Författararkiv: Anna Engquist

Om Anna Engquist

Strateg för digitala medier på PRV. Bakgrund inom pedagogik och digitala lärresurser. Har jobbat på PRV sedan 2008.

Helgens festmåltider – med geografiska varumärken

Geografiska namn i varumärken. Hur funkar det?

Geografiska namn i varumärken. Hur funkar det?

Jokkmokks korv, Kalix Löjrom, Nyåkers Pepparkakor, Västerbottensost Bollnäsfil, Grythyttan vin, Frödinge Ostkaka och Skånsk Spettkaka. Vad har dessa varor gemensamt förutom att de är klassiker på storhelgernas uppdukade bord?

Det finns en mängd registrerade varumärken som innehåller geografiska namn, men geografiska namn kan inte användas hur som helst i varumärken. Ett varumärke som till exempel består av texten Skåneglass kan bedömas ha särskiljningsförmåga, medan de två beståndsdelarna Skåne och Glass inte har det.

Ett grundläggande krav för att få varumärkesskydd är att varumärket har särskiljningsförmåga och inte kan förväxlas med andra. Ett exempel på när ett varumärke anses sakna särskiljningsförmåga är när det enbart visar en varas eller tjänsts geografiska ursprung. Ett syfte med att i varumärkeslagen begränsa användningen av geografiska namn ligger i allmänintresset av att geografiska namn kan användas fritt av alla.

Det finns dock ett näringsmässigt intresse av att det som i praktiken används och uppfattas som ett varumärke även ska kunna skyddas som ett sådant. Därför finns det många registrerade varumärken som innehåller geografiska namn. Skyddet för dessa varumärken är dock begränsat på så sätt att ensamrätten till ett varumärke inte ger ett självständigt skydd för den del av varumärket som i sig saknar särskiljningsförmåga, till exempel Skåne.

Ortsnamn och andra geografiska namn som används i näringsverksamhet kan delas upp i olika kategorier. Det finns geografiska beteckningar som används som ursprungsindikatorer för de varor och tjänster som marknadsförs. De avser att visa på ett visst geografiskt ursprung och koppla produkter och tjänster till särskilda kvaliteter och egenskaper som förknippas med den specifika platsen. Bland dessa indikatorer innefattas skyddad ursprungsbeteckning och skyddad geografisk beteckning.

Dessa geografiska beteckningar kan användas av vilken näringsidkare som helst, förutsatt att kraven uppfylls. De innebär alltså (till skillnad från varumärken) ingen ensamrätt, utan kan snarare beskrivas som en konkurrensfördel. De kan inte för sig registreras som ett varumärke.

Skyddad ursprungsbeteckning
Den skyddade ursprungsbeteckningen, till exempel Kalix Löjrom, har stark anknytning till den aktuella platsen och får endast användas för produkter som härstammar från en viss plats och vars egenskaper är beroende av den geografiska platsens naturliga och mänskliga faktorer. För att uppfylla kraven för användning av en skyddad ursprungsbeteckning krävs att samtliga led i produktionen (råvaruproduktion, bearbetning och beredning) sker inom området.

Skyddad geografisk beteckning
För en skyddad geografisk beteckning (till exempel Skånsk Spettkaka) är kraven mindre strikta. Den identifierar en produkt som härstammar från en viss plats och vars särskilda kvalitet, rykte eller liknande kan hänföras till det geografiska ursprunget. För att få använda en geografisk ursprungsbeteckning är det tillräckligt att ett av produktionsleden sker inom området, råvarorna kan komma från en annan plats.

Ett varumärke får inte vilseleda
Ett varumärke får inte registreras om det är ägnat att vilseleda allmänheten i fråga om varan eller tjänstens geografiska ursprung. Här är allmänhetens uppfattning om den angivna platsen av stor vikt, eftersom ett vilseledande förutsätter att allmänheten har en viss uppfattning om platsen och vilken betydelse som konsumenterna fäster sig vid det.

Ett exempel gällande frågan om ett vilseledande av varans geografiska ursprung är det registrerade varumärket Bollnäsfil. Filmjölken tillverkades ursprungligen i Bollnäs, men numer i Gävle. En invändning inkom till PRV om att varumärket ansågs vara vilseledande, eftersom produkten nu tillverkas på en annan plats än vad som framgår av varumärket.

