Öppen vetenskap i fokus

I veckan var jag på ett välbesökt och spännande seminarium om öppen vetenskap arrangerat av Vetenskap och Allmänhet, VA-dagen. Varför har man då ett evenemang runt öppen vetenskap (open science)? Och vad handlar det ens om?

dsc_1282

Bild: John Sjöberg, PRV

Dagen inleddes med att det öppna vetenskapsbegreppet förklarades i alla dess aspekter och genom många röster. Sammanfattat handlar det om att öka kunskapsflödet mellan forskning och omvärld genom att utnyttja de digitala verktygen som står till buds (och då givetvis också de sociala mediekanalerna). Jag fattade då att jag egentligen redan i början av 90-talet var i kontakt med öppen vetenskap. Det var under ett skolarbete som jag intervjuade professor Ulf Petterson på BMC (Uppsala biomedicinska centrum), som då var involverad i Human Genom Project, HUGO (måhända var intervjun rena smörpoäng i ämnet biologi, men de var roliga sådana). Just HUGO-projektet var i själva verket bland de första riktigt stora forskningsprojekten som bedrevs i en sann öppen vetenskapsanda. Många forskare runt om i världen bidrog i arbetet med att generera och nyttja öppna data om arvsmassan.

Bakgrunden till VA-dagens tema var att EU-kommissionen, genom forskningskommissionären Carlos Moedas, har lagt fram en vision med verkan på forskning och innovation i Europa. Visionen, som är ett fundament i EU:s forskningspolitik, är uppdelad i områdena öppen innovation, öppen vetenskap och öppen mot omvärlden. Det här viktiga visionsdokumentet finns givetvis öppet utan nedladdningskostnad (skam vore väl det annars).

Vi ska alltså gå mot ett öppnare och mer demokratiskt forskningssamhälle där forskning som finansieras av skattemedel ska vara tillgänglig för alla.

Tidigare har jag också bloggat om öppen innovation och jag tänkte därför kort kommentera hur jag ser på detta begrepp i relation till öppen vetenskap. Öppen vetenskap och öppen tillgång till vetenskapliga publikationer kan ses som rent drivmedel för innovation. Öppen innovation däremot handlar om steget vidare när uppfinningar letar sig fram till de som också har möjlighet att få uppfinningarna att blomma ut som verkliga innovationer med någon form av insteg i samhället. Det är också värt att reflektera över att ordet öppen i öppen innovation handlar om öppna företagsgränsytor, och har egentligen ingen koppling till ordet kostnadsfritt, medan ordet i öppen vetenskap genom öppen tillgänglighet och öppna data däremot faktiskt kopplar till just bland annat gratis tillgängligt över internet. Det sistnämnda gör kanske särskilt att just finansieringsfrågan för öppen vetenskap är en het politisk nöt.

Som patentingenjör vill jag betona att jag tycker att det är toppen att ny kunskap och nya uppfinningar publiceras via öppna kanaler och kommer så många till del som möjligt! Ordet patent kommer från latinets literae patentes, fritt översatt öppet brev, och alla levande ansökningar publiceras efter ett och halvt år, så vi gillar ju det här med att publicera så att kunskapen blir fritt tillgängligt över nätet. Men, och det är ett viktigt men, det måste ges utrymme för frågan om forskningen kan nyttiggöras på sådant sätt att immaterialrättigheter behövs. Om den frågan inte finns i första rum, ja då kommer vi alltid ha ett system där en patentansökan riskerar att upplevas som ett hinder för exempelvis doktorander. I själva verket borde det vara en fjäder i hatten med patent som dessutom kan erbjuda möjligheter (anställning, avknoppning, ekonomisk förtjänst, etc.). Här är det extremt viktigt med bra och snabba processer samt att det finns en förutsägbarhet i avtal mellan forskare och företag. Man kan till exempel skicka in en patentansökan och på samma dag göra en öppen publicering. Rätt hantererat ska en patentansökan inte förhala publicering och disputation!

VA-dagens rundabordsdialoger tog vid efter att vi hade fått grepp om temat och dessa var uppdelade inom fyra områden av den öppna vetenskapen: Öppen tillgång, Öppna data, Medborgarforskning och Ansvarsfull forskning och innovation. Jag satt med i en av fyra undergrupper inom dialogområdet öppna data. En kort summering av de sammanlagda dialogerna var att möjligheterna med öppen vetenskap mycket handlar om bättre fungerande demokrati och delaktighet samt ökad kreativitet. Bland utmaningarna kan nämnas hur det ska finansieras och vad plattformarna ska vara, samt att nuvarande meriteringssystem inte riktigt belönar insatser i den öppna riktningen från den enskilda forskaren.

I efterföljande stafettsamtal där en rad representanter för alla berörda parter av öppen vetenskap nyanserades bilden ytterligare. Bland annat diskuterades vikten av att det måste finnas publicerad forskning som är kvalitetsgranskad av experter, och att skiftet i distribueringen inte får hota det. Dagen avslutades med att statssekreterare Karin Röding från Utbildningsdepartementet pratade om regeringens arbete. Karin sa att frågan om öppen vetenskap är en viktig demokratiaspekt och biblioteken kommer att ha ett stort samordningsansvar. Vidare bekräftade Karin att finansieringen är en viktig och svår fråga. Under november kommer närmare besked genom presentationen av den forskningspolitiska propositionen. Nyfikna rekommenderas att titta i den!

/John Sjöberg, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Öppen vetenskap i fokus

Filed under innovation

Kommentarer inaktiverade.