Author Archives: Gästbloggare

Bredbandsbolaget, Swefilmer och Pirate Bay – en reflektion

datormus-hand

Knappast någon som är intresserad av immaterialrätt kan ha undgått att Patent- och marknadsöverdomstolen nu avgjort målet mellan Bredbandsbolaget och Universal Music Aktiebolag, Sony Music Entertainment Sweden AB, Warner Music Sweden Aktiebolag, Nordisk Film A/S, Aktiebolaget Svensk Filmindustri (rättighetshavarna).

Den centrala bestämmelsen för frågan är Art 8.3 i Infosocdirektivet (som ska tolkas i ljuset av bl.a. direktivets skäl 59). I artikeln stadgas att ”Medlemsstaterna skall se till att rättsinnehavare har möjlighet att begära ett föreläggande gentemot mellanhänder [internetleverantörer] vars tjänster utnyttjas av tredje part för att begå intrång i en upphovsrätt eller närstående rättighet”.

Artikeln motsvaras av 53 b § upphovsrättslagen. Efter en redogörelse för förutsättningar för direktivkonform tolkning av svensk lagstiftning, med bl.a. hänvisningar till Björnekulla-målet, C-371/02 där EUD uttalar att den nationella domstolen är skyldig att (under vissa förutsättningar) tillämpa direktivkonform tolkning även där sådan står i strid med förarbetena till den nationella bestämmelsen,

När en nationell domstol gör en tolkning av nationell rätt är den, oavsett om det rör sig om bestämmelser som antagits före eller efter ett direktiv, skyldig att i den utsträckning det är möjligt tolka den nationella rätten mot bakgrund av direktivets ordalydelse och syfte så att det resultat som avses i direktivet uppnås och därmed agera i överensstämmelse med artikel 249 tredje stycket EG (se, bland annat, dom av den 13 november 1990 i mål C-106/89, Marleasing, REG 1990, s. I-4135, punkt 8, svensk specialutgåva, volym 10, s. 575, och av den 12 februari 2004 i mål C-218/01, Henkel, REG 2004, s. I-1725, punkt 60), även om det finns upplysningar av motsatt innebörd, om hur lagen skall tolkas, i förarbetena till den nationella bestämmelsen

konstaterar domstolen att 53 b § upphovsrättslagen är civilrättslig- och inte straffrättslig lagstiftning.

Således är inte domstolen bunden av en straffrättslig tolkning av begreppet medverkan (i 53 b upphovsrättslagen) utan använder sig av en lexikalisk definition av begreppet. Det krävs alltså inte någon straffrättslig medverkan, ens i objektiv mening, för att ett föreläggande ska kunna utfärdas enligt 53 b upphovsrättslagen.

Domstolen bifaller därför i allt väsentligt (efter en diskussion rörande förutsättningarna för ett förbudsföreläggande i det aktuella fallet) rättighetshavarnas talan. Bredbandsbolaget förbjuds genom föreläggande att medverka till intrång genom att förpliktigas hindra bolagets abonnenters tillgång till tjänsterna The Pirate Bay och Swefilmer. Domen kan inte överklagas.

Allmänna reflektioner
På ett mer allmänt plan kan det finnas anledning att reflektera lite över upphovsrättens själva raison d’être. Det förs stundtals en ganska intensiv debatt där olika intressegrupper menar att upphovsrätten är förlegad och med hjälp av för sociala medier tacksamma one liners argumenterar för sin sak. Jag har försökt följa den här debatten ganska länge (sedan domen mot Napster för 15-16 år sedan i alla fall). Det verkar vara i huvudsak två falanger av motståndare mot upphovsrätt; dels de som inte tar några principiella ställningstaganden, utan menar att allt ska vara gratis och att det är upp till rättighetshavare att hitta fungerande affärsmodeller till detta. Dels de som menar att upphovsrätten är ett hot mot yttrande- och eller informationsfrihet och personlig integritet.

