Författararkiv: Anna Engquist

Om Anna Engquist

Strateg för digitala medier på PRV. Bakgrund inom pedagogik och digitala lärresurser. Har jobbat på PRV sedan 2008.

Samtal med författaren Sara Lundberg om immateriella tillgångar

Sara Lundberg, författare och illustratör. Fotograf: Ola Kjellbye

Sara Lundberg, författare och illustratör. Fotograf: Ola Kjellbye

Sara Lundberg är författare och konstnär och har över 20 års erfarenhet av bokproduktion. Hennes senaste bok ”Fågeln i mig flyger vart den vill” fick Augustpriset förra året. Vi pratar här om vilken roll de immateriella tillgångarna har för hennes verksamhet.

Vilka är dina viktigaste tillgångar?
-Min erfarenhet. Jag har skapat sex egna böcker och illustrerat ett trettiotal och har mer än tjugo års erfarenhet inom bokbranschen. Bakom mig har jag långa utbildningar och ingående kunskaper inom konst och illustration. Med tiden blir jag bättre, jag hittar min röst och vågar ta ut svängarna, både som författare och konstnär. Att samla erfarenheter tar tid och kraft. Kunskap, förvärvad skicklighet och erfarenhet är idag mina största immateriella tillgångar.

Vad betyder Augustpriset för dig?
-Priset är en kvalitetsstämpel som går hem i alla sammanhang. Det är väl känt och betyder mycket för en författares etablering – det höjer statusen på författarens personliga varumärke. Priset gör dessutom att bokförsäljningen skjuter i höjden. Både att bli nominerad och att få Augustpriset har ett stort immateriellt värde. Det fattar man först när det händer.

Hur skulle du beskriva ditt konstnärskap?
-Bild och text i kombination finns i hela mitt konstnärskap. Jag föredrar att vara upphovsperson till hela verket. Tidigare i mitt yrkesliv arbetade jag ofta på uppdrag som illustratör. Idag gör jag det mer sällan. Kombinationen text och bild är spännande. Det uppstår något nytt i mötet mellan en stämningsfull bild och en precis text. I bästa fall uppstår det ett magiskt möte.

Hur ser du på ditt personliga varumärke?
-Idag kan jag välja att göra uppdrag som jag helhjärtat tror på och välja bort. Det bygger mitt varumärke konsekvent och över tid. Priser, nomineringar, stipendier och några valda sammanhang är ett viktigt ramverk för varumärket. Att människor läser och tycker om mina böcker är det väsentliga – att de känner igen min röst.

Vill du nå ut internationellt?
-Det är fantastiskt att få bli översatt, gärna till de större språken. Den svenska marknaden är trots allt begränsad. Min senaste bok har blivit översatt till arabiska och sydkoreanska. I Sydkorea är man mycket intresserad av svensk barn- och ungdomslitteratur och hänger med i det som ges ut. Den arabiska översättningen är i första hand gjord för en inhemsk marknad då arabiskan är ett växande språk i Sverige. Förhoppningarna finns att boken ska vara intressant även i arabiska språkområden.

-Just i dagarna har jag fått ett glädjande besked om att min senaste bok även ska översättas till engelska. Det är mitt förlag Mirando Bok i samarbete med den litterära agenten Koja Agency som skapat kontakter med ett nordamerikanskt förlag.

-Den historia man berättar får gärna vara universell, tidlös och ta upp frågor som är relevanta för människor, oavsett var de bor. Min senaste bok tar upp frågor som är djupt mänskliga; finna sig själv och sin egen väg trots omgivningens kompakta motstånd. Jag anpassar aldrig mina berättelser för särskilda målgrupper, analyser eller marknader. Det måste få vara ett fritt, personligt och kompromisslöst berättande. Jag har märkt att det äkta berättandet säljer – åtminstone i mitt fall. En berättelse som går på export går inte att förutspå.

Har du en litterär agent?
-Inte ännu för min personliga del då det inte är så vanligt för författare inom barn- och ungdomsböcker. I Sverige har vi Koja Agency som gör mycket för att sprida svensk barnlitteratur utomlands. De samverkar med förlagen i Sverige för att få till samarbeten och utlandsrättigheter med förlag i andra länder.

