Author Archives: Gästbloggare

Fokus Frankrike: Photoshoplagen

drew-coffman-158167

Lite förvånande är det kanske att Frankrike har starkare regler än Sverige vad gäller retuschering av kroppsbilder på modeller men så är fallet idag. Parallellt har vissa reklamkampanjer vänt på regeln och skapat stor succé…

Anledningen till att Frankrike sedan 1:a oktober 2017 kräver att kroppsretuscherade bilder som används i reklam utförligen ska märkas med inskriptionen ”Photographie retouchée” delas säkerligen även av Sverige.

Bilder där kroppsformen gjorts mindre eller större med hjälp av datorprogram som Photoshop skapar negativa normer. Vår ultravisuella värld där icke reella kroppar används för att sälja allt mellan försäkringar till krämer föranleder stora hälsoeffekter i form av ökat kroppsförakt men även t ex anorexia, bl a hos unga människor. Att inte respektera denna regel för bilder som fransk publik kan ta del av, kan därför åtföljas av böter på 37.500 € eller upp till 30% av reklambudgeten.

Bildbyrån Gettyimages beslut att inte längre acceptera i sin databas foton som visar retuscherade kroppar har inte bara förenklat för sina kunder men även genom detta lyckats med att skapa nästan lika stor uppmärksamhet som en PR kampanj.

När man planerar en foto session, en marknadsföringskampanj eller bara vill sätta upp bilder på sin e-handels sajt som är synliga i Frankrike, bör man alltså vara medveten om denna regel, oavsett var och när fotona tagits och varifrån modellen kommer.

För att skydda den offentliga hälsan och som komplement till denna regel, bör för övrigt även alla modeller som arbetar i Frankrike numera besitta ett läkarintyg där deras BMI (Body Mass Index) besätts.

Långt ifrån att bara vara en laglig gräns ses idag vissa företag gå längre än lagen kräver och t o m vända upp och ner på regeln. Ett exempel kan ses i det franska klädföretaget Damarts kampanj där man helt sonika baserat hela kampanjen på att deras foton INTE är retuscherade. Även om dessa mest är modeller i porträtt eller halvfigur är det intressant att en lagtext kan föra en sakfråga längre än tänkt…

Parallellt har även den allmänna debatten fört kropps- & bildfrågan vidare. Genom att t ex kräva att deras verkliga celluliter ska vara synliga och inte får retuscheras, har vissa modeller klart visat vägen. Vem vet om vi inte står inför en verklig förändring där frågan i framtiden kommer att vara utifall att Photoshop överhuvudtaget kommer att användas i kroppsbilds reklam…

Väl bemött !

/Sara Byström – fransk advokat, Medlem av Franska Advokatsamfundet i Paris

Fler inlägg med Fokus Frankrike:
Fokus Frankrike: Immaterialrätt och arbetsrätt
Fokus Frankrike: internetsajter, upphovsrätt och illojal konkurrens

 

2 kommentarer

Filed under immaterialrätt

Att höja kunskapen om immaterialrätt – en global utmaning

Vad har PRV för gemensamma utmaningar med motsvarande organisationer från länder som Myanmar, Papua Nya Guinea, Nepal och Korea? När det gäller marknadsföring och kommunikation är det mycket mer än jag trodde för någon månad sedan!

1111

I slutet av augusti var jag inbjuden att tala på en WIPO-konferens (World Intellectual Property Organization, en del av FN) i Singapore. Jag var där för att berätta om PRV:s erfarenheter för andra nationella myndigheter i Asien. Fokus för konferensen var arbete inom marknadsföring och kommunikation.

Varför var då PRV inbjuden att som enda representant utanför Asien tala om vårt arbete inom press, digitala kanaler och samarbeten med olika aktörer? Det enkla svaret är ett Sverige och PRV är internationellt erkänt duktiga på att arbeta bredare med information och kunskapshöjande insatser inom immaterialrätt. Vi har arbetat aktivt med frågorna länge och den intensifiering som har skett under senaste åren märks även internationellt.

