Författararkiv: Anna Engquist

Om Anna Engquist

Strateg för digitala medier på PRV. Bakgrund inom pedagogik och digitala lärresurser. Har jobbat på PRV sedan 2008.

Tänd ljuset i vintermörkret med ljusdesigner Lena Hildeman

Ljussättningen av våra stadsrum, fasader, broar och parker är något vi ofta tar för givet. Ljusbilden är i hög grad immateriell och svår att ta på, men den skapar stark stämning i miljön samtidigt som den bidrar till trygga och hållbara städer och samhällen, i enlighet med #deglobalamålen som FN slagit fast i sin agenda för hållbar utveckling.

Vanadis Vattentorn. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Vanadis Vattentorn. Ljusdesign av Lena Hildeman. Foto: Sten Jansin

En ljussättning kan åtnjuta skydd enligt upphovsrätten om den bedöms vara tillräckligt unik och särpräglad, som alla andra konstnärliga verk. Inte sällan har den en kraftfull verkan. Bakom en ljusdesign ligger ett konstnärligt arbete i ljus och färg, mängder av avväganden kring ljusförhållanden i den omgivande miljön och ett avancerat kunnande inom ljusteknik. Lena Hildeman är ljusdesigner med mer än tjugo års erfarenhet av ljussättning av offentliga miljöer. Här berättar hon om sitt spännande arbete.

Berätta om ditt jobb!
– Jag gestaltar i större skala när jag ljussätter en byggnad eller park i ett omgivande stadsrum. Många hänsyn till den omgivande miljön måste tas, till helheten och hur övergången blir till den närliggande ljusmiljön, eftersom upplevelsen av ljus är relativt för våra sinnen. Mer ljus eller annan karaktär sätter kanske anslutande områden i en oönskad kontrast. Om till exempel ett nytt område med mycket ljus angränsar ett område med mer normala ljusnivåer, så upplever vårt synsinne skillnaden och tolkar de lägre ljusnivåerna som för mörka. De lägre nivåerna upplevs dock i ett annat sammanhang som normala, och helt tillräckliga. Detta beror på att vårt synsinne upplever ljuset relativt, till skillnad från mätinstrument som förhåller sig till fasta mätvärden. En ljusdesigner behöver dessutom ha mycket djupa insikter i ljusteknik och hänga med i den pågående LED-utvecklingen. Möjligheterna att styra och kontrollera ljuset utvecklas hela tiden, till exempel med dimring och färgväxling. Digitala lösningar förbättrar drift och förvaltning av ljus i staden. Man behöver även ta hänsyn till att våra belysningssystem började byggas upp under första halvan av förra seklet. Teknikskiftena är inte alltid så lätta att implementera i det sammanhängande gatu- och stadsrummet. Ekonomiska faktorer spelar en avgörande roll när man ska gifta ihop modern teknik med anläggningar som skapades för länge sedan. Det handlar om att kunna påvisa en tydlig koppling mellan investering och nytta. Området är starkt teknikdrivet och bygger på innovationer, ofta på smarta patenterade lösningar.

Hur ljussätter man ett stadsrum?
– I arbetet med ljusdesign förhåller man sig till de ljusplaner som kommunen arbetat fram – det är en viktig del av vårt arbete att jobba fram och sammanställa sådana ljusprogram. Stockholm anses vara försiktigt ljussatt jämfört med många andra städer i Europa. Det är en medveten målsättning som bidrar till ett mer hållbart samhälle. En fördel med en dämpad helhet som grund är att det ger bra förutsättningar för att framhäva utvalda byggnader och broar. Som ljusdesigner strävar jag efter att undvika ljusföroreningar och ljusinflation som innebär att ett område blir överbelyst så att annat intill upplevs mörkare. Relationerna mellan områden och olika stadsrum är viktiga och upplevelsen av våra offentliga rum är en viktig del av vår kultur. Förväntningar och tankar kring vad en kvällsupplevelse i en stad är, förändras och utvecklas oavbrutet.