Hur arbetar du med bokförlagen?
-Det har blivit många olika förlagssamarbeten genom åren, nu senast med förlaget Mirando Bok. Jag äger upphovsrätten till mina bilder och texter. Jag är noga med avtalen och slarvar inte med det. Det är viktigt om det till exempel skulle bli en försäljningsframgång som ger mycket royalty. Bokförlagen äger rätt till bokutgivningen, genom våra förlagskontrakt. Skulle jag mot förmodan vilja sälja mina bilder i original, kan jag göra så. Jag gör det i undantagsfall, eftersom jag ibland ställer ut hela bokverk, när tillfälle ges.

Vilken betydelse har utställningar för dig?
-Jag ställer gärna ut mina illustrationer i miljöer och sammanhang som gör att de lyfts fram på ett bra sätt. Mina illustrationer till ”Fågeln i mig flyger vart den vill” finns i sommar utställda på Bildmuseet i Umeå. Det är ett konstmuseum med väldigt fina utställningsytor och som lockar många besökare. Det är viktigt för mig att bilderna får rätt inramning.

Använder du sociala medier för marknadsföring?
-Här förlitar jag mig på förlagen och biblioteken. Det ger mig arbetsro och tid att utveckla mina bokidéer fullt ut. Sociala medier är ett bra verktyg för spridning. Som författare kan man dessutom få direktkontakt med sina läsare under processens gång. Det är en arbetsmetod som faktiskt inte passar mig, min process blir mer störd än hjälpt av det. Jag lägger hela min energi på att skriva och illustrera berättelser – det är ett medvetet val.

Blir du kopierad?
-Det händer att organisationer använder mina bilder olovligen, på ett omedvetet sätt. Då tar jag hjälp av intresseorganisationen Svenska Tecknare och deras jurister. Ofta löser vi det mot ersättning.

Arbetar du med film och teater?
-Mina berättelser blir ibland teateruppsättningar. Då gör andra teatermanus och scendekor. Det lämnar jag med varm hand till experter inom området, då teater är ett helt annat språk. För detta har Teaterförbundet arbetat fram standardavtal som används i branschen, till exempel om royalties för föreställningar.

-Många av mina berättelser kan fungera som filmmanus. Filmproduktion är kantad med avtal. Jag har upphovsrätt till mina verk och förlagskontrakt för enskilda böcker. Det är helt klart intressant med film av flera skäl. Böcker säljs ofta i större upplagor med hjälp av film.

Hur ser du på risktagande?
-Jag tvingas ta höga risker för att få göra de bokprojekt jag tror på. Min senaste bok tog två år att göra, utan egentligt förskott eller löfte om försäljning. Jag tjänade under arbetets gång inga pengar på det nedlagda arbetet. Även förlagen tar stora risker. Eftersom boken fick Augustpriset 2017 har jag och förlaget nu kunnat tjäna in de två årens arbete. Så ser mina förutsättningar ut. Det är inte önskvärt med ett så riskfyllt arbete. Man måste vara lite knäpp för att göra böcker.

Saras råd till andra författare och illustratörer:

  • Rusta dig med uthållighet och tålamod.
  • Var trogen ditt hjärta. Förr eller senare kommer en framgång.
  • Tro på din idé och ta den hela vägen. Det är omöjligt att veta vad som går hem hos läsarna.
  • Var noga med avtalen. Din bok kan bli en försäljningssuccé.

Länkar:

Sara Lundberg
Sara Lundbergs webbplats med hennes samlade produktion.

Mirando Bok
Mirando Bok är ett förlag inriktat på bilderböcker.

Koja Agency
Koja Agency är en svensk litterär agent, inriktad på barn- och ungdomsböcker.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Samtal med författaren Sara Lundberg om immateriella tillgångar

Under immaterialrätt, upphovsrätt

Nyttan av att samarbeta – öppen innovation

öppen innovation

Webbseminarium om öppen innovation på PRV, med Erik Ronne, RISE.

