Polisen slår till på ny batong

Sommaren är här i full prunk med sina festivaler, fotbollsmatcher och Stockholmsveckor. Polisen passar som av en händelse på att inviga sin nyupphandlade batong, Eka Camlock. PRVbloggen provträngs lite för att få smaka det klassiska slagvapnet.  

–          Känner du inte batongen, va?

Citatet är polismästarens, yttrat under en, minst sagt, blöt fest hemma hos kommunalrådet och hämtat ur filmen Badjävlar av Lars Molin.

Året var 1971 och batongen kunde inte vara mer symboliskt laddad. Alltid såsom fallossymbol och naturligtvis som en markör för polismaktens jakt på aktivister, långt upp i kronorna av Kungsträdgårdens almar. Allt ackompanjerat av samtida sanningssägare till gitarrs, som Finn Zetterholm och Bengt Sändh.

På den här tiden användes den klassiska vita batongen. Den klassiska vita batongen var tillverkad av hårdgummi med metallisk kärna och naturligtvis påfallande lik ett slagträ. Vilket den ju också var. Fast vit. Den vita batongen används fortfarande i samband med idrottstävlingar – fotbollsmatcher – då den anses ge bättre schwung än sina telningar.

Teknikskifte till teleskop

Jag hittar en artikel i Aftonbladet från fredagen den 26 maj 2000. Här testas den för den tiden nya teleskopbatongen, Asp. Expanderbar i tre delar om dryga två decimeter blir den sex decimeter i utfällt läge, till vilket läge den ”svischar”, kan man läsa i tidningen.  ”Nästan som en kanonkula”. Materialet är stål.

–          Den är inte farligare än den vita även om jag håller med om att den ser så ut, säger Sune Pettersson vid tunnelbanepolisen i Stockholm.

Sune visste nog inte att han slog huvudet på spik med detta citat, för det var precis det här som blev Asp-batongens fall. Rörelsen vid utfällning kom att uppfattas som provokativ.

Teknisk lösning från Tyskland

Lösningen på problemet är en mekanism för diskretare utfällning. Det är den vi kan särskåda i Eka Camlock, Polisens nya batong som alltså invigs i dagarna.

Den nya expanderbatongen har en mekanism i ändstycket som gör att man kan fälla ihop batongen med en knapptryckning. Vill man skrämma förövaren kan man, med en enkel knyck med handleden, slå ut batongen som då ger ifrån sig ”ett högt och skrämmande ljud”, står det i ett produktblad.

Lättmetallbatongen är tillverkad efter ”tyska polisens stenhårda (!) krav på expanderbatong” och används alltså även i Tyskland.

–          Det intressanta är att Statens Provningsanstalt har testat batongen enligt Rikspolisstyrelsens kravställning som är ännu hårdare än tyskarnas, säger Daniel Denvell, VD på SAFE4U som saluför slagvapnet i Sverige.

Den som vill läsa mer om batonger, eller bara teknikträna lite, besöker med fördel Svensk Patentdatabas. IPC-klass (International Patent Classification) F41B 15/02 berör batonger. CPC-klassningen (Cooparative Patent Classification) har även en klass F41B 15/022 som handlar om teleskopbatonger.

Ha nu en riktigt skön sommar, ta hand om dig och håll dig på armlängds avstånd från större folksamlingar!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fotnot: Sabeln föregick batongen inom polisväsendet. Den skrotades 1965.

Sommarfilmtips: Lars Molins och Christian Lunds Badjävlar från 1971 med Ernst Günther och Gun Jönsson i huvudrollerna.

Källor: Metro, Aftonbladet, Polismuseet, Bonowi, batong.nu, bestbuysweden.com samt Youtube.

2 kommentarer

Filed under patent, varumärke

2 responses to “Polisen slår till på ny batong

  1. Tekniken gör framsteg på många fronter!
    Om man vill läsa mer om batonger i den amerikanska patentlitteraturen kan det vara bra att veta att i det amerikanska patentklassystemet (USPC) betraktas batonger som ”Amusement devices”! Den korrekta klassen är 463/47.7, där klassen 463 heter ”Amusement devices: Games” och 47.7 står för ”Striking weapon – telescopic”.
    Jag vet inte vems själsliv det avslöjar mest om, polisens eller patentklassarnas. Kanske bäst att inte spekulera utan bara stanna på säkert avstånd…

    • Tack Anders för alltid initierade inlägg!
      NöjesanordningWilhelm Reich menade att allt kan förklaras med sex. (Läser man artikeln sakta ser man att den egentligen handlar om sex.) Men tesen faller på att amerikanerna sätter funktion före tillämpning?
      Jag ber om ursäkt för detta ekivoka utvik!