Franzénparken i Hammarby Sjöstad. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Franzénparken i Hammarby Sjöstad. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Hur tänker du kring julbelysning i våra städer?
– I vintermörkret ser och uppskattar vi ljussättningen särskilt mycket. Många städer marknadsför sig som julstäder med shopping, marknader och julskyltning för att locka till ökad handel och turism. Handlare arbetar ihop i affärsdrivande syfte och slår sig samman i grupper för att utveckla och investera i julbelysning. Göteborg har framgångsrikt arbetat med julbelysning som en viktig beståndsdel i marknadsföring av staden. Stockholm har julpromenader till de olika belysningarna och stadens lysande renar och älgar finns överallt på sociala medier i vintermörkret. Många städer är idag transparenta och lägger ut samlad information om anläggningarnas kostnader och förbrukning i energi, eftersom det är en viktig fråga för framtiden. Energiförbrukningen vägs mot fördelarna med ökad trygghet och säkerhet.

Vad präglar ditt personliga varumärke som ljusdesigner?

Ljusdesigner Lena Hildeman. Foto: Per Kristiansen

– Mitt unika kunnande och den samlade erfarenhet jag har skaffat mig genom åren är min största immateriella tillgång. Den har jag byggt upp i de olika projekt jag haft glädjen att arbeta med; ljusplanering för kommuner, större fastighetsägare, historiska miljöer och nyexploatering, ljusprogram för stad och stadsdelar, parker, torg, fasadbelysning och konstnärlig utsmyckning. Jag arbetar med allt från övergripande planer ner till utförandet av skruvar och bultar på montage, men också formgivning av belysning, stolpar och armar. I botten är jag industridesigner. Samarbeten, upphandlingar och tävlingar hör till min vardag och fördjupar mitt kunnande. De projekt jag medverkar i är ofta stora och långvariga där viktiga arbetsrelationer förstärks. Projekten genererar ny kunskap och erfarenhet parallellt med att ny ljusteknik utvecklas och integreras i processen. Ofta är stora projekt vägledande för nya projekt och skapar praxis inom området. Det yrkeskunnande jag får genererar nya uppdrag och bygger mitt personliga varumärke på lång sikt.

Vad gör du just nu?
– Nu arbetar jag med ett ljusprogram och projektering för Slakthusområdets exploatering åt Stockholms stad. På Riddarholmen pågår upprustning och förnyelse av alla exteriöra miljöer från programfas till byggskeden. Albano är en ny stadsdel och ett nytt campus i Stockholm som utvecklas av Akademiska Hus och Svenska Bostäder. På min agenda finns också olika askgravlundar åt Svenska kyrkan. Jag arbetar hos teknikkonsulten Bjerking, där ljussättning är ett av våra nischade områden.

Tack Lena, för samtalet!

VISSTE DU ATT
Eiffeltornets ljussättning om natten är skyddat enligt upphovsrätten och får inte fotograferas och användas fritt i kommersiellt syfte, eftersom det betraktas som ett offentligt konstverk.

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

 

Tänd ljuset!

Gör en genomlysning på prv.se och hitta dina dolda immateriella tillgångar med vårt smarta test.

 

FN:s globala mål: Ny serie på PRVbloggen

 

Kommentarer inaktiverade för Tänd ljuset i vintermörkret med ljusdesigner Lena Hildeman

Under immaterialrätt

Nobelklänningarnas Thalia – kundrelationer som affärsstrategi

Foto: Haydar Adelson, Visual Mind AB

Foto: Haydar Adelson, Visual Mind AB

Thalia är företaget som under mer än 30 år skapat unika aftonklänningar och skräddarsydd couture till kungliga evenemang, högtidsmiddagar, bröllop, baler och inte minst Nobelfesten. Företaget har under alla år hållit fast vid sin grundläggande affärsstrategi – att vårda sina kundrelationer.

-Det viktigaste för mig är att få ihop personen med de kläder jag gör. Personligheten bär upp kläderna. Att få till helheten, i detta ligger min särskilda utmaning och profession som designer, berättar Göran Alfredsson, designer och innehavare av Thalia.

Kundrelationer och affärshemligheter – en immateriell tillgång
Kundkontakten och det personliga mötet är Thalias största immateriella tillgång och vårdas med omsorg. Thalia skulle exempelvis av hänsyn till kunden aldrig fotografera och offentligt visa en beställd klänning för en person eller ett unikt tillfälle. Det är hemligt. Kläderna visas upp av press och media på de festligheter där kläderna bärs. Det ska vara upp till kunden att berätta var de beställer och handlar sina kläder.

Know-how och särskilt kunnande
-Alla jag arbetar med är otroligt viktiga för helheten och slutresultatet. Leverantörer av tyger och skräddarmästare bidrar med sitt unika kunnande kring material och hantverk. Det handlar om mönsterkonstruktion, tillskärning och utförandet i alla sina detaljer. Jag vill arbeta med kunniga människor och i långvariga relationer där jag trivs.

