Vinylskivans dag – länge leve grammofonen

Lådan står där på vinden. Huvudsakligen av nostalgiska själ. Modern Talking, U2, Queen, Rick Astley, Absolute Music, etc. Hmm… en trivsam vinkning från 80-talet, men knappast någon pensionsförsäkring. Nä, ska det vara värt något ska det tydligen vara förstautgåvor av tidiga Beatles. Allra helst från tiden då de fortfarande hette The Quarrymen. Sex Pistols – God Save the Queen från 1977 är också hett eftertraktad, liksom Jean Michel Jarres Musique pour Supermarché från 1983 som bara släpptes i ett exemplar innan pressmatrisen förstördes. Idag firar vi vinylskivans dag.

Egentligen är det ju en fantastisk uppfinning. En graverad plastskiva som möjliggör ljuduppspelning med god kvalitet, om och om igen. Vägen dit är spännande teknikhistoria i sig. PRV-bloggen gör en djupdykning.

Historien börjar med en bekant herre vid namn Thomas Alva Edison. Den begåvade uppfinnaren är tidigt ute med in- och återuppspelning av ljud via sin s.k. fonograf, patenterad år 1878, se US200521 A. En roterande, stanniolklädd rulle med graverade spår, vilka får en anlagd nål att vibrera och återskapa ljud. Succén är omedelbar och snart övergår man till vaxrullar som kan användas upp till tio gånger.

Konkurrenterna lurar dock runt hörnet. Tyskfödde uppfinnaren Emile Berliner utvecklar en variant med en plan skiva med 12,5 cm diameter. Han kallar den grammofon, och får patent år 1887, se US372786 A. Även denna blir snabbt en succé och han grundar år 1895 Berliner Gramophone Company i Philadelphia.

Tidiga patent på fonograf och grammofon.

Edison kontrar med att året efter grunda National Phonograph Company. Efter diverse patentstrider flyttar Berliner sin verksamhet till Europa och Kanada. I Berlin grundas Deutsche Grammophon GmbH och i Montreal grundar han Gram-O-Phone Company, där det klassiska varumärket His Master’s Voice börjar användas år 1900. Figurvarumärket visar hunden Nipper som sitter framför en grammofon och lyssnar på sin döda husses röst.

”Det glada Stockholm” med Jean Claesson. Inspelad 1912 under Deutsche Grammophone. Notera den klassiska loggan för His Master’s Voice.

Fler konkurrenter sluter snart upp. Bl.a. startar den svenske uppfinnaren Carl Lindström ett företag i Berlin som tillverkar skivspelare under namnet Parlofon och i Paris grundar bröderna Pathé ett företag som säljer både grammofoner och fonografer.

”Även ett barn kan höra att det är en Parlofon”.

År 1918 blir 78 varv per minut standard för skivspelare och den rullbaserade fonografen börjar konkurreras ut. Radions framgångar och global finanskris slår dock hårt mot grammofonindustrin. Som en motåtgärd går Berliners företag år 1931 samman med Pathé och engelska Columbia som förvärvat Carl Lindström AG. Man antar namnet EMI – Electric & Musical Industries.

Samma år introduceras longplay (LP)-skivan, som roterar med 33⅓ varv per minut. Den engelska uppfinnaren Alan Blumlein, anställd av just EMI, utvecklar dessutom teknik för ljudåtergivning i stereo. En lösning som medges patentskydd två år senare, se GB394325 A.

Först år 1948 börjar man sälja LP-skivor pressade i vinylplast, så egentligen föds väl ”vinylen” då. Formaten singel och EP (Extended Play) med 45 varv per minut introduceras året därefter och sedan följer årtionden med guldår för vinylskivan.

Början till slutet(?) presenteras för konsumenterna år 1982. Philips och Sony har med gemensamma ansträngningar utvecklat en digital kompaktskiva (CD). Vinyltillverkarna darrar, men det dröjer faktiskt till år 1991 innan det säljs fler CD-skivor än grammofonskivor.

Nu är ju CD-skivan själv utrotningshotad av strömmad musik. Och den klassiska vinylskivan är på återmarsch, vilket PRV-bloggen uppmärksammat tidigare.

Utvecklingen går framåt och bakåt. Håll ut, fonografvänner.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor: Tekniska museet, Emil Berliner Studios

Lämna en kommentar

Filed under innovation, patent

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s