Representanterna från de deltagande länderna har alla olika förutsättningar. Både när det gäller vilken organisation vi har, hur näringslivet ser ut i landet och vilken ekonomi vi har för vårt arbete. Däremot var det tydligt att medvetenhet om immateriella tillgångar bland företagare var en utmaning för oss alla. En del av mig var rädd för att det skulle bli känsliga diskussioner om respekten för immaterialrättssystemet, piratkopiering med mera. Istället blev det framåtlutade diskussioner och lärdomar om olika grepp för att höja medvetenhet och kunskap inom immaterialrätt.

Något som glädjer mig innerligt var att jag faktiskt kunde komma med flera tips och förslag på grepp som andra länder skulle ta upp. Vi kommer sannolikt att se flera länder använda storytelling för att lyfta fram företagsexempel kring olika aspekter inom immaterialrätt. En representant kom snabbt fram till att de behöver skapa en nationell kommunikationsstrategi för immateriella tillgångar. Första steget är dock att hämta in information kring vilka företag och IP-proffs som finns i landet och hur de kan bidra. Slutligen kommer minst ett land börja med regelbundna branschmöten för att diskutera utmaningarna med sina IP-professionella och se hur de kan samarbeta i arbetet för att stärka deras lands system och information kring immateriella tillgångar.

Kommunikation och marknadsföring inom det komplexa området immateriella tillgångar är inte enkelt. Att flera länder kopplar på ett strategiskt tänk kring sina aktiviteter har vi alla nytta av. Jag ser fram emot att se fler och fler inspirerande exempel och grepp från olika myndigheter i framtiden.

/Anna Danestig – kundansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Att höja kunskapen om immaterialrätt – en global utmaning

Filed under immaterialrätt

Upphovsrättens vara eller icke vara

Den 18-20 maj stod danska kollektiva förvaltningsorganisationer på upphovsrättens område värdar för den internationella konferensen ALAI 2017.

Under rubriken ”Copyright – to be or not to be” diskuterade några av världens ledande upphovsrättsjurister och andra sakkunniga om upphovsrätten fyller någon funktion i dagens samhälle och om den i så fall kommer att överleva i den pågående digitala utvecklingen.

En rad argument för upphovsrättens ”att vara” framkom under konferensen. Upphovsrätten som garant för yttrandefriheten och en förutsättning för de investeringar som krävs för skapande av filmer, musik och konstverk. Upphovsrättens sociala dimension som gör att alla människor, oavsett ekonomiska förutsättningar, har möjlighet att få ta del av det som skapas tack vare att upphovspersoner får ersättning för skapandet. Upphovsrätten bidrar med andra ord till social rättvisa.

Upphovsrättens ekonomi var en annan av konferensens huvudfrågor. Diskussioner fördes om pengar är en avgörande drivkraft för upphovspersonernas skapande. Flera av experterna var överens om att ekonomisk ersättning aldrig har varit och heller inte nu är den enda drivkraften för skapande av upphovsrättsligt skyddade verk, även om det ger möjlighet för upphovspersoner att åtminstone delvis livnära sig på sitt skapande. Upphovsrättens betydelse för ett lands ekonomiska tillväxt var en annan aspekt av upphovsrättens ekonomi. Flera internationella undersökningar visar att upphovsrätten tillsammans med patent, varumärke och design har stor betydelse för ett lands ekonomiska tillväxt. Den kollektiva rättighetsförvaltningen var det tredje spår i diskussionen om upphovsrättens ekonomi som belystes.

Konferensen avslutades med en paneldebatt om upphovsrättens vara eller inte vara i framtiden. Samtliga talare var överens om att upphovsrätten fyller en viktig funktion i samhället på många olika plan och att den därför måste framtidssäkras. Däremot behöver lagstiftningen ses över för att bättre möta de krav som ställs från olika håll och utmaningar som digitaliseringen innebär. Detta hänger i sin tur samman med behovet av en ökad respekt hos allmänheten för upphovsrätten.

