Författararkiv: Per Holmstrand

Lagrådet ger grönt ljus för patent på engelska

Regeringens förslag om att nationella patentansökningar ska kunna ges in och beviljas på engelska har nu granskats av lagrådet. Protokollet från föredragningen i går, den 20 november, är kort och kärnfullt: Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Lagrådets besked innebär att det har tagits ett steg närmare lagändring. Vi kan nu förvänta att regeringen lämnar en proposition före årets slut och att riksdagen tar beslut i vår. Det mesta talar alltså för att de nya lagreglerna kan träda i kraft vid halvårsskiftet 2014.

/Per Holmstrand, chefsjurist på PRV

Kommentarer inaktiverade för Lagrådet ger grönt ljus för patent på engelska

Under patent

Regeringsförslag om nationella patentansökningar på engelska

Från och med den 1 juli 2014  kan det bli möjligt att nationella patentansökningar kan behandlas och beviljas på engelska. I går lämnade regeringen in ett föreslag till lagrådet. 

Förslaget innebär att sökandena ska kunna begränsa sina kostnader för översättningar. I sin remiss till lagrådet skriver regeringen bland annat: ”Lägre översättningskostnader i samband med patentansökningar främjar forskning och innovationer.”

Vi på PRV är väldigt postivit inställda till förslaget då det är något vi har arbetar för under en längre tid, anpassningen innebär bland annat minskade kostnader för de som vill gå vidare med sin ansökan för att få patent utanför Sverige.

– Det här är mycket bra för alla sökande som skriver sina ansökningar på engelska, nu blir det naturligt att behålla sin ansökan i Sverige och få ett nationellt patent utan arbetet och kostnaderna som man haft förut. Väldigt bra för Sverige och svenska företag, säger Susanne Ås Sivborg, PRV:s generaldirektör.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

Pressmeddelanden om regeringsförslaget:
Justitiedepartementets pressmeddelande

/Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV

1 kommentar

Under patent

Språkkonsulternas JO-anmälan mot PRV – några tankar till slut

För ett par veckor sedan JO-anmäldes PRV för att inte ha levt upp till språklagens krav på vårdat, enkelt och begripligt språk.
JO beslutade snabbt att skriva av ärendet. Bedömningen gjordes att det inte fanns skäl att ta anmälan till vidare utredning.

Med detta konstaterande skulle jag kunna sluta. JO har sagt sitt. Anmälaren, hemmahörande hos Språkkonsulterna Prodicta, har beklagat utfallet men valt att nu dra sig ur den offentliga debatten. PRV ser JO:s ställningstagande som väl avvägt. Här hos oss fortsätter arbetet med att få fram bättre texter.

Något slags bokslut kan ändå vara på sin plats. JO-anmälan har väckt förunderligt stort intresse. Krönikor har skrivits i DN och SvD. Sveriges Radio P1 har tagit upp saken i direktsänt samtal. Språktidningen och Språknämnden har tyckt till. Åsikter har förts fram från olika håll. En del skribenter, oväntat många faktiskt, har uttalat stöd för PRV. Av andra har vi fått skäll. Inte minst jag personligen har fått på pälsen, tydligen för att jag ansetts ha kränkt en hel yrkeskår. Jag kan försäkra att det inte har varit min avsikt. Jag har höga tankar om språkkonsulters kompetens och har helt enkelt inte kunnat tänka mig att budskapet i en så pass harmlös text som den i det kritiserade föreläggandet inte skulle ha uppfattats. Och det var begripligheten jag uttalade mig om. Jag har aldrig ifrågasatt att texten kan göras snyggare och ännu mer lättläst.

Man kan säga att jag reagerade på vad jag såg som viss brist på proportioner i JO-anmälan. Jag är nu helt klar över att ett mindre nyanserat språk inte är kännetecknande för branschen. Det räcker med att hänvisa till de goda råd som språkarbetaren Anna Hass lämnat här på PRVbloggen i ett inlägg helt igenom hållet i måttfull, ödmjuk och skojfrisk ton. Där har man ett och annat att lära.

