Det doftar Play-Doh här

Kommer du ihåg den där färgglada doftleran med roliga tillbehör i plast som gjorde att man kunde leka industriell revolution hemma?

När min dotter sedan upptäckte Play-Doh var jag tidig med att introducera de senaste tillbehören så att ungen kunde få utlopp för sin inre ingenjör. Det var kul, även om mina ambitioner att konstruera hela städer i lera blev underminerade av att hon roffade åt sig den mesta leran för att göra huvudfotingar.

Nu har Hasbro, företaget som äger Play-Doh, fått den karakteristiska Play-Doh-doften registrerat som ett varumärke i USA, ett så kallat doft-varumärke.

Hur kan det gå till, undrar jag. Varumärken kan väl enbart vara figurmärken, ordmärken eller en kombination av båda? Och hur sparar man en doftregistrering i en varumärkesdatabas?

För att få svar på mina frågor har jag vänt mig till min kollega Johan Nordlund, varumärkesjurist på PRV.

Johan Nordlund

Johan, jag har lärt mig att ett varumärke måste kunna återges grafiskt för att kunna registreras. Hur kan en doft återges grafiskt?

Det här är ett krav som finns i dagens lagstiftning. Däremot kommer kravet att förvinna när det nya varumärkesdirektivet börjar tillämpas i Sverige. Enligt gällande praxis så går det inte att göra en tillfredställande grafisk återgivning av doftens om avses för att få en registrering. Med andra ord uppfylls inte kraven för grafisk återgivning av ett doftmärke genom en kemisk formel, en skriftlig beskrivning med ord, en deponering av ett prov av en doft eller genom en kombination av dessa faktorer (se dom av den 12 december 2002, C-273/00, ”Sieckmann”, punkterna 69–73).

Varumärket gäller för närvarande enbart i USA, men Play-Doh finns att köpa i affärer i Sverige också. Finns det några hinder som gör att doften inte kan registreras som varumärke i Sverige?

För att doften ska kunna registreras i Sverige så krävs förfarande att märket klarar en svensk varumärkesprövning. Märket måste med andra ord bland annat vara grafiskt återgivet på ett tillräckligt sätt men måste även bedömas ha särskiljningsförmåga, alltså kunna peka ut produktens kommersiella ursprung. Det bör tilläggas att det inte är självklart att en prövning får samma utkomst i Sverige som i USA.

För svenska varumärken finns ju en databas där man kan hitta varumärken som gäller i Sverige. Det finns en liknande databas för Europa. I dessa kan man hitta varumärkesregistreringar med tillhörande bilder på själva varumärket. Hur kan man spara ett doftvarumärke i en sådan databas? Och hur ska man leta efter doftvarumärken i databaser? Ska man lukta sig till dem?

Det är naturligtvis en aktuell fråga. Det är också en fråga som kommer att fortsätta vara aktuell i samband med nya direktivet. Istället för grafisk återgivning kräver det nya direktivet att märket ska kunna återges i registret på ett sätt som gör det möjligt för de behöriga myndigheterna och allmänheten att klart och tydligt avgöra vilket föremål som omfattas av skyddet. Vad som krävs i form av teknisk utveckling och bevis återstår att se.

En doft, eller parfym, består ju av olika ingredienser. Skulle man kunna registrera ett bakverk som varumärke, det består ju också av olika ingredienser?

Det är inget i lagstiftningen, varken ny eller gammal, som hindrar att ett bakverk registreras som varumärke. Utformningen på Ahlgrens bilar är ju till exempel skyddat som kännetecken. Problematiken med en sådan ansökan är istället att den sökande måste visa att bakverket uppfattas som ett kännetecken för dennes verksamhet och att omsättningskretsen har en hög vetskap om detta. Att ett märke innehåller flera olika element/ingredienser är naturligtvis inga problem, det är samma sak i ett figurvarumärke. Det är helheten som räknas!

Tack för samtalet!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Det doftar Play-Doh här

Filed under immaterialrätt

Kommentarer inaktiverade.