Author Archives: Henrietta Thollén

About Henrietta Thollén

Kommunikatör

Efter 111 år av vårkänslor storsatsar Majblomman på immaterialrätt

Majblomman_blogg

Idag anländer det, vårtecknet lika säkert som tranorna vid Hornborgasjön eller de första soldyrkarna på uteserveringarna. Jag pratar förstås om barnen som säljer majblommor. Idag börjar nämligen försäljningen av årets majblomma. I 111 år har majblomman spridit vårkänslor, och nu storsatsar de på sin immaterialrättsstrategi.

Sedan 1997 finns majblomman skyddat som varumärke hos PRV. Varumärket är ett ordmärke som är skyddat i klasserna:

  • 14
    Broscher (guldsmedsvaror); prydnadsnålar.
  • 16
    Papper, kartong, trycksaker, pappersvaror (skriv och kontorsmaterial), instruktions- och undervisningsmaterial (ej apparater), affischer, dekaler, självhäftande dekaler, etiketter, handböcker, skyltar av papper eller kartong, tidningar, tidskrifter, artiklar, vykort.
  • 26
    Konstgjorda blommor, kransar av konstgjorda blommor, broscher (beklädnadsaccessoarer), prydnadsmärken, nålar (ej juvelerarvaror).

Även Förstamajblomman är ett skyddat ord-varumärke i samma klasser. 2015 registrerade majblomman även ett figur-varumärke med texten: Majblomman Alla barns blomma.

Immaterialrättsstrategi kräver reflektion

Och nu är det alltså dags för den anrika organisationen att göra en större satsning på sin immaterialrättsstrategi.

Tove Lindahl Greve, är organisationens generalsekreterare och hon menar att för att kunna lägga upp en hållbar immaterialrättsstrategi krävs det att man reflekterar över sitt arbete på djupet.

– Vad är det som gör oss unika? Vad är det vi ska göra och vad behöver vi för att göra det? Vad kan göra att vi står ut bland andra? Immaterialrätt är en enormt viktig del där; inte minst i ideella verksamheter, resonerar hon.

Majblomman är idag Sveriges största barnhjälpsorganisation med över 600 lokalföreningar runt om i landet.

– Vi arbetar hårt för att ta fram något som är värt att arbeta med och därför är det värt att skydda sitt arbete och det man har åstadkommit. Vi har tagit fram ett framgångskoncept – och att fortsätta värna om det blir vårt framgångskoncept, avslutar Tove.

Du kan läsa mer om Majblomman och deras arbete med immaterialrätt här.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt

Upphovsrätt på ett ord – går det?

Green Chameleon

Idag, den 21 mars, är det världspoesidagen, och runt om i Sverige pågår en rad aktiviteter för att hylla poesin. Poesi och texter är nära förknippat med upphovsrätt. Men kan en text vara hur kort som helst och ändå vara skyddad av upphovsrätten?

Catharina Ekdahl, jurist på PRV, hjälper mig att reda ut begreppen.

Catharina, hur kort kan en mening vara och ändå ha verkshöjd? Finns det några riktlinjer?

Det finns inga riktlinjer när det gäller längd. En mening som är tillräckligt personligt utformad och självständigt skapad kan absolut anses ha verkshöjd.

Kan ett ord ha verkshöjd?

Det går inte att utesluta, men då ska det verkligen vara något som är personligt präglat. Ta ordet fickla som hittades på av ett barn för några år sedan (beskriver det man gör när man lyser med en ficklampa) till exempel. Det går inte att utesluta att ett så speciellt ord har verkshöjd. Men ju fler sammansättningar det finns i en mening ju större är förstås chansen att meningen uppnår särprägel och därmed verkshöjd.

Vad krävs generellt för att en dikt/mening/strof ska anses ha verkshöjd?

Inte mycket. Om du har utgått från ditt eget språkbruk, uttrycker dig på ditt eget personliga sätt och inte enbart radar upp fakta har du antagligen skapat ett upphovsrättsligt skyddat verk i Sverige.

Hur vet jag om det jag har skrivit har verkshöjd eller inte?