För att ta fram dagens komplexa produkter behöver företagen samarbeta med varandra.
Immateriella rättigheter är ofta ett nödvändigt verktyg för att utveckla och skapa nya produkter och behövs i samarbeten över företagsgränser. Immateriella rättigheter möjliggör interaktion med kunder, samarbetspartners och konkurrenter i tidig utvecklingsfas. Öppen innovation som begrepp handlar sällan om att öppna upp för total insyn i företagshemligheter, nyckelinnovationer och andra bärande affärsidéer. Det handlar oftare om ett kontrollerat företagssamarbete, att i partnerskap effektivisera sina innovationsprocesser genom att utveckla och tjäna pengar tillsammans. Kort sagt, att dra nytta av varandra på ett effektivt sätt med hjälp av tillexempel nätverk, licensieringar och gemensam forskningsfinansiering. I samarbetet drar man ner kostnaderna och kommer snabbare till innovation samtidigt som man delar på risk och förtjänst. Metoden är väl beprövad i tekniska och innovationskrävande företag över hela världen. Fördelarna kan sammanfattas såhär:

  • Kostnaderna minskar.
  • Tidseffektivt – man kommer snabbare ut på marknaden.
  • Risker minimeras genom att man använder det som redan är testat.
  • Radikalare lösningar stimuleras, out of the box, eftersom man hämtar in idéer från andra håll.

Se vårt webbseminarium om öppen innovation 

Med John Sjöberg från PRV och Erik Ronne från RISE.

RISE är en sammanslagning av ett 50-tal tekniska institut i Sverige med ca 3000 forskare. Man kan likna institutet vid en gemensam samägd innovationsinfrastruktur i Sverige för teknisk tillämpad forskning. RISE ägs av Näringsdepartementet.

/ Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nyttan av att samarbeta – öppen innovation

Under innovation

Varumärkesbyggaren Carl Larsson

Bild: Carl Larsson, självporträtt från 1912. Carl Larsson-Gården Sundborn

Bild: Carl Larsson, självporträtt från 1912. Carl Larsson-Gården Sundborn

Konstnärsrollen har utvecklats mycket genom tiderna. Bland svenska konstnärer är Carl Larsson ett av de tydligaste personliga varumärkena trots att det snart gått 100 år sedan han dog.

I ett nytt avsnitt av podcasten Tonträff för konst berättar Per Hedström som är chef för avdelningen utställningar vid Nationalmuseum om hur konstnären Carl Larsson på ett genomtänkt sätt lanserade både sin konst och en ny inredningsstil genom böcker. Carl Larssons illustrerade böcker hade en gång i tiden samma funktion som trendkänsliga heminredningstidningar har idag. Vill du ha inspiration för att bygga varumärke och nå ut med en innovativ stil är Carl Larsson en intressant föregångare.

Spridningseffekt och värderingar
Carl Larssons drivkraft att nå ut brett är fascinerande. I hans samtid fanns internationella strömningar och värderingar som handlade om att sprida skönheten till alla lager i samhället. Dessa värderingar inspirerade Carl Larsson till att göra illustrerade böcker där han skildrar sitt hem, familj med Karin och barnen, miljöerna och den nyskapande heminredningen de skapar tillsammans. Med sina illustrerade böcker kunde den goda konsten och den djärva och för sin tid moderna heminredningsstilen spridas till många. Ett konstverk är unikt och får inte samma räckvidd och tillgänglighet som böcker som publiceras i mängder av upplagor. Spridningseffekten är därmed stor vilket är viktigt för att bygga ett varumärke. Att det fanns tydliga värderingar förknippade med varumärket Carl Larsson och hans inredningsstil spelade säkert en viktig roll för varumärkesbyggandet. Det är i alla fall något som betonas idag som en viktig faktor för framgångsrika varumärken.

Tydlig och konsekvent stil
Carl Larssons konst är tydlig, konsekvent och lätt att känna igen – som vilken annan framgångsrik produkt som helst. Den är grafisk och elegant och konstnären håller sig inom en given motivvärld kring hemmet i Sundborn. Det är en idyll som målas upp och lyfts fram, en önskvärd harmoni som många längtar efter. Konsekvent tydlighet är viktigt när man bygger ett varumärke. Självklart underlättar det också om varumärket förknippas med något positivt som den idyll han målar.

Här kan du lyssna på poddavsnittet (24 min):
Så byggde Carl Larsson sitt varumärke, Tonträff för konst

Här kan du läsa mer om Carl Larsson och hans verk på museets webbplats:
Carl Larsson-Gården Sundborn

/ Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Varumärkesbyggaren Carl Larsson

Under varumärke

Boktips! Immateriella tillgångar ur ett affärsperspektiv

Bok: Intellectual Property and Business. The Power of Intangible Assets. Av Rodney D. Ryder och Ashwin Madhavan. 2014Stärk din kompetens med skön sommarläsning i hängmattan – om immateriella tillgångars betydelse för affären, företagande och världsekonomin i stort.

