Författararkiv: Anders Bruun

Om Anders Bruun

Jag jobbar på PRV, där mina huvudsakliga uppgifter är att utveckla patentklassystemen, informera om patentklassystemen och ansvara för de system som hanterar klassuppgifter. Jag är civilingenjör och har tidigare varit patenthandläggare.

Sök gamla patent med hjälp av DPK!

”Ångpannor för energialstring jämte armatur ävensom ångledning”

Ja, så kunde en titel i det tyska patentklassystemet (DPK) se ut. Det gör den inte längre*. Som ni kanske har läst så har vi moderniserat den svenska versionen av DPK. Med anledning av det kan det vara läge att påminna om vad DPK är, och hur det kan användas för sökning i Svensk Patentdatabas.

Patentklassystemen bygger på att innehållet i patentdokument identifieras genom att man ger dem koder (klassymboler) som väljs från en klasslista som innehåller all känd teknik. Klassymbolerna kan sedan användas för sökning i databaser. På det sättet kan man göra mer precisa sökningar än man kan med hjälp av ord i texten.

De idag mest använda klassystemen är IPC (det internationella patentklassystemet) och CPC (det kooperativa patentklassystemet, ägt av EPO och USPTO). Alla svenska patentdokument som publicerats 1972 och senare har klassning i dessa system. För äldre dokument är situationen mer komplicerad. Bara ungefär 20 % av de äldre dokumenten har klassning i IPC och CPC. Ungefär 80 % har i stället klassning i det tyska klassystemet DPK, som användes i Sverige och många andra europeiska länder innan IPC infördes. Vilka dokument som har vad beror i huvudsak på teknikområdet. Inom en del teknikområden klassades gamla dokument om när IPC infördes. De har nu också fått CPC. Inom andra teknikområden gjorde man inte den investeringen, utan de har fortfarande bara klassning i DPK. Så kommer det nog att förbli, eftersom det knappast är försvarbart att investera i omklassning av över 200 000 dokument, av vilka många handlar om föråldrad teknik.

Många gamla dokument innehåller dock intressant information, till exempel inom områden som inte påverkats av datorisering eller moderna material. Om man är intresserad av teknikhistoria finns det mycket att gräva i. Hur gör man då? Låt oss ta ett exempel – här i Stockholmstrakten är det inte särskilt aktuellt just nu (paraplyer är mer aktuella…), men säg att vi är intresserade av isbrytare.

DPK-klasslistorna finns här! Med ledning av titlarna kan man leta efter rätt klass i listan över de 89 klasserna. Om man rullar ner i listan hittar man klass 65, som har titeln ”Skeppsbyggnad; Sjöfart”. Om man öppnar filen och söker i texten hittar man ”Isbrytare” på första sidan, med klassymbolen 65a1-3 till vänster.

Det finns också titlar på engelska, på grå bakgrund. Anledningen till det är att DPK inom många teknikområden reviderades under tiden IPC växte fram och tog över IPC:s indelningar. De användes under en begränsad tid och översattes inte alltid till svenska. Få svenska dokument har idag klassning i de grå delarna, eftersom den klassningen var lätt att konvertera till IPC. I de grå delarna hittar man ”Ice-breakers” på sidan 8, med symbolen 65a-35/08.

Ett annat sätt att hitta rätt klass är att göra en textsökning i klasslistorna. Skriv dpk isbrytare i fältet ”sök på prv.se” upptill till höger på sidan! Det ger en träff, som också leder till klass 65.

Man kan söka i Svensk Patentdatabas med hjälp av klassymbolerna. Använd fliken ”Klassökning” och fyll i klassymbolen i fältet ”DPK (tysk klass)”, exakt som den står i klasslistan. Om man vill söka efter flera symboler skriver man ”eller” eller ”or” mellan dem. Ibland kan man ha nytta av att trunkera med hjälp av en asterisk (*).

  • DPK-symbolen 65a1-3 ger 14 träffar, den yngsta publicerad 1968.
  • Den ”grå” DPK-symbolen 65a-35/08 (och dess subgrupper) ger inga träffar.
  • En sökning med motsvarande IPC- och CPC-symboler (B63B35/08 och subgrupper) ger 42 träffar, de äldsta publicerade 1973.

Lycka till!
Anders Bruun, PRV

*Den moderniserade titeln är ”Ångpannor för energialstring; Tillbehör för ångpannor”

Kommentarer inaktiverade för Sök gamla patent med hjälp av DPK!

by | 8 januari, 2014 · 12:29

CPC – ett nytt patentklassystem?

I oktober beslutade EPO och USPTO att samarbeta om ett gemensamt klassystem, byggt på EPO:s interna system ECLA. ECLA är ju sedan länge något av en industristandard, så den utvecklingen är naturligtvis av stor betydelse för branschen, speciellt eftersom de fem stora patentverkens gemensamma program för att utveckla IPC (det Internationella Patentklassystemet) verkar har tappat farten.