Om vi börjar med den sistnämnda grupperingen så har de min fulla respekt och sympati för sin oro. De värnar för demokratin fundamentala frågor. Men upphovsrätten är i själva verket (no pun intended) ett regelsystem som stärker dessa rättigheter. Upphovsrätten hindrar inte informationsspridning – det har den aldrig gjort. Det står var och en fritt att citera ur upphovsrättsligt skyddat material för att belysa något i, exempelvis, en politisk fråga. Det står var och en fritt att redogöra för vad som står i en bok, tidningsartikel, sägs i en pod eller visas i en film. Däremot är upphovsrätten ett skydd mot att någon, utan ditt samtycke, ändrar i en text du skrivit, använder bilder du lagt upp på sociala medier eller använder en låt du skrivit, under – exempelvis – en politisk kampanj. Det är bra, tycker jag. Det är ingen slump att upphovsrätten är grundlagsskyddad (se bl.a. 2 kap 16 § regeringsformen) – tro mig, den skrivningen är inte ett resultat av någon ”publicistlobby”.

Vad gäller den förstnämnda grupperingen så är det knepigt på ett annat sätt. Först och främst kan det vara bra att konstatera att: Det finns inget gratis! Alternativen till att faktiskt betala för att se på film, lyssna på musik, spela dataspel är mindre intäkter till rättighetshavarna – inte bara till de stora producenterna – utan också till låtskrivarna, författarna, indiebolagen m.fl. Vad gäller gratis nyheter så fasar jag för den dag då alla tillgängliga nyheter baseras på vilken rubriksättning som är bäst för att generera många klick på FB.

/Christian Nilsson, senior jurist på PRV

 

9 kommentarer

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Funktionalitet eller känsla? En utmaning för medtech-industrin.

microskap

Kardinalfelet många företag gör när de ska välja namn till tjänster och produkter är att vara för beskrivande. Tvärtemot vad man kan tro kan ett beskrivande namn långsiktigt orsaka stora besvär, medan ett mer associativt namn öppnar dörrar. En bransch som definitivt inte har problem med kreativiteten är Medtech! Men nu står namnkulturen i industrin inför ett paradigmskifte.

Ängslighet är sällan en bra marknadsföringsstrategi. Att omvärldsbevaka är en sak – att kopiera, välja mittfåran och inte våga sticka ut en helt annan. Namn är ett område där du verkligen har en chans att lyfta fram det unika med din produkt eller tjänst. Inom medicinteknik har man, till skillnad från många andra branscher, förstått vikten av ett riktigt bra varumärkesnamn. Traditionellt har branschen kännetecknats av alfanumeriska, tekniskt klingande namn. Detta börjar dock, sakta men säkert, förändras.

Byte av perspektiv
Medtech och innovation går hand i hand och i takt med den teknologiska utvecklingen höjs även målgruppens medvetenhet och förväntningar. Idag är kundfördelar och varumärkesvärderingar lika viktiga – om inte viktigare – att kommunicera än själva funktionen hos en produkt. Ett namn som spelar på målgruppens känslor hjälper till att öka lojaliteten och stärka hela varumärket. Det märks på att produkterna idag snarare heter Navina eller Actise än CS300 IABT – ett betydligt mer teknologifokuserat och icke-emotionellt val.

Så idag, skörda imorgon
Långsiktighet är viktig i alla branscher och för ett medtech-företag i framkant gäller det att se hela spektrat och sia in i framtiden. Hur kommer den givna målgruppen att uppfatta namnet, inte bara idag, utan om 15 eller 20 år? Passar namnet in i den nuvarande produktfamiljen och speglar det företagets värden och vision? Är produkten tänkt att lanseras i flera länder och skulle i så fall namnet fungera lika bra där? Och kanske viktigast av allt – kretsar namnet för mycket kring en specifik del i teknologin vilket riskerar att begränsa dess utvecklingspotential?

För att försäkra att det namn ni väljer är det bäst lämpade, bör ni aldrig lämna något åt slumpen. En namnprocess bör inkludera alltifrån strategisk namnplattform till namnskapande, språkliga och juridiska utvärderingar.

Vad är er syn på funktionalitet kontra känsla? Är ni väl rustade för era framtida namnutmaningar?

Katarina Nilsson,
VD på namnbyrån Eqvarium

Kommentarer inaktiverade för Funktionalitet eller känsla? En utmaning för medtech-industrin.

Filed under immaterialrätt, patent, varumärke

Vad ska jag med ett varumärke till?

Företagsnamnet är registrerat på Bolagsverket. Då är det väl bara att tuta och köra? För det där med varumärke verkar onödigt, det är väl nästan samma sak som företagsnamn? Känner du igen dig i funderingarna? Då rekommenderar jag att du läser vidare.

2

Vid en första anblick kan det verka som att företagsnamn och varumärke är detsamma, men det finns några avgörande skillnader.

