Sekretess och immaterialrätt – parallella skyddsformer i symbios

I detta inlägg kommer jag inte specifikt att behandla regelverket kring företagshemligheter, utan endast  vissa aspekter av det närmare sambandet mellan immaterialrätten och skyddet för företagshemlig information.

Flerdubbelt skydd

Många gånger skyddas hela eller delar av företagshemligheten av en eller flera immateriella ensamrätter. Företagshemligheterna kan exempelvis vara dokumenterade i promemorior eller ritningar på ett sådant sätt att dokumenten som sådana skyddas av upphovsrätt.

Den omständigheten att viss information eller dokumentation åtnjuter ett immaterialrättsligt skydd påverkar inte det skydd som lagen om företagshemligheter (FHL) och avtalad sekretess ger. Däremot kan ett offentliggörande av information försvaga  eller i värsta fall hindra ett immaterialrättsligt skydd (ett par exempel på sådana situationer återkommer jag till senare i detta inlägg).

Immaterialrätt och sekretess är således parallella skyddsformer som kan ge ett flerdubbelt skydd när en viss företagshemlighet samtidigt är av den art att den uppfyller kraven för skydd enligt den immaterialrättsliga lagstiftningen. Det bästa skyddet får därför de aktörer som ser till att ha parallella skyddsstrategier.

För att något belysa detta kommer jag i det följande  att säga något om det närmare sambandet mellan företagshemligheter och det  rättsliga skydd som kan fås via patentskyddet och upphovsrätten.

Förhållandet till patentskyddet

Möjligheten att skydda kommersiella idéer som de facto från början består just av en företagshemlighet är helt vitalt för många innovationsbaserade bolag. Läkemedelsbranschen är naturligtvis ett tydligt exempel då läkemedelsbolag lägger mycket stora forskningsresurser på att få fram nya läkemedel som de kommersialiserar med hjälp av det skydd som bl.a. patentskyddet ger.

Att bevara en uppfinning som en företagshemlighet åtminstone fram till dess att patentansökan är inlämnad och offentliggjord är helt avgörande för möjligheten att få en uppfinning patentskyddad. Ett av de grundläggande patentkraven är nämligen att det som ska patenteras utgör en absolut nyhet. Så fort det som är tänkt att patenteras blir allmänt tillgängligt så omöjliggör det ett senare patentskydd (om inte någon prioritetsregel kan åberopas).

Ett misstag i detta inledande skede när det gäller hemlighållandet av det som är tänkt att skyddas kan leda till fatala följder för exempelvis ett företag. Fram till dess att patentansökningen inges är skyddet för företagshemligheter mycket betydelsefullt. Redan en föreläsning av en forskare inför en fullsatt aula med läkarstudenter kan leda till att ett ”miljardpatent” går om intet. Med tanke på det ovan sagda bör man som är innehavare av en potentiellt patenterbar uppfinning iaktta mycket stor restriktivitet i vilka som ska få del av sådan information samt i de fall ett utlämnande görs inte förlita sig på underförstådd sekretess. Ett sekretessavtal är i dessa situationer näst intill ett obligatorium.

I det fall man avstår från att patentskydda en viss innovation kan man välja att genomföra en så kallad patentprofylax innebärande att man helt enkelt offentliggör uppfinningen på ett sådant sätt att den blir nyhetsförstörd. På detta sätt säkerställer man att inte någon annan söker patent för samma sak och därmed riskerar att förhindra företaget från att använda uppfinningen. Nackdelen är naturligtvis att även konkurrenter därigenom kan få reda på uppfinningen och därigenom kan få möjlighet att ta fram en konkurrerande produkt.

Hemlighållande

Ett ytterligare alternativ är naturligtvis att företaget håller det kommersiellt intressanta hemligt. Detta är emellertid i många fall inte praktiskt möjligt. Är det möjligt kan dock hemlighållandet vara ett alternativ till att patentskydda uppfinningen. En uppenbar fördel med detta är att företaget slipper kostnaderna för patentförfarandet. En annan fördel är att man inte behöver offentliggöra uppfinningen för konkurrenter och därmed inte vara beroende av den tidsbegränsade ensamrätt som patentet ger i de geografiska zoner som man har bekosta registrering för och upprätthållande av patentet. Så länge hemligheten bevaras blir uppfinningen inte heller nyhetsförstörd.

En betydande nackdel med att endast hålla uppfinningen hemlig är att en immateriell ensamrätt ger ett starkare skydd än vad som kan fås genom den kommersiella sekretessen. Dessutom utsätts aktören för risken att någon annan helt oberoende gör samma patenterbara innovation och söker patent. I ett sådant läge begränsas nämligen möjligheten att fortsätta att använda uppfinningen väsentligt, då aktören i detta läge blir hänvisat till att grunda sitt fortsatta utnyttjande på den begränsade föranvändarrätt som 4 § PL ger den tidigare användaren.

Förhållandet till det upphovsrättsliga skyddet

Den upphovsrättsliga prövningen av om en exempelvis längre promemoria har tillräcklig originalitet för att komma till åtnjutande av ett upphovsrättsligt skydd påverkas inte överhuvudtaget av om den information som återfinns i promemorian utgör företagshemlig information eller ej. Med andra ord påverkas inte den upphovsrättsliga verkshöjdsbedömningen av om informationen är tidigare offentliggjord. Till saken hör att handledningar, projektpromemorior, tekniska ritningar, bilder och dylikt många gånger uppfyller kraven för ett upphovsrättsligt skydd.  Man ska dock  i denna del komma ihåg att upphovsrätten inte utgör något idéskydd och skyddar således aldrig kunskapen som sådan. Däremot kan det upphovsrättsliga skyddet för sådan dokumentation indirekt innebära begränsningar i möjligheten att utnyttja annans företagshemligheter.

