Ljus i tunneln genom Hallandsås

1992 var året då Riksbanken höjde marginalräntan till 500 % i ett desperat försök att försvara kronkursen. Nirvanas Nevermind toppade CD-listorna och Sverige var värd för fotbolls-EM. Rederiet hade premiär i Sveriges Television och man påbörjade bygget av en järnvägstunnel genom Hallandsås.
Och nu är den alltså klar. Invigning sker idag kl. 14, 23 år efter byggstart. Eric Saade sjunger vid mynningen och Trafikverket bjuder på glögg. Bara en sån sak.

Färdigt tunnelrör.

Färdigt tunnelrör genom Hallandsås. Foto: Trafikverket.

Ja, maken till utdraget projekt får man leta efter. När den första borren med det optimistiska namnet Hallborr, en koloss på 900 ton byggd av Atlas Copco för just detta projekt, under pompa och ståt sköts fram mot åsen år 1993 efter ett dundrande tal av dåvarande kommunikationsminister Mats Odell var det naturligtvis med hopp om framgång. Hedersgästerna skålade i champagne och stämde träff på första tåget genom tunneln som enligt tidtabellen skulle avgå 1996.

Ett par veckor senare hade Hallborr kört fast efter sisådär 13 meter. Berget var inte sten utan mer lera och grus, vilket gav efter när borren skulle skjutas framåt. Tunnelborrutrustning klassas i patentsammanhang under E21D9/00Tunnels or galleries, with or without linings; Methods or apparatus for making thereof. Tyvärr glömde man att spana efter förslag på utrustning i den högst relevanta subklassen E21D9/04 – Driving tunnels or galleries through loose materials; Apparatus therefor not otherwise provided for. Kanske ett misstag.

Det fick bli grävskopor och dynamit istället. För att återknyta till patent så här i Nobeltider passar det ju utmärkt att här tipsa om just Nobels tidiga patent på dynamit, där han efter mycket utvecklingsarbete lyckades tämja instabiliteten hos nitroglycerin. Först genom att blanda det med kiselgur till en stabil, formbar deg, kallad dynamit eller Nobels krut, och sedermera en mer praktisk, vattentålig variant kallad spränggelatin baserat på nitrocellulosa, se patentskrift SE1352 C1.

Men åter till tunneln. Åsen var dessutom full med vatten, så tätning blev nödvändigt. Valet föll på Rhoca-Gil levererat av Rhône-Poulenc AB. Ett effektivt tätningsmedel, förvisso innehållande akrylamider, men dessa skulle snabbt bindas till den härdade slutprodukten. Så skedde tyvärr inte. När 1450 ton av medlet matats in i åsen började kor på åsen bli sjuka och fisken dog i vattendragen. Den följande miljöskandalen är ett kapitel för sig och nämns inte mer här. Bygget avbröts i oktober 1997. Redan då hade man med råge överskridit initial total budget om 1,2 miljarder kronor.

2003 satte man igång igen efter sanering och politiskt bråk. Nu med en ny borrmaskin kallad Åsa. Det mindre framhävande namnet till trots pratar vi om ett monster till maskin, en s.k. Tunnel Boring Machine (TBM) tillverkad av tyska Herrenknecht. Längd 250 meter, vikt 3200 ton, se SE1195498 T3. Borrhuvudet med kuttrar är en vidareutveckling av Charles Wilsons år 1856 patenterade machine for tunneling rocks, se US14483 A, som användes vid borrningen av Hoosac-tunneln i Massachusetts, USA. Sedan har man lagt till transportband för bortforsling av stenmassor samt en automatiserad ringsättare som klär in tunneln med prefabricerade betongelement à 12 ton styck. En synnerligen imponerande anordning. Men dyr; när Åsa började tugga år 2005 hade projektbudgeten skenat iväg till närmare 5 miljarder kronor. 2011 skulle man vara klar.

Åsa

Åsa – ett under i ingenjörskonst.  Foto: Trafikverket.

Det tog några år till, men Åsa klarade biffen. Totalkostnad 10,5 miljarder kronor. Beräkningsmetoder är inte patenterbara, men t.ex. datorprogram kan ändå skyddas med upphovsrätt, läs mer på prv.se. Det känns ju ändå som att ett budgetverktyg för realistisk tunnelprojektering skulle ha goda förutsättningar.

Nog så. Äntligen dags för den där skålen på premiärturen! Även om det blev glögg istället för champagne.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor: Trafikverket, Sydsvenskan, Ny Teknik, Tekniska muséet

2 kommentarer

Filed under patent

2 responses to “Ljus i tunneln genom Hallandsås

  1. Magdalena Nohrborg

    Jonas har verkligen överträffat sig själv denna gång. Skrattårarna rann i strida strömmar. Så finurligt formulerat!

  2. Lite Disney-film över den där Åsa. Som att man bara kör på, borrar och lägger räls lite där man vill fram…

    Förbifart Stockholm drar igång i dagarna (lite oklart vilka dagar, men tillstånden verkar vara klara (lite oklart vilka tillstånd, men några i alla fall)). Den ska sprängas fram. Bengt Niklasson på Trafikverket ger en snabbkurs i tunnelteknik (Mälaröarnas Nyheter nr 11-15):

    ”Först tätas sprickor i berget, ett antal djupa hål borras och laddas med sprängämnen som avfyras, sprängmassorna lastas ut, man knackar bort allt löst, förstärker de nya ytorna och lägger betong på dem.”

    Sedan är det bara att göra om 10 000 gånger… Ses om 23 år!