Kännetecken eller namn

Företagsnamn och varumärke ÄR faktiskt två olika saker. Den snabba versionen är att varumärket är kännetecknet för din produkt eller tjänst och företagsnamnet är, precis som det låter, namnet på ditt företag.

Endast ett eller flera

Du kan ha flera varumärken, kanske ett varumärke för varje produkt eller tjänst. Det är inte alls ovanligt. Ett exempel är Cloetta som har drygt 600 varumärken registrerade hos PRV. Men företagsnamn, det har du bara ett (såvida du inte har flera företag förstås, men det är en annan historia).

Frivilligt eller ett måste

Att registrera ett företagsnamn är något som du som företagare måste göra (förutom om du har enskild firma), att ansöka om varumärke är däremot helt frivilligt, men det har många fördelar. Det ger dig ensamrätt till varumärket och kan öka värdet på ditt företag. Varumärket ger dig en tydligare position på marknaden och det i sin tur kan leda till bättre affärer.

Olika myndigheter

En väldigt konkret skillnad är att du ansöker om varumärke hos PRV, medan Bolagsverket är den myndighet som registrerar ditt företagsnamn.

Naturligtvis finns det flera skillnader (och likheter), mellan företagsnamn och varumärke. Frågorna brukar vara många från nystartade företag, både till PRV och Bolagsverket. På verksamt.se finns som av en händelse nya sidor om företagsnamn och varumärke samt immaterialrätt. Spana gärna in dem!

/Henrietta Thollén, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Vad ska jag med ett varumärke till?

Filed under varumärke

Kreativt namnskapande i en innovativ bransch

Med anledning av PRV:s informationssatsning på immaterialrätt för spelutvecklare gästbloggar, under december, namnstrategen Katarina Nilsson på temat Naming in Gaming.

minecraft-529460_1280Spelindustrin är extremt kreativ och innovativ. Många spelföretag nischar sig hårt och gör sig kända för en viss typ av produkter, för en särskild utvald målgrupp. Men precis som alla andra branscher är även denna föränderlig. Ena dagen kan du vara på topp och ha marknadens hetaste spel, för att nästa dag undra varför alla gamers där ute tycks välja konkurrenten istället.

Ibland kan det helt enkelt vara dags för en förändring. Men många företag som känner att de behöver anpassa sitt utbud efter marknadens efterfrågan, glömmer bort att tänka på hur de nya produkterna påverkar varumärket i grunden.

Har den som gjort sig känd för spektakulära actionspel verkligen samma trovärdighet när det kommer till strategispel eller fantasy? Eller kan den nya riktningen rentav ge motsatt effekt, att varumärket börjar ifrågasättas då man går utanför sin nisch?

Battlefield och My Little Pony på samma bana – en omöjlighet?

Att utvecklas och anpassa sig är ett sätt att överleva, men brand stretching – det vill säga att tänja på gränserna för sitt varumärke – är en fin balansgång. Här är rätt namnstrategi en viktig framgångsnyckel. Ett sätt att testa en ny målgrupp utan att kannibalisera på varumärket, är att välja en ny typ av namn som inte direkt förknippas med den övriga produktkatalogen.

De stora spelkoncernerna har vanligen en stor bredd och flera dotterbolag, vilket gör det lättare att prova olika typer av spel parallellt. En flopp innebär ekonomisk förlust, inte att företaget går under. Men även om problemet främst gäller independentbolagen som inte har samma resurser för att täcka ett misslyckande, kan även företagsjättar gå på en nit när det kommer till brand stretching.

/Katarina Nilsson – VD på namnbyrån Eqvarium

 

Kommentarer inaktiverade för Kreativt namnskapande i en innovativ bransch

Filed under immaterialrätt

Vad säger dina produktnamn om ditt varumärke?

Med anledning av PRV:s informationssatsning på immaterialrätt för spelutvecklare gästbloggar, under december, namnstrategen Katarina Nilsson på temat Naming in Gaming.

pexels-photo-123335.jpgSyns du så finns du. En utnött klyscha – men icke desto mindre sann. Konsten är att synas på rätt sätt och att spela säkert brukar inte leda till stående ovationer.

För att bygga ett starkt varumärke gäller det att tänka långsiktigt och inte stirra sig blind på rådande trender och konkurrenternas tjänster och produkter. Namn är en central del av varumärket. Rätt namn bör spegla din verksamhets vision och väcka nyfikenhet hos målgruppen. Det får även gärna kännas lika fräscht om 5-10 år som idag.