Upphovsrättsliga inskränkningar

Även om offentliggörandet av en upphovsrättsligt skyddad prestation inte påverkar skyddsmöjligheterna enligt upphovsrättslagen påverkar offentliggörandet tillämpligheten av flertalet av de inskränkningar som finns i upphovsrättslagen vilket redovisas i det följande.

I och med det lovliga offentliggörandet utökas möjligheterna för tredje man att hänföra sig till de legala inskränkningarna i 2 kap. upphovsrättslagen i väsentlig grad. Det gäller exempelvis citaträtten och nyttjande för privat bruk. Med andra ord har den som inte har offentliggjort en upphovsrättsligt skyddad prestation klart större kontroll från ett upphovsrättsligt perspektiv över dess användning än den som offentliggjort densamma.

”Bibeln” ansågs inte offentliggjord

Frågan om offentliggörande kan vara mycket väsentligt för innehavaren. Ett fall som tydligt illustrerar detta är det s.k. Scientologimålet (Svea Hovrätts dom 2001-03-09 mål T 1096-98). I detta mål prövades bl.a. frågan om den s.k. Scientologibibeln skulle anses offentliggjord i upphovsrättslig mening. Hovrätten uttalade i målet att principen är att rättighetshavarens avsikt ska vara styrande, men att det inte kunde vara en undantagslös regel. Offentliggörande i upphovsrättslig mening skulle exempelvis enligt hovrätten kunna föreligga i en situation där upphovsmannen, oavsett avsikt, låtit sprida verket till en stor och obestämd krets av individer utan inbördes samband.

I detta fall konstaterade hovrätten att upphovsmannens avsikt i detta fall var helt klar, främst med hänsyn tagen till att de genom sekretessavtal och andra typer av säkerhetsåtgärder agerat i enlighet med den avsikt som uttalats om att verket ska förbli icke offentligt. Detta gäller oavsett om ett relativt stort antal medlemmar i och för sig tagit del av den aktuella informationen. På dessa skäl fann hovrätten sammanfattningsvis att det tillgängliggörandet som ostridigt skett inom Scientologikyrkan inte inneburit något offentliggörande i upphovsrättslig mening. Därmed kunde den enskilde varken stödja sig på undantaget för privat bruk i 12 § URL eller citaträtten i 22 § URL.

Detta fall framstår som ett pedagogiskt exempel på sambandet mellan sekretess och immaterialrätt också får en reell betydelse vid prövningen av vissa upphovsrättstvister, där fråga föreligger om ett verk har offentliggjorts i upphovsrättslig mening. Här kan det även vara värt att påpeka att ett hemlighållande även kan påverka möjligheten att få ett upphovsrättsligt skyddat verk som har blivit allmän handling bli sekretessbelagd.

Sekretessen och immaterialrätten lever således i en slags symbios.

Advokat Magnus Tonell Advokatfirman Fylgia

2 kommentarer

Filed under immaterialrätt

2 responses to “Sekretess och immaterialrätt – parallella skyddsformer i symbios

  1. Vilken bra och informativ text! Jag undrar om du eller någon bloggläsare har några exempel företag som på smarta sätt har använt sig av företagshemligheter. Visserligen kanske det är så att vi som allmänhet inte vet om dessa delar just för att de är hemliga. Mina tankar går som exempel till Coca-Cola-receptets hemlighållande? Är det en myt om att det har varit hemligt eller en verklighet? Oavsett vilket är det intressant att se hur den historian är med och bygger Coca-Colas varumärke.

    Anna Danestig, kundansvarig PRV

    • Just Coca-Cola brukar nämnas som ett typexempel på en välbevarad företagshemlighet med lång livslängd, även om jag inte själv har forskat närmare i historien bakom detta.Företagshemlighetsskyddet har också den fördelen att det inte är tidsbegränsat (undantag finns bl.a. gällande före detta anställdas kunskap om företagshemligheter). Den företagshemliga informationen bibehåller nämligen ett visst skydd mot obehöriga angrepp enligt FHL vid utbyte av information i samband med affärsrelationer så länge som informationen bibehåller sin status som företagshemlighet. I Coca-Colas fall har ju dessutom varumärkesskyddet i många år haft en central betydelse. Även det varumärkesrättsliga skyddet är tidsobegränsat.Det bör dock kanske sägas att svenska varumärkesregistreringar behöver förnyas vart tionde år för att registreringen ska bestå.

      En idé till ett nytt tv-programformat eller affärsidén bakom Facebook utgör exempel på affärshemligheter av ett betydande kommersiellt värde. Ytterligare exempel på information som kan utgöra en företagshemlighet är beskrivningen av en ny affärsmodell som förklarar hur ett företag avser att bearbeta marknaden på ett framgångskrikt sätt. Många gånger saknas det dock möjlighet att få en immateriell ensamrätt till värdefulla idéer av nämnda typ. Att bibehålla konfidentialiteten så länge som möjligt, så att man ligger långt före eventuella konkurrenter som härmar och tar efter när väl lanseringen är gjord, är här central. Så länge infomationen hålls hemlig finns nämligen som sagt ett visst skydd i Sverige att hämta mot konkurrenter som önskar kopiera en ny och innovativ affärsidé som ännu inte nått marknaden.

      Advokat Magnus Tonell, Advokatfirman Fylgia