Sakernas internet och upphovsrätt – hur funkar det?

Johan Nordlund, jurist på PRV.

Johan Nordlund, jurist på PRV.

Få företeelser förenar lika många immateriella rättigheter i sig som Internet of Things, eller sakernas internet. Svårast att ta på måste vara upphovsrätten:  vem till exempel äger programkoden som gör att sakerna fungerar som de ska, eller att rumstermometern vet när vi kommer hem och ställer in exakt rätt temperatur?

Sakernas internet är det nya svarta. Allt fler enheter, både mobila och stationära, kopplas upp till nätet och erbjuder funktioner som i bästa fall ska göra vår vardag lite lättare och roligare. Vi har pratat med Johan Nordlund, som precis har kommit tillbaka från en konferens med organisationen SNITTS, där han har talat om sakernas internet och upphovsrätten.

Johan, vår vardag genomsyras allt oftare av smarta apparater eller maskiner. Smarta klockor, programmerbara kaffeautomater eller till och med bilar som automatiskt kommunicerar med vägstationer hör numera till vanligheterna. Att dessa manicker består av en mängd patenterade tekniklösningar är inte så konstigt. Men hur kommer upphovsrätten in i det hela?

– Grunden för att maskinerna och apparaterna ska kunna kommunicera med varandra är, i de allra flesta fall, datakod. Oavsett om den kod som maskinerna innehåller utmynnar i en teknisk lösning som i förlängningen kan få patentskydd så har den skapade koden upphovsrättsskydd. Datorprogram skyddas nämligen av upphovsrätt, skyddet uppkommer redan i det tillfälle som koden skapas.
Att datorprogram skyddas av upphovsrätt innebär att samtliga maskiner och program som ska kommunicera med varandra innehåller källkod, och källkod skyddas som litterära verk i enlighet med upphovsrättslagen.

Upphovsrätten är ju ett skydd som uppstår per automatik så fort verket har skapats, eller i detta fall koden har skrivits. Hur kan en person som skapar tekniska lösningar via programkod tjäna på att hävda sin upphovsrätt?

– Upphovspersonerna, kodarna i det här fallet, får som du säger rätten till det skapade verket så fort det är färdigställt och har tillräcklig originalitet. Upphovsrätten innehåller två delar, den ekonomiska och den ideella. Genom sin ideella rätt så kan upphovspersonen kräva sin rätt att bli omnämnd i samband med att verket visas upp eller sprids. Genom den ideella rätten kan upphovspersonen marknadsföra sig själv och sitt arbete då verket sprids, en nog så viktig rättighet i dagens informationssamhälle. Den ekonomiska rätten är, precis som den uppfattas, i korthet rätten att få ersättning för sitt verk då verket sprids. Den kan användas till exempel genom att licensiera ut nyttjanderättigheter till den skapade koden eller att överlåta hela sin skapelse till någon annan.

Vad får samhället ut av att programskaparens upphovsrätt respekteras? Och hur går det ihop med spridning av upphovsrättskyddad programkod?

– Om programmerare ges möjlighet att tjäna pengar på sitt skapande gynnar det marknadens utbud och mångfald. Den stora frågan är hur upphovsrättsskyddat material distribueras. Om det finns ett enkelt och rimligt sätt att ta del av upphovsrättsskyddad kod, till exempel genom standardlicenser med förenklade och förståeliga avtalsvillkor, där kostnaden för att ta del av en grundläggande kod balanseras mot upphovspersonens rätt att få ersättning för det denne skapat, så kan incitamentet finnas kvar samtidigt som utvecklingen gynnas genom att andra får möjlighet att ta del av skapad kod.

Till slut, vilka trender inom sakernas internet ser du? Finns det någon särskild teknisk utveckling som kommer bli extra stor under de kommande två åren?

– Jag tycker att det är bredden, inte spetsområdena, som är intressant när det kommer till sakernas internet. Vi ser idag en bred implementering som sträcker sig över många, för att inte säga alla, sektorer i samhället. Tjusningen med sakernas internet är att allt från papperskorgar till flygplan kommer att kunna kopplas ihop.

Tack  för samtalet!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV.

2 kommentarer

Filed under upphovsrätt

2 responses to “Sakernas internet och upphovsrätt – hur funkar det?

  1. Paul Vestergren

    Den ideella rätten har betydligt fler, viktiga funktioner förutom att marknadsföra upphovspersonen. Exempelvis identifiering av verkets upphovsperson vid vidareanvändning för att motverka herrelösa verk. Avsändarens ansvar för verket mm.

  2. Johan Nordlund

    Hej Paul,

    Tack för att du tagit dig tid att kommentera inlägget. Det stämmer att den ideella rätten fyller många viktiga funktioner utöver den som tas upp i intervjun. Jag borde naturligtvis varit tydlig med att intervjun endast innehåller en genomgång av upphovsrätten i grova drag samt exemplifieringar av vad rättigheten innebär. Det är bra att du kompletterar materialet där du känner att det behövs.

    / Johan Nordlund