-Jag låter till exempel även sy upp couture i Thailand för sådant jag själv designar och som inte är beställt av kund i förväg. För detta har jag anlitat samma kunniga sömmerskor i 30 år, berättar Göran.

Stilen är vår immateriella tillgång som inte går att kopiera
-Jag använder naturmaterial som siden, bomull, ylle och linne. De former jag tycker om är figursydda, tidlösa kläder. Många av mina modeller och aftonklänningar har samma, klassiska grundform som forna tiders festplagg. Det är de moderna detaljerna och utförandet som gör klänningarna relevanta och up-to-date idag.

-Vi tänker ofta på olika komponenter som jacka, blus, kort eller lång kjol för att få kläderna flexibla. De klänningar vi gör ska gå att bära hela livet, många gånger. Det viktiga är att få till helheten i tillskärning, passform, sömnad, foder och yttertyg med fokus på personen som ska bära plagget. Thalias stil präglas av tidlöshet, ett särskilt öga för människor och hantverkskunnande, förklarar Göran.

Klädbranschen i Europa är tyvärr hårt drabbad av piratkopiering.
-I Thalias fall är detta inte aktuellt, eftersom hantverkskunnandet är på så hög nivå att det inte går att kopiera. Det handlar om allt från val av tyger till detaljerna. Självklart förekommer det att andra designers låter sig inspireras och gör snarlika klänningar, men det är ofrånkomligt, menar Göran.

Göran Alfredsson. Foto: Haydar Adelson, Visual Mind AB

Göran Alfredsson. Foto: Haydar Adelson, Visual Mind AB

Varumärkesbyggande över tid – andra gör marknadsföringen
Thalias klänningar visas ofta upp i privata och offentliga sammanhang. Bara i år har man över 10 klänningar på nobelfesten, några även uppe på scen. Personerna och deras kläder bevakas av press och media. Klänningarna blir omskrivna av främst damtidningar och magasin, men förekommer även i dagspress och television. Marknadsföringen sker därför i huvudsak via journalister som rapporterar och fotograferar. Ibland nämns namnet Thalia. Även i marknadsföringen handlar det om relationer. Kunderna berättar för varandra och ger sina rekommendationer. När inflytelserika och kända personer bär kläderna får varumärket spridning på rätt sätt.

-Vår egen marknadsföring består av visningar och catwalks samt den skyltning vi gör i våra fönster varje vecka. Här visar vi på vår bredd; sportigare kläder, klänningar för middag och aftonklänningar. Ofta knyter vi an till ett aktuellt tema som till exempel pride-festivalen eller säsongens färger i skyltningen. Vår butik är sparsmakat inredd för att lyfta fram de enskilda plaggen. Bakom draperierna har vi mycket mer att visa på förfrågan, men den återhållna butiksinredningen ger kläderna rättvisa. Inramningen är viktig.

Nobelfesten närmar sig och en kund som kommer in i butiken behöver prioriteras. Tack för samtalet, Göran!

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Här kan du läsa mer om hur andra företagare gör för att ta hand om sina immateriella tillgångar:
Företagare berättar

Kommentarer inaktiverade för Nobelklänningarnas Thalia – kundrelationer som affärsstrategi

Under immaterialrätt

The Swedish Fika

Fika med en vanlig kanelbulle duger rätt bra. Men nu är vi ett innovativt land med flest innovationer per capita, topp tre i världen enligt Global Innovation Index 2018, vilket förpliktigar. Vad är då mer naturligt än att innovera på den traditionsenliga kanelbullen?

De flesta innovationer bygger vidare på andra smarta idéer och företeelser. Det vet alla som till exempel följer teknikutvecklingen med hjälp av patentinformation. I samma nationens innovativa anda utlyser Hembakningsrådet en tävling i kanelbulledesign. Årets tema är: Naturens egen kanelbulle. Vinnaren koras på Kanelbullens dag. PRV-bloggen ser fram emot alla spännande designförslag!