PRV konstaterade att enbart det faktum att ett varumärke innehåller ett ortsnamn inte automatiskt leder till att omsättningskretsen förutsätter att de produkter som saluförs under märket är framställda på den aktuella orten. Tillverkningen eller bearbetningen av livsmedel som filmjölk är inte avhängigt en viss typ av ort eller geografiskt område, utan sådana produkter kan tillverkas på mejerier i olika delar av landet. Det är en omständighet som den normalt informerade och uppmärksamma omsättningskretsen för mejerivaror får antas vara medveten om.  PRV konstaterar därmed att det inte finns något stöd för slutsatsen att Bollnäsfil skulle innebära ett vilseledande om geografiskt ursprung.

Firmanamn med geografisk plats
Allt är inte registrerade varumärken, även om vi konsumenter kanske uppfattar det så. Grythyttan vin AB är ett företag som innehar det registrerade varumärket Skogsvin. Grythyttan vin är inte skyddat som ett varumärke utan är ett företagsnamn (firmanamn), det vill säga ett företag registrerat på Bolagsverket. Ett företag kan i sitt namn använda sig av kopplingen till en geografisk plats som blir en viktig del av marknadsföringen i kombination med sina registrerade varumärken.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

 

Hur har andra gjort?
Här finns inspirerande berättelser med framgångsrika företagare som arbetat strategiskt med immaterialrätt.
Företagare berättar

Lämna en kommentar

Under varumärke

Tango – ett immateriellt kulturarv

Illustration: Anna Engquist

Illustration: Anna Engquist

Skapar betydande värden över hela världen.

Idag är det tangons internationella årsdag, dansen är upptagen på Unescos lista för immateriellt kulturarv.

Dans är immateriellt och flyktigt till sin karaktär, upplevelsen är svår att ta på men har ett stort värde för den som dansar och den som tittar och lyssnar – ett levande kulturarv. Tangomusiken har inte desto mindre i sin inspelade materialiserade form skapat stora intäkter till skivbolagen, de välkända orkestrarna och musikerna – i den ordningen. Dansarna har sällan blivit förmögna, men sannolikt en och annan klubbägare och arrangör.

Det immateriella värdet har tangon gemensamt med till exempel smarta idéer. Även de kan till en början vara svåra att vidröra med handen men kan som bekant med tiden generera betydande värden.

PRV-bloggen högtidlighåller tangons årsdag med att lyssna till tangosångaren Carlos Gardel, när han sjunger Por una cabeza eftersom det är hans födelsedag idag samtidigt som vi funderar kring alla de varumärken som använder sig av ordet tango som kännetecken i sina namn.

En snabb sökning i varumärkesdatabasen ger vid handen att tango används för de mest skiftande varumärken över hela världen. Tango som ord finns i varumärken för till exempel pumpar, molntjänster, försäkringstjänster, reklamprodukter, sensorer, tobak, telekom, fordon, farkoster, öl, bryggeri, rehab och mousserat vin. Det handlar om internationella varumärken i många olika varumärkesklasser. Och nu kommer vi till själva poängen med den här artikeln. Tango är ett internationellt fenomen, dansas överallt och ett känt begrepp i hela världen, därför är det så välanvänt i varumärkessammanhang. Låt oss fråga en varumärkesspecialist om detta.

Kan man använda tango i sitt varumärke?
– Tango ensamt kan inte registreras som varumärke och användas som kännetecken för tangolektioner eller tangoshower eftersom ingen ska kunna kräva ensamrätt till ett vanligt ord som ska kunna användas fritt av alla när man pratar om dansen tango. Alltför enkla figurer, generiska beteckningar eller ord som beskriver den aktuella varan eller tjänsten anses inte uppfylla den grundläggande funktionen hos ett varumärke – att identifiera innehavarens varor och tjänster och särskilja dem från andras.

Men tango som varumärke för helt andra varor och tjänster än dans går bättre. Ovan nämnda pumpar och molntjänster har tango i sitt varumärkesnamn, men det är inte relaterat till dansen tango.

Ett annat klassiskt exempel på detta är ordet äpple som inte kan användas som kännetecken för just äpplen men däremot för datorer och telefoner.

Är det smart att använda internationella begrepp i varumärken?
– Om det är ett bra grepp eller ej beror på mottagarna. På internationella marknader kan det vara en fördel då ett internationellt begrepp är lätt att komma ihåg, uttala och föra vidare till andra. Nackdelen skulle kunna vara att mottagaren inte uppfattar varifrån varumärket kommer. I vissa sammanhang vill varumärken tydligt kopplas till sitt geografiska ursprung för att dra nytta av vad det signalerar. Så gör varumärket Fjällräven som är mycket populärt i Japan, kanske just för att det förknippas med vår internationellt välkända fjällvärld. ( I exemplet med tango är det rätt tydligt att de varumärken som använder ordet inte avser att bli förknippade dansens ursprung, Buenos Aires. Det är mer sannolikt att man vill leda tankarna till kontakt och samstämmighet som krävs i dansen. Och så ligger ordet tango bra i munnen på de flesta språk.)