Det avgör domstolen. Det finns ingen instruktion i lagen om vad som är verkshöjd. Tolkningen görs av domstol.

 

Det här är verkshöjd

För att ett verk ska anses ha verkshöjd måste det vara självständigt skapat och personligt präglat. Verkshöjd hänger alltså samman med upphovspersonen och hur den personen har valt att uttrycka sig. För att testa om en mening uppnår verkshöjd går det att använda sig av ett test kallat dubbelskapandekriteriet. Det innebär att två personer oberoende av varandra inte har skapat likadana verk på samma tema. Verkshöjd är förutsättning för att något ska ha upphovsrättsligt skydd. I Sverige är nivån för att nå verkshöjd förhållandevis låg i jämförelse med länder som till exempel Tyskland.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Upphovsrätt på ett ord – går det?

Filed under immaterialrätt

Patent på pizza?

Kanske är du en av många svenskar som traditionsenligt inleder det nya året med en pizza? Idag, på internationella pizzadagen, bjuder PRV-bloggen på lättsmält patentfakta med tema pizza.

Faktum är att det finns en patentklass A21D 13/41 ”Pizzas” som verkar mycket lämplig att titta i för att hitta det som vi är på jakt efter.

Här konstaterar vi att de flesta internationella patentansökningar kommer från USA. Därefter följer Schweiz, och först på tredje plats kommer pizzans hemland Italien.

patent pizza land

Tittar vi på de senaste årens uppfinningar i klassen hittar vi en hel del olika tekniker för att hantera degen, till exempel genom att forma pizzan till dess karakteristiska runda form, och för att fördela toppingen ovanpå pizzadegen.

Det är två patent som, i mina ögon, sticker ut lite extra.

Det ena är en apparat som tinar och skär upp degen, lägger på ost och annan topping samt gräddar pizzan, och packar in den för leverans.

Det andra är en metod för att tillaga en pizza fylld med glass. Om du är som jag och har svårt att välja kan det vara väldigt praktiskt. Med den här uppfinningen kan du få både pizza och glass samtidigt.

Med det önskar PRV-bloggen sina läsare en god fortsättning på det nya året.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Patent på pizza?

Filed under immaterialrätt

Immateriella tillgångar är nyckeln till framgång

Bild1

Ta en titt på din nyckelknippa. Jag gissar att chansen är rätt stor att det står ASSA ABLOY på minst en av nycklarna. ASSA ABLOY är det framgångsrika låsföretaget som har flyttat över säkerhetsmöjligheterna till nätet, utan att tumma på kvalitén. Allt genom smart hantering av de immateriella tillgångarna.

I Sverige är det en del av ASSA ABLOYs immaterialrättsstrategi att skydda sina varumärken och produkter hos PRV. Registreringen av till exempel ett patent blir ett sätt att testa marknaden, försäkra sig om att de är ensamma om den tekniska lösningen och säkerställa att den är skyddad från dag ett.

I och med globaliseringen och digitaliseringen har företaget ställts inför flera utmaningar ur ett immaterialrättsligt perspektiv.

– I dag behöver vi skapa digitala lösningar som ska vara globala, vilket innebär att vi behöver ett globalt immaterialrättsskydd. Samtliga affärsområden är överens om att vissa marknader är viktigare än andra och att vi inte behöver täcka hela världen, men vi behöver fortfarande samarbeta med varandra på en ny nivå för att kunna säkerställa att vi bibehåller vår starka position på marknaden även i den digitala världen. Det är ett arbete som vi precis har påbörjat men som vi kommer att arbeta mycket med framöver, berättar Katarina Wendin, global IP-chef på ASSA ABLOY.

Läs mer om ASSA ABLOYS smarta hantering av sina immateriella tillgångar här.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Immateriella tillgångar är nyckeln till framgång

Filed under immaterialrätt

Dataspel mer än bara games

Dagens dataspel är ofta mycket mer än bara ett dataspel. En titt i PRV:s databas visar att flera av de stora spelens varumärken även är skyddade för kläder, väskor och i något fall till och med för olika former av sociala och juridiska tjänster.