Spelindustrin har liksom filmindustrin ganska tydliga målgrupper för sina produkter. Branscherna delar även samma problem – konkurrensen är stenhård, stora pengar står på spel och minsta missbedömning kan leda till att intresset bleknar. Floppen är ett faktum. Detta skapar naturligtvis en ängslighet som gör att man spelar säkert – vilket också innebär att väldigt få produkter verkligen sticker ut från mängden.

Spelens och filmernas namn vittnar om exakt detta. Lek med tanken att du skulle byta ut titlarna på två spel eller filmer i samma genre – skulle det spela någon som helst roll? Skulle någon ens märka skillnaden? Faran med generiska namn – oavsett bransch – är att de inte bidrar till att stärka varumärket på sikt. Den som verkligen har en egen vision och vill skapa något eget, behöver också noga överväga namnen på produkterna.

Vi brukar säga att fel namn i värsta fall orsakar din verksamhet stor skada, medan ett bra och väl genomtänkt namn alltid är en bra investering.

Här är tre tips för att förbättra ditt företags namnprocesser:

Gå inte vilse innan ni ens startat

Är din produktfamilj på väg i olika riktningar eller kannibaliserar produkterna på varandra? En strategisk namnplattform hjälper dig att få en bra överblick över företagets namnutmaningar.

Tänk framåt

En viss typ av namn kan bli mycket populära under en tid, för att sedan kännas helt daterade. Rätt namn får produkten att leva längre och om den blir ikonisk – som många spel och filmer blir – kommer folk att förknippa namnet med just ert varumärke.

Gör er business till ett sant nöje

Språkliga utvärderingar. Kvalitetskontroller, juridiska frågor och strategibeslut. Namngivning handlar om så mycket mer än att bara ”hitta på några sköna förslag”. Många drabbas av kreativ härdsmälta när de inser detta och det är ju inte meningen. En namnprocess ska alltid kännas spännande, rolig och nyskapande! Behöver ni lite hjälp på vägen? Anlita ett proffs.

Det finns alltid undantag, men det räcker att ta en snabb titt på topplistorna för att konstatera hur likriktat spelbranschen tänker kring namn. Den röda tråden är att det handlar om beskrivande, snarare än associativa, namn. Men det senare – om namnet är bra – är vad som verkligen skapar intresse och en känsla, både för produkten och för bolaget bakom.

/Katarina Nilsson – VD på namnbyrån Eqvarium

Kommentarer inaktiverade för Vad säger dina produktnamn om ditt varumärke?

Filed under immaterialrätt

Nobel 2016: Upptäckt eller uppfinning?

Imorgon lördag delas Nobelpris inom fysik, kemi, medicin och litteratur ut. Fysikpriset går till David J Thouless, Duncan M Haldane och Michael Kosterlitz för teoretiska upptäckter av topologiska fasövergångar och topologiska materiefaser.

9_20161004115022_ct6g1qpwcaey-cq

Illustration: nobelprize.org

 

Enligt Alfred Nobels testamente ska priset i fysik gå till ”den som inom fysikens område har gjort den viktigaste upptäckt eller uppfinning”. Vissa menar dock att uppfinningar varit underrepresenterade och att upptäckter, i synnerhet teoretiska upptäckter, har haft större chans att bli belönade.

Om vi lämnar Nobelkommitténs bedömningar av vad som är värt att belöna, kvarstår frågan om var gränsen går mellan upptäckt och uppfinning. Vi tar några av de senaste årens fysikpris som exempel:

  • Universums accelererande expansionstakt (2011) och ojämnheter i den kosmiska bakgrundsstrålningen (2006) är definitivt upptäckter, och de har inga uppenbara kopplingar till fenomen som skulle kunna utnyttjas i framtida uppfinningar.
  • Årets nobelpris, som handlar om exotiska material, kan inom en överskådlig framtid få betydelse i utvecklingen av nya elektronikkomponenter.
  • När upptäckten av jättemagnetoresistans belönades 2007, utnyttjades redan fenomenet i kommersiellt tillgängliga produkter. Till exempel för att lagra stora kvantiteter data på hårddiskar.
  • Den blå lysdioden (2014) och CCD-sensorn (2009) skulle de flesta anse vara klara uppfinningar.

