KTH Innovation – ett idécentrum för forskare och teknologer

I likhet med flera andra lärosäten i Sverige erbjuder Kungliga Tekniska högskolan (KTH) kostnadsfri rådgivning om immateriella rättigheter och kommersialiseringshjälp för teknologer och anställda som vill utveckla en teknisk affärsidé. Den här stödverksamheten finns sedan knappt tio år på KTH Innovation, placerad på KTH:s campus i centrala Stockholm.

Cecilia Sandell – civilingenjör i elektroteknik med mångårig erfarenhet som granskare på PRV och som patentombud – är KTH:s expert på strategier för immaterialrätt, idéverifieringar och patentrådgivning sedan 2012. Hon och hennes femtontal kollegor på KTH Innovation möts varje år av nästan 300 idéer som kläckts av KTH:s teknologer och forskare. Cecilia är anställd på UU Innovation – en enhet för innovationsstöd vid Uppsala universitet – och arbetar halvtid på vardera ställe som en del av ett immaterialrättssamarbete mellan flera universitet i regionen. På KTH Innovation arbetar också andra yrkesgrupper, till exempel en affärsjurist och affärsutvecklingscoacher inom olika teknikområden.

”Varje nytt ärende följer en processmodell för affärsidéer som tagits fram på KTH”, säger Cecilia. ”Jag är med från och med den tidigaste fasen, då det till exempel är viktigt att undersöka om en uppfinning är ny och har uppfinningshöjd. På UU Innovation sitter en informationsspecialist som har en bred teknisk kunskap, men vid behov konsulteras också utomstående informationsspecialister. För detta finns det ekonomiska resurser från t ex Vinnova, eftersom det också är ett krav att ha gjort en nyhetsgranskning för att få mer omfattande finansieringshjälp för sitt innovationsprojekt. Jag hjälper kunden att hitta en bra strategi för immaterialrätt som löper parallellt med affärsmodellen. Det handlar inte alltid om att söka patent, utan innefattar också till exempel varumärkesskydd och domännamn”.

Borggården på KTH 2016Bild: PRV. Borggården på KTH, som ligger några meter från KTH Innovations kontor.

Är det fler teknologer än forskare som söker sig till KTH Innovation?

”Ja, hittills har det varit något fler teknologer än forskare. Relationen ligger på ungefär 60-40. Alla idéer är välkomna – de väljs inte ut eller graderas av KTH Innovation.”

Vad behöver forskare lära sig mer om inom immaterialrättsområdet?

”Ett problem jag ofta stöter på är att forskare redan publicerat sina forskningsresultat i en vetenskaplig tidskrift eller presenterat dem på en konferens. Då är det tyvärr sent att söka patent för just den uppfinningen. I sådana lägen kan jag hjälpa till att informera om hur det fungerar med patent, så att forskaren nästa gång först söker patent och efter det publicerar en forskningsartikel om sin nya uppfinning.

I min yrkesroll ingår det också att undervisa i immaterialrätt. För doktorander finns det idag kurser på KTH som delvis handlar om detta: till exempel The Sustainable Scientist, där jag som en del av KTH Innovation är gästföreläsare. Arbetet med att informera forskare om immateriell egendom pågår ständigt, inte minst på grund av att det hela tiden kommer nya doktorander och forskare till KTH.”

Vad betyder lärarundantaget för verksamheten på KTH Innovation?

”Lärarundantaget är en möjlighet för universitets- och högskoleanställda, eftersom det innebär att uppfinnaren själv har rätt till sitt patent trots att uppfinningen utvecklats under arbetstid, förutsatt att forskningsfinansiären inte krävt något annat genom avtal. Lärarundantaget kan ses som en kompensation för att lönerna är förhållandevis låga vid universiteten i Sverige, till skillnad från i USA där lönerna är högre men lärosätet istället ofta tar över patentägandet.

Lärarundantaget innebär också att uppfinnaren själv har ett stort ansvar för uppfinningens kommersialisering. Idag finns det ganska mycket hjälp att få. Exempelvis KTH Holding AB direktinvesterar i cirka fem nystartade bolag från KTH per år. Syftet med direktinvesteringarna är inte ett långsiktigt ägande, utan KTH Holding AB ska träda in som en av de första investerarna och – om möjligt – i en relativt tidig fas träda ur investeringen. Dessa direktinvesteringar ska stödja bolag med finansiering i en tidig fas, då externt riskkapital vanligtvis är svårt att få. Eventuella vinster återinvesteras i nya bolag från KTH.”

Dome of Visions och Millespottan 2016Bild: PRV. Nya ”Dome of Visions” – en kupol med hållbarhetsforskning på KTH, bredvid Carl Milles kända fontän Millespottan

Kan uppfinnaren få hjälp att skriva en patentansökan?