DH foto Jennika OjalaFoto: Jennika Ojala/DreamHack

– Ett varumärke går att skydda både för olika typer av produkter och tjänster, och i olika länder. Hur spelföretagen väljer att skydda spelets varumärke säger något om vilken marknad de har tänkt sig. Ofta skyddas varumärket för sådana produkter som går att sälja med spelnamnet på, till exempel kläder och nyckelringar, berättar Johan Nordlund, jurist på PRV.

Under DreamHack Winter i helgen pågår turneringen Nordic Championship, en prestigefull turnering mellan Nordens främsta e-sportlag. Tre spel ingår i turneringen: Rainbow Six Siege, StarCraft II och Counter-Strike: Global Offensive. Vi har tittat på hur varumärkesregistreringarna, och där med den potentiella marknaden, ser ut för de här spelen.

Rainbow Six

13 olika varumärken, som gäller i fem länder, och i EU.

Förutom Rainbow Six finns även Rainbow Six: Raven shield, Rainbow Six Critical Hour och Rainbow Six Lockdown som varumärken. Samtliga varumärken gäller för spel och vad som troligen är tänkt som varor med spelets namn på.

StarCraft

39 varumärken. Varumärkena gäller i 15 länder och i EU.

Förutom ordet StarCraft och olika utseenden på det, finns även StarCraft Ghost som varumärke. Samtliga registreringar gäller för spel och vad som förmodligen är tänkt som varor med spelets namn på.

Counter-Strike

65 olika varumärken, som gäller i 19 länder, och i EU.

Förutom Counter-Strike finns även Counter-Strike online och Counter-Strike: Global Offensive som varumärke. Varumärkena gäller för spel, och produkter som går att sälja med dataspelets namn på, men även för säkerhetstjänster, sociala tjänster och juridiska tjänster.

Spelen är värdefulla varumärken

En annan intressant aspekt när det gäller dataspel och varumärken är hur många varumärken företagen har kopplade till sina spel, jämfört med antalet varumärken kopplade till företagsnamnet. Vi tittar på Blizzard – företaget som äger StarCraft. Totalt har de cirka 450 varumärken i olika länder och utformningar. 29 av dessa handlar om företagsnamnet, medan resten har kopplingar till deras olika spel.

Snacka om att spelen utgör stora immateriella värden.

Game on!

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Dataspel mer än bara games

Filed under immaterialrätt

En matlåda fylld med immateriella värden

FrozzyPack_6F3A1163_Foto Liza SimonssonTänk att du en mörk januarimorgon står i hallen med ett trilskande barn som vägrar ta med en kylklamp i sin ryggsäck. Det var precis den händelsen som gav Carolina Sundberg  en idé som ledde till ett företag fyllt med immateriella värden.

Carolina är kvinnan bakom Frozzypack, den praktiska matlådan med en inbyggd kylklamp. När hon startade företaget hade hon ingen tidigare erfarenhet av uppfinningar, visste inte hur man drev ett företag, och hade definitivt inte koll på hur det går till att designa en ny produkt. Hennes magkänsla sa att hon trots det skulle satsa på produkten.

Hon menar att nyckeln till att hon har lyckats undvika en stor del av konkurrensen är att hon tidigt valde att söka patent. Nu är även varumärket och designen registrerad.

— Jag kontaktade PRV redan innan min produkt stod klar, berättar Carolina.

Frozzypacks framgång visar verkligen att immateriella tillgångar finns överallt, och alltid förtjänar att tas om hand.

Läs mer om Frozzypacks smarta hantering av de immateriella tillgångarna.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör

Kommentarer inaktiverade för En matlåda fylld med immateriella värden

Filed under immaterialrätt

Enklare att söka nya varumärken

Igår (1 oktober) trädde en ny EU-förordning i kraft. Den innebär att det blir enklare att registrera exempelvis filmer och ljud som varumärken.

– Den stora nyheten är att ett varumärke inte längre behöver återges grafiskt. Det innebär att det blir lättare för företag att ansöka om ett varumärke i form av en kort filmsekvens, ett hologram eller ett ljud, berättar Magnus Ahlgren, juristchef på Design- och varumärkesavdelningen på PRV.