Fotograf: Carin Pålsson

Hembakningsrådet. Fotograf: Carin Pålsson

Kan jag designregistrera min unika kanelbulledesign?
En designregistrering skyddar din bulles utseende (inte deginnehållet) och hindrar andra från att använda samma design. Det ger dig viktiga konkurrensfördelar. Du har stort eget ansvar att ta reda på om din bulle skiljer sig från tidigare känd eller registrerad design och att den inte är för enkel. Det är viktigt för att du inte ska göra intrång i någon annans rättighet om du ska börja tillverka och sälja dina unika kanelbullar.

Varför registrera min design?

  • En designregistrering kan ge dig en viktig fördel eftersom du har ensamrätten till att utnyttja designen. En ensamrätt är en av de starkaste fördelar du kan ha på en konkurrensutsatt marknad.
  • Med en designregistrering skapar du större respekt och avstånd till konkurrenterna och får därmed större marknadsandel. Du höjer företagets värde och gör det mer synligt för investerare.
  • Din dokumenterade rätt till designen ger dig en bra utgångspunkt för att förhandla om finansiering av utvecklingskostnader och ingå försäljnings- och licensavtal med andra.

När du vill registrera design ska du alltid ha med bilder som visar utseendet på din produkt eftersom skyddet utgår från bilderna, inte från eventuell förklarande text.
Läs mer om designskydd här.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier.

Kommentarer inaktiverade för The Swedish Fika

Under design

Kanelbullen far ut i världen

Fabrique är bageriet som tagit kanelbullen ut i världen. I Stockholm finns 17 butiker, i London 4 och nu öppnar man upp en butik på Manhattan i New York.

fabrique

Om man tittar på figurmärket ovan så kan man se att det innehåller det som särpräglar Fabrique som varumärke; kvalitet och hantverk i en klinisk industriell bagerimiljö. Paradoxen fabrik och hantverk skapar ett spänningsfält som dröjer sig kvar i minnet.

– Våra butiker är inredda så att man kan se hur vi bakar och det bidrar till att skapa trygghet och garanti för kunden, berättar Charlotta Zetterström, grundare och marknadschef på Fabrique. Det händer att andra kopierar vårt upplägg med produktnamn och butikernas utseende. Men det är svårt att kopiera vårt kunnande kring råvaror och smaker, eftersom det bygger på egna recept och relationerna med våra leverantörer av smör och mjöl. Vi använder rena råvaror, bakar för hand, med naturlig jästid, inga e-ämnen och får märka våra produkter med ”Äkta vara”.

Företaget startade sin verksamhet 2008 och har sedan jäst organiskt med fler och fler butiker allt efter efterfrågan. Det är en personalintensiv verksamhet med många anställda. När företaget startade sin första butik i Stockholm visste man inte att man inom några år skulle expandera utomlands. Det var därför naturligt att först registrera ett varumärke i Sverige för att sedan gå vidare och ansöka om ett EU-varumärke när verksamheten etablerades i London.

– Londonborna älskar våra Cinnamon buns och äter dem gärna till frukost, berättar Charlotta.

Fabrique Artisan Bakery finns registrerat som ett EU-varumärke i 3 klasser: 30, 35 och 43 som omfattar bageriprodukter, återförsäljning och utskänkning. Se Svensk Varumärkesdatabas.

Charlottas bästa tips till företagare

  1. Var ärlig med ditt erbjudande
  2. Jobba hårt med kvalitet
  3. Kommunicera konsekvent

bullplat

PRV-bloggen tipsar
Handel med andra länder.
Här kan du läsa mer om vad du ska tänka på när du går ut på en internationell marknad.

Kan man äga ett recept?
Här kan du läsa om immaterialrätt och recept. Vad gäller kring specifikt kunnande, verkshöjd och upphovsrätt till ett bakverk?

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV.

2 kommentarer

Under varumärke

Immaterialrätt för spelindustrin

Bild: Louise Meijer

Bild: Louise Meijer. Above the mist.

Idag är det internationella TV-spelsdagen. Ja, den heter faktiskt så. Idag spelas det på tv-konsoler, datorn, online och framförallt i mobilen. Spelandet ökar i alla åldrar.

Spelutveckling som industri i Sverige är en internationell framgångssaga. Den genomsnittliga årliga tillväxten sägs vara 39%, sedan 10 år tillbaka. De större spelföretagen växer och många nya mindre spelföretag startar upp. Vi har välrenommerade spelutbildningar på flera håll i landet som bildar hubbar för spelutveckling. Våra spel utvecklade i Sverige har en internationell marknad, utan motstycke.