Boken berättar om immateriella tillgångar ur ett affärsholistiskt perspektiv. Ofta har böcker om immaterialrätt främst ett juridiskt perspektiv. Så är inte fallet med denna bok som sätter innovation och kommersialisering i centrum.

Immateriella rättigheter, öppen innovation, hur hantera risker, immaterialrättsstrategier, varumärkesbygge, licenser och samarbetsavtal, försvara tillgångar och rättigheter, royalty och franchising. Kort sagt, det här är en bred och omfattande businessbok för dig som vill lära mer om hur du bäst nyttjar dina immateriella tillgångar. Den rekommenderas eftersom inriktningen är affärsorienterad och pedagogisk. Den har en läsvänlig struktur med en överskådlig punktlista inför varje kapitel som sammanfattar det viktiga. De företagsexempel som ges ligger nära i tiden och känns relevanta för bokens huvudbudskap – att de avgörande affärsvärdena globalt sett ligger i företagens immateriella tillgångar.

Bok: Intellectual Property and Business. The Power of Intangible Assets.
Av Rodney D. Ryder och Ashwin Madhavan. 2014

Boken finns tillgänglig på PRV:s bibliotek
Vårt bibliotek har samlingar inom immaterialrätt, teknik och patentinformation. Biblioteket ger dig tillgång till litteratur och databaser. Vi hjälper dig att hitta den information du behöver!

/ Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Boktips! Immateriella tillgångar ur ett affärsperspektiv

Under immaterialrätt

Rådgivning i innovativa, digitala och skalbara tillväxtbolag

Fredrik Stenman är affärsrådgivare för innovativa och digitala tillväxtbolag hos Inkubera i Örebroregionen. Rådgivningen gäller skalbara lösningar som kräver ett holistiskt synsätt på företagande och affär.

Fredrik Stenman. Företagsrådgivning i digitala bolag.

Fredrik Stenman. Rådgivning i digitala bolag.

Med erfarenheter som VD, bolagsbyggare och affärscoach vill Fredrik fokusera på affärsidén och koppla den till försäljning, marknad, rekrytering, riskhantering, kompetensförsörjning, avtalsskrivning, eftermarknad och budgetering. Kort sagt alla de saker som behöver hänga ihop för att bygga ett framgångsrikt och hållbart företag.

”Det är otroligt inspirerande för mig att möta innovativa människor i olika skeden i företagandet”, säger Fredrik.

I sin roll som rådgivare möter Fredrik entreprenörer i olika faser; innovativa start-ups, forskare vid universitet och högskola och innovatörer i etablerade och högteknologiska industribolag. Den gemensamma nämnaren är att entreprenören har tagit fram en smart bärande idé som är digital, innovativ och skalbar. Teknikområdena kan skifta.

”Utmaningen för mig som rådgivare är att tillsammans med innovatören granska och bedöma innovationen ur ett affärskritiskt perspektiv. Idén kan vara strålande, men finns det ingen köpare så måste vi skruva på erbjudandet”, berättar Fredrik.

Just denna process kan vara krävande för den som har utvecklat en idé. Inte sällan handlar det om kompromisser och vidareutveckling.

”Min erfarenhet är att denna process är särskilt krävande för den skolade forskaren. Det har sin förklaring i forskarvärlden och i den forskningskultur som finns vid lärosätena”, reflekterar Fredrik.

I ett patentintensivt Sverige behöver vi bli bättre på att kommersialisera våra innovationer. Det är ett välkänt faktum som känns igen i flera patentintensiva europeiska länder.

”Vi kan lära mycket av andra och det klimat som finns internationellt, till exempel i Silicon Valley. Där är ruljangsen stor med en skön mix av innovatörer, forskare, investerare, bolagsbyggare och rådgivare. Ofta växlar en och samma person mellan rollerna och bidrar med sin kompetens i flödet”, berättar Fredrik.