Allvarligt talat, det kanske är dags att lägga av med pajkastning. För jag vill tro att vi verkar för samma mål, ett tydligt, enkelt, rättssäkert offentligt språk. Vad vi då också kan behöva jobba på är mer ömsesidig respekt. Jag kan från mitt håll rapportera om ett mycket gott och förtroendefullt språksamarbete mellan jurister, tekniker och kommunikatörer inom PRV. Inte minst när det gäller informationstexter på webben tycker jag att vi tillsammans har uträttat mycket positivt på senare tid. Jag tvivlar inte på att inhyrda experter med friska ögon kan göra nytta, men det har mer än en gång visat sig vara ett handikapp för dem att inte förstå villkoren för specifik myndighetsutövning. Att kunna se potentialen, men också begränsningarna, för språkförenklingar hos en viss myndighet kräver uppenbarligen träning och tid.

Om mottagaranpassning skriver Anna-Malin Karlsson i sin kolumn i Svenska dagbladet den 26 augusti: ”Risken är att språklagens formulering paradoxalt nog är alltför oklar, i ett juridiskt perspektiv”. Tänkvärda ord, tycker jag, som två gånger för PRV:s räkning skrivit remissyttranden över språklagsförslag. I de sammanhangen har jag reflekterat över att det som sedermera blev språklagens 11 § faktiskt inte lägger någonting till bestämmelsen i 7 § förvaltningslagen. Den paragrafen, som funnits länge, kan sägas ge grundvalarna för god myndighetskultur. Den inleds med orden ”Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts”. Avslutningsvis står: ”Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra”. Raka språkregler alltså, och inte bara för det skrivna ordet.

Jag menar att det i 11 § språklagen saknas ett helhetsperspektiv på språkets funktion i offentlig förvaltning. Regeln hänger på något sätt i luften. I 7 § förvaltningslagen är det ett mer balanserat synsätt som kommer till uttryck. Lättfattligheten, enkelheten, är självklart viktiga element, men säkerheten – dvs. rättssäkerheten – för medborgarna får inte offras.

Allra sist till Eva Sahlström, en annan språkarbetare som hört av sig och påpekat att oklara brev från PRV kostar mycket skattepengar. Nja, just när det gäller PRV behöver hon och andra skattebetalare inte bekymra sig. PRV får inga skatteanslag utan finansieras helt med avgifter från dem som använder sig av verkets tjänster. Vi ska göra vad vi kan för att minimera kostnaderna för dem.

Med detta har jag sagt mitt i den här bloggsträngen. Jag återkommer kanske framöver i andra språkfrågor.

Per Holmstrand, PRV

2 kommentarer

Under immaterialrätt

Särskiljnings- och urskiljningsförmåga – om Språkkonsulternas JO-anmälan mot PRV

PRV har JO-anmälts för att inte leva upp till språklagens krav på vårdat och begripligt språk. Media har gett stor plats åt saken.

Bakgrunden är den att Språkkonsulterna Prodica har ansökt hos PRV om att få ordet ”Grammatikdagen” registrerat som varumärke. PRV:s handläggare har gjort bedömningen att det sökta märket inte har särskiljningsförmåga och därför inte kan registreras. I ett föreläggande har sökanden fått besked om detta och även upplysts om möjligheten att komma med synpunkter inom viss tid.

Sökanden i ärenden, Språkkonsulterna, har reagerat mot texten i föreläggandet, inte hos PRV utan i form av en anmälan till JO. Kritiken går ut på att föreläggandet strider mot 11 § språklagen som ålägger myndigheter att uttrycka sig vårdat, enkelt och begripligt. Språkkonsulterna går så långt som att påstå att ”PRV:s föreläggande i stor utsträckning hindrar oss från att ta del i samhällslivet eftersom vi inte kan utläsa vad som står och därmed inte registrera ett varumärke”.

