Vem får ta del av kakan?

Foto: Max Green Ekelin.

Den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket. Så inleds lagtexten i upphovsrättslagen. I vissa fall kan man säga ”De” istället för ”Den”. Det kan vara flera som gjort något kreativt tillsammans och därigenom fått en gemensam rätt till ett verk. Men ”Det” kan det inte stå. Det är nämligen så att för att ett verk ska vara skyddat måste det, förutom att uppfylla kravet på originalitet och individuellt skapande, vara gjort med mänsklig hand och tanke. En tonslinga framkallad maskinellt av en slumpgenerator kan inte vara ett skyddat musikaliskt verk och en tavla målad av en apa kan inte heller få något skydd. Visserligen kan en betraktare eller lyssnare säkert njuta av och bli fascinerad av en apas verk eller finna musikalisk njutning i slumpade syntetiska ljudlandskap, men det blir svårt att sätta fingret på den konstnärliga gärning som ska belönas. Det som kommer ut ur ett dataprogram är ju resultatet av datorprogrammet, vilket kan åtnjuta upphovsrättsligt skydd i sig, men det är bara en följd av att någon konstruerat ett program som kan slumpa toner. Programmeraren har alltså inte agerat kompositör. Apan har heller ingen rättshandlingsförmåga, den kan inte ingå några avtal och då är det svårt att tillskriva den några civilrättsliga rättigheter också.

När man skapar tillsammans med andra
Vid tillkomsten av komplexa verk med många människor inblandade i produktionen kan flera deltagare ha rätt till sin skapande insats. Manusförfattare, fotografer, animatörer och scenografer kan vara några av alla rättighetshavare som har gjort en insats som är skyddad vid en filminspelning. Skådespelana har också rätt till sina framträdanden, men detta genom en så kallad närstående rättighet och inte direkt upphovsrätt. Precis som en musiker framför ju skådespelarna ett skapat verk, de skapar det inte. Självfallet är det väldigt vanligt att den som framför och spelar musik varit med och skrivit låten eller att en skådespelare är inblandad i ett manus och då har de förstås upphovsrätt till verket som sådant. Om ett verk är öppet för en stor del improvisation kan frågor om vem som är upphovsman och/eller innehavare av närstående rättigheter bli extra komplicerad.

Om vi ska återvända till föregående blogginlägg om upphovsrätt där vi diskuterade kakrecept är en kokbok säkert ofta också tillkommen genom ett gemensamt skapande. Det ska ju finnas läckra bilder med för att boken ska bli säljande och konstnärliga foton har skydd som alla andra typer av konstnärliga verk. Texten kan vara målande beskrivningar om smaker, dofter och miljöer, men själva tillagningsmetoden eller uppräknandet av ingredienser är oftast inte skyddat.

Upphovsrättslagen har inte tagit tag i frågor om vad som händer om det finns flera rättighetshavare till ett verk och de inte kan komma överens om vad de ska göra med det eller hur stor del av verket som ska tillfalla var och en. Därför råder vi dem som skapar verk tillsammans med andra att i avtal försöka reglera deras samarbete.

Upphovsrätt gäller i sjuttio år efterupphovsmannens död. Är det flera upphovsrättshavare gäller rätten i sjuttio år efter att den sista upphovsmannen dog. I nästa vecka kan ni läsa mer om skyddstider här på bloggen.

Kan chefen ta mina alster?
Vad händer om man är anställd som designer åt IKEA, attributmakare på Kungliga Operan eller kanske jobbar med radioreklam? Har du rätt att ta extra betalt om arbetsgivaren vill utnyttja dina alster? Utgångspunkten är som vi nämnt att rätten från början tillfaller den som skapat verket. Upphovsrätt är emellertid något som kan överlåtas, åtminstone delvis. I anställningsförhållanden kan det finnas en naturligt underförstådd eller uttalad överenskommelse om att den anställde ska skapa företeelser som kan utgöra upphovsrättsliga verk. Eftersom det i dessa fall ingår i vanliga arbetsuppgifter att skapa upphovsrättsligt skyddat material tillfaller upphovsrätten ofta arbetsgivaren. Denna princip, som kallas tumregeln, har utarbetats i praxis och hänger också ihop med den lojalitetsplikt som finns mot en arbetsgivare. Men en lokförare som hittar på en låt som kan användas i säljfrämjande syfte av järnvägsbolaget behöver inte acceptera att låten används utan att få separat ersättning för det.

/Mats Nordenborg och Martin Berger, jurister på PRV

Kommentarer inaktiverade för Vem får ta del av kakan?

Filed under upphovsrätt

Kommentarer inaktiverade.