Strategier för immateriella rättigheter
Det immaterialrättsliga perspektivet kommer in mycket tidigt i rådgivningen. Initialt screenar man idén, företaget och människorna bakom. Det handlar om att utvärdera hela idén och företagets möjligheter för att se om det är meningsfullt att fördjupa rådgivningen.

”Som rådgivare går man in helhjärtat i en givande relation med innovatören, då måste man tro fullt ut på framgången. Min roll är att nå resultat tillsammans med entreprenören”, avslutar Fredrik.

En bra rådgivare, enligt Fredrik:

  • Åstadkommer resultat med entreprenören.
  • Är driven och hjälper till att få rätt saker utförda.
  • Har förståelse för nyttan med de immateriella tillgångarna och innovation.
  • Förstår vad som är unikt med idén, vad som skiljer den från konkurrenternas.
  • Har välgrundade insikter om affären och kundperspektivet.
  • Har mycket djup insikt om hur man bygger företag.

Länktips för rådgivare
På PRV arbetar vi med att stärka dig i din roll som företags-, affärs- eller innovationsrådgivare, när det gäller rådgivarkompetens inom immaterialrätt och immateriella tillgångar. Se material och aktiviteter på prv.se.
Företagsrådgivare

/ Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Rådgivning i innovativa, digitala och skalbara tillväxtbolag

Under innovation

Sekretessavtal för spelutvecklare

Bild: Louise Meijer

Bild: Louise Meijer. Above the mist.

Immaterialrätt för spelutvecklare är en särskild ingång för alla de som arbetar med att ta fram spel. Det är en tillväxtbransch i Sverige där upphovsrättsfrågorna och varumärkesfrågorna är särskilt viktiga.

Spelutveckling arbetar på en internationell och global arena där immaterialrättsfrågorna är avgörande för framgång. I spelutveckling krävs det nära samspel mellan upphovsrättspersoner, konceptutvecklare, manusförfattare, illustratörer, programmerare, spelutvecklare, investerare och förläggare. Då kommer sekretessavtalen till stor nytta eftersom anställningsformerna ofta kan variera. Inte sällan handlar det om frilans, projektanställningar, korttidsuppdrag och andra sätt att kompetensförsörja en hel spelproduktion.

Det är inte särskilt förvånande att sidan om sekretessavtal är den information som tilldrar sig störst intresse i vårt webbpaket för spelutvecklare. Även sidan för upphovsrätt och registrera varumärke är särskilt välbesökta, därefter patent för dataspel, något som förekommer men är mindre vanligt. Så bra, tycker vi på PRV, att webbingången Immaterialrätt för spelutvecklare kommer till nytta. Bara i år har vi haft över 8 000 sidvisningar. Webbingången har tagits fram i samarbete med Dataspelsbranschen.

Länkar till urval i innehållet:

Immaterialrätt för spelutvecklare
Sekretessavtal
Registrera varumärke
Upphovsrätt
Patent för dataspel
Intervjuer med erfarna spelutvecklare

Bild och intervju: Louise Meijer

/ Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Sekretessavtal för spelutvecklare

by | 3 juli, 2018 · 10:38

Mitt livs största ekonomiska misstag

Att vara efterklok och för sent inse att man har gjort fel har vi alla varit med om. När det handlar om innovationer och skapande finns det all anledning att vara extra varsam. Du kan på förhand inte veta vilken användning din idé kan tänkas få. Inte heller kan du förutsäga spridningen av ditt verk – till exempel musik, konst eller litteratur.

Om man frågar en rådgivare inom immaterialrätt så brukar man få rådet att tänka stort, åtminstone lite större än de egna blygsamma förhoppningarna. Varför då? Jo, för att bädda för en affärsframgång av internationella mått. Ifall att det händer. Om man på förhand har gjort en genomlysning och förstått värdet av sina immateriella tillgångar kan man med immateriella rättigheter som patent, varumärke, designskydd och upphovsrätt komma långt i sitt förebyggande arbete. Att även avtala på rätt sätt om sina tillgångar i affärssammanhang är ett viktigt angränsande område.