När man använder generella, internationella begrepp i varumärken föreligger en större risk för att ett identiskt eller liknande märke redan finns, jämfört med påhittade eller mer ovanliga ord. Detta eftersom generella, internationella ord används av så många fler människor. Ett varumärke får inte registreras om det är förväxlingsbart med ett redan existerande märke, det vill säga om de så lika att de kan förväxlas och de avser varor av samma eller liknande slag.

Så blev det i ärendet med klädmärket twist & tango som fick avslag på ansökan om varumärkesskydd för ordkombinationen ”twist & tango” eftersom det bedömdes vara förväxlingsbart med flera äldre varumärken. Företaget har däremot kunnat registrera sin logotyp som ett figurativt EU-varumärke. De figurativa delarna av märket i sin kombination medförde att märket särskilde sig i tillräcklig grad från de äldre märkena och därmed inte bedömdes vara förväxlingsbart med dem.*

Att tänka på innan du ansöker om varumärke:

  1. Är ditt varumärke unikt?
  2. Sök i databaser och se om ditt önskade varumärke redan finns registrerat.
  3. Ta reda på om ditt varumärke uppfyller kraven för varumärke.

/ Njut av tangons årsdag, önskar Anna Engquist, strateg digitala medier, PRV

__________________________________________

* twist & tango:s logotyp finns registrerad som ett figurativt EU-varumärke (reg. Nr 008718207) i klasserna 3, 14, 18 och 25.

Lämna en kommentar

Under varumärke

Tänd ljuset i vintermörkret med ljusdesigner Lena Hildeman

Ljussättningen av våra stadsrum, fasader, broar och parker är något vi ofta tar för givet. Ljusbilden är i hög grad immateriell och svår att ta på, men den skapar stark stämning i miljön samtidigt som den bidrar till trygga och hållbara städer och samhällen, i enlighet med #deglobalamålen som FN slagit fast i sin agenda för hållbar utveckling.

Vanadis Vattentorn. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Vanadis Vattentorn. Ljusdesign av Lena Hildeman. Foto: Sten Jansin

En ljussättning kan åtnjuta skydd enligt upphovsrätten om den bedöms vara tillräckligt unik och särpräglad, som alla andra konstnärliga verk. Inte sällan har den en kraftfull verkan. Bakom en ljusdesign ligger ett konstnärligt arbete i ljus och färg, mängder av avväganden kring ljusförhållanden i den omgivande miljön och ett avancerat kunnande inom ljusteknik. Lena Hildeman är ljusdesigner med mer än tjugo års erfarenhet av ljussättning av offentliga miljöer. Här berättar hon om sitt spännande arbete.

Berätta om ditt jobb!
– Jag gestaltar i större skala när jag ljussätter en byggnad eller park i ett omgivande stadsrum. Många hänsyn till den omgivande miljön måste tas, till helheten och hur övergången blir till den närliggande ljusmiljön, eftersom upplevelsen av ljus är relativt för våra sinnen. Mer ljus eller annan karaktär sätter kanske anslutande områden i en oönskad kontrast. Om till exempel ett nytt område med mycket ljus angränsar ett område med mer normala ljusnivåer, så upplever vårt synsinne skillnaden och tolkar de lägre ljusnivåerna som för mörka. De lägre nivåerna upplevs dock i ett annat sammanhang som normala, och helt tillräckliga. Detta beror på att vårt synsinne upplever ljuset relativt, till skillnad från mätinstrument som förhåller sig till fasta mätvärden. En ljusdesigner behöver dessutom ha mycket djupa insikter i ljusteknik och hänga med i den pågående LED-utvecklingen. Möjligheterna att styra och kontrollera ljuset utvecklas hela tiden, till exempel med dimring och färgväxling. Digitala lösningar förbättrar drift och förvaltning av ljus i staden. Man behöver även ta hänsyn till att våra belysningssystem började byggas upp under första halvan av förra seklet. Teknikskiftena är inte alltid så lätta att implementera i det sammanhängande gatu- och stadsrummet. Ekonomiska faktorer spelar en avgörande roll när man ska gifta ihop modern teknik med anläggningar som skapades för länge sedan. Det handlar om att kunna påvisa en tydlig koppling mellan investering och nytta. Området är starkt teknikdrivet och bygger på innovationer, ofta på smarta patenterade lösningar.