Vad är det då som utlöst dessa starka reaktioner? Ja, i första hand tycks det vara uttrycket särskiljningsförmåga, som handläggaren hänvisat till som registreringshinder, och som Språkkonsulterna menar är obegripligt.

I medierapporteringen har delar av föreläggandets text om särskiljningsförmåga citerats. Sveriges Radios Studio 1 återgav bl.a. följande avsnitt:

”Ett märke som endast anger varans/tjänstens art, beskaffenhet, kvalitet, kvantitet, avsedda användning, värde, geografiska ursprung eller andra egenskaper eller tidpunkten för när varan/tjänsten är framställd, eller kommit att bli en sedvanlig beteckning för varan/tjänsten i branschen, anses inte ha särskiljningsförmåga och kan därför inte registreras”.

Det är alldeles klart att en text som på det här sättet har ryckts ur sitt sammanhang kan framstå som skrattretande. Men detsamma kan sägas om många fragment av verkligheten.

PRV:s föreläggande har inte skrivits för att roa eller förarga tidningsläsare eller P1-lyssnare. Det har riktats till sökanden i ett varumärkesärende som naturligtvis har helt andra förutsättningar att relatera texten till den specifika ansökan. Handläggaren har, som jag ser det, på ett korrekt och rimligt sätt förklarat innebörden av ett komplicerat varumärkesrättsligt begrepp och avslutat med att klargöra bedömningen att ”Grammatikdagen” saknar särskiljningsförmåga och därför inte kan registreras (det finns alltså mer text i föreläggandet än de brottstycken som media tagit fram). Min bedömning är att praktiskt taget var och en som lämnat in en sådan ansökan om registrering skulle ha förutsättningar att förstå hela budskapet i sitt naturliga sammanhang. Det kanske behövs omläsning och eftertanke, men att en text av det slag som PRV nu fått klä skott för skulle vara ogenomtränglig för gemene man, det har jag svårt att se. Och att en professionellt verksam språkkonsult skulle ha svårigheter att ta till sig innehållet i föreläggandet, det är, brutalt uttryckt, inte trovärdigt.

Därmed vill jag inte ha sagt att PRV:s texter inte kan bli bättre. Även om varje ärende är unikt används i viss utsträckning mallar för ökad likformighet i kommunikationen. Inte minst standardformuleringar av sådant slag går att förfina. Det sker också hela tiden.

Men om det alltså är sant att ingenting är så bra att det inte går att förbättra, så finns det anledning att vara ödmjuk när det gäller möjligheterna att förenkla beskrivningarna av komplicerade juridiska termer och sammanhang. Det som en myndighet skriver måste alltid ha täckning av vad som står i den lag som ska tillämpas. Det ligger med andra ord risker i att gå för långt från de formuleringar som finns i lagtext och förarbeten. Ett begrepp som särskiljningsförmåga kan kanske göras ännu mer begripligt genom att exempel på beskrivande varumärken hålls fram i meddelanden och informationstexter. Men hur begreppet ska tolkas i enskilda fall beror i slutändan på hur domstolarna styr rättsutvecklingen. Där får en myndighet som PRV anpassa sina texter till vad som kan utläsas av rättsföreskrifter och domstolsutslag. Det kräver ibland känslig balansgång mellan behovet av korrekt information och intresset av enkelhet i språket.

Jag vill därför till slut påminna om vad en annan patentverkstjänsteman, Albert Einstein, så klokt har sagt:

”Allting ska göras så enkelt som möjligt, men inte enklare”.

Per Holmstrand
Chefsjurist, PRV

12 kommentarer

Under immaterialrätt

PRV säger ja till förslag om patent på engelska

I sitt remissyttrande över Patentspråksutredningens betänkande ”Nationella patent på engelska?” välkomnar PRV förslaget att ansökningar om svenskt patent ska kunna lämnas in på engelska och även meddelas på engelska av PRV.