Den nya förordningen gäller EU-varumärken, och ansökningar skickas till den europeiska immaterialrättsmyndigheten EUIPO. Ett EU-varumärke gäller i EU:s alla medlemsländer. Den gamla typen av varumärken finns förstås kvar, och den som vill kan även fortsättningsvis ansöka om ett sådan.

Motsvarande ändringar i den svenska varumärkeslagen börjar gälla den 1 januari 2019, och den som vill ansöka om ett svenskt varumärke kan då skicka sin ansökan till PRV.

I helgen uppmärksammades den nya varumärkesförordningen av branschtidningarna Resumé och Brand News.

Det ska bli spännande att följa framtidens varumärkesansökningar!

/Henrietta Thollén, presskommunikatör

 

Kommentarer inaktiverade för Enklare att söka nya varumärken

Filed under immaterialrätt

PRV som praktikplats

20170912_105227_beskuren_2Axel Rollbäck studerar på juristprogrammet vid Stockholms universitet, och finns sedan en vecka tillbaka på PRV. Här gör han en tio veckor lång praktik med fokus på immaterialrätt.

Axel, berätta lite om dig själv och din bakgrund.

Jag bor i Bromma och studerar min sista termin på juristlinjen vid Stockholms universitet. Tidigare har jag läst konsthistoria på college i USA. Jag tyckte det var intressant, och immaterialrätten ligger nära ämnesmässigt, så därför kändes det naturligt att fokusera mina studier på immaterialrätt och EU-rätt.

Vad ska du göra på PRV?

Jag ska bland annat försöka ta reda på så mycket som möjligt om begreppet särskiljningsförmåga. Jag tittar på när det är relevant att landa i att ett varumärke är deskriptivt (beskrivande) och när det har särskiljningsförmåga.

Vad har du för förväntningar på din tid här?

Jag ser fram emot att få en inblick i hur det praktiska arbetet på en myndighet fungerar, samt att få inspiration och input till min uppsats.

Vad är ditt första intryck av PRV som arbetsplats?

Jag har fått ett väldigt bra intryck. Alla är trevliga.

På PRV tar vi med jämna mellanrum emot praktikanter. Bland annat erbjuder vi sommartid ett antal betalda praktikplatser till snart färdigutbildade civilingenjörer som vill få en inblick i patentvärlden.

Kanske blir du sugen på att arbeta på PRV efter att ha läst om Axels första intryck av arbetsplatsen? Här kan du se vilka lediga tjänster vi har ute just nu.

Kommentarer inaktiverade för PRV som praktikplats

Filed under immaterialrätt

Välkända varumärken på Stockholm Fashion Week

fashion

Vad har Rodebjer, Ida Sjöstedt, Hope och Whyred gemensamt förutom att de är framgångsrika modedesigners som deltar på Stockholm Fashion Week? Jo, de har alla skyddat sina varumärken hos PRV.

Men varför är varumärket viktigt för modedesigners? PRV-bloggen pratar med Anton Blomberg, kundansvarig på PRV, för att ta reda på mer.

Anton, flera kända mode-designers som Rodebjer, Ida Sjöstedt och Hope har valt att registrera sina varumärken hos PRV. Varför tror du att de har valt att göra det?

De har förmodligen förstått att det är viktigt att värna om det rykte och den status som de har byggt upp. Det är vanligt att råka ut för piratkopiering och varumärkesintrång när man är framgångsrik, och då är det viktigt att ha ett registrerat skydd i ryggen. Många företagare satsar mycket tid och pengar på sitt företag, och den insatsen vill de skydda. Ett varumärke kan snabbt svärtas ner om det dyker upp kopior som inte håller samma kvalité på marknaden.

Vilka immateriella tillgångar kan en mode-designer ha, utöver varumärket?

