Kan man lita på patentsystemet?

Riskmomenten i patentsystemet ligger på en internationell nivå.
Foto: Max Green Ekelin

Är det värt att lägga ner mängder med tid, pengar och engagemang på en patentansökan? Går det att få någon garanti på att den de facto går igenom? Vilka fallgropar finns och hur fungerar PRV:s granskning egentligen? Frågorna är viktiga.

 Kan man lita på patentsystemet?
Under de senaste tio åren har en handfull klagomål tagits emot på PRV där dokument i granskningen av ett patent har missats. I några av dessa fall har klaganden vänt sig till Justitiekanslern med krav på skadestånd för PRV:s påstått bristfälliga hantering.

I färre än fem fall har JK beslutat om skadestånd. Det är förstås beklagligt men måste ändå ses mot bakgrund av att PRV under dessa tio år har handlagt totalt 60 874 patentansökningar och PCT-ansökningar.

Ett patent är inte ”ristat i sten”, det kan alltid ifrågasättas och ogiltigförklaras om det finns en grund för det. Den ensamrätt som ett patent innebär är inte orubblig. Dels är ensamrätten tidsmässigt begränsad – i Sverige till max 20 år. Dels kan ensamrätten ifrågasättas på olika sätt. I patentlagstiftningen finns regler om dels invändningsförfarande, dels möjlighet att begära ogiltighetsförklaring av domstol. Dessa procedurer, som alltså hör till patentsystemet, syftar till att korrigera beslut om patent som beviljats trots att nyhetshinder visat sig i efterhand. Grunderna för prövning av en patentansökan är inte heller endast objektiva utan i någon mån föremål för subjektiva bedömningar. Detta innebär att ett dokument som anses vara hinder mot patent i ett land, eller av en domstol, inte behöver bedömas på samma sätt i ett annat land eller av en annan domstol.

 I dagsläget är hälften av alla patent asiatiska, om ingen granskning sker emot dem, innebär det då att PRV blind på ena ögat?
Många patentdokument från Asien har engelska översättningar som gör att de även är synliga till viss del för PRV. I dag finns även maskinöversättningsmöjligheter av asiatiska språk som underlättar förståelsen av innehållet. Utvecklingen på det här området går framåt och det görs mycket internationellt i form av harmoniseringsåtgärder som kommer att bidra till en bättre förutsägbarhet för patentsökanden.  Ett helt vattentätt patentsystem kommer vi dock aldrig att få, det finns ett riskmoment inbyggt i immaterialrättssystemet. Det är ett utbrett problem som även Europeiska patentverket (EPO) och den amerikanska patentmyndigheten (USPTO) brottas med. PRV deltar aktivt i arbetet för att få till en förändring på Europeisk nivå.

Hur går granskningen till?
Granskningen eller nyhetsundersökningen går ut på att utröna om det finns tidigare känd teknik publicerad som överensstämmer med den teknik som patentsöks. All tidigare förut känd teknik utgör potentiellt hinder mot ett patent, oavsett var i världen eller på vilket språk det är publicerat under förutsättning att det blivit allmänt tillgängligt för dagen för inlämnande av patentansökan. 

 Är det värt att lägga ner mängder med tid, pengar och engagemang på en patentansökan utan garanti på att det går igenom?
Om man har en genuint skyddsvärd produkt som har ett högt marknadsvärde så är det oftast värt arbetet och kostnaden. Kostnaden ska ställas i relation till den förväntade framtida intäkten som ett patent, och för den delen även andra skyddsformer, kan bidra till.

Varför ska man ha ett patent?
Patent är ett sätt att skydda investeringar i utveckling av ny teknik. Många företag skulle inte överleva om de inte kunde skydda sina innovationer. Ett bra exempel här är läkemedelsindustrin som oftast har väldigt höga kostnader för framtagande av sina produkter och som löper stor risk att få läkemedlen kopierade när dessa väl är på marknaden. Om patentskydd inte fanns skulle andra aktörer enkelt kunna kopiera fritt och framställa dessa produkter. Då skulle läkemedelsutvecklingen med största sannolikhet avstanna.

Per Holmstrand, Chefsjurist
Herman Phalén, Processägare
Louise Jonshammar, Jurist på patentavdelningen
Stina Lilja, PR-ansvarig 

1 kommentar

Filed under immaterialrätt, patent

One response to “Kan man lita på patentsystemet?

  1. rolf004660128817@yahoo.se

    Rolf

    ________________________________