Einstein patentingenjör mätteknik

På onsdag fyller allmänna relativitetsteorin 100 år. PRV-bloggen kröker ljuset mot perioden strax innan – 1902-1909 – när Albert Einstein fortfarande granskade klockor på patentverket i Bern.

De flesta rockstjärnor har sin mest kreativa period precis innan de breakar. (Sedan blir det mindre jobb och ”mera supa, åka båt och köra helikopter” enligt Steve Angello; DN måndag.) Detsamma kan nog sägas gälla inom vetenskapen.

Att Nobelpristagare kan vara lite upp i åren beror nog inte bara på att utdelarna vill hinna utvärdera landvinningarna. (Alfred Nobel själv tänkte sig något slags Guldbaggegala vid årets slut, med priser till ”årets…” det ena å andra).

Det är kanske så, tänker jag, att efter det publika genombrottet finns helt enkelt inte tiden att fokusera på de stora frågorna. Det är frackmiddag här, invigning där och kanske någon rättighet som ska försvaras, liksom någon ifrågasatt kvot. Och så lite helikopter.

Albert Einstein började (antar jag) motsvarande patentingenjörsutbildningen på det schweiziska patentverket 1902, med målet att bli en skicklig patentingenjör. Han stannade vid statsverket till 1909.

Och det är här han skriver några av sina största hits. Fyra artiklar om, atomernas existens, fotoelektriska effekten, speciella relativitetsteorin och, slutligen, den som alla kan sjunga utantill: E=mc2 – ekvivalensen mellan massa och energi.

Han kastar också ur sig en artikel om specifik värme för fasta kroppar – kvantteori i tillämpning – och påbörjar arbetet med den allmänna relativitetsteorin. Ett arbete som alltså fyller 100 år i dagarna.

Albert Einstein fick Nobelpriset 1921 för den fotoelektriska effekten. Och det var ju förstås rent knasigt, för även om ”Ring Ring” är en alldeles utmärkt Abbalåt är det ändå ”Dancing Queen” som kommer ta plats i historieböckerna.

Allmänna relativitetsteorin är Einsteins Dancing Queen. Den kunde förklara planetrörelserna där Isaac Newton gick bet. Ljuset kröks av gravitationen som en konsekvens av att rummets geometri påverkas av materians massa.

Men fotoelektriska effekten är tillräckligt catchy för ett Nobelpris. Allmänna relativitetsteorin var fortfarande för laddad för sin tid.

Einstein på PRV

På patentverket i Bern granskade Albert Einstein patentansökningar inom området klockor, en gren av mättekniken.

I vår verksamhet hade han alltså jobbat här, på Enheten för modern elektronik.

Svindlande tanke… Att Einstein skulle komma hit till PRV och jobba med mig? Vad säger man på utvecklingssamtalet? Hur skulle man sätta lön?

”Albert, du vet potten är på ett par procent i år. Och du ligger redan lite högt… ”

Omstridd

Einstein hade sina belackare. Naturligtvis, som alltid, geniets antagonister, men också kryddat av ett politiskt engagemang. Han var pacifist och brast i respekt för auktoriteter. Extra motigt i en tid av vapenskrammel och antisemitism.

En ganska sen invändning mot Einsteins storhet inlämnas dock av Peter Galison vid Harvard, så sent som 2003. Thomas Kaiserfeld skrev om det i Aftonbladet.

Kritiken går ut på att Einsteins gärning som upptäckare skulle vara mindre briljant eftersom han genom sitt ämbete serverades de tekniska problemen.

Inte så att Galison menar att Einstein snodde sina lösningar på patentverket, men bara det att han exponerades för problemställningarna skulle, enligt Peter Galison, svärta bilden av Einstein såsom geni.

Jag instämmer i att vi ska utropa genier med försiktighet. Kanske var Einstein bara en praktiskt inriktad patentingenjör med tekniska problem för ögonen, snarare än en filosofiskt spekulerande vetenskapsman, som Galison påstår.

Men Galisons slutsats blir ändå alldeles bort i tok: Skulle upptäckterna därför vara mindre värda?

Vetenskapliga upptäckter, liksom uppfinningar (tekniska lösningar på problem) kommer ur planerad intellektuell verksamhet.

Allting finns. Det handlar om systematiskt arbete. Att prova olika lösningar och alternativ. Att avskriva det orimliga, men aldrig välja bort det till synes svåra på grundval av fördomar. Inget hokus pokus – bara hårt arbete. Geni eller inte.

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Källa: Nobelmuseet, DN, Aftonbladet & Wikipedia.

Tack till Lars Jakobsson!

Platsannonser till PRV hittar du här!

Kommentarer inaktiverade för Einstein patentingenjör mätteknik

Filed under patent

Kommentarer inaktiverade.