Vid någon punkt mellan upptäckten av ett fysikaliskt fenomen och tillkomsten av en kommersiell produkt som baseras på detta fenomen, görs en uppfinning, men exakt när kan vara svårt att avgöra.

Ett Nobelpris beskrivs ofta som det högsta erkännande man kan få inom fysiken, men det är förunnat ytterst få fysiker och måhända ännu färre uppfinnare. Om uppfinnare är i minoritet bland nobelpristagarna kan det kanske skänka viss tröst att vid prövning av en patentansökan är ett av kriterierna att det patentsökta måste var just en uppfinning. ”Discoveries need not apply”. Och till skillnad mot Nobelpris finns det ingen övre gräns för hur många patent som kan medges.

/Peter Rajan – patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nobel 2016: Upptäckt eller uppfinning?

Filed under patent

Tar bäst namn hem spelet?

Med anledning av PRV:s informationssatsning på immaterialrätt för spelutvecklare gästbloggar, under december, namnstrategen Katarina Nilsson på temat Naming in Gaming.

pexels-photo-194511.jpg”Innovate or die” är lite av spelbranschens signum. Stenhård konkurrens, skyhöga förväntningar och en kräsen målgrupp gör att spelutvecklarna ständigt måste ligga i framkant och bokstavligen ta sina produkter till nya dimensioner. Fantasin tycks inte ha några gränser, utom på ett specifikt område – spelnamnen.

Det finns alltid undantag, men det räcker att ta en snabb titt på topplistorna för att konstatera hur likriktat spelbranschen tänker kring namn. Den röda tråden är att det handlar om beskrivande, snarare än associativa, namn. Men det senare – om namnet är bra – är vad som verkligen skapar intresse och en känsla, både för produkten och för bolaget bakom.

Den som verkligen vill sticka ut bör alltså se upp med att följa namnströmmen – annars riskerar spelet att klassas som antikt (i speltermer cirka två år gammalt) betydligt snabbare eller bara drunkna i konkurrensen. Är namnet alltför beskrivande kan det dessutom vara svårt att skydda juridiskt.

Eftersom spel är en färskvara är det omöjligt att de visuella och tekniska delarna behåller sin wow-faktor någon längre tid, men det kan däremot ett namn göra. Och ju bättre namnstrategi du har, desto mer stärker spelnamnen ditt varumärke långsiktigt. Namngivningens mekanismer går att applicera på vilken bransch som helst och kanske är det dags att röra om lite i spelgrytan.

Fördelar med ett beskrivande namn:

  • Beskrivande namn är tydliga, vilket gör det enklare att motsvara spelarens förväntningar.
  • Lätt att minnas.
  • Talar direkt till givna målgrupper – heter spelet ”Gods of Soccer” kommer det garanterat att skapa intresse.

Fördelar med ett associativt namn:

  • Bättre om spelet utvecklas och byter karaktär. Ett för direkt namn är ett begränsande namn.
  • Kan uppfattas som spännande och också lite mer premium än beskrivande namn, vilket även sätter spelföretaget på kartan – speciellt om produkten håller måttet.
  • Lättare att skydda juridiskt och chansen till lediga domäner är större.

/Katarina Nilsson – VD på namnbyrån Eqvarium

Kommentarer inaktiverade för Tar bäst namn hem spelet?

Filed under immaterialrätt

Företagsnamn och varumärke – samma fast olika?

padurariu-alexandru-webbBryggkaffe och Caffè americano. Fil och yogurt. Granola och müsli. Företagsnamn och varumärke. Har du någon gång funderat på skillnaderna? PRV-bloggen reder ut begreppen.

Skillnaden mellan bryggkaffe och Caffè americano är trycket vid bryggning. Bryggkaffe är anpassat för kaffebryggare, medan Caffè americano är en espresso spädd med vatten. Skillnaden mellan fil och yoghurt är vilken mjölksyra som tillsätts och skillnad i tillredning. Yoghurt­kulturen växer bäst i temperatur kring 40°C, medan fil i rumstemperatur. Skillnaden mellan granola och müsli är att granolan är rostad, medan müslin inte är det.

Hur är det då med företagsnamn och varumärke? Och varför ska du egentligen registrera ett varumärke när du redan har ett företagsnamn? En uppenbar skillnad är att du ansöker om varumärke hos PRV, medan företagsnamn registreras hos Bolagsverket. Vi pratar med två experter från respektive myndighet för att ta reda på mer.

