Är det okej att fotografera upphovsrättsligt skyddad offentlig konst?

Under nästan tre år har en rättslig process pågått mellan upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige, BUS, och den ideella föreningen Wikimedia Sverige. I mitten av sommaren fick den sitt slut när Patent- och marknadsdomstolen, PMD, meddelade sin dom.

Fotografi offentlig konstMålet handlade om webbsidan www.offentligkonst.se. En virtuell Sverigekarta där vem som helst kan söka efter och titta på olika konstverk placerade utomhus på allmän plats. Fotografier som föreställer konstverken har tagits av olika privatpersoner, föreningar och kommuner och laddats ner i en databas förvaltad av den amerikanska stiftelsen Wikimedia Commons. Via länkar till bilddatabasen har sedan konstverken visats för besökare på offentligkonst.se.

Redan hösten 2013 kontaktade BUS på uppdrag av tre medlemmar Wikimedia Sverige och menade att offentligkonst.se innebar intrång i konstnärernas upphovsrätt. Wikimedia hänvisade till den inskränkning som finns i upphovsrättslagen för andra än konstnärerna att fritt få avbilda eller fotografera offentliga konstverk utomhus på allmän plats, utan att be om lov. De menade även att de tre konstnärerna själva haft bilder av konstverken på sina egna webbsidor och därför måste anses ha godkänt att andra kunnat publicera motsvarande bilder digitalt.

Efter en gemensam förfrågan till Högsta domstolen om hur avbildning av offentlig konst ska tolkas, kom slutligen domen från PMD den 6 juli. PMD konstaterade att avbildning av offentlig konst inte innebär någon rätt att göra bilderna tillgängliga digitalt. En sådan avbildning får bara användas på exempelvis ett vykort. När det gäller länkarna till bilderna på offentligkonst.se ansåg PDM att de innebar ett upphovsrättsintrång. Motiveringen var att konstnärerna aldrig givit något tillstånd till att bilderna hamnat i databasen och därför låg där otillåtet. Något som Wikimedia känt till sedan 2013 utan att rätta till det. Wikimedia Sverige förlorade därför målet och dömdes att betala sammanlagt 750 000 kronor i vite och rättegångskostnader. Wikimedia meddelade i slutet av juli att man av ekonomiska skäl inte kommer att överklaga domen.

Vad innebär egentligen domen för dig som vill fotografera skulpturer på våra torg och i parker?
Som nämns ovan är det fritt fram att avbilda offentlig konst som står stadigvarande placerat utomhus på allmän plats. Avbildningen kan ske genom att fotografera eller teckna av konstverket. Däremot innebär inte avbildningsrätten att sedan få publicera bilden digitalt utan tillstånd från konstnären. Trots det menar BUS själva att privatpersoner som lägger upp fotografier på offentlig konst i sociala medier eller bloggar inte behöver bekymra sig. Det är när ett företag eller någon annan i organiserad form drar nytta av konstnärernas arbete, utan att be om lov och betala ersättning, som BUS anser att domen ska gälla.

För dig som istället väljer att hypertextlänka till bilder på offentlig konst är det antagligen helt okej, så länge du inte vet att det är otillåtna bilder du länkar till, har ett kommersiellt syfte eller kringgår ett lösenordsskydd. Tänk gärna på att det här även gäller länkning till annat upphovsrättsligt skyddat material än bara offentlig konst.

/ Catharina Ekdahl, jurist PRV

2 kommentarer

Filed under upphovsrätt

2 responses to “Är det okej att fotografera upphovsrättsligt skyddad offentlig konst?

  1. De stora förlorarna är återigen vi Internet aktivister som brinner för ett fritt Internet. Det är vi som får betala med vår frihet.

  2. 2D

    Jag vet inte om jag håller med motiveringen att domen endast gäller ”organisationer eller företag som drar nytta av konstverket”. Den frågan var avgjord i HD:s beslut, där det framkom att det inte spelar någon roll om man drar nytta av verket eller inte, så länge det finns ett ”potentiellt ekonomiskt värde”. Saksamma gäller väl privatpersoner som lägger upp bilder på bloggar o.d., men att de bilderna kan vara tillåtna av andra anledningar (t.ex. om verket har en underordnad betydelse i bilden). Sedan kan jag förstå om BUS menar att de själva inte kommer att gå på privatpersoner som lägger upp sådana bilder.

    För övrigt handlade väl målet främst om den databas som Wikimedia skapat, och att inskränkningsbestämmelsen i lagen inte gav dem rätt att skapa en databas av bilder på verken. Intrånget låg alltså i att de hade skapat databasen (som enligt domstolen inte inryms under begreppet ”överföring”), så det har väl knappast att göra med privatpersoner som lägger upp enstaka bilder eller liknande.