Hur ljussätter man ett stadsrum?
– I arbetet med ljusdesign förhåller man sig till de ljusplaner som kommunen arbetat fram – det är en viktig del av vårt arbete att jobba fram och sammanställa sådana ljusprogram. Stockholm anses vara försiktigt ljussatt jämfört med många andra städer i Europa. Det är en medveten målsättning som bidrar till ett mer hållbart samhälle. En fördel med en dämpad helhet som grund är att det ger bra förutsättningar för att framhäva utvalda byggnader och broar. Som ljusdesigner strävar jag efter att undvika ljusföroreningar och ljusinflation som innebär att ett område blir överbelyst så att annat intill upplevs mörkare. Relationerna mellan områden och olika stadsrum är viktiga och upplevelsen av våra offentliga rum är en viktig del av vår kultur. Förväntningar och tankar kring vad en kvällsupplevelse i en stad är, förändras och utvecklas oavbrutet.

Franzénparken i Hammarby Sjöstad. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Franzénparken i Hammarby Sjöstad. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Hur tänker du kring julbelysning i våra städer?
– I vintermörkret ser och uppskattar vi ljussättningen särskilt mycket. Många städer marknadsför sig som julstäder med shopping, marknader och julskyltning för att locka till ökad handel och turism. Handlare arbetar ihop i affärsdrivande syfte och slår sig samman i grupper för att utveckla och investera i julbelysning. Göteborg har framgångsrikt arbetat med julbelysning som en viktig beståndsdel i marknadsföring av staden. Stockholm har julpromenader till de olika belysningarna och stadens lysande renar och älgar finns överallt på sociala medier i vintermörkret. Många städer är idag transparenta och lägger ut samlad information om anläggningarnas kostnader och förbrukning i energi, eftersom det är en viktig fråga för framtiden. Energiförbrukningen vägs mot fördelarna med ökad trygghet och säkerhet.

Vad präglar ditt personliga varumärke som ljusdesigner?

Ljusdesigner Lena Hildeman. Foto: Per Kristiansen

– Mitt unika kunnande och den samlade erfarenhet jag har skaffat mig genom åren är min största immateriella tillgång. Den har jag byggt upp i de olika projekt jag haft glädjen att arbeta med; ljusplanering för kommuner, större fastighetsägare, historiska miljöer och nyexploatering, ljusprogram för stad och stadsdelar, parker, torg, fasadbelysning och konstnärlig utsmyckning. Jag arbetar med allt från övergripande planer ner till utförandet av skruvar och bultar på montage, men också formgivning av belysning, stolpar och armar. I botten är jag industridesigner. Samarbeten, upphandlingar och tävlingar hör till min vardag och fördjupar mitt kunnande. De projekt jag medverkar i är ofta stora och långvariga där viktiga arbetsrelationer förstärks. Projekten genererar ny kunskap och erfarenhet parallellt med att ny ljusteknik utvecklas och integreras i processen. Ofta är stora projekt vägledande för nya projekt och skapar praxis inom området. Det yrkeskunnande jag får genererar nya uppdrag och bygger mitt personliga varumärke på lång sikt.

Vad gör du just nu?
– Nu arbetar jag med ett ljusprogram och projektering för Slakthusområdets exploatering åt Stockholms stad. På Riddarholmen pågår upprustning och förnyelse av alla exteriöra miljöer från programfas till byggskeden. Albano är en ny stadsdel och ett nytt campus i Stockholm som utvecklas av Akademiska Hus och Svenska Bostäder. På min agenda finns också olika askgravlundar åt Svenska kyrkan. Jag arbetar hos teknikkonsulten Bjerking, där ljussättning är ett av våra nischade områden.

Tack Lena, för samtalet!

VISSTE DU ATT
Eiffeltornets ljussättning om natten är skyddat enligt upphovsrätten och får inte fotograferas och användas fritt i kommersiellt syfte, eftersom det betraktas som ett offentligt konstverk.

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

 

Tänd ljuset!

Gör en genomlysning på prv.se och hitta dina dolda immateriella tillgångar med vårt smarta test.

