Musik ska byggas utav glädje & IP

Dalarnas museum visar upp gitarrer ur världens största Hagström-samling på Uppsala internationella gitarrfestival 9-13 oktober, tipsar Ny Teknik. Lasse Åberg och Janne Schaffer invigningstalar. PRVbloggen passar på att resonera lite runt musikinstrument och patent med Tomas Erlandsson – klarinettist och patentingenjör.      

Tomas, enligt första paragrafen patentlagen (vi har tidigare diskuterat 1 § PL) ska en uppfinning vara industriellt tillämpbar, den ska bland annat alltså ha teknisk effekt. Ett annat sätt att uttrycka det är att uppfinningen ska vara en teknisk lösning på ett problem. Min fråga blir då: Kan man patentera musikinstrument? Vilket problem löser ett musikinstrument? 

För en vanlig amatörmusiker som mig är det så att musikinstrument snarare skapar än löser problem. Den som försöker bygga ihop ett träblåsinstrument efter att ha skruvat isär allt, inser kvickt att det finns en hel del knepiga mekaniska konstruktioner och att det finns gott om uppslag till patenterbara problemlösningar.

Jag roar mig med att läsa om klarinettens konstruktion på Wikipedia. Nu ska man ju inte tro allt som står skrivet på Wiki, men man får ändå säga att artikeln är tämligen ambitiöst avfattad. Den beskriver olika storlekar, stämningar, klangfärger och tillämpningsområden. Jag ser framför mig ett helt hav – eller i vart fall orkesterdike – av problem som fått olika lösningar, där nästan vart och ett skulle kunnat vara föremål för en patentansökan. Men när jag söker på ”klarinett” i Svensk Patentdatabas får jag endast tiotalet träffar. Har du någon kommentar till det? Letar jag på fel ställe?

Om Pariskonventionen hade trätt i kraft 100 år tidigare, hade den hamnat mitt i den intensivaste utvecklingsfasen av klarinetten. Då var instrumentet nytt och sensationellt. Den då mycket oklassiske Mozart väckte uppståndelse genom att skriva en konsert för den oetablerade klarinetten.

Uppfinns det akustiska instrument att betrakta som pionjäruppfinningar (som gitarr och dragharmonika) eller handlar det numera mest om förbättringar av redan befintliga instrument? Har elektroniska musikinstrument helt tagit över? Kan du se några trender i vad som patentsöks?

Flera av mina bästa vänner bygger nya kul instrument. Det svåra är att kunna visa en fungerande prototyp. Annars sker mest finlir med existerande instrument. 1/4 av patentskrifterna om blåsinstrument är faktiskt publicerade under innevarande årtusende.

Jag är lite inne på själva kringutrustningen. Till exempel har jag uppfunnit en stämapparat som kan stämma i kvartstoner. Jag har också en prototyp klar på en metronom som kan räkna 7/4-delstakt i versen och sedan hoppa över till 4/4 i refrängen. Den senare är ytterst användbar när man jammar Pink Floyds Money hemma på kammaren. Hur bedömer du mina chanser att få patent?  

Utformningen är förmodligen unik, så det gäller bara att komma på vilket tekniskt problem som löses. Men basunera aldrig ut vad du uppfunnit innan du lämnat in patentansökan!

Avslutningsvis, var hittar jag musikinstrumenten i IPC-klasslistan?

G10B, C, D, F, G, K och H

Tack Tomas!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fotnot I:

Hagström är ett varumärke för musikinstrument som elgitarrer, elbasar och dragspel samt PA-utrustning som tillverkades av AB Albin Hagström i Älvdalen. Varumärket licensieras sedan 2006 av det Svenska företaget Tricor AB som tillverkar elgitarrer och elbasar baserade på de ursprungliga modellerna. (källa: Wikipedia)

Bland kända användare av Hagström hittar vi dragspelaren Erik Frank, med stycket Novelty accordion, som han skrev lite på bakfyllan (har han sagt) en morgon 1940.

