Bordshockey för bänkade NHL-proffs

Nyheten har nått oss att NHL-premiären läggs på is. ”Skrinnläggs” hade Hegerfors sagt. Kollektivavtalet sladdar igen. Man kan raljera över lönlösa NHL-proffs som får kräla inför AMS, panta burkar och dra sig fram. Men PRVbloggen jobbar inte så. Vi bjuder istället på  den gamla svensksporten bordshockey!

Julen 1983 fick jag ett Stiga Pro Hockey Electronic ishockeyspel i julklapp. Det var lite mer avancerat än modellerna Pro Hockey och Play Off. (Play Off har numera blivit ett slags standard i tävlingssammanhang.) Dittills hade jag tragglat med familjens gamla Tumba-spel från 60-talet, med platta gubbar i plåt.

Det här var ju något helt nytt. Tredimensionella gubbar, vänsteryttern kunde gå bakom mål och en elektronisk display som höll tiden och räknade målen. Peter Stålnacke och jag lirade hela lovet. Jag minns att jag övade inspel från höger forward till centern – skyffeln, tydligen – en lika enkel som effektiv figur för den som vill bli familjemästare.

Vän av ordning vet att det även fanns Tumbaspel från Alga med forward – höger dock – som kunde gå runt mål. Men tekniken var inte riktigt mogen och plasten för spröd.

Det första ishockeyspelet

Kenneth Ahlborn (och även Jan Gradvall med Bordshockeybibeln) har skrivit om Bordsspelens historia. Bloggaren ”Sissie” sammanfattar det här effektivt på Bordshockey iFokus med hänvisningar till de patent som banat väg.

Före Stiga-eran – som löpt från 1957 – var det Aristospel som hade initiativet. Det finns två patent i Svensk Patentdatabas – SE 102 308 ”Bordsspel, avsett att efterlikna hockey, fotboll och dylikt” samt SE 138 438 ”Anordning vid bordsspel med manövrerbara spelfigurer” – från bröderna Klas och Henrik Widegren på Lidingö. Det var dom som 1938 fick i uppgift av Thyra och Berta Svensson – Aristospels ägare – att vidareutveckla ett spel utifrån en prototyp de fått in på kontoret från en okänd man ett par veckor tidigare.

Frågan är om den här prototypen – uppfinnare okänd – kanske verkligen är det första svenska ishockeyspelet? Sissie, som läst Kenneth Ahlborn, påstår det. Svenska Bordshockeyförbundet ger ingen vidare ledning, utan slår ett slag för Widegrenarna. Likaså Wikipedia.

Mina egna efterforskningar sprider dock nytt ljus över spelets historia: Jag har hittat patentskrift SE 94 507 ”Bordsfotbollsspel eller liknande” – med utföringsformer även för ishockey. Patentansökan inlämnad 22 april 1937. Uppfinnare A.B. Unger, Söderhamn.

Spelet manövreras visserligen från långsidorna – en skillnad från Bröderna Widegrens varianter – men då ska man ha i minnet att Systrarna Svensson på Aristospel kallade den inkomna prototypen för ”Mangeln”. Förevarande uppfinning från A.B. Unger är faktiskt inte helt olik en mangel.

Vem är A.B. Unger? Och: Kan han vara den okände man som vårvintern 1938 klev in till Thyra och Berta Svensson med den här spelkonsollen? I så fall var han den som passade fram till Widegrens. Han var åtminstone ”first-to-file” – den förste att lämna in en patentansökan på bordshockeyspel.

I det här läget provade jag ett långskott. Jag kopplade in farsan. Han är ju Söderhamnare sedan 1938. Farsan ringde helt sonika upp en gammal polare i Söderhamn, Claes Unger, på lite halvchans. Det visade sig att Claes är brorson till numera framlidne Bernt Unger, vår A.B. Unger enligt patentskriften.

Bernt Unger var tydligen journalist på Söderhamnstidningen 1937, vid tiden för uppfinningens tillkomst. Claes hade faktiskt också hittat lite ritningar vid bouppteckningen efter Bernt.

Till yttermera visso var min far också ytligt bekant med Holger Blomstrand, medsökande. Blomstrand drev Molanders Bok och Papper i stan, där min farmor jobbade. Otroligt vad Lassie-referenser. Om det här nu är det första ishockeyspelet känns det otroligt stort. Det gör det förresten ändå.