”Jag hjälper kunden att beskriva sin uppfinning i ord – oftast på engelska – och genom att förklara vad som ska finnas med i en patentansökan, till exempel hur patentkrav ska utformas och att beskrivningen bör innehålla flera olika utföringsformer så att patentansökan kan ändras. Sedan rekommenderar jag alltid kunden att ta kontakt med ett patentombud för att skriva klart en bra ansökan och därefter ha koll på frister. De flesta uppfinnare som kontaktat KTH Innovation lämnar in en nationell ansökan till PRV, eftersom det är ett både kvalitetsmässigt bra och billigt alternativ. Ju mer man kan skjuta på kostnader i ett nystartat företag, desto bättre.”

Det förekommer fall med oklarheter om vem som är uppfinnare, till exempel doktorander som inte fått stå med på patentansökan. Vem är det som är uppfinnare?

”Den person eller de personer som kläckt idén är uppfinnare, inte den person eller de personer som hjälpt till med grovjobbet. Det är alltså inte självklart att medförfattare på den motsvarande vetenskapliga tidskriftsartikeln ska stå med som uppfinnare på patentet. Sedan är det viktigt att komma ihåg att ett patent kan ogiltigförklaras om uppfinnaruppgifterna är felaktiga.”

Vad tycker du är det viktigaste med ditt jobb?

”Det viktigaste är att KTH Innovation kan bidra till tillväxt i Sverige. I min yrkesroll är jag med och sprider kunskap om immaterialrätt som kan tillämpas vidare också på andra håll och i andra projekt än de som når KTH Innovation. I förlängningen skulle det vara fantastiskt om vårt arbete på KTH Innovation kan bidra med att KTH kan lyckas locka till sig innovativa forskare och studenter.”

Vilket är ditt bästa råd till forskare som funderar på att patentera något?

”Att se till att immaterialrätt kommer in i forskningen tidigt, genom att försöka bredda sin forskning. Det kan innebära att fler material testas för en viss användning eller egenskap istället för bara ett enda material. På så sätt är det möjligt att få ett bredare och bättre patentskydd. Dessutom ska en uppfinnare förstås aldrig publicera eller på något annat sätt offentliggöra sin uppfinning innan patentansökan är inskickad.”

Stort tack Cecilia för intervjun och lycka till i det fortsatta arbetet!

Laura Enflo, patentingenjör på PRV

1 kommentar

Filed under innovation

One response to “KTH Innovation – ett idécentrum för forskare och teknologer

  1. Gerth Öhman

    Jag har en kommentar till Cecilia S.: Du uttrycker ..’I likhet med flera andra lärosäten i Sverige erbjuder Kungliga Tekniska högskolan (KTH) kostnadsfri rådgivning om immateriella rättigheter och kommersialiseringshjälp för teknologer och anställda som vill utveckla en teknisk affärsidé.’ Detta kan indelas i ‘rådgivning om immaterialrätter’ och ‘utveckla en affärsidé.’.
    Rådgivningen om immaterialrätter samstämmer med min forskning gällande den progression personen har från det Limbiska systemet till gestaltning av produkter, tjänster och/eller sociala uppfinningar/innovationer. Här saknas det verkligen (även på Universiteten) kompetens för att ge råd och att vägleda under den progression som följer. Genom att validera denna progression kan man teckna s.k. Föranvändarrätt vid sidan av de IPR ansökningar man lämnar in. Du nämner strategi för innovationsutveckling. Här har Du en av de viktigaste domänerna för detta. I mina 44 IPR, vilka skapat mellan 52800-74000 nya arbeten i världen (internationell holism) har jag nyttjat denna strategi med stor framgång.
    Cecilia, Du uttrycker många intressanta ansatser. Men har tendens att inrikta Dig på att utveckla en affärsidé. Med andra ord centrering mot innovation och inte uppfinning och idéutveckling. När jag ser tillbaka i tiden så skriver jag om detta bl.a i min fd Licentiatavhandling och får stöd att förlusten av idéer mot uppfinning har kostat Sverige över tid miljardbelopp. Ingen gör något åt detta. Inte vår regering och inte heller Svenskt Näringsliv. En av de viktigaste rådgivarna inom svensk företagsverksamhet gav mig helt rätt och menade att förlusten var mycket större än så, vilket jag medgav. Den är idag validerad till > 9 miljarder SEK. Räkna själv får Du se. (Pinsamt!) .
    Cecilia S., tack för Din text. Jag hoppas att allt fler kodar vad Du egentligen skriver. Bra! Mycket bra!