Flera möten har hållits om projektet och nu har det börjat klarna vad förändringen innebär. Det är ett mycket ambitiöst program, som syftar till att i grunden göra om ECLA till CPC (Cooperative Patent Classification), ett mer kvalitetssäkrat och IPC-anpassat system. Dessutom ska det gå fort – planen är att det nya systemet ska vara i drift redan 1 januari 2013! Under 2011 och 2012 ska ECLA gås igenom, pågående förändringar avslutas och unika lösningar rensas bort. Speciella tillämpningsregler kommer att dokumenteras och en enorm utbildningsinsats ska genomföras vid USPTO.

CPC kommer i sig inte att lösa problemen med sökning i den lavinartade floden av patentdokument från Asien, men man får hoppas att även patentverken i Fjärran Östern ansluter sig. Det kommer naturligtvis att vara en stor förenkling för användarna ifall USPTO överger sitt unika egna klassystem och sin halvhjärtade inställning till IPC, och i stället anstränger sig för att seriöst använda ett IPC-baserat system. PRV använder idag ECLA, och kommer naturligtvis att övergå till CPC.

Anders Bruun, PRV

Kommentarer inaktiverade för CPC – ett nytt patentklassystem?

Under patent

När är ett lager inte ett lager?

Svensk Patentdatabas ger möjlighet att söka i en enorm mängd teknisk information, både rykande aktuell teknik och teknikhistoria. När man söker efter teknik drabbas man dock ofta av att textsökningar inte är så exakta som man skulle önska. Som exempel betyder ordet ”lager” helt olika saker inom materialhantering, mekanik och geologi. Dessutom finns det en växt som heter ”lager” och ordet används även som personnamn. Om man söker efter en ”burk” kan det hända att man inte hittar det man söker, eftersom de som har skrivit texterna man söker i har kallat samma sak för ”behållare”, ”förpackning” eller ”kärl”. Finns det något sätt att komma runt dessa tvetydigheter?

Javisst! Ingenjörer på väldens patentverk har länge brottats med det problemet och därför utvecklat patentklassystemen. De bygger ungefär på de principer som Carl von Linné utvecklade för att ordna växter och djur. Teknik kan också delas in i ”klasser”, ”ordningar”, ”familjer” och ”släkten”, även om de kallas annorlunda i patentklassystemen. De olika posterna i klassystemen har koder som kan användas för sökning. Det är en stor fördel att kunna söka efter dessa standardiserade koder i stället för att försöka hitta alla olika synonymer för de saker som man söker efter.

Som exempel kan man hitta ett kullager på följande undan för undan mer detaljerade ställen:

F: Mechanical engineering
F16: Engineering elements or units
F16C: Bearings
F16C19/00: Bearings with rolling contact, for exclusively rotary movement
F16C19/02: – with bearing balls essentially of the same size in one or more circular rows
F16C19/14: – – for both radial and axial load
F16C19/18: – – – with two or more rows of balls

Bokstäverna och siffrorna före titlarna kallas ”klassymboler” och kan användas för sökning i Svensk Patentdatabas. Om man gör en sökning med klassymbolen F16C undviker man träffar som handlar andra betydelser av ordet lager än den som man är intresserad av.

Samtliga svenska patentdokument (med undantag för en del offentliga ansökningar från åren 1969-1974) har en klassning i något av de tre klassystemen, IPC, ECLA och DPK. Inget system täcker tyvärr hela dokumentationen:

  • Alla dokument från 1972 och senare, och cirka 20 procent av de äldre, har klassning i det Internationella Patentklassystemet (IPC), som innehåller cirka 70 000 grupper. Denna klassning är ofta i den aktuella versionen (IPC-2010.01), men många har också klassning i någon av de äldre versionerna (IPC1 – IPC7).
  • Alla dokument från 1972 och senare, och cirka 20 procent av de äldre (i huvudsak samma som har klassning i IPC), har klassning i det Europeiska Patentverkets klassystem (ECLA), som innehåller cirka 130 000 grupper. ECLA bygger på IPC, men är mycket mer detaljerat för att erbjuda mer effektiv sökning. Klassningen i ECLA uppdateras när systemet ändras.
  • Cirka 80 procent av patentdokumenten från 1971 och tidigare är klassade i det tyska klassystemet (DPK), som innehåller cirka 40 000 grupper.

Man kan läsa mer om klassystemen i hjälpfilerna till Svensk Patentdatabas. IPC-Guiden beskriver IPC, men ECLA bygger på samma grunder och används på samma sätt.

Om du är intresserad av att söka teknik på samma sätt som proffsen, pröva klassystemen!

Anders Bruun, patentinformationsspecialist på PRV

Kommentarer inaktiverade för När är ett lager inte ett lager?

Under patent