Anledningen till denna framgång sägs vara en kombination av företeelser: hem-PC-reformen, teknikutvecklingen, bredbandsutbyggnaden, engelskan som ett grundläggande skolämne redan i lägre åldrar, digitaliseringen i samhället, rollspel som hobby, kommunala kulturskolan och ett fokus på teknik för mobiltelefoni, något som i sin helhet är unikt för Sverige. Sannolikt finns det fler intressanta aspekter att räkna upp i raden av bidragande orsaker.

Spelutveckling genererar immateriella tillgångar
Spel är fullproppade med immateriella tillgångar som upphovsrätt, varumärke, design, patent, domännamn, avtal, know-how, kreativitet och företagshemligheter. Eftersom det är en i hög grad internationell produktion med kompetenser från hela världen som samarbetar och en global marknad med många aktörer att samverka med, är det extra viktigt med genomtänkta strategier för immaterialrätt. På prv.se har vi därför tagit fram ett paket för spelutvecklare som ingående berättar om immaterialrättsfrågor att tänka på när man utvecklar spel, frågor att ha med sig tidigt i processen.

Immaterialrätt för spelutvecklare – länkar i urval:
Immaterialrätt för spelutvecklare
Sekretessavtal
Registrera varumärke
Upphovsrätt
Patent för dataspel
Förläggarnas roll 
Intervjuer med erfarna spelutvecklare

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

3 kommentarer

Under immaterialrätt

Innovation by Collaboration med Johanna Edborg

Johanna Edborg, SNITTS

Johanna Edborg, SNITTS

För nionde året i rad arrangerar SNITTS konferensen Innovation by Collaboration. Där samlas representanter från hela det nationella innovationsstödssystemet, drygt 150 personer, samt internationella och nationella experter. I år lyfts olika aspekter av frågan hur vi breddar nyttiggörandet – både genom omvärldsbevakning och mer djupgående diskussioner. PRV ställer frågor till Johanna Edborg, kansliansvarig på SNITTS, inför årets konferens.

Konferenstemat är hur vi breddar nyttiggörandet. Vad menas?
– Konferensen pågår i två dagar och under första dagen ligger fokus på omvärldsbevakning ur ett internationellt perspektiv. Vi vill inspirera, informera och engagera genom att visa på framgångsrika exempel från omvärlden. Under andra dagen har vi ett nationellt fokus och går på djupet i hur vi ska arbeta för att nyttiggöra innovation på bästa sätt. Innovation by Collaboration är ett bra tillfälle att nätverka och diskutera de senaste frågorna inom innovationsstöd.
Konferensens webbsida

Hur kommer immaterialrätt in i nyttiggörandet?
– Att förstå immaterialrätt är centralt för att skapa fruktbar samverkan. Immaterialrättsliga aspekter är särskilt viktiga vid kommersialisering av forskning, innovation och andra samarbeten.

Vilken roll har SNITTS i innovationsstödsystemet?
– Vår roll är att främja en professionsutveckling för de som arbetar inom innovation samt att främja en neutral samverkan. Vidare arbetar vi för att öka kunskapen om våra frågor, där immaterialrätt ingår som en central del. Sammanfattningsvis arbetar vi med att synliggöra, utveckla kompetens och möjliggöra erfarenhetsutbyte inom innovationsstödsystemet.

Vad är SNITTS?
– SNITTS är Sveriges medlemsorganisation för individer och organisationer som arbetar inom det nationella innovationsstödet med kunskapsutbyte, samverkan och nyttiggörande av kunskap, forskning och utveckling.

Tack, vi ser fram emot en fördjupande dag!
PRV:s immaterialrättsexperter finns på plats under konferensen.

/Charlotte Galant, PRV

Kommentarer inaktiverade för Innovation by Collaboration med Johanna Edborg

Under innovation

Ett varumärke ska ha särskiljningsförmåga…

_MG_6754Foto: Kenneth Hellman

Vad menas med särskiljningsförmåga?
Det namn du vill ha som ditt varumärke ska uppfattas som ett kännetecken för din vara eller tjänst för att kunna registreras. Det får inte vara ett generellt beskrivande uttryck som till exempel bryggmalet eller mörkrostat. Det ska ha särskiljningsförmåga utöver några andra krav.

Varför får varumärket inte vara beskrivande?
Alla som till exempel tillverkar kaffe måste ha rätt att använda sådana generella ord för att beskriva sitt kaffe i sin marknadsföring. Därför går det inte att registrera ett varumärke som är beskrivande.

