Svenskt Tenn – risktagande i designprocesser

Jag har fått tillfälle att intervjua Maria Veerasamy, VD för Svenskt Tenn. Här berättar hon om företagets immateriella tillgångar och hur de använder dem i sin affärsverksamhet.

Svenskt Tenn är firman som etablerade sig internationellt redan från starten. 1925 vann man Grand Prix i Paris och grundaren Estrid Ericsson inledde så småningom ett långvarigt samarbete med Josef Frank som var en internationellt erkänd arkitekt och formgivare från Wien.

Mirakel

Mirakel är ett av Josef Franks tidigaste mönster, ritat på 1920-talets senare hälft. Det lär ha fått sitt namn efter att Frank yttrat ”det var ett mirakel att en så liten rapport kunde ge upphov till något så storslaget.”

Maria Veerasamy, VD för Svenskt Tenn, berättar att samarbetet växte fram i äkta pionjäranda och företaget tog risker med sitt nytänkande formspråk och sina investeringar för tillväxt. Det unika med produktionen menar Svenskt Tenn är den ovanligt starka föreningen mellan formgivarens och hantverkarens yrke. I detta möte mellan design och hantverk ligger firmans konstnärliga grundvärdering och affärsplan – möbler och produkter skapade för att hålla för generationer framåt. Produktutvecklingen får ta tid och är därmed kostsam. Risktagandet i designprocessen har genom åren gett firman dess signum och gjort att den har blivit välkänd över världen för sina produkter. Kollektionerna är långlivade. Det finns produkter i sortimentet som designades redan på 20-talet och som fortfarande finns till försäljning.

Att vara pionjär är ett risktagande
”Att vara en banbrytande pionjär är ett risktagande. Det måste erkännas med immaterialrätten”, säger Maria Veerasamy, VD för Svenskt Tenn.” När vi blir kopierade så är det mycket beklagligt. Vi förvaltar vårt arv väl. Vi tillåter oss inte att ändra i material, produktionsmetoder och skisser för våra äldre kollektioner. Vi förhåller oss med exakthet till Josef Franks instruktioner och ritningar. Det handlar om trovärdighet mot våra formgivare och våra kunder. Vi vill säkerställa en produktion i Sverige så långt det är möjligt. Vi arbetar med närproduktion för att uppnå den särskilda kvalitet som uppstår i mötet mellan designers och hantverkare”, förklarar Maria.

Det gröna bordet kallat Oolong är formgivet av Eva Schildt för Svenskt Tenn 2012.

Det gröna bordet kallat Oolong är formgivet av Eva Schildt för Svenskt Tenn 2012.

Renommésnyltning
Okunskapen om varumärkesskydd är stor. ”Det finns de som till exempel köper tyger av oss och syr upp egna kollektioner och namnger produkterna med Svenskt Tenn. Då sker det ofta småskaligt. Med dem för vi en vänlig diskussion, då det handlar om upplysning och information. Sedan finns det de som medvetet kopierar och tillverkar produkter på ett massproducerat sätt och utifrån andra förutsättningar. Då sker intrånget utifrån en helt annan plattform”, menar Maria.

Immateriella tillgångar
Maria Veerasamy menar att Svenskt Tenns största tillgångar är pionjärandan, designprocessen och förtroendet hos formgivare, hantverkare och kunder. Historien och de designvärderingar som ligger till grund för företaget värderar man högt. Dagens formgivare samarbetar gärna med Svenskt Tenn eftersom produkterna ofta får ett långt liv, då det inte handlar om tillfälliga kollektioner som avlöser varandra. Alla produkter har därmed potential att bli klassiker.

Verktyg för immaterialrätt
Samarbetet med formgivarna sker oftast med hjälp av royalty eller på direkt uppdrag av Svenskt Tenn som en köpt designtjänst. En hel del avtal och gentlemen’s agreements har också ingåtts under företagets utveckling. Formgivarna själva förlitar sig på sin upphovsrätt och ibland ett registrerat designskydd. Immaterialrätten är en grundbult för att det här ska fungera och Svenskt Tenn arbetar metodiskt med sin immaterialrättsstrategi. Tillsammans med sitt ombud agerar man också på intrång och driver rättsprocesser när det är nödvändigt. ”Vi välkomnar utbildningsinsatser om immaterialrätten på designutbildningarna för att värna om våra formgivare och deras intressen. Små pionjärer har ofta ingen bra hjälpinstans. Det är viktigt att stödja de små, när de är på väg upp”, avslutar Maria Veerasamy.

Tack för intervjun!

Lär dig mer om varumärke och andra immaterialrätter i PRV-skolan online.

Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Svenskt Tenn – risktagande i designprocesser

Filed under immaterialrätt

Kommentarer inaktiverade.