Särskiljnings- och urskiljningsförmåga – om Språkkonsulternas JO-anmälan mot PRV

PRV har JO-anmälts för att inte leva upp till språklagens krav på vårdat och begripligt språk. Media har gett stor plats åt saken.

Bakgrunden är den att Språkkonsulterna Prodica har ansökt hos PRV om att få ordet ”Grammatikdagen” registrerat som varumärke. PRV:s handläggare har gjort bedömningen att det sökta märket inte har särskiljningsförmåga och därför inte kan registreras. I ett föreläggande har sökanden fått besked om detta och även upplysts om möjligheten att komma med synpunkter inom viss tid.

Sökanden i ärenden, Språkkonsulterna, har reagerat mot texten i föreläggandet, inte hos PRV utan i form av en anmälan till JO. Kritiken går ut på att föreläggandet strider mot 11 § språklagen som ålägger myndigheter att uttrycka sig vårdat, enkelt och begripligt. Språkkonsulterna går så långt som att påstå att ”PRV:s föreläggande i stor utsträckning hindrar oss från att ta del i samhällslivet eftersom vi inte kan utläsa vad som står och därmed inte registrera ett varumärke”.

Vad är det då som utlöst dessa starka reaktioner? Ja, i första hand tycks det vara uttrycket särskiljningsförmåga, som handläggaren hänvisat till som registreringshinder, och som Språkkonsulterna menar är obegripligt.

I medierapporteringen har delar av föreläggandets text om särskiljningsförmåga citerats. Sveriges Radios Studio 1 återgav bl.a. följande avsnitt:

”Ett märke som endast anger varans/tjänstens art, beskaffenhet, kvalitet, kvantitet, avsedda användning, värde, geografiska ursprung eller andra egenskaper eller tidpunkten för när varan/tjänsten är framställd, eller kommit att bli en sedvanlig beteckning för varan/tjänsten i branschen, anses inte ha särskiljningsförmåga och kan därför inte registreras”.

Det är alldeles klart att en text som på det här sättet har ryckts ur sitt sammanhang kan framstå som skrattretande. Men detsamma kan sägas om många fragment av verkligheten.

PRV:s föreläggande har inte skrivits för att roa eller förarga tidningsläsare eller P1-lyssnare. Det har riktats till sökanden i ett varumärkesärende som naturligtvis har helt andra förutsättningar att relatera texten till den specifika ansökan. Handläggaren har, som jag ser det, på ett korrekt och rimligt sätt förklarat innebörden av ett komplicerat varumärkesrättsligt begrepp och avslutat med att klargöra bedömningen att ”Grammatikdagen” saknar särskiljningsförmåga och därför inte kan registreras (det finns alltså mer text i föreläggandet än de brottstycken som media tagit fram). Min bedömning är att praktiskt taget var och en som lämnat in en sådan ansökan om registrering skulle ha förutsättningar att förstå hela budskapet i sitt naturliga sammanhang. Det kanske behövs omläsning och eftertanke, men att en text av det slag som PRV nu fått klä skott för skulle vara ogenomtränglig för gemene man, det har jag svårt att se. Och att en professionellt verksam språkkonsult skulle ha svårigheter att ta till sig innehållet i föreläggandet, det är, brutalt uttryckt, inte trovärdigt.

Därmed vill jag inte ha sagt att PRV:s texter inte kan bli bättre. Även om varje ärende är unikt används i viss utsträckning mallar för ökad likformighet i kommunikationen. Inte minst standardformuleringar av sådant slag går att förfina. Det sker också hela tiden.

Men om det alltså är sant att ingenting är så bra att det inte går att förbättra, så finns det anledning att vara ödmjuk när det gäller möjligheterna att förenkla beskrivningarna av komplicerade juridiska termer och sammanhang. Det som en myndighet skriver måste alltid ha täckning av vad som står i den lag som ska tillämpas. Det ligger med andra ord risker i att gå för långt från de formuleringar som finns i lagtext och förarbeten. Ett begrepp som särskiljningsförmåga kan kanske göras ännu mer begripligt genom att exempel på beskrivande varumärken hålls fram i meddelanden och informationstexter. Men hur begreppet ska tolkas i enskilda fall beror i slutändan på hur domstolarna styr rättsutvecklingen. Där får en myndighet som PRV anpassa sina texter till vad som kan utläsas av rättsföreskrifter och domstolsutslag. Det kräver ibland känslig balansgång mellan behovet av korrekt information och intresset av enkelhet i språket.