Jag har varit i kontakt med Jan Gradvall för att se om han har någon uppgift om ishockeyspelets uppfinnare. Jan svarar, citat: ”Tyvärr ingen aning”. Sedan föreslår han att jag ska köpa hans bok och kolla… (!) Det blir kanske så om man jobbar lite för mycket med sig själv.

Huruvida Bernt Unger är vår man hos Systrarna Svensson på Aristospel förblir höljt i dunkel. Men nog tycker jag att Ungers ishockeyspel är intill förvillelse lik en mangel, döm själva: (bilden är klickbar!)

Ishockeyspel i en klass för sig

Det man slås av när man går igenom gamla patentskrifter är hur klasser ändrats. Det blir särskilt tydligt vid en så pass avgränsad produkt som bordshockeyspel.

Anders Bruun är klassystemspecialist på PRV. Enligt min mening är Anders Bruun så kompetent att han skulle kunna turnera i folkparkerna, ungefär som Adrian Lux eller Rebecca & Fiona. Anders hjälper oss reda ut begreppen:

Anders, SE 94 507 av Bernt Unger (1937) liksom bröderna Widegrens två patent (1938 och 1950) är klassade på ”77:c:20”. Vad betyder det?  

77:c:20 (eller som det skulle heta med dagens notation, 77c-20) är en klassning i den version av tyska patentklasslistan (DPK) som gällde fram till 1959. Klass 77c hade titeln ”Spel med kulor och liknande rullkroppar eller glidkroppar” och grupp 77c-20 hade titeln ”Kulspel som simulerar fotboll och andra bollspel”.

1959 ersattes den gamla versionen av klasslistan av en ny, IPC-baserad. Gruppen 77c-20 ersattes av 77d-7/06, som hade en exakt motsvarighet i IPC:s A63F 7/06. Klasslistan finns här!

Stig Hjelmquists första patent – SE 174 160 ”Anordning vid bordsspel” (1959) – har även fått en IPC-klass (International Patent Classification) – A63F – liksom senare patentskrifter från Stiga, som har klassats på A63F7/06. Hur står sig den klassningen idag? Var det samma IPC-klasslista då som nu?

IPC fanns redan 1959, men då inte i WIPO:s regi utan under Europarådets. A63F 7/06 är fortfarande en korrekt klassning. Huvudgruppen A63F 7/00 har titeln ”Indoor games using small moving playing bodies, e.g. balls, discs or blocks” och subgruppen 7/06 har titeln ”Games simulating outdoor ball games, e.g. hockey”.

Klasslistan i A63F 7/00 har ändrats en del genom åren, vilket man kan se genom att en del av titlarna har en versionssiffra inom hakparentes efter titeln. Man kan också se det på numreringen, som har en lucka mellan 7/07 och 7/20, där några grupper har avskaffats. Ändringarna har dock inte berört hockeyspelen.

Syftet med klassystem är ju att det ska vara lätt att återfinna dokument inom en viss teknik. Om det funnits olika versioner av IPC-klasslista genom åren borde det betyda att klasser försvunnit och kommit till. Blir det inte problem att hitta dokument när det kommer nya klasser och gamla försvinner?

Jo, det blir det. Nu för tiden görs konkordanslistor som visar vilka grupper i den gamla versionen som motsvarar de nya, och vice versa. Förr var man inte så noga med det, men då var problemen mindre eftersom klasslistorna inte var så omfattande.

Patentskriften SE 375 913 från Stiga verkar även vara ECLA-klassad (European Patent Classification) vilka använder ECLA?

ECLA är ett klassystem som EPO (Europeiska patentverket) har tagit fram. De gjorde det i första hand för att effektivisera sin egen handläggning, men klassuppgifterna är offentliga och kan användas av alla, till exempel i Svensk Patentdatabas. PRV ser till att alla svenska patentdokument publicerade efter 1972 har ECLA-klassning.

Hur skiljer sig ECLA från IPC? Det ser ut som man bara har häktat på ett “R” i ECLA-klassningen i SE 375 913. Är det alltid så att ECLA-klassning är finindelningar av IPC?

Officiellt är ECLA en finindelning av IPC. I verkligheten skiljer sig dock ECLA på många ställen väsentligt från IPC, dels genom ändrade titlar och referenser, dels genom att det innehåller huvudgrupper som inte finns i IPC. I det här fallet har man lagt till subgruppen A63F7/06R, som har titeln ”with play figures slidable or rotatable about a vertical axis”.