/Catharina Ekdahl – jurist på PRV

Kommentarer inaktiverade för Upphovsrättens vara eller icke vara

Filed under upphovsrätt

Tre fällor i det brasilianska patentregelverket

edu-lauton-72302.jpgDet finns förvisso en rik uppsjö av diverse fällor, snaror och försåt i det brasilianska regelverket för det immateriella rättsskyddet, men här vill jag ta upp tre ofta förekommande och viktiga fallgropar.

Nämnda trenne gropar äro följande:

1. INPI:s BALANSER (BACKLOG)

Denna fälla är i och för sig omöjlig att kringgå, eftersom den drabbar samtliga som söker patent i Brasilien. Med andra ord en enda jättefallgrop som alla drösar ner i. Denna allomfattande rävsax är backlogen. Således tar det mellan 8 och 14 år innan man över huvud taget får ett första föreläggande från INPI (det brasilianska patentverket). Det beror på tekniskt område om det tar 8 eller 14 år, eller något däremellan. Således är man relativt sett snabb inom metallurgi och väldigt långsam inom exempelvis läkemedel och elektronik. Det låter som en ironi, men det händer även att man får ett ”direktgodkännande” efter 13-14 år! Som en viss kompensation till detta finns det en minimigaranti på 10 års skyddstid från och med patentbeviljandet, även om detta skulle innebära ett överskridande av den grundläggande skyddstiden på 20 år från ansökningsdagen.

I princip finns det TVÅ sätt att påskynda behandlingen:

a) Man kan bevisa att någon i Brasilien begår intrång på de avhängiga kraven. Även ett varningsbrev till den utpekade intrångsgöraren räknas som bevis.

b) Man går till federal domstol mot INPI och hävdar att sistnämnda begår förvaltningsbrott.

Således anses enligt brasiliansk förvaltningslag att onormalt långa väntetider utgör ett brott begånget av den senfärdiga förvaltningsenheten ifråga. Vanligtvis kan man inom ett år få ett beslut från domstolen, vilket ålägger INPI att skicka ut ett förstaföreläggande inom 3 månader och komma till beslut inom ett år.

2. VARNINGSBREV

Enligt brasiliansk rättspraxis kan man endast få någon ersättning för patentintrång från och med den dag då intrångsgöraren erhållit ett varningsbrev. Visserligen kan man inte hävda en patentansökan vid delstatlig domstol innan patent beviljats, men skadestånd, det kan man få från den dagen motparten mottagit ett varningsbrev. Har man inte skickat något varningsbrev, ja då får man ”bara” skadestånd från och med beviljandedagen. Dessutom har varningsbrevet den fördelen att man med detta kan begära påskyndad behandling vid INPI, såsom nämnts ovan.

3. ROYALTIES TILL UTLANDET

Vid ett patentbaserat licensavtal kan man endast skicka royalties från Brasilien till utlandet om:

a) patentet beviljats, samt

b) licensavtalet är registrerat av INPI.

Det kan således dröja många år innan licenstagaren kan skicka royalties till licensgivaren i exempelvis Sverige, eftersom det tar så lång tid att få beviljat patent. Detta gäller även mellan ett dotterbolag i Brasilien och moderbolaget i utlandet. INPI brukar vanligtvis registrera ett avtal inom en månad från begäran.

001.png

Med vänlig hälsning från Magnus i Rio,
Patentombud vid MONTAURY PIMENTA, MACHADO & VIEIRA DE MELLO, Rio de Janeiro

 

Kommentarer inaktiverade för Tre fällor i det brasilianska patentregelverket

Filed under patent

Upphovsrättstvist i New York

Den 8 mars i år, på Internationella kvinnodagen, fick New York-borna uppleva en alldeles ny bronsskulptur vid slutet av Broadway, ett stenkast från Wall Street.