 

FN:s globala mål: Ny serie på PRVbloggen

 

Lämna en kommentar

Under immaterialrätt

Nobelklänningarnas Thalia – kundrelationer som affärsstrategi

Foto: Haydar Adelson, Visual Mind AB

Foto: Haydar Adelson, Visual Mind AB

Thalia är företaget som under mer än 30 år skapat unika aftonklänningar och skräddarsydd couture till kungliga evenemang, högtidsmiddagar, bröllop, baler och inte minst Nobelfesten. Företaget har under alla år hållit fast vid sin grundläggande affärsstrategi – att vårda sina kundrelationer.

-Det viktigaste för mig är att få ihop personen med de kläder jag gör. Personligheten bär upp kläderna. Att få till helheten, i detta ligger min särskilda utmaning och profession som designer, berättar Göran Alfredsson, designer och innehavare av Thalia.

Kundrelationer och affärshemligheter – en immateriell tillgång
Kundkontakten och det personliga mötet är Thalias största immateriella tillgång och vårdas med omsorg. Thalia skulle exempelvis av hänsyn till kunden aldrig fotografera och offentligt visa en beställd klänning för en person eller ett unikt tillfälle. Det är hemligt. Kläderna visas upp av press och media på de festligheter där kläderna bärs. Det ska vara upp till kunden att berätta var de beställer och handlar sina kläder.

Know-how och särskilt kunnande
-Alla jag arbetar med är otroligt viktiga för helheten och slutresultatet. Leverantörer av tyger och skräddarmästare bidrar med sitt unika kunnande kring material och hantverk. Det handlar om mönsterkonstruktion, tillskärning och utförandet i alla sina detaljer. Jag vill arbeta med kunniga människor och i långvariga relationer där jag trivs.

-Jag låter till exempel även sy upp couture i Thailand för sådant jag själv designar och som inte är beställt av kund i förväg. För detta har jag anlitat samma kunniga sömmerskor i 30 år, berättar Göran.

Stilen är vår immateriella tillgång som inte går att kopiera
-Jag använder naturmaterial som siden, bomull, ylle och linne. De former jag tycker om är figursydda, tidlösa kläder. Många av mina modeller och aftonklänningar har samma, klassiska grundform som forna tiders festplagg. Det är de moderna detaljerna och utförandet som gör klänningarna relevanta och up-to-date idag.

-Vi tänker ofta på olika komponenter som jacka, blus, kort eller lång kjol för att få kläderna flexibla. De klänningar vi gör ska gå att bära hela livet, många gånger. Det viktiga är att få till helheten i tillskärning, passform, sömnad, foder och yttertyg med fokus på personen som ska bära plagget. Thalias stil präglas av tidlöshet, ett särskilt öga för människor och hantverkskunnande, förklarar Göran.

Klädbranschen i Europa är tyvärr hårt drabbad av piratkopiering.
-I Thalias fall är detta inte aktuellt, eftersom hantverkskunnandet är på så hög nivå att det inte går att kopiera. Det handlar om allt från val av tyger till detaljerna. Självklart förekommer det att andra designers låter sig inspireras och gör snarlika klänningar, men det är ofrånkomligt, menar Göran.

Göran Alfredsson. Foto: Haydar Adelson, Visual Mind AB

Göran Alfredsson. Foto: Haydar Adelson, Visual Mind AB

Varumärkesbyggande över tid – andra gör marknadsföringen
Thalias klänningar visas ofta upp i privata och offentliga sammanhang. Bara i år har man över 10 klänningar på nobelfesten, några även uppe på scen. Personerna och deras kläder bevakas av press och media. Klänningarna blir omskrivna av främst damtidningar och magasin, men förekommer även i dagspress och television. Marknadsföringen sker därför i huvudsak via journalister som rapporterar och fotograferar. Ibland nämns namnet Thalia. Även i marknadsföringen handlar det om relationer. Kunderna berättar för varandra och ger sina rekommendationer. När inflytelserika och kända personer bär kläderna får varumärket spridning på rätt sätt.

-Vår egen marknadsföring består av visningar och catwalks samt den skyltning vi gör i våra fönster varje vecka. Här visar vi på vår bredd; sportigare kläder, klänningar för middag och aftonklänningar. Ofta knyter vi an till ett aktuellt tema som till exempel pride-festivalen eller säsongens färger i skyltningen. Vår butik är sparsmakat inredd för att lyfta fram de enskilda plaggen. Bakom draperierna har vi mycket mer att visa på förfrågan, men den återhållna butiksinredningen ger kläderna rättvisa. Inramningen är viktig.

