I samarbete med döda poeter – en liten parentes om upphovsrättens skyddstid

Den vackraste och bästa text jag någonsin läst är dikten ”Ja, visst gör det ont när knoppar brister” av Karin Boye. I januari i år skapade jag en demo av en egen tonsatt version av den dikten som har samlat damm tillräckligt länge. Lyssna här vettja! Låten är inte utgiven innan detta blogginlägg…

Får man verkligen göra så? Får man sno den mest berömda dikten av en nationalskald och göra en låt av den? Som nästan alltid i juridikens förlovade land är svaret det beror på omständigheterna.

Som framgår av tidigare blogginlägg så förutsätter upphovsrättsligt skydd att det skapade är tillräckligt originellt för att kunna betraktas som ett verk i upphovsrättslagens mening. Jag tror det är få som skulle invända mot att ”Ja, visst gör det ont när knoppar brister” var tillräckligt originell för att kunna vara upphovsrättsligt skyddad. Huvudregeln är dessutom att det är skaparen (Karin Boye) som var innehavare av den eventuella upphovsrätten. Som kommer framgå av framtida blogginlägg om upphovsrätt så är det också självklart att kopiering av ett upphovsrättsligt skyddat verk är förbehållet innehavaren av upphovsrätten och användandet av någon annans skyddade text kan aktualisera flertalet relevanta förfoganden som omfattas av en eventuell ensamrätt. Att verket framförs i en annan kulturform hindrar inte att det omfattas av upphovsrättsinnehavrens ensamrätt. Det är alltså som huvudregel förbjudet att sno texter och använda dem i låtar. Men……..

Upphovsrättslig skyddstid
Det gäller dock att inte glömma bort skyddstiden. Av 43 § upphovsrättslagen följer att upphovsrätt ”..gäller intill utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled..”. Enligt uppgifter jag fått fram dog Karin Boye den 23:e eller 24:e april 1941. Att beräkna tider och frister är ganska ofta knepigt. Enligt stadgandet är den första upphovsrättsfria dagen den 1 januari 2012. Demon ni kan höra är skapad i år och således lovlig. Under förutsättning att den anses tillräckligt originell så har låten egen upphovsrätt (bortsett från orden i sig). Skyddstider har ändrats genom åren och historiskt har de förlängts, vilket ibland resulterat i att verk vars skyddstid löpt ut under vissa omständigheter har fått nytt tillfälligt liv.

Nyligen har Mando Diao släppt lysande egna musikaliska versioner av Gustaf Frödings dikter. Gustaf Fröding dog 1911 och hans texter har alltså varit fria att använda en längre tid.

Mats Björke spelar klaviatur i Mando Diao. Han har även producerat en platta med Lena Malmborg som heter ”PARIS to BERLIN”. Den finns på t ex Spotify och lyssnar man extra noga på spåren ”Paris” eller ”I don’t believe in love” så kan du höra saxofon- och flöjtspel av stolt undertecknad som hade turen att få vara med på ett hörn. Lena Malmborg är en i högsta grad levande singer/songwriter.

Till upphovsrätten närstående rättigheters skyddstid
De närstående rättigheter som framgår av upphovsrättslagen har normalt en något kortare skyddstid än den egentliga upphovsrätten. Notera dock att även om den upphovsrättsliga skyddstiden för tonsättarna, Beethoven, Bach och Mozart har löpt ut sedan länge så kan musikernas insatser och framställare av inspelningarna fortfarande vara skyddade. Enligt 45-46 §§ i upphovsrättslagen gäller idag en 50-årig skyddstid. Enligt en nyligen presenterad utredning från Justitiedepartementet (Ds 2012:44) föreslås en delvis förlängd skyddstid avseende dessa närstående rättigheter med anledning av ett EU-direktiv. Vi får se om det tämligen komplicerade förslaget kommer bli verklighet i sin föreslagna form. Ingen bör förledas att tro att det blir lättare att räkna ut skyddstider eller fördelning av intäkterna enligt förslaget…

Övrig immaterialrättslig skyddstid
Varumärkesrätten ger den klart bästa skyddstiden. Förnyas varumärket vart tionde år eller behålls inarbetad så kan den i teorin vara för evigt.

Mönsterskydd kan förnyas i femårsperioder. Skyddet kan vara maximalt 5 femårsperioder (med undantag för reservdelar som har kortare maxtid).

Patenträttens maximala skyddstid är betydligt lurigare. Huvudregeln säger att skyddstiden varar 20 år från inlämnandet av en patentansökan. Det går dock att förlänga denna tid en del. Kombineras ett nationellt patent med ett europeiskt patent som valideras i Sverige så kan man med utnyttjande av det sk ”prioritetsåret” faktiskt förlänga skyddet i Sverige med ett år. Avser en uppfinning ett läkemedel kan skyddet beroende på omständigheterna ibland förlängas ytterligare fem år. Kan rättighetshavaren dessutom visa på forskning avseende ett läkemedels effekter på barn förlängs ensamrätten ytterligare 6 månader. Det kan alltså bli komplicerat att räkna ut patenträttens maximala skyddstid.

Av: Mats Nordenborg, jurist på PRV:s patentavdelning

4 kommentarer

Filed under upphovsrätt

4 responses to “I samarbete med döda poeter – en liten parentes om upphovsrättens skyddstid

  1. Christin Wendel

    Du är en riktig verkshöjdare, Mats!

  2. monica thuren

    klar och tydlig blogg

  3. Jesper Andersson

    Vacker tonsättning av vacker dikt.

  4. Pontus Roos

    Hej, har man rätt att använda en del av Frödings texter på en tavla som kommer att säljas kommersiellt? Som sagt 100 år efter hans död.