Skulpturen Fearless Girl av konstnären Kristen Visbal, symboliserar feministisk styrka och möjligheter. Datumet var med andra ord valt med omsorg av det lobbyföretag som står bakom placeringen och som även har finansierat skulpturen.

Fearless Girl är tänkt att finnas på plats under ett års tid. Men skulpturen skapade en omfattande tvist av upphovsrättslig karaktär redan första dagen. Sex meter bort står nämligen en annan staty, Charging Bull. Charging Bull placerades där redan 1989 som en symbol för kraft och optimism i motgångarna efter den stora börskraschen ett par år tidigare.

När Fearless Girl placerades mitt emot Charging Bull i mars i år ansåg konstnären Arturo di Modica att hans skulptur fått en helt annan och kränkande innebörd. Istället för optimism har Charing Bull blivit en symbol för hot, menar Di Modica. Han har därför krävt att staden New York ska flytta Fearless Girl till en annan plats där den inte längre kan dra nytta av och påverka hans egen skulptur.

Den rättsliga grunden för di Modicas krav är en motsvarighet i den amerikanska upphovsrättslagen till den ideella upphovsrätten. Den ideella upphovsrätten skyddar bland annat upphovspersonen från att slippa hitta sina skapade verk i ett kränkande sammanhang eller bearbetade på ett kränkande sätt. I den amerikanska upphovsrättslagen är den ideella upphovsrätten uttryckt så att den förhindrar avsiktlig snedvridning, stympning eller annan ändring av verket som skadar upphovspersonens rykte och anseende.

/Catharina Ekdahl – jurist på PRV

Kommentarer inaktiverade för Upphovsrättstvist i New York

Filed under upphovsrätt

Filmen får samma rättigheter som popcornen

Precis som allt jämställdhetsarbete så tar det tid så även i detta fall men till slut så händer det. En dom i EU-domstolen har nu givit filmen samma rättigheter som popcornen till filmen.

Nu måste man först fråga rättighetsinnehavarna till filmen om man får streama den på samma sätt som man måste fråga innehavaren av popcornen om man får smaka.

Innan domen har det funnits en gråzon rörande vad som var lagligt respektive olagligt att göra. Det har sedan länge varit klart att man inte får ladda ned en film eftersom man då framställer en kopia av filmen medan om man streamer ned filmen och inte gör en varaktig kopia av den så har det varit mer oklart vad som gäller men nu har alltså EU-domstolen meddelat i sin dom att det är olagligt att både ladda ned film och streama den utan rättighetsinnehavarens medgivande. För tydlighetens skull vill jag påpeka att man inte får ta popcorn från någon vare sig de är poppade eller opoppade.

Läs mer om domen i Svenska dagbladet.

Eller lyssna på ett inslag om domen på Sveriges Radio.

/Peter Hedin, rådgivare piratkopiering, PRV

16 kommentarer

Filed under Okategoriserade

Fokus Frankrike: internetsajter, upphovsrätt och illojal konkurrens

drew-coffman-158167

Det kan vara lätt att tänka att en Internetsajts utformning är så beroende av tekniken att det inte ger mycket utrymme åt den som ger den dess form och utseende. Så enkelt är det dock inte i Frankrike. 

Rättssystemet i Frankrike skyddar de flesta former av skapande, även om dessa sker i digitala former och används i kommersiellt syfte som via en sajt för e-handel. En färsk dom i Paris tingsrätts tredje kammare (den mest specialiserade inom immaterialrätt) har preciserat på vilket sätt en upphovsrättsinnehavare måste befästa sin upphovsrätt, men också villkoren för illojal konkurrens, ofta åberopad parallellt.