Förslaget ligger i linje med vad PRV och svenska näringslivsintressenter länge förespråkat. ”Vi förutser att inte minst små och medelstora företag kommer att gynnas av reformen”, säger PRV:s generaldirektör Susanne Ås Sivborg i en kommentar. ”Kostnaderna för översättningar har varit bland det som avhållit mindre företag från att söka patent. En svensk företagare med siktet inställt på exportmarknader kommer nu att kunna få en patentansökan på engelska behandlad av PRV och, om PRV:s tekniska utlåtande om nyhetsläget är positivt, använda samma engelska text i en senare ansökan utomlands.”

På en punkt är PRV inte enig med utredaren som föreslagit att patentkraven alltid ska översättas och publiceras på svenska. PRV hänvisar till att det nu i princip finns enighet om patent med s.k. enhetligt skydd inom EU. För detta slags europeiska patent kommer det framöver inte att finnas några översättningar till svenska och då är det, menar PRV, inte motiverat att lägga större översättningskrav på de svenska patent som meddelas på engelska.

Läs hela remissvaret

/Per Holmstrand, chefsjurist på PRV

2 kommentarer

Under patent

Nya förslag från EU-kommissionen om enhetligt patent

Den 10 mars i år beslutade ministrarna i EU:s Konkurrenskraftsråd att godkänna s.k. fördjupat samarbete om enhetligt patent mellan 25 av unionens 27 medlemsstater.

I går, den 13 april, kom EU-kommissionens förslag till två förordningar som syftar till att genomföra det fördjupade samarbetet.

Den ena förordningen innehåller grundläggande regler om att ett europeiskt patent som meddelats av EPO ska kunna ha enhetlig verkan för de 25 samverkande länderna. Praktiskt ska krävas att patenthavaren gör en begäran om detta inom en månad från det att EPO har offentliggjort att patentet meddelats. Årsavgifter för enhetliga patent ska betalas direkt till EPO.

Enligt Kommissionens förslag ska det enhetliga patentet introduceras utan att några ändringar i Europeiska patentkonventionen (EPC) behövs. Detta upplägg som tar stöd i avdelning IX i EPC kan nog överraska en och annan. Det innebär bl.a. att det gamla förslaget att ansluta EU till EPC överges. Det återstår att se om majoriteten av de 25 länderna är med på en sådan lösning.

Det andra förordningsförslaget gäller i vilken utsträckning översättningar ska krävas. Förslaget lägger fast att inga översättningar ska göras av de europeiska patent som får enhetlig verkan för de 25 länderna. Under en övergångsperiod ska dock patent som meddelats på franska eller tyska översättas till engelska, och patent som meddelats på engelska översättas till ett valfritt EU-språk. Övergångstiden ska inledningsvis vara 6 år, därefter omprövas och definitivt upphöra senast 12 år efter det att förordningen började tillämpas. Översättningarna ska inte ha någon rättslig verkan utan bara tjäna för information.

Ett nytt förslag om gemensam europeisk domstol för patenttvister har aviserats men ännu inte kommit. Ett tidigare förslag diskvalificerades tidigare i vår av EU-domstolen som oförenligt med unionsfördragen.

De båda patentförordningarna som nu kommit skulle i och för sig kunna godkännas innan domstolsfrågan har lösts. Det är dock inte sannolikt att förordningarna börjar gälla innan det finns på plats ett regelpaket som omfattar också en domstolslösning. I annat fall skulle tvister om det enhetliga patentet få prövas av nationella domstolar, och det är europeisk industri starkt emot.

Fortsättning följer alltså.

Per Holmstrand, chefsjurist PRV

http://ec.europa.eu/internal_market/indprop/patent/index_en.htm

2 kommentarer

Under patent

EU-ministrarna går vidare med patent

Vid sitt möte i dag den 10 mars beslutade EU-ministrarna i det s.k. Konkurrenskraftsrådet att inleda fördjupat samarbete mellan 25 medlemsstater om ett enhetligt (unitary) patent (f.d. EU-patentet).

Ministrarna lät sig alltså inte störas av att EU-domstolen tidigare i veckan förklarade att den tilltänkta specialdomstolen för patenttvister inte var förenlig med unionens grundläggande fördrag. EU-domstolens utlåtande ska nu analyseras noga och inriktningen är att det ska utarbetas ett nytt förslag till domstolsordning som uppfyller användarnas krav och är förenlig med fördragen.

