Lätta på trycket i årets Vasalopp

Ibland kommer bloggorna bara som på räls. Eller som på spåret. Tidningen Ny Teknik skrev i veckan om en maskin för att mäta ut rätt spann i längdskidorna. PRV har medverkat till själva skyddet.

Principen för att ta sig framåt med längdskidor på ett vägvinnande sätt är att skidorna har ett spann, det vill säga en fjädring vinkelrätt åkriktningen. Det är i området för spannet – något mera framåt än mitt på – som vi lägger fästvallan.

När vi diagonalar trampar vi ner vallan på den ena skidan i snön och låter den andra, icke-trycksatta, skidan glida framåt. Och så om vartannat. När vi stakar eller åker utför står vi lika mycket på båda skidorna. Spannet ska då vara tillräckligt för att bära upp kroppstyngden utan att vallan skrapar i snön.

Det där kan ni. Men hur vet man då vilket spann man ska ha?

Det finns tumregler i alla branscher, så också i skidbutiken. Det var länge sedan jag köpte lagg, men som jag minns det bad säljaren mig balansera på skidorna – mitt på golvet i butiken – under det att denne drog ett papper (eller i coolaste fall sitt körkort) under skidorna. Nöp det för tidigt fick man ett spännstigare par. Inte sällan stod också farsan bredvid och delade med sig av sin uppfattning.

Företaget Vendolocus nöjer sig inte med den utprovningsmetoden. Vendolocus menar att det inte bara beror på kroppsvikten hur lätt det är att trycka skidan i marken, utan att det också är högst teknikberoende. Det där köper jag rakt av. Och frågan blir då: Hur mycket kommer jag som åkare att kunna pressa på?

Man talar om ”spannkurva” alltså en grafisk presentation av styvheten som funktion av skidans längd. Med hjälp av mätanordningen och metoden för att mäta spannet på en långsträckt kropp som beskrivs i patentskrift SE 529 675 kan man ta upp en sådan kurva. Kurvan används för att beräkna spannet.

Patrik Ingesson på Team Sportia i Uppsala använder den här maskinen – Skiselector – och säger nöjt till Ny Teknik: ”Hittar du ett par skidor som du känner passar dig riktigt bra, då kan du leta efter några med samma profil nästa gång du behöver köpa nya skidor.”

Prestationshöjande metoder och anordningar?

Det här verkar ju smart. En fråga som inställer sig är om det blivit vanligare att patentsöka teknik för att trimma idrottsredskap och idrottsresultat?

Vi har hört efter lite med Henrik Eriksson, patentingenjör inom mätteknik och utbildningskoordinator på PRV. Henrik är också skidåkare.

Det är vanligt att man har fel spann på sina skidor, Henrik, har du rätt spann?

Mina skidor blev utprovade med den gamla hederliga metoden med ett papper under skidan. Med tanke på att de flesta verkar åka med felaktigt spann, så utgår jag från att det gäller för mig också. Så mina tider kan alltså bara bli bättre!

Allt fler idrotter går mot att bli materialsporter. Har mättekniken blivit viktigare för framtagning och utprovning av redskapen, till exempel skidor, cyklar, skor och simdräkter?

Ja, självklart används ny teknik för att kunna optimera redskap och utrustningar. Förutom Vendolocus metod för att ge längdåkare rätt spann på sina skidor använder till exempel det alpina landslaget höghastighetskameror för att kunna se hur deras material reagerar på olika slags underlag.

Inom den alpina världen är det ju också vanligt att använda sig av vindtunnlar för att optimera både material och skidåkarnas positioner i backen.

Det också vanligt att mättekniken används för att underlätta och stötta idrottarna i sitt utövande. Det finns inom patentlitteraturen exempel på längdskidor med inbyggda väderstationer som talar om för skidåkaren vilken valla som ska användas. Samt hörsnäckor för simmare som anger om hur många bassänglängder som simmats.

Finns det säsongsvariationer i inflödet av patentansökningar på idrottsredskap eller anordningar som denna. Jag menar, sammanfaller sökandet exempelvis med grenarna i en Svensk Klassiker?

Patentansökningar där mätteknik kopplas till idrottsredskap är rätt få till antalet så det statistiska underlaget är rätt magert. Jag får säga pass på frågan.

Jag känner skidåkarsläktet som mycket hängivet, disciplinerat och samtidigt väldigt kreativt. Hör du ofta talas om idéer i skidspåren som skulle kunna bli föremål för patentering? Pratas det innovationer i omklädningsrummen?

Det stämmer nog bra att skidåkarsläktet är innovativt. Vi minns ju Gunde Svans jättestav på 80-talet, men den användes visst bara för att skrämma upp konkurrenterna. Jag åkte själv mycket längdskidor när jag var liten och gjorde come-back för några år sedan. Och det har hänt massor på materialsidan under dessa år – nya typer av vallor, lättare skidor och bättre belag under skidorna.

Så nog finns det föremål inom skidsporten som går att patentera. Men det gäller ju för de innovativa skidåkarna att hålla sina idéer hemliga till dess att de lämnat in sina patentansökningar!

Till sist Henrik, har du börjat träna för Vasaloppet?

Nästa år blir det Cykelvasan för min del. Men jag har ännu inte börjat träna någon cykling. Jag lovar hålla utkik efter cykelinnovationer när det är dags!

Tack Henrik!

Stefan Hultquist, enhetschef PRV

Fotnot: En Svensk Klassiker består av Vasaloppet/Öppet Spår (90 km skidor) eller Engelbrektsloppet (60 km skidor), Vätternrundan (300 km cykel), Vansbrosimningen (3 km simning) samt Lidingöloppet (30 km löpning). Dessa fyra (skidloppen utbytbara) måste genomföras under en tolvmånadersperiod.

1 kommentar

Filed under patent

One response to “Lätta på trycket i årets Vasalopp

  1. Stefan Hultquist

    I det här klippet förklarar Tony Pölder hur Skiselector fungerar!
    Det ska sägas att det finns andra återförsäljare som använder Skiselector, Team Sportia nämns ovan, Skidsportbutiken är en annan.