De globala målen: Framtidens transportmedel

El-cyklar, el-sparkcyklar, el-skateboards och allsköns eldrivna ståhjulingar. Elbilsexplosionen verkar dröja ännu ett tag, men gång- och cykelstråken vimlar numera av eldrivna färdmedel. Ur miljösynpunkt knappast bättre än att promenera eller trampa utan assistans, men om alternativet är en transport med ett fordon med förbränningsmotor, är det förmodligen av godo.

Ja, bollen verkar vara i rullning, men vilka ytterligare färd- och hjälpmedel kommer vi få se framöver? Som ett led i bloggserien om FN:s globala mål, #deglobalamålen, har PRV-bloggen spanat efter framtida transportmedel och transportsätt i patentdatabaserna. Detta för att knyta an till mål nr 9; Hållbar industri, innovationer och infrastruktur.

Kliver man ut från PRV:s lokaler i Stockholm möts man numera av uppradade el-sparkcyklar redo att transportera dig till önskad destination mot en hyrkostnad. Fler och fler verkar även införskaffa egna, privata sparkcyklar. Problemet är att dessa lämpar sig dåligt för längre transporter och är, om inte otillåtna, så i varje fall besvärliga, att medföra på kommunala färdmedel.
Som ofta hittar jag en lösning i patentlitteraturen. Fordonstillverkaren Ford har identifierat samma problem och lämnat in en patentansökan på en el-sparkcykel som kan flyga(!), se US2018029431. Tanken är att man tar el-sparkcykeln från bostaden till tåg- eller busstationen. Väl där viker man ihop sparkcykeln till en slags drönare som flyger iväg och möter upp vid önskad station/hållplats, varifrån man sedan fortsätter på el-sparkcykeln till slutdestinationen, typiskt arbetsplatsen.

Flygande el-sparkcykel enligt Ford.

Onekligen en intressant idé. Låter dock som att det kan bli trångt i luftrummet, och man vill ju helst inte att det börjar regna sparkcyklar…

Drönare verkar hursomhelst vara framtidens melodi. T.ex. har e-handelsföretaget Amazon demonstrerat ett drönarbaserat leveranssystem, Prime Air, som man avser driftsätta inom kort. Flera patent finns kring detta, se t.ex. US9459620. Med gester och röstkommandon ska man kunna kommunicera med drönaren och bestämma landningsplats. Hoppas bara att man inte blir snuvad på leveransen av en skicklig imitatör.

Drönarleverans à la Amazon.

Drönarkonceptet kommer även utökas till persontransporter om man får tro den patenterade lösningen presenterad i US10150524. Kanske faktiskt den ultimata totallösningen på transportproblemen. Världen fylls med små kiosker som kan inrymma såväl passagerare som annan last. Önskad destination knappas in och närmsta lediga drönare söker upp och dockar till kiosken. Sedan flyger man till slutdestinationen där drönaren kopplar loss sig och lämnar kiosken med dess innehåll. Man har även en tänkt sig en motsvarighet till bussar. Flera kiosker radas upp på led och blir upphämtade av en och samma jättedrönare som dockar till hela raden av kiosker. Bussdrönare har sedan en egen gräddfil på en egen flyghöjd ovanför de stråk som singeldrönarna trafikerar. Genialiskt.

Transportsystem med kiosker och drönare.

Drönare i all ära, men för längre transporter krävs det förmodligen andra lösningar. Dagens flygtrafik är ju med all rätt ifrågasatt på grund av de utsläpp som flygmotorerna genererar. Flygplan som drivs av elektriska motorer är en potentiell lösning. I databaserna finner man mängder av patentsökta varianter. Ett förslag som sticker ut visas i WO2014036328. Här tänker man sig flygplan med eldrift där den elektriska energin genereras av solceller på planens undersida. Nätverk med solspeglar på marken reflekterar och koncentrerar solljuset till flygplanen. Konceptet kallas Solar Relay Aircraft (SRA). Det påpekas även att man för säkerhets skull inkluderar förbränningsmotorer som reservkraft om solskenet mot förmodan skulle utebli.

Solar Relay Aircraft. Framtidens flygtrafik?

Själv hoppas jag att luftskeppen snart gör comeback. Kombinerat med solceller känns det som en smart lösning. Patentsökta varianter finns naturligtvis. Den nu aktuella flygplanstillverkaren Boeing ser dessutom luftskeppen som framtidens energikälla. Enligt deras patent US8006933 placeras luftskepp med enorma solpaneler på strategiska platser. Den genererade elektriciteten distribueras till elnätet via långa kablar mellan skepp och kraftstation.

Boeings elnät med luftskepp.

Avslutningsvis ett alternativ till de populära el-cyklarna; segelcykeln, se WO2007081411. En trehjulig trampcykel med uppfällbar mast och rullsegel.

Segelcykel.

Äntligen kan man kryssa fram på cykelbanan på riktigt.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Andra inlägg i bloggserien #deglobalamålen:

Immaterialrättens betydelse för världshandeln
Upphovsrätt för unga med juristen Catharina Ekdahl
Vi firar internationella kvinnodagen med patent
Ferranteöversättaren Johanna Hedenberg om upphovsrätten
En vegetarisk dag med kocken och entreprenören Eugen Stolin
Tänd ljuset i vintermörkret med ljusdesigner Lena Hildeman

1 kommentar

Under innovation

Ett svar till “De globala målen: Framtidens transportmedel

  1. Ping: FN:s globala mål – ny serie på PRV-bloggen | PRV-bloggen