Transatlanterna har sitt eget klassystem – US Patent Classification (USPC). Hur skiljer sig USPC från europeisk klassningstradition? Skulle amerikanerna klassa Stigas manöverfjäder för kraftöverföring mellan manöverstång och hockeyspelare – SE 375 913 [figur 3, detalj 5] – på samma sätt som vi gör? Eller hur skulle man klassa den enligt det amerikanska klassystemet?        

Patentklassystem utformas för att patenthandläggare ska kunna hitta de skrifter som behövs som nyhetshinder. Olika bedömningspraxis kräver alltså olika klassystem. USPC byggdes upp för att hantera en praxis där uppfinningars funktion var viktigare än deras användning vid bedömning av nyhet. Det gör att många uppfinningar som i Europa klassas på tillämpningsområden i USA klassas på allmänna funktionsområden. Dessutom bygger klassningen i USA mycket striktare på patentkraven. Beroende på hur patentkraven är skrivna klassar man till exempel i USA ofta oljebrännare efter sin funktion, det vill säga som ett sprutmunstycke, i stället för efter tillämpningsområdet.

I fallet SE 375913 är patentkraven tydligt inriktade på hela spelet, så det borde nog klassas som ett spel i USA också, även om uppfinningen är inriktad på kraftöverföring. Den amerikanska motsvarigheten US 3924854 är också mycket riktigt klassad på USPC-klassen 273/108.51 (”Surface projectile game; Game element or accessory therefor other than projectile” – ”Simulated game (e.g., hockey, soccer, etc.)” – ”Projector translatable and rotatable about vertical axis”).

Tack Anders!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fotnot:

Man talar i bordshockeykretsar om ”Big Six” – Sverige, Finland, Ryssland, Tjeckien, Lettland och Norge. Sverige är en stornation mycket tack vare Stiga, som idag exporterar spel världen över. Stig Hjelmquist – Stigas grundare – insåg värdet av att knyta riktiga hockeyprofiler till sig. Det insåg också Sven Tumba, som förhandlade med såväl Aristospel som Stiga och sedermera även med Alga. Tumba var stekhet efter Moskva-VM 1957.

Fotnot II:

Du som läser Sissies krönika på iFokus och får problem med matematiken runt patenttider behöver veta att patenttiden var 17 år mellan 1884 och 1967 och inte 20 år som idag.

Fotnot III:

Jag kan varmt rekommendera Sissies bordshockeyskola på Bordshockey iFokus för dig som vill slipa spelstilen inför säsongen. Förutom ”Skyffeln” och ”Centrifugen” kan du söka på ”Maltsev”, ”Klassisk Gretzky”, ”Fifflaren” och ”Förolämpning”. ”Sissie” heter egentligen Sissie Wikström och har titlar från VM 1993 samt SM 1993, 1994 och 1995.

Källa: Hockeyspelets historia – Sissie på Bordshockey iFokus, Svenska Ishockeyspel – Kenneth Ahlborn, Svenska Bordshockeyförbundet, Stiga AB, Roland Hultquist, Claes Unger, Marie Eriksson samt Anders Bruun.

5 kommentarer

Filed under patent

5 responses to “Bordshockey för bänkade NHL-proffs

  1. Vilken härlig artikel!! Kul med ny information om bordshockeyns historia. ”Mangelns” ursprung har varit döljd i dunklet under lång tid. Jag har startat upp en blogg som enbart är en Bordshockeyskola, då Bordshockey.ifokus.se även tar upp så mycket annat, så kan det vara svårt att hitta till själva skolan. Så för alla er som är intresserade av att bli skolade i denna ädla sport kan göra ett besök på http://bordshockeyskolan.wordpress.com

    Mvh / Sissie Wikström

  2. Reblogged this on Pontiac Girl and commented:
    Stefan Hultquist på Patent och Registreringsverket har spridit nytt ljus över den dunkla historien om det första hockeyspelets uppkomst. En mycket intressant artikel för alla de som är intresserade av historien bakom bordshockeyspelet.

  3. Uhh

    Nöjesmassakern inspelad på Kärrtorps IP, värt att tillägga.

  4. Stefan Hultquist

    Vad kul med respons Sissie! Jag inser att jag behöver köpa ett nytt spel. Är det Stiga Play Off som gäller?

    Kul detalj med Kärrtorp! Det är precis den typen av detalj man kan fördjupa sig i på PRVbloggen, tro mig!

  5. Pingback: Larmar och gör sig till | PRVbloggen