Jag vill därför till slut påminna om vad en annan patentverkstjänsteman, Albert Einstein, så klokt har sagt:

”Allting ska göras så enkelt som möjligt, men inte enklare”.

Per Holmstrand
Chefsjurist, PRV

12 kommentarer

Filed under immaterialrätt

12 responses to “Särskiljnings- och urskiljningsförmåga – om Språkkonsulternas JO-anmälan mot PRV

  1. Bra skrivet, Holmstrand!
    (Och tack för Einstein!)

  2. Fast varför är inte tiden för kommentaren noterad efter svensk norm. dvs 17:50?

  3. Jakob Engelstoft

    Lysande Per Holmstrand!
    Jag är lekman och förklaringen är fullständigt begriplig för mig.
    Tack PRV för att Ni skyddar Alllmänhetens intresse i att bevara Allmänna begrepp Allmänna! Vad skulle konsekvensen bli om Prodica fick rätt? Jo att en rektor inte skulle kunna bjuda in till ”Grammatikdagen” utan att anlita just Prodica! Prodica kan ju registrera ”Prodicas Grammatikdag”!?

  4. Du bortser från att lagen inte är anpassad efter mottagaren utan efter avsändaren. Oavsett om en språkkonsult förstår er byråkratsvenska eller ej ska ni följa lagen och det innebär att ni bör uttrycka er begripligt.

    Språknämnden har massvis med litteratur på ämnet som jag för övrigt skulle önska att samtliga jurister läst; deras generella förmåga att förstå värdet av effektiv kommunikation lämnar mer att önska.

    Till sist vill jag påpeka att bedömningen i ansökan är i sin ordning. Men det skulle inte skada om ni tog till er av kritiken i JO-anmälan gällande språkbruket i allmänhet.

  5. Christer Bäcknert

    Bra skrivet, Per Holmstrand!
    Min bedömning är att du skriver korrekt, ödmjukt och begripligt. Den bedömningen gäller också föreläggandet.
    Jag önskar att kritikerna pekade på _vad_ i föreläggandet som är obegripligt, hoppas det står tydligt i anmälan till JO.
    Får PRV inte reda på _vad_ som är fel blir det ju svårt att rätta till det!
    Då kanske PRV, i sin iver att ”följa lagen” t.o.m. rättar till fel fel!

  6. Anette Hall

    Instämmer, bra skrivet Per Holmstrand!

    I bl.a. JO-anmälan nämns språklagen § 11. Det finns fler paragrafer i den lagen, i § 12 står ”Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas”. Att använda facktermer, gärna med en förklaring av dem, som har en redan fastställd betydelse tror jag kan bidra till att göra en text tydlig.

    Jag önskar också att kritikerna kunde bli mer konkreta i sin kritik. Kritiken har ofta varit svepande.

    Ska bli intressant att följa fortsättningen.

  7. Ett försök behövde jag för:

    ”Ett märke som endast anger varans/tjänstens art, beskaffenhet, kvalitet, kvantitet, avsedda användning, värde, geografiska ursprung eller andra egenskaper eller tidpunkten för när varan/tjänsten är framställd, eller kommit att bli en sedvanlig beteckning för varan/tjänsten i branschen, anses inte ha särskiljningsförmåga och kan därför inte registreras”.

    Tre försök utan framgång däremot för nedanstående, som jag i slutändan bara förstod efter att ha samlat kontext ur blogginlägget:

    ”PRV:s föreläggande i stor utsträckning hindrar oss från att ta del i samhällslivet eftersom vi inte kan utläsa vad som står och därmed inte registrera ett varumärke”

    (Problemkällan för mig var ”utläsa [?] vad som står [???]”. Därutöver är jag dock mycket skeptiskt till att en utläsning skulle ha lett till en registering och att deras deltagande i samhällslivet beror på om de har ett varumärke eller inte—vilket gör satsen nonsensartad på en annan nivå.)

  8. Pingback: Kanslispråk eller klarspråk? » Eva Sahlström | Eva Sahlström

  9. Hej Per Holmstrand. Jag är examinerad språkkonsult och har troligen arbetat i fler myndigheter än du, så jag tänkte passa på och ge dig några gratistips om språk och kommunikation. Jag tycker nämligen att man ska hjälpas åt, och ta ansvar för att förbättra saker om man kan. (I stället för att skylla på den som tyckte något var svårt.)