Anita Ahlstrand, varumärkeshandläggare på PRV; vad är ett varumärke?

– Kortfattat kan man säga att ett varumärke är ett kännetecken som används för att identifiera varor och tjänster, och att skilja dem från andras varor och tjänster. Varumärket gör det möjligt att marknadsföra och kommunicera om varan eller tjänsten.

Varför ska jag registrera ett varumärke?

– Det ska du göra eftersom du då får ensamrätt att använda och marknadsföra varumärket. Du säkerställer också att du inte råkar använda någon annans rättighet. Du säkrar dina rättigheter helt enkelt.

Christina Sjöström, handläggare på Bolagsverket; vad är ett företagsnamn?

– Det är precis som det låter namnet på ett företag. Alla företag, förutom enskild firma, måste ha ett namn.

Varför ska jag registrera företagsnamn?

– Helt enkelt för att annars har du inget företag. Har du en enskild firma är det bra att registrera namnet eftersom du då kommer med i näringslivsregistret.

Skillnaden mellan ett företagsnamn och ett varumärke är alltså bland annat att företagsnamnet hänger ihop med företagsregistreringen, medan ett varumärke kan vara helt fristående och lika gärna vara namnet på en produkt eller tjänst.

Företagsnamnet gör det möjligt att skilja ditt företag från andra företag, och ett skyddat varumärke kan höja värdet på ditt företag. Vill du veta hur? Det och mycket mer om hur du använder varumärket och företagsnamnet på ett smart sätt berättar Anita och Christina på en julfrukost hos Bolagsverket i Sundsvall den 16 december. Varmt välkommen!

Anmäl dig här senast den 5 december.

/Henrietta Thollén, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Företagsnamn och varumärke – samma fast olika?

Filed under varumärke

Vem har tillverkat kopian?

Foto: London Scout

Foto: London Scout

Höstlovet är här, ett skollov som de som är lite äldre kanske minns som lingonlovet, det var då som skolbarn fick ledigt från skolan för att plocka de bär som behövdes till sylt och saft för familjen. Det var på den tiden då alla behövde bidra till familjens välbefinnande. För de flesta av oss är det något som vi nästan blickar tillbaka på med en romantisk känsla – det var tider det. Idag är det annorlunda.

Många av oss åker på semester, ofta till varmare breddgrader där vi kan njuta av sol, bad och fynda något på en öppen marknad; kanske en märkesväska, den där tröjan du aldrig gett dig råd att köpa eller ett par sportskor till en bråkdel av det skulle ha kostat hemma i Sverige. Det är inte en slump att priset är en bråkdel av vad du skulle ha betalat hemma.

Inte sällan är det du köpt tillverkat av barn – inte på sin lediga tid efter skolan – skolan har blivit ersatt av 12 timmars skift på en fabrik där de jobbar under oacceptabla förhållanden, allt för ofta med kemikalier som aldrig skulle godkännas i Sverige och som definitivt aldrig skulle få finnas i kläder, väskor eller skor. Sanningen är den att ditt fynd kan skada dig själv och med all säkerhet skadar det andra och finansierar en global kriminell verksamhet som idag omsätter lika mycket som droghandeln.

/Peter Hedin, PRV

Kommentarer inaktiverade för Vem har tillverkat kopian?

Filed under immaterialrätt

Öppen vetenskap i fokus

I veckan var jag på ett välbesökt och spännande seminarium om öppen vetenskap arrangerat av Vetenskap och Allmänhet, VA-dagen. Varför har man då ett evenemang runt öppen vetenskap (open science)? Och vad handlar det ens om?

dsc_1282

Bild: John Sjöberg, PRV

Dagen inleddes med att det öppna vetenskapsbegreppet förklarades i alla dess aspekter och genom många röster. Sammanfattat handlar det om att öka kunskapsflödet mellan forskning och omvärld genom att utnyttja de digitala verktygen som står till buds (och då givetvis också de sociala mediekanalerna). Jag fattade då att jag egentligen redan i början av 90-talet var i kontakt med öppen vetenskap. Det var under ett skolarbete som jag intervjuade professor Ulf Petterson på BMC (Uppsala biomedicinska centrum), som då var involverad i Human Genom Project, HUGO (måhända var intervjun rena smörpoäng i ämnet biologi, men de var roliga sådana). Just HUGO-projektet var i själva verket bland de första riktigt stora forskningsprojekten som bedrevs i en sann öppen vetenskapsanda. Många forskare runt om i världen bidrog i arbetet med att generera och nyttja öppna data om arvsmassan.