Testa ditt företag – gör Genomlysningen

Den dagen jag sålde rättigheterna till La Cumparsita begick jag mitt livs största ekonomiska misstag…

Tangoteckning_Copyright_Anna Engquist_2018Så säger Gerardo Matos Rodriguez om den tangolåt han komponerade som ung, La Cumparsita från 1914. Tyvärr sålde han tidigt alla rättigheterna ett skivbolag. Rodriguez var ung, oerfaren och kunde inte i sin vildaste fantasi föreställa sig den lavinartade framgång tangolåten fick.

La Cumparsita har fått en enorm spridning över världen. Det är den mest kända tangolåten någonsin och den avslutar varenda tangokväll i alla länder. Den finns i otaliga versioner och inspelningar med olika orkestrar, på olika språk och med olika texter. Man har försett tangolåten med lyrik mot Rodriguez vilja och den har sjungits och spelats till internationell framgång av stora tangosångare och älskade orkestrar genom tiderna. Varje tangoorkester sätter en ära i att göra sin egen särskilda tolkning av verket där orkestern ges möjlighet att visa upp sin specialitet och briljera. Listan kan göras lång. Idag är La Cumparsita även utnämnd till Uruguays folkliga nationalsång. Kort sagt en oanad användning på det hela taget. Hur skulle Rodriguez som ung okänd kompositör i Montevideo kunna förutspå en sådan spridning? La Cumparsita har sålt i miljontals skivor med olika skivbolag. Bara en enda inspelning från 1937 med d’Arienzos orkester har sålt i 16 miljoner skivor hos skivbolaget Odeon.

La Cumparsita var Rodriguez stora ekonomiska misstag men även ett konstnärligt missöde – inte att förglömma. Han hävdade att verket var instrumentalt från början och önskade att det skulle förbli så. Rodriguez blev därför indragen i långa juridiska processer där han motsatte sig att man satte lyrik till verket. Det är en egen angränsande upphovsrättshistoria i sig och han lyckades aldrig helt förhindra andra att infoga lyrik till den instrumentala tangon. Han tvingades mer eller mindre att skriva en egen text till låten på grund av domslutet. Det var högst motvilligt och den egna låttexten från 1926 gick aldrig hem hos tangopubliken. Som upphovsperson ägde han inte längre fulla rättigheter till verket.

Historien om La Cumparsita är både fascinerande och lärorik ur ett upphovsrättsperspektiv. Lyssna på P2 Dokumentär med José Delbono från 2016 som är källan till denna artikel. I dokumentären ges flera musikexempel och en utförligare beskrivning kring händelseutvecklingen.*

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

* Måndagar kl 22 i Stockholms närradio på 95,3 MHz sänds programmet Prata tango med José Delbono. Där kan man lära mer om tangomusikens utveckling.

Kommentarer inaktiverade för Mitt livs största ekonomiska misstag

Under upphovsrätt

Intervju med Peter Strömbäck, ny GD på PRV

Peter Strömbäck, GD på PRV

Peter Strömbäck, GD på PRV

Vi välkomnar PRV:s nya generaldirektör Peter Strömbäck med en intervju här på PRV-bloggen. Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar heter den utredning Peter gjorde 2015. Flera av förslagen i utredningen har blivit verklighet och samtalet tar sin utgångspunkt i den.

Hur ser du på vårt regeringsuppdrag att höja medvetenheten om immaterialrätt?
Det är mycket viktigt. Det finns ett stort behov. Branschens yrkesverksamma har djup insikt men de breda lagren av företagare vet alldeles för lite om immaterialrätt.

Några lärdomar från din utredning som du vill förmedla till bloggens läsare?
I utredningsarbetet hittade jag tio utmaningar och problem som kan sammanfattas så här: Det finns totalt sett en låg kännedom om immaterialrätt i samhället. Vi behöver mer medel som till exempel IP-checkar för att stimulera små- och medelstora företag att arbeta med immaterialrättsliga strategier. Finansieringsformen på PRV behövde förändras. Det är ingen avhandling utan en konkret och beslutsorienterad utredning. Här finns utredningen att läsa i sin helhet.

Immaterialrättens roll i innovationssystemet. Vad tror du om utvecklingen i Sverige?
Immaterialrätten får en ökad roll och blir allt viktigare särskilt i FOU. Jag vill bidra till att immaterialrätten kommer in tidigare i FOU-processerna. Det är viktigt att avsätta tid och medel initialt för att göra rätt från början. Det är avgörande när man sen kommersialiserar forskningsresultaten.