Redan i slutet av mars väntas förslag till förordningar för det enhetliga patentskyddet och dess översättningsregim.

/ Per Holmstrand, chefsjurist PRV

Kommentarer inaktiverade för EU-ministrarna går vidare med patent

Under patent

Finland öppnar för patentansökningar på engelska

I veckan beslutade Finlands riksdag preliminärt att dels godkänna Londonöverenskommelsen, dels tillåta engelska i nationella patentansökningar.

Den finska patentlagen ska nu ändras så att europeiska patent kan valideras med engelska översättningar enligt samma modell som Sverige tidigare har valt. Dessutom ska det bli möjligt att lämna in en nationell patentansökan på engelska. Det ska räcka med att sökanden översätter patentkraven och sammandraget till nationellt språk – finska eller svenska – innan ansökan blir offentlig. En sökande som gett in sin ansökan på engelska ska ha rätt att få också myndighetens beslut på engelska.

Allt talar för att det är ett riktigt steg som Finland tar. För ett par år sedan införde Nederländerna en möjlighet för sökande att ge in patentansökningar på engelska och direkt ökade antalet ansökningar med cirka 15 %. Detta var under brinnande finanskris då antalet ansökningar sjönk drastiskt hos nästan alla andra patentmyndigheter. Sambandet mellan språkreform och patenteringsaktivitet är alltså rätt tydligt.

Man kan därför hoppas att Sverige följer Finlands och Hollands exempel. PRV har flera gånger begärt att Regeringen tar initiativ till ändring av patentlagen. Även bl.a. organisationen Svenskt Näringsliv, Företagarna och ingenjörsföreningen SIPF har skrivit till de berörda departementen och föreslagit att patentansökningar till PRV ska kunna ges in och behandlas på engelska utan krav på fullständig översättning till svenska.

Det känns som att tiden är mogen.

Per Holmstrand, chefsjurist PRV

1 kommentar

Under patent

Fördjupat samarbete om EU-patent – hur och när?

Före jul rapporterades att den långdragna frågan om EU-patent nu ska lösas med hjälp av s.k. fördjupat samarbeteenhanced cooperation. Som vanligt får man får intrycket att alla knutar har lösts upp, den här gången så att ett enhetligt EU-patent direkt kan börja gälla hos de medlemsstater som tröttnat på motstånd från ett par sydeuropeiska länder.

Riktigt så enkelt är det inte. En hel del jobb och tid kommer att gå åt innan allt är på plats.

Efter tio års förhandlingar drogs slutsatsen att det inte går att nå full enighet om lösningar för översättning av EU-patent. Tolv stater, däribland Sverige, Finland, Danmark, Frankrike, Storbritannien och Tyskland, begärde därför att EU-kommissionen skulle lägga förslag till Ministerrådet om att låta dem etablera ett fördjupat samarbete. Enligt det nya Lissabonfördraget är en sådan samverkan mellan en krets av likasinnade EU-stater möjlig men möjligheten har utnyttjats bara en gång tidigare.

Kommissionen svarade den 14 december med att lägga ett förslag till bemyndigande om fördjupat samarbete. Innebörden är att de tolv ska få etablera ett EU-patent inom sin krets. Övriga EU-stater ska när som helst kunna ansluta sig till samarbetet.

Beslut om bemyndigande fattas av Ministerrådet. Alla medlemsstater, alltså även de som är emot fördjupat samarbete, deltar i beslutet, men enhällighet krävs inte utan ”bara” kvalificerad majoritet. Dessutom måste Europaparlamentet ha godkänt upplägget.

Rådets beslut väntas under våren 2011. När (om) klarsignal för samarbete ges så kommer förhandlingar att tas upp mellan de tolv om hur det enhetliga patentet närmare ska utformas. Man kommer då inte att ha full frihet eftersom Rådets bemyndigande ger en ram för samarbetet. I princip får man bygga på de kompromisslösningar som fått brett stöd i EU-patentförhandlingarna hösten 2010. Innebörden är bl.a. följande.