Nobelfesten närmar sig och en kund som kommer in i butiken behöver prioriteras. Tack för samtalet, Göran!

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Här kan du läsa mer om hur andra företagare gör för att ta hand om sina immateriella tillgångar:
Företagare berättar

Kommentarer inaktiverade för Nobelklänningarnas Thalia – kundrelationer som affärsstrategi

Under immaterialrätt

The Swedish Fika

Fika med en vanlig kanelbulle duger rätt bra. Men nu är vi ett innovativt land med flest innovationer per capita, topp tre i världen enligt Global Innovation Index 2018, vilket förpliktigar. Vad är då mer naturligt än att innovera på den traditionsenliga kanelbullen?

De flesta innovationer bygger vidare på andra smarta idéer och företeelser. Det vet alla som till exempel följer teknikutvecklingen med hjälp av patentinformation. I samma nationens innovativa anda utlyser Hembakningsrådet en tävling i kanelbulledesign. Årets tema är: Naturens egen kanelbulle. Vinnaren koras på Kanelbullens dag. PRV-bloggen ser fram emot alla spännande designförslag!

Fotograf: Carin Pålsson

Hembakningsrådet. Fotograf: Carin Pålsson

Kan jag designregistrera min unika kanelbulledesign?
En designregistrering skyddar din bulles utseende (inte deginnehållet) och hindrar andra från att använda samma design. Det ger dig viktiga konkurrensfördelar. Du har stort eget ansvar att ta reda på om din bulle skiljer sig från tidigare känd eller registrerad design och att den inte är för enkel. Det är viktigt för att du inte ska göra intrång i någon annans rättighet om du ska börja tillverka och sälja dina unika kanelbullar.

Varför registrera min design?

  • En designregistrering kan ge dig en viktig fördel eftersom du har ensamrätten till att utnyttja designen. En ensamrätt är en av de starkaste fördelar du kan ha på en konkurrensutsatt marknad.
  • Med en designregistrering skapar du större respekt och avstånd till konkurrenterna och får därmed större marknadsandel. Du höjer företagets värde och gör det mer synligt för investerare.
  • Din dokumenterade rätt till designen ger dig en bra utgångspunkt för att förhandla om finansiering av utvecklingskostnader och ingå försäljnings- och licensavtal med andra.

När du vill registrera design ska du alltid ha med bilder som visar utseendet på din produkt eftersom skyddet utgår från bilderna, inte från eventuell förklarande text.
Läs mer om designskydd här.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier.

Kommentarer inaktiverade för The Swedish Fika

Under design

Kanelbullen far ut i världen

Fabrique är bageriet som tagit kanelbullen ut i världen. I Stockholm finns 17 butiker, i London 4 och nu öppnar man upp en butik på Manhattan i New York.

fabrique

Om man tittar på figurmärket ovan så kan man se att det innehåller det som särpräglar Fabrique som varumärke; kvalitet och hantverk i en klinisk industriell bagerimiljö. Paradoxen fabrik och hantverk skapar ett spänningsfält som dröjer sig kvar i minnet.

– Våra butiker är inredda så att man kan se hur vi bakar och det bidrar till att skapa trygghet och garanti för kunden, berättar Charlotta Zetterström, grundare och marknadschef på Fabrique. Det händer att andra kopierar vårt upplägg med produktnamn och butikernas utseende. Men det är svårt att kopiera vårt kunnande kring råvaror och smaker, eftersom det bygger på egna recept och relationerna med våra leverantörer av smör och mjöl. Vi använder rena råvaror, bakar för hand, med naturlig jästid, inga e-ämnen och får märka våra produkter med ”Äkta vara”.

Företaget startade sin verksamhet 2008 och har sedan jäst organiskt med fler och fler butiker allt efter efterfrågan. Det är en personalintensiv verksamhet med många anställda. När företaget startade sin första butik i Stockholm visste man inte att man inom några år skulle expandera utomlands. Det var därför naturligt att först registrera ett varumärke i Sverige för att sedan gå vidare och ansöka om ett EU-varumärke när verksamheten etablerades i London.

– Londonborna älskar våra Cinnamon buns och äter dem gärna till frukost, berättar Charlotta.

Fabrique Artisan Bakery finns registrerat som ett EU-varumärke i 3 klasser: 30, 35 och 43 som omfattar bageriprodukter, återförsäljning och utskänkning. Se Svensk Varumärkesdatabas.

