska välja. De där ”ikke må tildekkes”-varianterna kan faktisk vara en ganska bra lösning för ett fritidshus trots att de är mindre effektiva än exempelvis värmepumpar.

”Värmepumpen har funnits sedan 60-talet och fungerar ungefär som ett omvänt kylskåp”, sa Maud Olofsson på sin tid. Det hade hon säkert rätt i, men varför har det blivit ett sådant stimmande om just värmepumpen nu? Dom ringer ju hela tiden. Är det verkligen den teknisk mest intressanta värmekällan för småhusägaren?   

K: Maud Olofsson har rätt i att värmepumpar fungerar principiellt som kylskåp. I ett kylskåp är man intresserad av att kyla, alltså ta bort värme från kylrummet. Det värmet bortförs på baksidan av kylskåpet. Man kan kolla själv hemma att det är varmt på baksidan. Det är just det man använder sig av i en värmepump.

Värmepumpar är inte alltid den bästa lösningen men de har en del fördelar. De är rena, enkla och flexibla när det gäller värmekällor som luft berggrund, mark, sjövatten, eller avloppsvatten. De drivs dessutom av el och om man ser till att elen kommer från en ”bra” källa så får man en miljömässigt hållbar lösning.

Hur fungerar förresten en värmepump?

K: Värmepumpar bygger på principen att gas som trycks ihop (komprimeras) blir varm och gas som utvidgas (expanderar) blir kall. Tänk till exempel på en cykelpump som komprimerar luft varvid värme bildas.

 En värmepump fungerar enligt följande steg:

  1. En vätska (som inte kan frysa, till exempel sprit eller glykol) cirkulerar i en slinga och tar upp värmeenergi från berg, mark, luft eller vatten.
  2. Vid en första värmeväxlare (förångaren) möter den ljumma vätskan i slingan ett iskallt köldmedium som cirkulerar i värmepumpen. Köldmediet värms då upp några grader och förångas.
  3. En kompressor ökar sedan trycket på det nu gasformiga köldmediet. När trycket ökar, ökar även temperaturen.
  4. Vid en andra värmeväxlare (kondensor) överförs värme från det heta köldmediet till husets värmesystem, och i samband med det sjunker temperaturen och köldmediet blir till vätska igen.
  5. Köldmediet cirkulerar vidare. I expansionsventilen sänks trycket, temperaturen sjunker och köldmediet blir iskallt. Processen börjar om när köldmediet åter möter vätskan från slingan.

”Passivhus”, pratas det ofta om när politiker och byggherrar staplar argument för att dra igång något mastodontbygge. De svenska normerna för passivhus är att tillförd effekt inte får överstiga 10 W per kvadratmeter för flerbostadshus och 12 W per kvadratmeter för friliggande hus. Borde inte alla nya hus byggas som passivhus? 

Andreas (A): Jo, ur energiförbrukningssynpunkt kan man ju tycka det. Samtidigt kan man ju tänka sig att det är dyrare att bygga passivhus och att det innebär en del inskränkningar i det estetiska. Uppvärmningen i ett passivhus kan också vara svårare att reglera, vilket kan få till följd att boende får problem med inomhusklimatet. På längre sikt kommer säkert passivhus bli allt vanligare och med det kommer säkert en del problem att minska.

Vilket utvecklingssteg inom husuppvärmning bedömer ni varit viktigast historiskt?  

A: Jag skulle nog säga idén om centralvärme, framförallt i tätbefolkade områden har det varit viktigt. Istället för att ha en värmekälla i varje rum så kan man då ha en central värmekälla för distribution av värme till flera rum, flera lägenheter eller flera byggnader. Med centralvärme kan ju också flera värmekällor kombineras på ett effektivare sätt, idag ser vi till exempel kombinationen bergvärmepump med solvärme. Det hade nog varit svårt att få till utan centralvärmen.

Hur ser trenderna ut inom uppvärmningstekniken? Var och varifrån kommer det in patentansökningar?   Är inte det här ett typiskt teknikområde där hemmafixaren skulle kunna patentera lösningar och nå framgång med?

A: De flesta ansökningar vi handlägger här på PRV kommer från privatpersoner och mindre företag, även om det förstås beror på vad man räknar till uppvärmning. Det handlar ofta om tekniska lösningar som är inriktade på att lösa problem runt omkring. Det kan till exempel handla om radiatorventiler, reglering av en fläkt eller ett nytt sätt att förhindra isbildning.

Det finns inte några riktigt stora aktörer inom teknikområdet vad vi kan se. När det gäller utvecklingen av värmepumpar i sig är det internationellt sett tydligt att de flesta patentansökningarna kommer från Kina, Sydkorea och Japan.

Var hittar vi värmesystem för bostadshus i den internationella klasslistan (IPC)?

A: Värmesystemen ligger lite här och där. Uppvärmningssystem ligger under F24D , men värmepumpar ligger under F25B. Då kan det handla om både värme och kyla. Sedan ligger ventilation på F24F och sol- och bergvärme under F24 J. Inte sällan behöver handläggande ingenjör granska på de flesta av dessa klasser.

Tack Krzysztof och Andreas!

Stefan Hultquist, enhetschef PRV

Fotnot: IVT, grundat av Elis Petersson, är ett annat företag som utvecklar värmepumpar. Liksom Nibe säger sig IVT vara ledande på marknaderna i Europa och Norden.

6 kommentarer

Filed under patent

6 responses to “Vilken värme väljer du i vinter?

  1. Stefan Hultquist

    Jag åkte buss igår. Det var lärorikt, för chauffören lyssnade på P1 och det pratades precis passivhus. Först intervjuades en dam som fått sitt 60-talshus ombyggt till passivhus. Hon var mycket nöjd. Förutom att hon slapp golvdrag slapp hon också höra trafiken utanför, liksom matos i lägenheten.

    Sedan pratade en passivhusarkitekt som tyckte (naturligtvis) att det beställdes för få passivhus. Han menade att byggbolagen snålade in.

    Det där fick ett av de stora byggbolagen bemöta. Byggbolaget hävdade sig velat bygga robust i flera år, men skyllde på de statliga och kommunala upphandlingsreglerna som var för löst hållna. Det gynnade den som ville bygga tunna väggar.

    Slutligen intervjuades bostadsministern som (naturligtvis) tyckte att regelverket var tydligt. Och så där höll det på.

    I damens – som fått sin 60-talslya uppgraderad – hus hade förbrukningen sänkts till 1/6 av vad den var innan renoveringen. I reportaget sades också att 1/3 av all energiförbrukning i Sverige går åt till att värma upp hus. Så här finns alltså massor att spara. Husen ska stå i 100 år.

  2. Stefan Hultquist

    Det verkar alltjämt som det rör på sig i de politiska korridorerna:
    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/regeringen-satsar-pa-energieffektiva-hus_7508920.svd

  3. Pingback: Framtidsforskning: Vad komma? | PRVbloggen

  4. Stefan Hultquist

    Plus i SVT handlade igår om energihushållning i småhus. Inslaget finns här: Sätt mössa på huset och håll värmen i vinter

  5. Stefan Hultquist

    Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) anger regelverket som ett hinder för att halvera energiåtgången i byggnader till 2050. Men tekniken finns!

  6. Pingback: Vilka väggar väljer du i vinter? | PRVbloggen