Flera domar gällande upphovsrätt har de senaste åren varierat i sina bedömningar av verkshöjd i upphovsrättsintrångsmål, men denna dom låter oss veta att en enkel beskrivning av formen helt klart inte är tillräcklig. Som exempel nämns att valet av vissa kontrasterade färger för sajten inte i sig fastslår ”estetik strävan” eller nedlagd ”personlig möda”. Hade dessa däremot befästs som ”spår av upphovsmannens personlighet” hade konkurrentens webbsajt likheter ansetts utgöra intrång.

För att illojal konkurrens ska befästas uttrycker domen att konkurrentens ansvarsgrundande beteende måste etableras. Det räcker alltså inte att påpeka att konkurrenten ändrat sin sajt efter att ha delgivits anmodan. Det krävs även att konsumenterna känner förvirring inför likheterna mellan konkurrenterna.

När man vill utöva försäljning i Frankrike är det alltså viktigt att inte bara söka juridisk rådgivning för att uppfylla bland annat de e-handelskrav Frankrike har, utan även tänka på att skapa sina egen logotyp, form och grafiska profil. Man bör veta att i Frankrike kan även köpevillkor omfattas av upphovsrätten…. Mer om detta i nästa artikel.

/Sara Byström – fransk advokat och medlem av franska advokatsamfundet i Paris

 

2 kommentarer

Filed under immaterialrätt

Bredbandsbolaget, Swefilmer och Pirate Bay – en reflektion

datormus-hand

Knappast någon som är intresserad av immaterialrätt kan ha undgått att Patent- och marknadsöverdomstolen nu avgjort målet mellan Bredbandsbolaget och Universal Music Aktiebolag, Sony Music Entertainment Sweden AB, Warner Music Sweden Aktiebolag, Nordisk Film A/S, Aktiebolaget Svensk Filmindustri (rättighetshavarna).

Den centrala bestämmelsen för frågan är Art 8.3 i Infosocdirektivet (som ska tolkas i ljuset av bl.a. direktivets skäl 59). I artikeln stadgas att ”Medlemsstaterna skall se till att rättsinnehavare har möjlighet att begära ett föreläggande gentemot mellanhänder [internetleverantörer] vars tjänster utnyttjas av tredje part för att begå intrång i en upphovsrätt eller närstående rättighet”.

Artikeln motsvaras av 53 b § upphovsrättslagen. Efter en redogörelse för förutsättningar för direktivkonform tolkning av svensk lagstiftning, med bl.a. hänvisningar till Björnekulla-målet, C-371/02 där EUD uttalar att den nationella domstolen är skyldig att (under vissa förutsättningar) tillämpa direktivkonform tolkning även där sådan står i strid med förarbetena till den nationella bestämmelsen,

När en nationell domstol gör en tolkning av nationell rätt är den, oavsett om det rör sig om bestämmelser som antagits före eller efter ett direktiv, skyldig att i den utsträckning det är möjligt tolka den nationella rätten mot bakgrund av direktivets ordalydelse och syfte så att det resultat som avses i direktivet uppnås och därmed agera i överensstämmelse med artikel 249 tredje stycket EG (se, bland annat, dom av den 13 november 1990 i mål C-106/89, Marleasing, REG 1990, s. I-4135, punkt 8, svensk specialutgåva, volym 10, s. 575, och av den 12 februari 2004 i mål C-218/01, Henkel, REG 2004, s. I-1725, punkt 60), även om det finns upplysningar av motsatt innebörd, om hur lagen skall tolkas, i förarbetena till den nationella bestämmelsen

konstaterar domstolen att 53 b § upphovsrättslagen är civilrättslig- och inte straffrättslig lagstiftning.

Således är inte domstolen bunden av en straffrättslig tolkning av begreppet medverkan (i 53 b upphovsrättslagen) utan använder sig av en lexikalisk definition av begreppet. Det krävs alltså inte någon straffrättslig medverkan, ens i objektiv mening, för att ett föreläggande ska kunna utfärdas enligt 53 b upphovsrättslagen.