Varumärket ska dessutom vara unikt och inte gå att förväxlas med ett annat varumärke för liknande varor och tjänster. Gör en sökning i Svensk Varumärkesdatabas för att söka liknande varumärken. Och se det som en första egen orientering, det kan finnas fler varumärken som du inte hittar.
Svensk Varumärkesdatabas

Vad har varumärke och kaffe gemensamt?
Det finns som bekant flera varumärken för kaffe som arbetar medvetet med sitt varumärke, t ex Löfbergs Lila som har registrerat sin lila färg hos PRV. Här intervjuar vi Johan & Nyström om hur de tänker kring sitt varumärkesarbete.
Intervju med Johan & Nyström

Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Ett varumärke ska ha särskiljningsförmåga…

Under varumärke

Samma motiv, två verk och två upphovspersoner

Kocken. Målningar av Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén, 1924

Kocken. Målningar av Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén, 1924

Samma motiv, målat simultant vid samma tillfälle av olika konstnärer, sida vid sida inför modellen, kanske har de till och med klämt färgen ur samma färgtuber. Konstnärerna är Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén. Målningarna ska enligt uppgift avbilda en kock de lärde känna på deras favoritkrog i Paris, Le Dôme i Montparnasse.*

Konstnärligt skapande skyddas av upphovsrätten. Skyddet går inte att ansöka om utan uppstår automatiskt när verket kommer till – i detta fall målades de båda konstverken år 1924.

Unika och självständiga?
För att räknas som ett konstnärligt verk och skyddas av upphovsrätten ska verket vara unikt, självständigt och personligt präglat. Bägge dessa målningar är unika, självständiga och i hög grad personligt präglade, kan man tycka. På olika sätt, med olika konstnärliga uttryck som teckning, ljusdagrar och skuggor, färg, penselföring och komposition, har konstnärerna var för sig skapat sitt eget konstnärliga verk. Isaac är upphovsperson till sin målning och Sigrid till sin. Dessa upphovsrätter uppstod i den stund de målade sina verk.

Kan man ifrågasätta det unika i målningarna?
I tvister om upphovsrätt är det upp till en domstol att bedöma huruvida ett verk är tillräckligt unikt, självständigt och personligt för att skyddas av upphovsrätten.

Hur länge gäller upphovsrätten?
Upphovsrätten gäller så länge upphovspersonen lever och i ytterligare 70 år därefter. Isaac gick bort 1946 och Sigrid 1948.

Vad innebär upphovsrätten?
Upphovspersonen till ett verk har en ensamrätt att bestämma vem som får framställa exemplar av verket och hur eller om verket ska göras tillgängligt för allmänheten genom att till exempel publiceras på nätet eller spridas på annat sätt. Upphovspersonen har även en ideell rätt som innebär att han eller hon ska namnges när verket används och att verket inte får användas i kränkande sammanhang eller att någon bearbetar eller manipulerar verket på ett kränkande sätt.

Länk till att läsa mer om upphovsrätt.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

 

*Anders Wahlgren, Sigrid och Isaac, Prisma 2007, sid 203

Målningarna är fotograferade på Waldemarsudde, under en tidsbegränsad utställning sommaren 2018. Foto: Anna Engquist

Kommentarer inaktiverade för Samma motiv, två verk och två upphovspersoner

Under upphovsrätt

Samtal med författaren Sara Lundberg om immateriella tillgångar

Sara Lundberg, författare och illustratör. Fotograf: Ola Kjellbye

Sara Lundberg, författare och illustratör. Fotograf: Ola Kjellbye

Sara Lundberg är författare och konstnär och har över 20 års erfarenhet av bokproduktion. Hennes senaste bok ”Fågeln i mig flyger vart den vill” fick Augustpriset förra året. Vi pratar här om vilken roll de immateriella tillgångarna har för hennes verksamhet.

Vilka är dina viktigaste tillgångar?
-Min erfarenhet. Jag har skapat sex egna böcker och illustrerat ett trettiotal och har mer än tjugo års erfarenhet inom bokbranschen. Bakom mig har jag långa utbildningar och ingående kunskaper inom konst och illustration. Med tiden blir jag bättre, jag hittar min röst och vågar ta ut svängarna, både som författare och konstnär. Att samla erfarenheter tar tid och kraft. Kunskap, förvärvad skicklighet och erfarenhet är idag mina största immateriella tillgångar.