Bakgrunden till VA-dagens tema var att EU-kommissionen, genom forskningskommissionären Carlos Moedas, har lagt fram en vision med verkan på forskning och innovation i Europa. Visionen, som är ett fundament i EU:s forskningspolitik, är uppdelad i områdena öppen innovation, öppen vetenskap och öppen mot omvärlden. Det här viktiga visionsdokumentet finns givetvis öppet utan nedladdningskostnad (skam vore väl det annars).

Vi ska alltså gå mot ett öppnare och mer demokratiskt forskningssamhälle där forskning som finansieras av skattemedel ska vara tillgänglig för alla.

Tidigare har jag också bloggat om öppen innovation och jag tänkte därför kort kommentera hur jag ser på detta begrepp i relation till öppen vetenskap. Öppen vetenskap och öppen tillgång till vetenskapliga publikationer kan ses som rent drivmedel för innovation. Öppen innovation däremot handlar om steget vidare när uppfinningar letar sig fram till de som också har möjlighet att få uppfinningarna att blomma ut som verkliga innovationer med någon form av insteg i samhället. Det är också värt att reflektera över att ordet öppen i öppen innovation handlar om öppna företagsgränsytor, och har egentligen ingen koppling till ordet kostnadsfritt, medan ordet i öppen vetenskap genom öppen tillgänglighet och öppna data däremot faktiskt kopplar till just bland annat gratis tillgängligt över internet. Det sistnämnda gör kanske särskilt att just finansieringsfrågan för öppen vetenskap är en het politisk nöt.

Som patentingenjör vill jag betona att jag tycker att det är toppen att ny kunskap och nya uppfinningar publiceras via öppna kanaler och kommer så många till del som möjligt! Ordet patent kommer från latinets literae patentes, fritt översatt öppet brev, och alla levande ansökningar publiceras efter ett och halvt år, så vi gillar ju det här med att publicera så att kunskapen blir fritt tillgängligt över nätet. Men, och det är ett viktigt men, det måste ges utrymme för frågan om forskningen kan nyttiggöras på sådant sätt att immaterialrättigheter behövs. Om den frågan inte finns i första rum, ja då kommer vi alltid ha ett system där en patentansökan riskerar att upplevas som ett hinder för exempelvis doktorander. I själva verket borde det vara en fjäder i hatten med patent som dessutom kan erbjuda möjligheter (anställning, avknoppning, ekonomisk förtjänst, etc.). Här är det extremt viktigt med bra och snabba processer samt att det finns en förutsägbarhet i avtal mellan forskare och företag. Man kan till exempel skicka in en patentansökan och på samma dag göra en öppen publicering. Rätt hantererat ska en patentansökan inte förhala publicering och disputation!

VA-dagens rundabordsdialoger tog vid efter att vi hade fått grepp om temat och dessa var uppdelade inom fyra områden av den öppna vetenskapen: Öppen tillgång, Öppna data, Medborgarforskning och Ansvarsfull forskning och innovation. Jag satt med i en av fyra undergrupper inom dialogområdet öppna data. En kort summering av de sammanlagda dialogerna var att möjligheterna med öppen vetenskap mycket handlar om bättre fungerande demokrati och delaktighet samt ökad kreativitet. Bland utmaningarna kan nämnas hur det ska finansieras och vad plattformarna ska vara, samt att nuvarande meriteringssystem inte riktigt belönar insatser i den öppna riktningen från den enskilda forskaren.

I efterföljande stafettsamtal där en rad representanter för alla berörda parter av öppen vetenskap nyanserades bilden ytterligare. Bland annat diskuterades vikten av att det måste finnas publicerad forskning som är kvalitetsgranskad av experter, och att skiftet i distribueringen inte får hota det. Dagen avslutades med att statssekreterare Karin Röding från Utbildningsdepartementet pratade om regeringens arbete. Karin sa att frågan om öppen vetenskap är en viktig demokratiaspekt och biblioteken kommer att ha ett stort samordningsansvar. Vidare bekräftade Karin att finansieringen är en viktig och svår fråga. Under november kommer närmare besked genom presentationen av den forskningspolitiska propositionen. Nyfikna rekommenderas att titta i den!

/John Sjöberg, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Öppen vetenskap i fokus

Filed under innovation