Domstolen bifaller därför i allt väsentligt (efter en diskussion rörande förutsättningarna för ett förbudsföreläggande i det aktuella fallet) rättighetshavarnas talan. Bredbandsbolaget förbjuds genom föreläggande att medverka till intrång genom att förpliktigas hindra bolagets abonnenters tillgång till tjänsterna The Pirate Bay och Swefilmer. Domen kan inte överklagas.

Allmänna reflektioner
På ett mer allmänt plan kan det finnas anledning att reflektera lite över upphovsrättens själva raison d’être. Det förs stundtals en ganska intensiv debatt där olika intressegrupper menar att upphovsrätten är förlegad och med hjälp av för sociala medier tacksamma one liners argumenterar för sin sak. Jag har försökt följa den här debatten ganska länge (sedan domen mot Napster för 15-16 år sedan i alla fall). Det verkar vara i huvudsak två falanger av motståndare mot upphovsrätt; dels de som inte tar några principiella ställningstaganden, utan menar att allt ska vara gratis och att det är upp till rättighetshavare att hitta fungerande affärsmodeller till detta. Dels de som menar att upphovsrätten är ett hot mot yttrande- och eller informationsfrihet och personlig integritet.

Om vi börjar med den sistnämnda grupperingen så har de min fulla respekt och sympati för sin oro. De värnar för demokratin fundamentala frågor. Men upphovsrätten är i själva verket (no pun intended) ett regelsystem som stärker dessa rättigheter. Upphovsrätten hindrar inte informationsspridning – det har den aldrig gjort. Det står var och en fritt att citera ur upphovsrättsligt skyddat material för att belysa något i, exempelvis, en politisk fråga. Det står var och en fritt att redogöra för vad som står i en bok, tidningsartikel, sägs i en pod eller visas i en film. Däremot är upphovsrätten ett skydd mot att någon, utan ditt samtycke, ändrar i en text du skrivit, använder bilder du lagt upp på sociala medier eller använder en låt du skrivit, under – exempelvis – en politisk kampanj. Det är bra, tycker jag. Det är ingen slump att upphovsrätten är grundlagsskyddad (se bl.a. 2 kap 16 § regeringsformen) – tro mig, den skrivningen är inte ett resultat av någon ”publicistlobby”.

Vad gäller den förstnämnda grupperingen så är det knepigt på ett annat sätt. Först och främst kan det vara bra att konstatera att: Det finns inget gratis! Alternativen till att faktiskt betala för att se på film, lyssna på musik, spela dataspel är mindre intäkter till rättighetshavarna – inte bara till de stora producenterna – utan också till låtskrivarna, författarna, indiebolagen m.fl. Vad gäller gratis nyheter så fasar jag för den dag då alla tillgängliga nyheter baseras på vilken rubriksättning som är bäst för att generera många klick på FB.

/Christian Nilsson, senior jurist på PRV

 

17 kommentarer

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Funktionalitet eller känsla? En utmaning för medtech-industrin.

microskap

Kardinalfelet många företag gör när de ska välja namn till tjänster och produkter är att vara för beskrivande. Tvärtemot vad man kan tro kan ett beskrivande namn långsiktigt orsaka stora besvär, medan ett mer associativt namn öppnar dörrar. En bransch som definitivt inte har problem med kreativiteten är Medtech! Men nu står namnkulturen i industrin inför ett paradigmskifte.

Ängslighet är sällan en bra marknadsföringsstrategi. Att omvärldsbevaka är en sak – att kopiera, välja mittfåran och inte våga sticka ut en helt annan. Namn är ett område där du verkligen har en chans att lyfta fram det unika med din produkt eller tjänst. Inom medicinteknik har man, till skillnad från många andra branscher, förstått vikten av ett riktigt bra varumärkesnamn. Traditionellt har branschen kännetecknats av alfanumeriska, tekniskt klingande namn. Detta börjar dock, sakta men säkert, förändras.