Vad betyder Augustpriset för dig?
-Priset är en kvalitetsstämpel som går hem i alla sammanhang. Det är väl känt och betyder mycket för en författares etablering – det höjer statusen på författarens personliga varumärke. Priset gör dessutom att bokförsäljningen skjuter i höjden. Både att bli nominerad och att få Augustpriset har ett stort immateriellt värde. Det fattar man först när det händer.

Hur skulle du beskriva ditt konstnärskap?
-Bild och text i kombination finns i hela mitt konstnärskap. Jag föredrar att vara upphovsperson till hela verket. Tidigare i mitt yrkesliv arbetade jag ofta på uppdrag som illustratör. Idag gör jag det mer sällan. Kombinationen text och bild är spännande. Det uppstår något nytt i mötet mellan en stämningsfull bild och en precis text. I bästa fall uppstår det ett magiskt möte.

Hur ser du på ditt personliga varumärke?
-Idag kan jag välja att göra uppdrag som jag helhjärtat tror på och välja bort. Det bygger mitt varumärke konsekvent och över tid. Priser, nomineringar, stipendier och några valda sammanhang är ett viktigt ramverk för varumärket. Att människor läser och tycker om mina böcker är det väsentliga – att de känner igen min röst.

Vill du nå ut internationellt?
-Det är fantastiskt att få bli översatt, gärna till de större språken. Den svenska marknaden är trots allt begränsad. Min senaste bok har blivit översatt till arabiska och sydkoreanska. I Sydkorea är man mycket intresserad av svensk barn- och ungdomslitteratur och hänger med i det som ges ut. Den arabiska översättningen är i första hand gjord för en inhemsk marknad då arabiskan är ett växande språk i Sverige. Förhoppningarna finns att boken ska vara intressant även i arabiska språkområden.

-Just i dagarna har jag fått ett glädjande besked om att min senaste bok även ska översättas till engelska. Det är mitt förlag Mirando Bok i samarbete med den litterära agenten Koja Agency som skapat kontakter med ett nordamerikanskt förlag.

-Den historia man berättar får gärna vara universell, tidlös och ta upp frågor som är relevanta för människor, oavsett var de bor. Min senaste bok tar upp frågor som är djupt mänskliga; finna sig själv och sin egen väg trots omgivningens kompakta motstånd. Jag anpassar aldrig mina berättelser för särskilda målgrupper, analyser eller marknader. Det måste få vara ett fritt, personligt och kompromisslöst berättande. Jag har märkt att det äkta berättandet säljer – åtminstone i mitt fall. En berättelse som går på export går inte att förutspå.

Har du en litterär agent?
-Inte ännu för min personliga del då det inte är så vanligt för författare inom barn- och ungdomsböcker. I Sverige har vi Koja Agency som gör mycket för att sprida svensk barnlitteratur utomlands. De samverkar med förlagen i Sverige för att få till samarbeten och utlandsrättigheter med förlag i andra länder.

Hur arbetar du med bokförlagen?
-Det har blivit många olika förlagssamarbeten genom åren, nu senast med förlaget Mirando Bok. Jag äger upphovsrätten till mina bilder och texter. Jag är noga med avtalen och slarvar inte med det. Det är viktigt om det till exempel skulle bli en försäljningsframgång som ger mycket royalty. Bokförlagen äger rätt till bokutgivningen, genom våra förlagskontrakt. Skulle jag mot förmodan vilja sälja mina bilder i original, kan jag göra så. Jag gör det i undantagsfall, eftersom jag ibland ställer ut hela bokverk, när tillfälle ges.

Vilken betydelse har utställningar för dig?
-Jag ställer gärna ut mina illustrationer i miljöer och sammanhang som gör att de lyfts fram på ett bra sätt. Mina illustrationer till ”Fågeln i mig flyger vart den vill” finns i sommar utställda på Bildmuseet i Umeå. Det är ett konstmuseum med väldigt fina utställningsytor och som lockar många besökare. Det är viktigt för mig att bilderna får rätt inramning.

Använder du sociala medier för marknadsföring?
-Här förlitar jag mig på förlagen och biblioteken. Det ger mig arbetsro och tid att utveckla mina bokidéer fullt ut. Sociala medier är ett bra verktyg för spridning. Som författare kan man dessutom få direktkontakt med sina läsare under processens gång. Det är en arbetsmetod som faktiskt inte passar mig, min process blir mer störd än hjälpt av det. Jag lägger hela min energi på att skriva och illustrera berättelser – det är ett medvetet val.