Charlottas bästa tips till företagare

  1. Var ärlig med ditt erbjudande
  2. Jobba hårt med kvalitet
  3. Kommunicera konsekvent

bullplat

PRV-bloggen tipsar
Handel med andra länder.
Här kan du läsa mer om vad du ska tänka på när du går ut på en internationell marknad.

Kan man äga ett recept?
Här kan du läsa om immaterialrätt och recept. Vad gäller kring specifikt kunnande, verkshöjd och upphovsrätt till ett bakverk?

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV.

2 kommentarer

Under varumärke

Immaterialrätt för spelindustrin

Bild: Louise Meijer

Bild: Louise Meijer. Above the mist.

Idag är det internationella TV-spelsdagen. Ja, den heter faktiskt så. Idag spelas det på tv-konsoler, datorn, online och framförallt i mobilen. Spelandet ökar i alla åldrar.

Spelutveckling som industri i Sverige är en internationell framgångssaga. Den genomsnittliga årliga tillväxten sägs vara 39%, sedan 10 år tillbaka. De större spelföretagen växer och många nya mindre spelföretag startar upp. Vi har välrenommerade spelutbildningar på flera håll i landet som bildar hubbar för spelutveckling. Våra spel utvecklade i Sverige har en internationell marknad, utan motstycke.

Anledningen till denna framgång sägs vara en kombination av företeelser: hem-PC-reformen, teknikutvecklingen, bredbandsutbyggnaden, engelskan som ett grundläggande skolämne redan i lägre åldrar, digitaliseringen i samhället, rollspel som hobby, kommunala kulturskolan och ett fokus på teknik för mobiltelefoni, något som i sin helhet är unikt för Sverige. Sannolikt finns det fler intressanta aspekter att räkna upp i raden av bidragande orsaker.

Spelutveckling genererar immateriella tillgångar
Spel är fullproppade med immateriella tillgångar som upphovsrätt, varumärke, design, patent, domännamn, avtal, know-how, kreativitet och företagshemligheter. Eftersom det är en i hög grad internationell produktion med kompetenser från hela världen som samarbetar och en global marknad med många aktörer att samverka med, är det extra viktigt med genomtänkta strategier för immaterialrätt. På prv.se har vi därför tagit fram ett paket för spelutvecklare som ingående berättar om immaterialrättsfrågor att tänka på när man utvecklar spel, frågor att ha med sig tidigt i processen.

Immaterialrätt för spelutvecklare – länkar i urval:
Immaterialrätt för spelutvecklare
Sekretessavtal
Registrera varumärke
Upphovsrätt
Patent för dataspel
Förläggarnas roll 
Intervjuer med erfarna spelutvecklare

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

3 kommentarer

Under immaterialrätt

Innovation by Collaboration med Johanna Edborg

Johanna Edborg, SNITTS

Johanna Edborg, SNITTS

För nionde året i rad arrangerar SNITTS konferensen Innovation by Collaboration. Där samlas representanter från hela det nationella innovationsstödssystemet, drygt 150 personer, samt internationella och nationella experter. I år lyfts olika aspekter av frågan hur vi breddar nyttiggörandet – både genom omvärldsbevakning och mer djupgående diskussioner. PRV ställer frågor till Johanna Edborg, kansliansvarig på SNITTS, inför årets konferens.

Konferenstemat är hur vi breddar nyttiggörandet. Vad menas?
– Konferensen pågår i två dagar och under första dagen ligger fokus på omvärldsbevakning ur ett internationellt perspektiv. Vi vill inspirera, informera och engagera genom att visa på framgångsrika exempel från omvärlden. Under andra dagen har vi ett nationellt fokus och går på djupet i hur vi ska arbeta för att nyttiggöra innovation på bästa sätt. Innovation by Collaboration är ett bra tillfälle att nätverka och diskutera de senaste frågorna inom innovationsstöd.
Konferensens webbsida

Hur kommer immaterialrätt in i nyttiggörandet?
– Att förstå immaterialrätt är centralt för att skapa fruktbar samverkan. Immaterialrättsliga aspekter är särskilt viktiga vid kommersialisering av forskning, innovation och andra samarbeten.

Vilken roll har SNITTS i innovationsstödsystemet?
– Vår roll är att främja en professionsutveckling för de som arbetar inom innovation samt att främja en neutral samverkan. Vidare arbetar vi för att öka kunskapen om våra frågor, där immaterialrätt ingår som en central del. Sammanfattningsvis arbetar vi med att synliggöra, utveckla kompetens och möjliggöra erfarenhetsutbyte inom innovationsstödsystemet.

