Immateriella tillgångar hos start-ups och unga tech-bolag

Nils Henckel och Niklas Franzén – jurister hos Jansson & Norin – träffar dagligen entreprenörer och diskuterar immateriella tillgångar. Jag vill veta hur entreprenörer i digitala tillväxtbolag tänker kring immaterialrätt och har fått möjlighet att intervjua Nils och Niklas.

Nils Henckel och Niklas Franzén

Juristerna Nils Henckel och Niklas Franzén.

Vad menas med start-ups eller tech-bolag?
– Digitala tillväxtbolag använder någon form av digital teknik för att leverera en tjänst eller produkt. Vi arbetar främst med teknikintensiva unga bolag och får följa dem från dag ett. Det är roligt med den personliga relationen och kunna ge nyttiga tips tidigt.

Vilka frågor inom immaterialrätt är vanligast i diskussionerna?
– I nystartade bolag finns det oftast bara immateriella tillgångar. I olika faser väcks olika frågor. Det handlar mycket om hur bolaget kan skydda sin produkt eller tjänst – med till exempel varumärkesrätt och upphovsrätt.

Sekretessavtal och avtalsrättsliga skydd är något vi ofta rekommenderar, eftersom vi ser att bolagen ofta är relativt oskyddade i förhållande till investerare och konsulter de anlitar. Cirka 80 procent av våra frågor har en immaterialrättslig anknytning. Det kan handla om företagshemligheter, överlåtelse av immaterialrätter i ett anställningsavtal, aktieägaravtal, know-how och licenser. Listan kan göras lång.

Hur god kunskap om immaterialrätt har start-ups i Sverige?
– Ofta ganska vaga föreställningar om vad man kan skydda. Några är pålästa, men de flesta entreprenörer brinner inte för juridik utan de fokuserar på utveckling av den egna produkten.

Vår uppgift är att upplysa om olika möjligheter att säkra sin idé. Många känner till exempel inte till att mönsterrätten kan användas för appar eller att kod kan skyddas med upphovsrätt.

I samtalen kommer frågorna oftast från oss och diskussioner kring deras affärsidé väcks. Många gånger blir det att vi tillsammans med bolaget gör en inventering av de immateriella tillgångarna i företaget.

Vår utmaning är att kunna tillgodogöra oss deras produkter och affärskoncept på ett tidigt stadium. Här är vår kombination av teknisk bakgrundskunskap, referenspunkter till digitaliseringen och ”digital juridik” viktig.

Hur stor del handlar om globalisering och rättigheter på andra marknader?
– I digitala tech-bolag har man världen som global marknad med internet som bred marknadsplats. Många söker internationella skydd och ofta inleder man de globala ambitionerna med Europa och en varumärkesregistrering hos EUIPO.

Vilka upphovsrättsfrågor är vanliga?
– Källkod. Upphovsrätten är svår att agera på i praktiken och kan upplevas som opålitlig. Det är därför bra att reglera upphovsrätten i skrift.  Om man till exempel använder andras upphovsrätt i form av öppen källkod är det extra viktigt att se till att ha tillstånd, så att man inte själv inkräktar. Det kan även handla om att syna gratislicenser på ett medvetet sätt.

Nils och Niklas fem bästa tips till unga tillväxtbolag:

  1. Registrera dina varumärken.
  2. Reglera upphovsrätten i skrift, till exempel med externa partners och konsulter.
  3. Reglera äganderätt för immaterialrättsliga tillgångar internt mellan delägare i bolaget, ifall någon slutar.
  4. Gå in på prv.se och läs på. Skaffa dig grundläggande koll i ett första steg. Gör här en egen inventering av dina immateriella tillgångar: Testa ditt företag
  5. Upprätta sekretessavtal när du ska ha möten om affärshemligheter. Var varsam med vad du tar med i din pitch. Om du måste avslöja hemligheter i möten med investerare bör du ställa krav på sekretessavtal.

Tack för samtalet!

Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Immateriella tillgångar hos start-ups och unga tech-bolag

Filed under immaterialrätt

Kommentarer inaktiverade.