Byte av perspektiv
Medtech och innovation går hand i hand och i takt med den teknologiska utvecklingen höjs även målgruppens medvetenhet och förväntningar. Idag är kundfördelar och varumärkesvärderingar lika viktiga – om inte viktigare – att kommunicera än själva funktionen hos en produkt. Ett namn som spelar på målgruppens känslor hjälper till att öka lojaliteten och stärka hela varumärket. Det märks på att produkterna idag snarare heter Navina eller Actise än CS300 IABT – ett betydligt mer teknologifokuserat och icke-emotionellt val.

Så idag, skörda imorgon
Långsiktighet är viktig i alla branscher och för ett medtech-företag i framkant gäller det att se hela spektrat och sia in i framtiden. Hur kommer den givna målgruppen att uppfatta namnet, inte bara idag, utan om 15 eller 20 år? Passar namnet in i den nuvarande produktfamiljen och speglar det företagets värden och vision? Är produkten tänkt att lanseras i flera länder och skulle i så fall namnet fungera lika bra där? Och kanske viktigast av allt – kretsar namnet för mycket kring en specifik del i teknologin vilket riskerar att begränsa dess utvecklingspotential?

För att försäkra att det namn ni väljer är det bäst lämpade, bör ni aldrig lämna något åt slumpen. En namnprocess bör inkludera alltifrån strategisk namnplattform till namnskapande, språkliga och juridiska utvärderingar.

Vad är er syn på funktionalitet kontra känsla? Är ni väl rustade för era framtida namnutmaningar?

Katarina Nilsson,
VD på namnbyrån Eqvarium

Kommentarer inaktiverade för Funktionalitet eller känsla? En utmaning för medtech-industrin.

Filed under immaterialrätt, patent, varumärke

Kreativt namnskapande i en innovativ bransch

Med anledning av PRV:s informationssatsning på immaterialrätt för spelutvecklare gästbloggar, under december, namnstrategen Katarina Nilsson på temat Naming in Gaming.

minecraft-529460_1280Spelindustrin är extremt kreativ och innovativ. Många spelföretag nischar sig hårt och gör sig kända för en viss typ av produkter, för en särskild utvald målgrupp. Men precis som alla andra branscher är även denna föränderlig. Ena dagen kan du vara på topp och ha marknadens hetaste spel, för att nästa dag undra varför alla gamers där ute tycks välja konkurrenten istället.

Ibland kan det helt enkelt vara dags för en förändring. Men många företag som känner att de behöver anpassa sitt utbud efter marknadens efterfrågan, glömmer bort att tänka på hur de nya produkterna påverkar varumärket i grunden.

Har den som gjort sig känd för spektakulära actionspel verkligen samma trovärdighet när det kommer till strategispel eller fantasy? Eller kan den nya riktningen rentav ge motsatt effekt, att varumärket börjar ifrågasättas då man går utanför sin nisch?

Battlefield och My Little Pony på samma bana – en omöjlighet?

Att utvecklas och anpassa sig är ett sätt att överleva, men brand stretching – det vill säga att tänja på gränserna för sitt varumärke – är en fin balansgång. Här är rätt namnstrategi en viktig framgångsnyckel. Ett sätt att testa en ny målgrupp utan att kannibalisera på varumärket, är att välja en ny typ av namn som inte direkt förknippas med den övriga produktkatalogen.

De stora spelkoncernerna har vanligen en stor bredd och flera dotterbolag, vilket gör det lättare att prova olika typer av spel parallellt. En flopp innebär ekonomisk förlust, inte att företaget går under. Men även om problemet främst gäller independentbolagen som inte har samma resurser för att täcka ett misslyckande, kan även företagsjättar gå på en nit när det kommer till brand stretching.

/Katarina Nilsson – VD på namnbyrån Eqvarium

 

Kommentarer inaktiverade för Kreativt namnskapande i en innovativ bransch

Filed under immaterialrätt