PRV har en ny finansieringsform, vad betyder det?
En anslagsfinansierad verksamhet ger oss möjlighet att arbeta med kunskapshöjande insatser och våra frågor får större gehör i politiken. Den nya finansieringsformen är därför strategiskt viktig.

Hur står vi oss jämfört med andra länder i kvalitet?
PRV har ett gott renommé internationellt. Det är överlag bra att titta på vad andra gör, det finns goda pusselbitar att plocka lite var stans i världen. Till exempel är den sydkoreanska industriella utvecklingen fantastiskt inspirerande för andra länder. Storbritannien är särskilt bra på att uttrycka sig och formulera frågeställningar som vi kan ta lärdom av.

Kommer vi att bilda ett råd för immateriella tillgångar vid PRV?
Det är en fråga för regeringen men absolut ett förslag från utredningen att driva vidare. Jag har inte släppt idén att immaterialrätten behöver större uppmärksamhet i statlig verksamhet och då komma in som en självklar del i forsknings- och utvecklingsprojekt i statlig regi.

Har du något särskilt inom digitaliseringsområdet som du vill lyfta fram?
Digitaliseringen går jättefort, men ändå inte. Vi ska se till det som ger kunder och medarbetare väsentliga förbättringar. Yttre och inre effektivitet. Projektet Mina sidor, där kunder ska kunna följa sina ärenden på PRV online, är ett bra exempel på det.

Ledarskapsfrågor ligger dig varmt om hjärtat. Hur är ett bra ledarskap?
Värdegrundsbaserat ledarskap med nyfikenhet och idérikedom. Hur vi spelar tillsammans är viktigt. Man kan jämföra det med lagsporten. Jag vill betona betydelsen av en övergripande spelidé. Den är viktig för framgång.

Tack för samtalet!

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

 

Kommentarer inaktiverade för Intervju med Peter Strömbäck, ny GD på PRV

Under immaterialrätt

Vi tecknar samförståndsavtal med Indien

Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på PRV

Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på PRV

Sverige och Indien tecknar i dagarna ett Memorandum of Understanding, ett samförståndsavtal, för att främja samarbete inom immaterialrätt och därmed bidra till innovation, partnerskap och handelsutbyte. Som ett led i att skapa bättre förutsättningar för svenska företag att etablera verksamhet i eller handel med Indien har PRV inlett ett samarbete med den indiska immaterialrättsmyndigheten CGPDTM och Indiens motsvarighet till svenska näringsdepartementet, DIPP

– Ett samförståndsavtal ger oss goda möjligheter att harmonisera immaterialrättssystemen. Alla länder ser lite olika på systemen. Nu får vi i Sverige större möjlighet att diskutera och tolka systemen tillsammans med Indien. Det är utvecklande för bägge parter och betyder mycket för framtiden. I Indien tolkar man till exempel TRIPS-avtalet lite annorlunda än i Sverige. Nu kan vi lära av varandra, ta reda på varför man gör det och förstå bakgrunden, berättar Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på PRV.

– Inom immaterialrättsområdet kommer en gemensam arbetsgrupp med representanter från myndigheterna i Sverige och Indien att ta fram handlingsplaner som bland annat omfattar utbildning, kunskapshöjande insatser i samhället, erfarenhetsutbyte kring rättspraxis och IT-utveckling, fortsätter Susanne.

Signerat samförståndsavtal den 1 september 2017.

Signerat samförståndsavtal den 1 september 2017.

Regeringen har i Sveriges exportstrategi pekat ut Indien som en viktig handelspartner då Indien utgör en kraftigt växande marknad med stora möjligheter för svenska företag och svensk innovationskraft. Redan idag är 170 svenska företag etablerade i Indien och långt fler gör affärer med landet. Många svenska multinationella företag som Ericsson, Atlas Copco, SKF, ABB, Scania och IKEA är etablerade, men även yngre företag som Spotify och Truecaller.

