Nytt ljus över Nobelpriset

Nobelpriset i fysik får den som ”inom fysikens område gjort den viktigaste upptäckt eller uppfinning”. Med varmt hjärta och vurm för uppfinnarskrået läser jag hur Kungliga Vetenskapsakademien i år valt att belöna just en uppfinning – den blå lysdioden!

PRVbloggen har tidigare engagerat sig i belysningsfrågor och till exempel skrivit pinsamma dödsrunor över glödlampan.

Men en dag som denna tar vi ny fart och gläds med Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura som belönats med fysikpriset för att ha uppfunnit den blå lysdioden.

Och vi som inte disputerat i fysik undrar då vad man ska med blått ljus? Jo, det är tack vare den blå lysdioden som det går att få fram vitt ljus med LED-teknik. De andra ingredienserna – lysdioder i rött och grönt – fanns redan när man äntligen lyckades ta fram den blå i början av 1990-talet.

Fredrik Wahlin – expert på patent och laser – vad handlar patentansökningarna om?

De handlar mest om hur man kan styra vita lysdioder – vilka i grunden är blåa – för belysning mellan varmt och kallt vitt ljus.

Finns det andra tillämpningsområden än ren belysning?

Det är mest för belysning, men även i LED TV

Hur klassar man blå laser och LED?

LED klassas på H01L33/32 och laser på H01S5/32341

Kan du visa oss en typisk uppfinning ur Svensk Patentdatabas?

Absolut! Vi kan titta på EP 1018169:

I den allmänna delen av beskrivningen ges en bra bakgrund till teknikområdet.

Uppfinningens syfte är att göra kapslingen av komponenten mera robust så att den tål högre temperaturer och hög luftfuktighet. Detta uppnås genom ett passiviseringsskikt av kiselnitrid på kontakten.

Ett problem med blå LED/lasrar är att de inte går att göra den på standardsubstrat så som Si (kisel) eller GaAs (galliumarsenid). Man får istället göra dem på mera exotiska substrat så som safir eller SiC (kiselnitrid). Dessa substrat innehåller mycket defekter och mycket arbete har lagts ner på att hindra defekterna att sprida sig till det området som ska generera ljuset.

Komponenterna byggs från substratet, lager för lager, och uppåt.

Tack Fredrik!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fakta:

Kungliga Vetenskapsakademien förklarar i en populärvetenskaplig information två sätt att bygga vita LED-lampor. Det ena använder en blå diod för att belysa ett material som de blå strålarna får att fosforisera i rött och grönt. Alla färgerna blandas, och ut kommer vitt ljus. Det andra sättet är att bygga lampan av tre lysdioder, en blå, en röd och en grön, och låta ögat lägga ihop dem till vitt.

Kommentarer inaktiverade för Nytt ljus över Nobelpriset

Filed under patent

Kommentarer inaktiverade.