Blir du kopierad?
-Det händer att organisationer använder mina bilder olovligen, på ett omedvetet sätt. Då tar jag hjälp av intresseorganisationen Svenska Tecknare och deras jurister. Ofta löser vi det mot ersättning.

Arbetar du med film och teater?
-Mina berättelser blir ibland teateruppsättningar. Då gör andra teatermanus och scendekor. Det lämnar jag med varm hand till experter inom området, då teater är ett helt annat språk. För detta har Teaterförbundet arbetat fram standardavtal som används i branschen, till exempel om royalties för föreställningar.

-Många av mina berättelser kan fungera som filmmanus. Filmproduktion är kantad med avtal. Jag har upphovsrätt till mina verk och förlagskontrakt för enskilda böcker. Det är helt klart intressant med film av flera skäl. Böcker säljs ofta i större upplagor med hjälp av film.

Hur ser du på risktagande?
-Jag tvingas ta höga risker för att få göra de bokprojekt jag tror på. Min senaste bok tog två år att göra, utan egentligt förskott eller löfte om försäljning. Jag tjänade under arbetets gång inga pengar på det nedlagda arbetet. Även förlagen tar stora risker. Eftersom boken fick Augustpriset 2017 har jag och förlaget nu kunnat tjäna in de två årens arbete. Så ser mina förutsättningar ut. Det är inte önskvärt med ett så riskfyllt arbete. Man måste vara lite knäpp för att göra böcker.

Saras råd till andra författare och illustratörer:

  • Rusta dig med uthållighet och tålamod.
  • Var trogen ditt hjärta. Förr eller senare kommer en framgång.
  • Tro på din idé och ta den hela vägen. Det är omöjligt att veta vad som går hem hos läsarna.
  • Var noga med avtalen. Din bok kan bli en försäljningssuccé.

Länkar:

Sara Lundberg
Sara Lundbergs webbplats med hennes samlade produktion.

Mirando Bok
Mirando Bok är ett förlag inriktat på bilderböcker.

Koja Agency
Koja Agency är en svensk litterär agent, inriktad på barn- och ungdomsböcker.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Samtal med författaren Sara Lundberg om immateriella tillgångar

Under immaterialrätt, upphovsrätt

Nyttan av att samarbeta – öppen innovation

öppen innovation

Webbseminarium om öppen innovation på PRV, med Erik Ronne, RISE.

För att ta fram dagens komplexa produkter behöver företagen samarbeta med varandra.
Immateriella rättigheter är ofta ett nödvändigt verktyg för att utveckla och skapa nya produkter och behövs i samarbeten över företagsgränser. Immateriella rättigheter möjliggör interaktion med kunder, samarbetspartners och konkurrenter i tidig utvecklingsfas. Öppen innovation som begrepp handlar sällan om att öppna upp för total insyn i företagshemligheter, nyckelinnovationer och andra bärande affärsidéer. Det handlar oftare om ett kontrollerat företagssamarbete, att i partnerskap effektivisera sina innovationsprocesser genom att utveckla och tjäna pengar tillsammans. Kort sagt, att dra nytta av varandra på ett effektivt sätt med hjälp av tillexempel nätverk, licensieringar och gemensam forskningsfinansiering. I samarbetet drar man ner kostnaderna och kommer snabbare till innovation samtidigt som man delar på risk och förtjänst. Metoden är väl beprövad i tekniska och innovationskrävande företag över hela världen. Fördelarna kan sammanfattas såhär:

  • Kostnaderna minskar.
  • Tidseffektivt – man kommer snabbare ut på marknaden.
  • Risker minimeras genom att man använder det som redan är testat.
  • Radikalare lösningar stimuleras, out of the box, eftersom man hämtar in idéer från andra håll.

Se vårt webbseminarium om öppen innovation 

Med John Sjöberg från PRV och Erik Ronne från RISE.

RISE är en sammanslagning av ett 50-tal tekniska institut i Sverige med ca 3000 forskare. Man kan likna institutet vid en gemensam samägd innovationsinfrastruktur i Sverige för teknisk tillämpad forskning. RISE ägs av Näringsdepartementet.

/ Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nyttan av att samarbeta – öppen innovation

Under innovation