Fotnot II:

Pariskonventionen (1883) omfattar skydd för patent, varumärken och mönster och mot illojal konkurrens. Huvudprincipen är nationell behandling, reciprocitet, vilket innebär att ett land ska ge samma rättsskydd till utländska företag och medborgare inom unionen, som de ger till inhemska.

Konventionen innefattar även en företrädesrätt som innebär att en utländsk sökande av en registrering av ett patent eller varumärke ska få samma registreringsdatum som i hemlandet om ansökningen sker inom 12 månader efter den första registreringen (prioritet).

Pariskonventionen omfattar omkring 160 länder och administreras av World Intellectual Property Organization (WIPO) i Genève.

Fotnot III:

Fler låtar i knepiga takter är Beatles All you need is love med sina 7/4 och 8/4 i versen samt refräng med 4/4 och 6/4 (pröva stampa takten!) samt introt till Alfons Åberg av Georg Riedel. Alfons hoppar mellan 15/16- och 11/16-takt.

Mer att läsa om musik:

Intervju med jazzmusikern Jens Waltin
Intervju med hifi-specialisten Henrik Andersson
Zebo Hillborgs hitmaskin
Minimoogen

5 kommentarer

Filed under immaterialrätt

5 responses to “Musik ska byggas utav glädje & IP

  1. Patrik

    Nu blev det snurrigt i förhållandet mellan teknisk effekt/lösning på ett problem och industriell tillämpbarhet.

  2. Stefan Hultquist

    Tack Patrik! Bra att du tar upp det! Det ska givetvis inte vara snurrigt. Så här står det i 1 § patentlagen:

    ”Den som har gjort en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt, eller den till vilken uppfinnarens rätt har övergått kan, enligt 1-10 kap. denna lag, efter ansökan beviljas patent på uppfinningen i Sverige och därigenom få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen.”

    I begreppet industriellt tillämpbar brukar vi inkludera teknisk effekt, att uppfinningen ”fungerar”.

    Tidigare har vi inkluderat begreppet ”teknisk karaktär” – alltså i princip att uppfinningen följer Newtons lagar – i kravet på industriell tillämpbarhet, men numera anser vi att teknisk karaktär ligger i begreppet uppfinning.
    Det här diskuteras i riktlinje B 5:3.1.

  3. Patrik Rydman

    Just det.

    Den som vill få ensamrätt att tillverka, sälja etc. etc. (aka patent på) sitt instrument måste (bland annat) visa att detta är både en uppfinning och att det är industriellt tillämpbart (tillgodogöras industriellt).

    I begreppet uppfinning ligger att den har teknisk karaktär, ger en teknisk effekt, kräver tekniska överväganden eller är en teknisk lösning på ett problem. Vad som är tekniskt är upp till diskussion från fall till fall.

    Det råder nog inget tvivel om att ett instrument, vilket som helst egentligen uppfyller kraven och måste betraktas som en uppfinning.

    Kravet på industriell tillämpbarhet (ett av patenterbarhetsvillkoren) handlar bland annat mer om huruvida man tillverka eller uföra uppfinningen inom ”industri”. Jag brukar tänka ”göra pengar på den”. Det är ett snudd på intesägande krav, det är svårt att se uppfinningar som inte uppfyller det. En uppfinning saknar även industriell tillämpbarhet om det strider mot naturlagarna (exempelvis en evighetsmaskin) och inte går att utöva över huvud taget med påstådd effekt.

    En klarinett är helt okej i detta avseende.

    Nåja, det stämmer som Stefan säger att vi brukade koppla ihop industriell tillämpbarhet med teknisk effekt, så står det i förarbetena till Patentlagen har jag för mig.

    Men.

    I och med vår anslutning till EPC har vi att följa den praxis som gäller där så länge den inte står i strid med svensk lagstifning. Så är det inte här vilket bland annat fastställts i PBR:s dom i mål 01-157.

    Begreppen ”teknisk karaktär” och ”tillgodogöras industriellt” ska alltså hållas isär.

  4. Stefan Hultquist

    Som vanligt tydligt, kompetent och intresseväckande! Tack Patrik!

  5. Pingback: Larmar och gör sig till | PRVbloggen