De allra flesta har säkert någon form av avtal, antingen med distributörer eller tillverkare. För att få till bra avtal är det viktigt att kunna visa upp en smart hantering av de immateriella tillgångarna. Har man avtal med tillverkare i andra länder är det viktigt ha koll på sina rättigheter i det landet. Jag har hört skräckhistorier om hur samma fabrik som tillverkar originalprodukten även tillverkar piratkopior.

Läs mer om vad du ska tänka på vid handel med andra länder.

Hur bör du hantera dina immateriella tillgångar för att undvika att någon annan tjänar pengar på dem?

En bra början är att dokumentera allt ditt arbete, allt från när du gjorde vad till vem du har pratat med.

Designskydd låter ju som något som skulle passa mode-designers bra. På vilket sätt kan man använda sig av ett designskydd? Och hur ser kopplingen mellan design- och varumärkesskydd ut? När ska man använda sig av vilket skydd?

Varumärkesskyddet passar för alla produkter, medan designskyddet passar bäst för tidlös design som kommer att säljas under en lång tid. Det är såklart svårt att i förväg veta vad som blir bestående, man får gå på magkänslan. Det är också viktigt att påpeka att designskyddet och varumärkesskyddet inte tar ut varandra. Snarare kompletterar de varandra, och kan tillsammans skapa en stark immaterialrättslig grund.

Läs om hur Hope, ett av de varumärken som deltar på Stockholm Fashion Week, arbetar med sina immateriella tillgångar.

/Henrietta Thollén, kommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Välkända varumärken på Stockholm Fashion Week

Filed under immaterialrätt

Kolla in favoritserien på utlandssemestern

I våras röstade EU-parlamentet igenom en överenskommelse som innebär att vi kan ta med våra online-tjänster som Netflix och Viaplay på semestern. Hurra! Snart kan jag kolla in favoritserien Orange is the new black på Mallorca.

nick-karvounis-123491

Portabilitetförordningen är svårt att säga, men det är alltså det den kallas – den överenskommelse som innebär att jag kommer kunna kolla på favoritserien eller lyssna på favoritlåten från solstolen på Mallis. Senast under det första kvartalet 2018 ska den träda i kraft i alla EU:s medlemsländer.

Catharina Ekdahl är jurist på PRV och hon berättar för mig att det finns en tydlig koppling mellan portabilitetförordningen och upphovsrätten.

–  Portabilitetförordningen handlar egentligen helt och hållet om upphovsrätt. Det pågår ett arbete med en modernisering av upphovsrätten i EU, och det här beslutet är ett steg för en modernare upphovsrätt.

Varför har man fattat det här beslutet?

– Ett uttalat mål är att man vill främja innovation. När portabilitetsförordningen börjar gälla kommer det vara möjligt för innovatörer att släppa tjänster som kan användas i andra länder. Det vinner både vi som konsumenter, rättighetsinnehavarna och distributörerna på.

För vilka tjänster gäller förordningen?

– Den gäller för alla avgiftsbelagda tjänster som till exempel Netflix och Spotify. När upphovsrättslagen är moderniserad kommer portabilitetförordningen även att gälla för avgiftsfria tjänster som till exempel SVT play.

Är det något mer vi behöver veta om portabilitetsförordningen?

– Det är bra att veta att den bygger på att du vistas tillfälligt i EU-landet. Om du bosätter dig i ett annat land ska du använda de tjänster som finns i det landet, men om du åker på semester eller studerar en termin utomlands kan du ta med din svenska tjänst. Leverantörerna har rätt att kontrollera att du befinner dig tillfälligt i det andra landet.

Det är också bra att veta att leverantörerna är skyldiga att se till att du har tillgång till tjänsten i ett annat land, men inte att ge dig samma kvalité som i Sverige. Kvalitén beror på uppkopplingen i det land du besöker, och kommer därför säkert att variera.

Så, för att sammanfatta; vi konsumenter får ta del av kreativt skapat innehåll var i EU vi än befinner oss, och samtidigt säkerställer förordningen att rättighetsinnehavaren får ersättning. Fantastiskt bra tycker PRV-bloggen.

/Henrietta Thollén, kommunikatör

2 kommentarer

Filed under immaterialrätt