    Du skriver att du har svårt att se att gemene man skulle ha svårt att begripa ert föreläggande. Du skriver också att din bedömning är att praktiskt taget var och en som lämnat in en sådan ansökan om registrering skulle ha förutsättningar att förstå hela budskapet i sitt naturliga sammanhang.

    Jag vet! Visst är det svårt ibland! Visst är det svårt att se och bedöma saker som man själv inte är proffs på! Det var därför jag tänkte att jag, som faktiskt är proffs på begriplighet, skulle hjälpa dig lite. För min professionella bedömning skiljer sig nämligen från din amatörmässiga.

    Jag skulle kunna ge dig konkreta råd, som att ni alltid bör ha huvudsatsens böjda verb (det viktiga verbet i meningen) senast sju ord in i meningen, eller att alltid ha tydliga subjekt i meningarna (alltså att det är tydligt vem som gör, eller ansvarar för, vad). Eller bara en så enkel sak som att ge läsarna definitioner och förklaringar för de facktermer ni använder.

    Men jag tror att det jag främst vill rekommendera dig är att du och dina handläggare kräver att få utbildning i klarspråksarbete, av en erfaren språkkonsult. Kanske kan ni ha workshoppar där ni ser över och förtydligar de mallar och texter som ni ofta skickar ut. Det finns många verktyg och metoder att använda sig av, om man tycker att det är svårt att följa språklagens krav.

    Vi språkkonsulter har arbetat sedan 1978 med att hjälpa myndigheter att skriva bättre, utifrån vår specifika universitetsutbildning och forskningen om språk och läsning. Vi kan hjälpa er så att ni skriver texter som både är korrekta i sak och enkla att läsa och begripa. Vi har goda erfarenheter av att arbeta tillsammans med jurister och sakexperter, för att få fram effektiva och tydliga texter. Hör av dig om du vill ha en offert på klarspråksutbildning!

    Ni har ju lagkrav på er att skriva vårdat, enkelt och begripligt. Det sista kan ibland vara svårt att veta om man har uppnått, om mottagarna är många och olika, men när man har namngivna adressater har man normalt goda möjligheter att skriva mer anpassat och därmed begripligt än ni har gjort till Språkkonsulterna Prodicta. (Du har skrivit deras namn fel; säg till om du vill att jag skickar en offert på korrekturläsning också.)

    Om ni inte vill ta in en språkkonsult kan ni hitta mängder av användbara material hos Språkrådet. De har lathundar, test och e-kurser som ligger tillgängliga gratis på webben. De har även riktlinjer för hur ni ska arbeta för att följa språklagens krav.

    Till sist ett tips till dig mer personligen: Du sänker både ditt eget anseende och din myndighets förtroende när du förminskar och misstänkliggörpersoner som vänder sig till er. Språkkonsulterna Prodicta säger ”vi tycker att er text är svår att förstå”, och ditt svar är i princip ”nej, det är den inte”. Läs gärna mer i min blogg om hur dina uttalanden kan uppfattas. Känns den här typen av bemötande okej för dig? Är det så PRV vill framstå? Känns det som att det är så vi vill att myndigheter beter sig mot medborgarna och företagen i vårt land?
    Kanske kan du svara på några av mina frågor i bloggen också, för du är ju myndighetsjurist och det är ju inte jag. Lycka till med ditt fortsatta arbete!
    http://glimrandeglimtar.blogspot.se/2013/08/prv-blev-jo-anmalda-for-svart-sprak-hur.html

  10. Pingback: JO skrev av anmälan om svårt språk » Eva Sahlström | Eva Sahlström

  11. ghjansson

    Jag önskar att fler människor som anser sig vara så kunniga och belästa kunde förstå att människor är olika. Det finns skalor för de flesta färdigheter, så också för läsande och skrivande. Att kunna läsa handlar inte om enbart vilja och övning. Olikheterna kan vi ändå inte komma ifrån. Som jurist besitter du kunskapen att formulera och tolka en byråkratisk text, men det är det långt ifrån alla som gör. Ta exemplet högskoleprovet och se hur många som klarar av den verbala delen med gott resultat. Jag skulle önska att ni kunde vara lite mer ödmjuka och fundera på vad offentlighetsprincipen innebär och också ta fasta på att läsförståelsen är en av grundstenarna för demokrati.