  • Det enhetliga patentet är ett europeiskt patent som godkänts av Europeiska patentverket (EPO) och som validerats gemensamt för kretsen av EU-stater som ingår i det fördjupade samarbetet.
  • För ett sådant enhetligt patent kommer inte nationell lag utan EG-rätten att gälla.
  • Inga översättningar av patenten till nationella språk ska förekomma. Under en övergångstid ska dock översättningar kunna krävas till engelska, eventuellt också till något annat språk. Det kommer säkerligen att bli en av de större frågorna i de fortsatta förhandlingarna vilka översättningskrav som då ska gälla och hur lång övergångstiden ska vara. Vissa av de samarbetande staterna kan komma att vilja ha garantier för att engelska texter får krävas fram till dess att fungerande maskinöversättningsprogram finns på plats, vilket tycks kunna dröja.
  • Årsavgifter för enhetliga patent ska betalas direkt till EPO men viss andel av dem ska fördelas ut till de samarbetande staterna.
  • Om en europeisk patentansökan lämnas in på ett icke-officiellt EPO-språk ska sökanden, om patentet får status av enhetligt patent, ha rätt att få kostnaden för översättning av ansökan ersatt till högre belopp än som i dag erbjuds enligt den Europeiska patentkonventionen (EPC). Eventuellt kan hela kostnaden för översättningen komma att ersättas, rimligtvis då från årsavgifterna för enhetliga patent.

Det fördjupade samarbetet sker inom ramen för EU-regelverket och beslutsproceduren är reglerad i unionsfördragen. I förhandlingarna om den slutgiltiga patentordningen deltar alla EU-stater men bara de samverkande staterna har rösträtt. Vad som då behöver utarbetas är dels en EU-förordning om det enhetliga patentet (vilket nog kan komma att kallas EU-patent även om bara en begränsad krets av medlemsstater till en början omfattas), dels en särskild EU-förordning om översättningsarrangemangen. För den första förordningen räcker det med kvalificerad majoritet men för språkförordningen krävs enhällighet.

För att ”EU-patentet” ska kunna fungera krävs också ändringar i EPC. För beslut måste en s.k. diplomatkonferens sammankallas. I den ingår samtliga EPC-stater, alltså inklusive både de EU-stater som är emot fördjupat samarbete och de 11 stater – bl.a. Schweiz och Turkiet – som står utanför EU. Om diplomatkonferensen kan enas om EPC-ändringar måste beslutet godkännas – ratificeras – av parlamenten i alla 38 EPC-stater. Sådant brukar ta några år.

Den viktiga frågan om en europeisk patentdomstol för EU-patent och övriga europeiska patent omfattas inte av det fördjupade samarbetet. Här väntar man på ett ställningstagande från EU-domstolen i frågan om domstolsordningen är förenlig med unionsfördragen. EU-patentet bör kunna introduceras även om någon Europeisk domstol ännu inte kommit till stånd.

Och hur ser då tidplanen ut? Inte lätt att säga. Vad man kan räkna med är ett rådsbeslut våren 2011 om att bemyndiga de tolv länderna att inleda fördjupat samarbete. I Bryssel hoppas man på att en diplomatkonferens om ändringar i EPC kan hållas våren 2012. Detta bör dock förutsätta att de båda förordningarna om EU-patent och översättningsarrangemang då är beslutade. Hur besvärliga förhandlingarna om dessa rättsakter kommer att bli är i dag svårt att förutse. Möjligheten finns också att rådets beslut kommer att överklagas till EU-domstolen.

Min egen försiktiga bedömning är att ett enhetligt (EU-)patent inte är på plats före 2015. Och det kan ta längre tid.

Per Holmstrand, chefsjurist på PRV

Kommentarer inaktiverade för Fördjupat samarbete om EU-patent – hur och när?

Under patent