Stolt men inte nöjd – mellanlandning för genomförandet av innovationsstrategin

Under förmiddagen den 30 oktober träffas aktörer som arbetar med att förverkliga den innovationsstrategi som lanserades för ett år sedan. Vi har bjudits in av Näringsdepartementet för att mellanlanda en kort stund. En mellanlandning för att reflektera över vad vi åstadkommit sedan arbetet med den nationella innovationsstrategin startade för cirka 3 år sedan. Det är en tillfällig mellanlandning, för vi är på väg, vidare, framåt, mot ett innovationsklimat i världsklass år 2020.

I sitt inledningsframförande lyfter näringsminister Annie Lööf fram att vi ju till synes redan är där. I mätning på mätning får vi återkoppling på att Sverige har ett innovationsklimat i världsklass: i Europeiska kommissionens Innovation Union Scoreboard ligger Sverige i topp, i Global Innovation Index kommer Sverige på andra plats efter Schweiz. Vi gör mycket, vi gör mycket bra och vi är, och ska vara, stolta över vårt innovativa land.

Stolt men inte nöjd

Men att vara stolt är inte detsamma som att vara nöjd. Förändringstakten i världen är hög, många länder satsar stenhårt på innovation och konkurrensen ökar. Till och med innovation är en annan sak än det varit tidigare. Komplexiteten ökar och innovation handlar allt mer om att sätta saker i ett sammanhang och mindre om renodlad teknisk utveckling (även om teknik kan vara en viktig komponent). Detta sammanfattar också väl det som Charlotte Brogren, VINNOVA, och Dan Hjalmarsson, Tillväxtanalys, tar upp när de diskuterar det som görs utifrån innovationsstrategin och hur det ska mätas. Detaljerna finns att läsa i rapporterna ”Uppföljning av den nationella Innovationsstrategin” och ”Innovationsklimatet i Sverige”.

Håkan Ekengren, statssekreterare på Näringsdepartementet, sätter perspektiv på innovationsarbetet: ”Det vi jobbar med nu handlar om att säkerställa att vi har ett välstånd i Sverige om 10 år. Innovation handlar om arbetssätt, förhållningssätt.”

Kunskapsinnehållet blir allt viktigare

Det är många bitar som måste finnas på plats i innovationsarbetet. Vi vet att kunskapsinnehållet i produkter och tjänster som levereras av svenska företag blir allt viktigare. En allt större del av värdet ligger i företagens kunskapstillgångar – deras immateriella tillgångar.

För att Sverige ska stå sig i konkurrensen och säkra sysselsättningen måste svenska företag ha kunskap och förutsättningar att dra nytta av immaterialrätten. Det är en fråga som är både branschöverskridande och viktig under hela innovationsprocessen, från idé till innovation, vilket också lyfts upp i innovationsstrategin. Till exempel pekas vikten av ändamålsenliga system och kompetens kring hantering av immateriella tillgångar ut som nyckelfaktorer för att uppnå delmålet ”Regleringar, marknadsvillkor och normer som främjar innovation”. Vikten av affärsstrategisk hantering av immateriella tillgångar understryks specifikt även under delmålet ”Befintliga och nya företag arbetar systematiskt med att stärka sin innovationsförmåga” (Öppen och användardriven innovation).

Vi måste därför fortsätta samverka för att skapa förutsättningar att hantera de immateriella tillgångar som skapas i företag, av uppfinnare, i forskningsprojekt, i utvecklingsarbete och i allt kreativt arbete, som en del av innovationsprocessen och som en del av svenska företags affärsstrategier.

Det är en viktig pusselbit för att säkerställa den välfärd om 10 år som Håkan Ekengren pekar på. Mellanlandningen visar att vi har kommit en bit på vägen, och att det finns mycket kvar att göra.

Cecilia Fröderberg, projektledare PRV

PRV arbetar tillsammans med VINNOVA i ett gemensamt regeringsuppdrag med insatser för ökad affärsstrategisk hantering av immateriella tillgångar.
Läs mer om arbetet på PRV:s och VINNOVA:s webbplatser.
Läs mer på temat små och medelstora företag på PRVbloggen

Kommentarer inaktiverade för Stolt men inte nöjd – mellanlandning för genomförandet av innovationsstrategin

Filed under immaterialrätt

Kommentarer inaktiverade.