Det finns bara dåliga kläder

Så släppte snön till sist och solen skiner. Men trots bra väder får man packa den portabla Kärchern före hämtning på dagis, där sandlådan blivit simbassäng och rutschkanan slutar i en lerpöl. PRVbloggen gräver den här gången efter funktionella kläder.

Mycket med kläder är naturligtvis design och varumärken, men jag tycker mig ändå märka att marknadsföringsargumenten drar allt mer åt det tekniska. Och visst, när jag var liten – på sjuttiotalet – gick ingen klädd i fleece och Gore-Tex. Det mest hightecha var nog galonisarna och allvädersstövlarna, klassiker som förvisso står sig än idag. Skoterkängan lämnar vi. Den kräver sitt eget kapitel. 

Låt oss ta en titt på tekniken i en typisk dagisutstyrsel av 2013 tillsammans med Barbara Silén, patentingenjör och specialist på kläder.

Barbara, patenteras kläder i någon nämnvärd utsträckning? Vad handlar lösningarna om?

Det är inte så att det strömmar in massor av patentansökningar rörande kläder, men några stycken per år blir det i alla fall. En del handlar om nya egenskaper för tyg generellt, andra är skyddskläder som har förbättrats, barnkläder, funktionskläder, amningströjor med mera. Ett välkänt exempel är amningströjan Boob, eller kanske en kombinerad huvudbonad och kudde(!)

Fungerar Gore-Tex och i så fall hur fungerar Gore-Tex?

Gore-Tex fungerar alldeles utmärkt, tycker jag. Gore-Tex är ett membran som har så små porer att inte vatten kan tränga igenom. Däremot är det både vattenånga och luft genomsläpligt. Ett Gore-Tex -membran utgör endast ett av flera skikt i ett ”Gore-Tex”-tyg. Användningsområden är många och det finns även andra liknande tyger idag som uppnår samma funktion. 

Varför heter det galonbyxa när den är till lejonparten utförd i plast?

Galon var från början ett varumärke som sedan blev så inarbetat att det nu i pricip likställs med regnbyxa. Materialet, en vävburen plast fick varumärket ”Galon”. Det är ju inte så konstigt att utsidan av tyget är just i plast, kan jämföras med vaxduk. Varumärket registrerades 1948.

Tidningarna överöser oss med tester av gummistövlar så här års. Och det verkar ju faktiskt vara skillnad på stövel och stövel. Vad skiljer en bra stövel från en skitstövel?

Jag skulle säga att en bra gummistövel ska vara 100 % vattentät, ha en bra sula med bra profil och gummit ska inte bli sprött på grund av uv-ljus, kyla och värme. Den ska helt enkelt tåla vatten och skit! Men nuförtiden är gummistöveln också en modeartikel och då spelar kanske utseendet större roll än funktionen.

Under min egen förskoletid gick jag nästan uteslutande klädd i kalasbyxor och jumper. Hur skulle man klassa dessa klädesplagg enligt CPC?

Kalasbyxan hittar man under A41B 11/14: Hosery;Panti-hose – Panty-hose; Body-stockings. Jumpern hittar man under A41D 1/04: Garments – Vests, jerseys, sweaters, or the like.

Tack Barbara!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fotnot: CPC (Cooperative Patent Classification) har utvecklas gemensamt av EPO (europeiska patentverket) och USPTO (amerikanska patentverket). CPC efterträdde officiellt ECLA (European Patent Classification) vid årsskiftet.

Fotnot II: Kärcher är ett slags högtryckstvätt för hushållet. Ofta gul.

Relaterade artiklar: Det ska vara kabelstickat i höst

Kommentarer inaktiverade för Det finns bara dåliga kläder

Filed under patent

Kommentarer inaktiverade.