Vad är SNITTS?
– SNITTS är Sveriges medlemsorganisation för individer och organisationer som arbetar inom det nationella innovationsstödet med kunskapsutbyte, samverkan och nyttiggörande av kunskap, forskning och utveckling.

Tack, vi ser fram emot en fördjupande dag!
PRV:s immaterialrättsexperter finns på plats under konferensen.

/Charlotte Galant, PRV

Kommentarer inaktiverade för Innovation by Collaboration med Johanna Edborg

Under innovation

Ett varumärke ska ha särskiljningsförmåga…

_MG_6754Foto: Kenneth Hellman

Vad menas med särskiljningsförmåga?
Det namn du vill ha som ditt varumärke ska uppfattas som ett kännetecken för din vara eller tjänst för att kunna registreras. Det får inte vara ett generellt beskrivande uttryck som till exempel bryggmalet eller mörkrostat. Det ska ha särskiljningsförmåga utöver några andra krav.

Varför får varumärket inte vara beskrivande?
Alla som till exempel tillverkar kaffe måste ha rätt att använda sådana generella ord för att beskriva sitt kaffe i sin marknadsföring. Därför går det inte att registrera ett varumärke som är beskrivande.

Varumärket ska dessutom vara unikt och inte gå att förväxlas med ett annat varumärke för liknande varor och tjänster. Gör en sökning i Svensk Varumärkesdatabas för att söka liknande varumärken. Och se det som en första egen orientering, det kan finnas fler varumärken som du inte hittar.
Svensk Varumärkesdatabas

Vad har varumärke och kaffe gemensamt?
Det finns som bekant flera varumärken för kaffe som arbetar medvetet med sitt varumärke, t ex Löfbergs Lila som har registrerat sin lila färg hos PRV. Här intervjuar vi Johan & Nyström om hur de tänker kring sitt varumärkesarbete.
Intervju med Johan & Nyström

Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Ett varumärke ska ha särskiljningsförmåga…

Under varumärke

Samma motiv, två verk och två upphovspersoner

Kocken. Målningar av Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén, 1924

Kocken. Målningar av Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén, 1924

Samma motiv, målat simultant vid samma tillfälle av olika konstnärer, sida vid sida inför modellen, kanske har de till och med klämt färgen ur samma färgtuber. Konstnärerna är Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén. Målningarna ska enligt uppgift avbilda en kock de lärde känna på deras favoritkrog i Paris, Le Dôme i Montparnasse.*

Konstnärligt skapande skyddas av upphovsrätten. Skyddet går inte att ansöka om utan uppstår automatiskt när verket kommer till – i detta fall målades de båda konstverken år 1924.

Unika och självständiga?
För att räknas som ett konstnärligt verk och skyddas av upphovsrätten ska verket vara unikt, självständigt och personligt präglat. Bägge dessa målningar är unika, självständiga och i hög grad personligt präglade, kan man tycka. På olika sätt, med olika konstnärliga uttryck som teckning, ljusdagrar och skuggor, färg, penselföring och komposition, har konstnärerna var för sig skapat sitt eget konstnärliga verk. Isaac är upphovsperson till sin målning och Sigrid till sin. Dessa upphovsrätter uppstod i den stund de målade sina verk.

Kan man ifrågasätta det unika i målningarna?
I tvister om upphovsrätt är det upp till en domstol att bedöma huruvida ett verk är tillräckligt unikt, självständigt och personligt för att skyddas av upphovsrätten.

Hur länge gäller upphovsrätten?
Upphovsrätten gäller så länge upphovspersonen lever och i ytterligare 70 år därefter. Isaac gick bort 1946 och Sigrid 1948.

Vad innebär upphovsrätten?
Upphovspersonen till ett verk har en ensamrätt att bestämma vem som får framställa exemplar av verket och hur eller om verket ska göras tillgängligt för allmänheten genom att till exempel publiceras på nätet eller spridas på annat sätt. Upphovspersonen har även en ideell rätt som innebär att han eller hon ska namnges när verket används och att verket inte får användas i kränkande sammanhang eller att någon bearbetar eller manipulerar verket på ett kränkande sätt.

Länk till att läsa mer om upphovsrätt.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

 

*Anders Wahlgren, Sigrid och Isaac, Prisma 2007, sid 203

Målningarna är fotograferade på Waldemarsudde, under en tidsbegränsad utställning sommaren 2018. Foto: Anna Engquist

Kommentarer inaktiverade för Samma motiv, två verk och två upphovspersoner

Under upphovsrätt