Ljudstark innovation har fans över hela världen

Bilder från vänster: Frantic Amber (Foto: Rickard Nilsson), Bonafide (Foto: Josefin Larsson), Entombed A.D. (Foto: Anders Ohlsson). Samtliga bilder är tagna på Sweden Rock Festival.

Idag smäller det! En av Sveriges äldsta och största festivaler, Sweden Rock Festival, slår upp sina portar för inbitna hårdrockare och metallare från hela världen som älskar att headbanga till elgitarrens och elbasens ljuva riff och melodier!

Vad vore punken, hårdrocken, svartrocken, dödsmetallen och andra suveräna musikgenrer utan den elektriska gitarren och den elektriska basgitarren? Ganska lågmäld, snällare mot öronen förvisso, men säkert även totalt urtråkig!

Men vem har vi att tacka denna uppfinning för? Och hur spelar varumärke och design in i detta?

Patent för starkare ljud

Den moderna elgitarren har ganska litet gemensamt med den akustiska gitarren som används inom bland annat klassisk musik. De sex strängarna spända över en gitarrformad träkropp och en greppbräda känns igen. Men där slutar likheterna. Elgitarren har ingen ihålig resonanslåda. Gitarrkroppen är i kompakt trä. Ljudet från elgitarren uppstår alltså inte i en ihålig låda som hos den akustiska gitarren, utan det uppstår med hjälp av en pick-up som kombineras med förstärkare.

Det är svårt att säga vem som uppfann den första moderna elgitarren. Men en titt i patentdatabasen Espacenet visar följande:

En av de första som tyftlade med förstärkning av gitarrljud var Fred C. Hammond. År 1924 fick han patent för sin uppfinning ”tone amplifying apparatus for musical instruments”. Han uppfann ljudpinnar med små mikrofoner som kunde byggas in i fioler, gitarrer och andra ihåliga stränginstrument och som kopplades till en extern förstärkare.

Några år senare, 1934, uppfann Loyd Loar en så kallad elektrisk pick-up.

I kombination med magneter fångade denna pick-up in strängens vibrationer och omvandlade dessa till elektriska impulser som i förstärkaren omvandlades till ljud. Även här krävdes en ihålig resonanslåda där strängens vibrationer kunde samlas. Loars uppfinning patenterades ett år senare. Loar jobbade för övrigt på företaget Acousti-Lectric Company, som senare kom att ingå gitarrföretaget Gibson.

Kort därefter, 1937 byggde George D. Beauchamp, som senare kom att bli en av grundarna av gitarrtillverkaren Rickenbacker, en egen elektromagnetisk pick-up för gitarrer.

Denna pick-up gjorde att man inte behövde ha ihåliga gitarrer. Ljudet producerades inte i den ihåliga resonanslådan, utan med hjälp av elektromagnetiska svängningar som fångades upp och förstorades av pick-upen. Det var revolutionerande i och med att man nu kunde skapa stora ljud med solida instrument, i princip brädor.

Varför nöja sig med en när man kan ha två?

Jimmy Page. Foto: Dana Wullenwaber (CC BY-SA 2.0)

Jag minns tiden då jag efter skoltid satt i ett svettigt klassrum och försökte spela ”Lilla snigel akta dig” för min entusiastiska gitarrlärare. Jag var trött, hade glömt mellisen hemma och ville bara hem. Med stor möda försökte jag bemästra de sex strängarna på gitarren (okej, för lilla snigel krävdes bara en sträng, men det kändes som flera!!!) Att lära sig spela på en dubbelhalsad gitarr fanns inte på min horisont då.

Gitarrguden Jimmy Page däremot hör till dubbelhalsarnas mästare! En föregångare till hans dubbelhalsade Gibson patenterades redan år 1941 av Neil Abrams.

För den som inte kan bestämma sig mellan elgitarr och elbas så har Christoforos Kanakis  uppfunnit en dubbelhalsad gitarr- och baskombo. Det fina med detta instrument är att det kan delas upp i två instrument! Du kan till och med välja om det ska vara två gitarrer, två basar eller både och! Man kan alltså spela själv eller med en god vän, fritt efter mottot: delad glädje är dubbel glädje!

Christoforos Kanakis gitarr- och baskombo.

Varumärken och design spelar på samma lyra

Det finns många legender inom hårdrocken, både män och kvinnor, men det finns även gitarrer som blivit legendariska. Märkena Gibson och Fender hör till de stora namnen, där bland andra Gibson Les Paul och Fender Stratocaster blivit stora tack var musiker som Slash och Yngwie Malmsteen.

Både Gibson och Fender har flera varumärken registrerade. Det intressanta är att några av dessa varumärken samtidigt är design.

Gitarren Gibson Les Paul är ett bra exempel: Om man gör en sökning på denna gitarr i databasen TMView så hittar jag följande EU-varumärken:

Nr 012092391 är ett 3D-varumärke med en bild på en gitarr. Ett 3D-varumärke är ett varumärke där märket är specificerad i en 3D-modell, varumärket gäller då hela den tredimensionella figuren som är avbildad. I detta fall är det hela gitarrkroppen. Gibson Brands har valt att registrera hela gitarrformen eftersom man vill vara säker på att ingen annan tillverkar en likadan gitarr under annat namn. Man har alltså registrerat gitarrens utseende som ett varumärke, inte som en design. Utseendet är alltså själva varumärket.

Gibsons Flying V. (Foto: CasinoKat / CC-BY SA 3.0)

Än mer ikonisk är Gibsons Flying V, en gitarr som faktiskt ser ut som ett V. Här har Gibson valt att göra en designregistrering när den gitarren kom ut 1958.

Eftersom en designregistrering endast gäller i begränsat antal år (25 i Sverige) så har flera gitarrtillverkare senare hakat på trenden och börjat tillverka egna V-formade gitarrer. Det kanske förklarar varför Gibson på senare år valt att göra varumärkesregistreringar för sina mest kända gitarrer.

Även Rickenbacker har valt att registrera utseende som varumärken.

Varumärkena med nummer 010177004 och 010177038 är 3D-varumärken, där Rickenbacker valt att registrera utseendet för gitarrhuvudet.

För Stratocaster finns mig veterligen inga 3D-varumärken registrerade, däremot har Fender Musical Instruments Corporation valt att registrera ordet ”Stratocaster” som ordmärke för bland annat bild- och ljudsystem samt för musikinstrument.

Men nog om detta. Själv pausar jag festivalandet i år. I stället så tror jag faktiskt att jag ska damma av min (akustiska) gitarr och ge den lilla snigeln en sista chans. Vem vet, det kanske blir en gitarr-virtuos av mig i alla fall, nu på äldre dar. ,\m/

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Ljudstark innovation har fans över hela världen

Filed under immaterialrätt

Kommentarer inaktiverade.