Metallica – Polarpris och piratkopiering

Bandet Metallica har funnits ända sedan 80-talet och är idag ett av världens största heavy metalband. Bandet belönas i år med svenska Polarpriset för sin musikaliska insats och motiveringen lyder; ”inte sedan Wagners känslostormar och Tjajkovskijs kanoner har någon skapat musik som varit så fysisk och ursinnig, men ändå samtidigt tillgänglig.”

Men Metallica är inte bara känd för sin musik, utan även för att de kämpar mot piratkopiering. Piratkopiering innebär olovlig kopiering eller olaglig digital distribution av immaterialrättsligt skyddat material. Något som upphovsrätten skyddar är konstnärligt skapade verk och där är musikverk inkluderade. Upphovsrätten är inget man ansöker om eller registrerar, utan något som uppstår automatiskt när ett originellt verk skapas. Och Metallica är ett band med många originella verk. Därför var det inte så överraskande när de år 2000 stämde fildelningsprogrammet Napster. Via Napster kunde man ladda ner gratis mp3-filer med musik. Bland dessa filer fanns både utgivna och outgivna låtar av Metallica.

Till tidningen Rolling Stone sa Metallicas trumslagare Lars Ulrich; ”Med varje projekt så går vi igenom en ansträngande kreativ process för att skapa musik som vi känner representerar Metallica /…/ vi tar vårt arbete väldigt seriöst, som de flesta artister gör. Det är därför irriterande att veta att vår konst blir spridd som någon slags handelsvara istället för konst.” Metallica uppmuntrade också andra kreatörer att ta ställning mot Napsters olagliga spridning och i juni år 2001 stängdes programmet ner.

Piratkopiering är dock något som än idag är ett stort hot för många enskilda upphovspersoner, företag och organisationer. Ju större företag du har, desto större risk att råka ut för piratkopiering. Om du vill lära dig mer om hur du skyddar dig eller ditt företag mot piratkopiering, läs vidare här!

 

/Emma Nilsson, kommunikationspraktikant på PRV

 

1 kommentar

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

One response to “Metallica – Polarpris och piratkopiering

  1. Låt oss nu gå lite djupare in här och faktiskt titta på vad som hänt. För detta handlar inte om piratkopiering utan om att synen på vad kompetens innebär har förändrats.

    När Ericsson släppte AXC-växeln så sade världen oh och skickade pengar till oss. Detta var en kompetent produkt då det som tidigare gjordes manuellt nu kunde göras i stort sätt automatiskt av Ericsson. När Sony Ericsson släppte sin sista Xperia som var den bästa de någonsin gjort så sade världen sådana har vi också gjort.

    SAAB Automobiles problem var aldrig att den nya SAAB 9-5 var sämre än en tidigare bilmodell. Men den var inte längre bättre än sin omvärld och sålde därmed inte i tillräcklig omfattning. Filmindustrin tror att de sitter på ett informationsöverläge. De tror att de har filmen Avatar. Vi andra har inte filmen Avatar och därmed kan de skicka ut den till kunderna som säger oh och skickar pengar till filmindustrin. Att dem egentligen befinner sig i ett informationsunderläge här då den filmen finns i fler kopior utanför det här företaget än i det vill dem inte höra talas om.

    Om detta fenomen heter Kia i bilbranschen, om detta heter Kazaa eller Napster i musik- och filmindustrin, om det heter Wikileaks i diplomatin eller Ryanair i flygbolagen ja det är inte jätteintressant för mig som analytiker av omvärlden att veta, men det finns en trend här: Om vi är en bransch som bygger på att vi har information som dem där ute inte har då har vi problem för vi är på väg in i en värld nu där de utanför vår verksamhet alltid kommer veta mer än vad vi vet inne i verksamheten.

    Detta innebär en omvändning i verksamheten och det här borde även svenska myndigheter ta och börja lyssna på för dem sitter nämligen i exakt samma situation att folk därute vet mer än vad man vet inne på själva myndigheten. Det kallas för det flippade klassrummet i pedagogiken. Det kallas för bring your own device om man är IT-chef. Det kallas för User end driven innovation om man är tillverkare av skrivare.

    Nu ska vi kort tala bildindustrin som nu klagar på att bildbyråerna inte överlever och skriker på hårdare upphovsrättslagar med det lilla problemet då att upphovsrätten överhuvudtaget inte har med problemet att göra för den här branschen. Jag kollade några bildbyråer däribland TT bildbyrå som är en av de riktigt stora bildbyråerna i landet. Man har 45 miljoner bilder i sitt arkiv enligt sin hemsida. Bara Instagram får upp 58 miljoner bilder om dagen. Instagram får alltså upp 13 miljoner fler bilder varje dag än vad TT bildbyrå har uppe totalt i hela sitt bildarkiv. Är det konstigt att bildbyråerna inte längre är konkurrenskraftiga och på vilket sätt skulle de bli mer konkurrenskraftiga mot aktörer som Instagram genom mer upphovsrätt? Det är svårt att förstå att kultursektorn har fått stå så länge oemotsagda i de här frågorna. Det är nog tid att också vi som kan och förstår Internet får ett ord med i laget här och försöka förklara vad det är som händer just nu.