– Sverige är ett innovativt land med intressanta och framgångsrika företag som kan hjälpa Indien att vidareutveckla sin innovativa industri. Indien står inför många samhällsutmaningar och är generellt intresserade av att länder och företag etablerar sig i landet och bidrar till dess utveckling, gärna inom områden som energi, miljö, infrastruktur, stadsplanering, hälsa och digitalisering. Vårt samförståndsavtal är ett steg mot att harmonisera och höja kunskapen om hur immateriella tillgångar och rättigheter kan användas för att skapa värde. Det bidrar i hög grad till att skapa bättre förutsättningar för svenska företag att etablera både verksamhet och handel med Indien. Nya marknader innebär nya utmaningar, däribland hur företagen hanterar sina immateriella tillgångar som ofta utgör en större del av värdet i en affär. Samförståndsavtalet ger oss nu möjlighet att stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa exportmöjligheter, avslutar Susanne.

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

PS. Se artikel i DN.ekonomi, intervju med Susanne Ås Sivborg och Mikael Damberg. Svenska företagare ska skyddas genom nytt avtal

Kommentarer inaktiverade för Vi tecknar samförståndsavtal med Indien

Under immaterialrätt

Är det okej att fotografera upphovsrättsligt skyddad offentlig konst?

Under nästan tre år har en rättslig process pågått mellan upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige, BUS, och den ideella föreningen Wikimedia Sverige. I mitten av sommaren fick den sitt slut när Patent- och marknadsdomstolen, PMD, meddelade sin dom.

Fotografi offentlig konstMålet handlade om webbsidan www.offentligkonst.se. En virtuell Sverigekarta där vem som helst kan söka efter och titta på olika konstverk placerade utomhus på allmän plats. Fotografier som föreställer konstverken har tagits av olika privatpersoner, föreningar och kommuner och laddats ner i en databas förvaltad av den amerikanska stiftelsen Wikimedia Commons. Via länkar till bilddatabasen har sedan konstverken visats för besökare på offentligkonst.se.

Redan hösten 2013 kontaktade BUS på uppdrag av tre medlemmar Wikimedia Sverige och menade att offentligkonst.se innebar intrång i konstnärernas upphovsrätt. Wikimedia hänvisade till den inskränkning som finns i upphovsrättslagen för andra än konstnärerna att fritt få avbilda eller fotografera offentliga konstverk utomhus på allmän plats, utan att be om lov. De menade även att de tre konstnärerna själva haft bilder av konstverken på sina egna webbsidor och därför måste anses ha godkänt att andra kunnat publicera motsvarande bilder digitalt.

Efter en gemensam förfrågan till Högsta domstolen om hur avbildning av offentlig konst ska tolkas, kom slutligen domen från PMD den 6 juli. PMD konstaterade att avbildning av offentlig konst inte innebär någon rätt att göra bilderna tillgängliga digitalt. En sådan avbildning får bara användas på exempelvis ett vykort. När det gäller länkarna till bilderna på offentligkonst.se ansåg PDM att de innebar ett upphovsrättsintrång. Motiveringen var att konstnärerna aldrig givit något tillstånd till att bilderna hamnat i databasen och därför låg där otillåtet. Något som Wikimedia känt till sedan 2013 utan att rätta till det. Wikimedia Sverige förlorade därför målet och dömdes att betala sammanlagt 750 000 kronor i vite och rättegångskostnader. Wikimedia meddelade i slutet av juli att man av ekonomiska skäl inte kommer att överklaga domen.

Vad innebär egentligen domen för dig som vill fotografera skulpturer på våra torg och i parker?
Som nämns ovan är det fritt fram att avbilda offentlig konst som står stadigvarande placerat utomhus på allmän plats. Avbildningen kan ske genom att fotografera eller teckna av konstverket. Däremot innebär inte avbildningsrätten att sedan få publicera bilden digitalt utan tillstånd från konstnären. Trots det menar BUS själva att privatpersoner som lägger upp fotografier på offentlig konst i sociala medier eller bloggar inte behöver bekymra sig. Det är när ett företag eller någon annan i organiserad form drar nytta av konstnärernas arbete, utan att be om lov och betala ersättning, som BUS anser att domen ska gälla.

För dig som istället väljer att hypertextlänka till bilder på offentlig konst är det antagligen helt okej, så länge du inte vet att det är otillåtna bilder du länkar till, har ett kommersiellt syfte eller kringgår ett lösenordsskydd. Tänk gärna på att det här även gäller länkning till annat upphovsrättsligt skyddat material än bara offentlig konst.

/ Catharina Ekdahl, jurist PRV

2 kommentarer

Under upphovsrätt