Author Archives: Margarita Linné

Kvinnohälsa – ett tema för uppfinnare

Nu är den här igen, den så kallade fruntimmersveckan. Konstigt nog inleds den i Sverige med ett namn som traditionellt används för pojkar: Fredrik. Vi på bloggredaktionen väljer att denna vecka fokusera på innovationer som utvecklats för att hjälpa kvinnor,  och vi lyfter kvinnliga innovatörer.

Cellprovtagning för att bekämpa en av de vanligaste cancerformerna

Borste för att ta cellprov. Patentnr. US4762133.

Livmoderhalscancer hör, enligt Vårdguiden, till de vanligaste cancerformerna bland kvinnor i Sverige och i världen. Sverige har ett väl uppbyggt screening-program där man genom cellprovtagning kan upptäcka tidiga former av cellförändringar som senare kan leda till cancer om de inte tas bort i tid.

Vid dessa undersökningar används en särskild borste för att samla in celler som senare analyseras. För att kunna göra så tillförlitliga analyser som möjligt behövs ett stort antal celler från olika områden i och runt livmoderhalsen. År 1988 utvecklade amerikanerna Irman Bayne och Edwin Adair en speciell borste som gjorde det möjligt att samla in ett större antal celler från livmoderhalsen, både inifrån livmoderhalsen och från själva tappen.

BH – förtryck eller stöd

BH från 1914. Patentnr. US1115674.

Få klädesplagg har under historiens gång gett upphov till så starka reaktioner och diskussioner som BH:n, eller bysthållaren. Det var Mary Phelps Jacob som uppfann den första moderna BH:n år 1914.

Enligt patentdokumentet uppfann hon den för att bland annat erbjuda en bysthållare som ”has no back and therefore does not interfere with any design of evening gown that may be chosen” och som passar att användas till ”violent excercise such as tennis”. Så oavsett om den används som klädesplagg eller om man helst vill bränna den: BH:n lär förbli ett vanligt förekommande klädesplagg i våra garderober.

Menskoppen – miljövänligt kärl

Menskopp i gummi från 1937. Patentnr. US2089113.

Varje månad är den där, lingonveckan, eller, som jag och mina kompisar kallade det på skolgården: kattungar. De flesta kvinnor och andra med livmoder har eller har haft det: mens.

Det finns såklart ett brett spektrum av skydd som man som kvinna ( 🙂 ) kan beväpna sig med. Tamponger, bindor och trosskydd har de flesta nog hört talas om.

På senare år har ett speciellt mensskydd fått särskilt mycket uppmärksamhet: menskoppen. Man skulle kunna tro att den är en ganska ung uppfinning, men faktiskt så går dagens moderna menskopp tillbaka till en uppfinning som patenterades redan år 1937. Det var Leona W Chalmers som uppfann detta skydd, som idag blivit ett allt vanligare alternativ för den som vill ha ett miljövänligt och kostnadseffektivt mensskydd.

Listan på uppfinningar som kommit kvinnor till gagn kan göras lång, dessa är bara ett urval. Den gemensamma nämnaren för dessa uppfinningar är att de utvecklades främst för att på något sätt hjälpa kvinnor. Under veckan följer ytterligare ett blogginlägg som då fokuserar på uppfinningar som gjorts av kvinnor. Håll utkik!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

2 kommentarer

Filed under patent

PRV i Almedalen: Immaterialrätt och export – hur hänger det ihop?

Varför är det viktigt att företagen tänker strategiskt kring sina immateriella tillgångar som till exempel patent, varumärke och design? Hur kan myndigheter, organisationer och andra aktörer bidra till bättre förutsättningar för företagen att tänka strategiskt kring export? Det är några av frågorna som PRV vill diskutera på ett seminarium den 4 juli i Almedalen.

Andreas Hatzigeorgiou. Foto: Stockholms handelskammare

Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms handelskammare, är en av paneldeltagarna, och expert på frågor som rör företagande och export.

Andreas, hur viktig upplever du att immaterialrätten är i exportsammanhang för svenska företag?
–Immaterialrätten är ett smörjmedel för internationella affärer. Svenska företag verkar högt upp i värdekedjan och det betyder att deras affärer i hög utsträckning bygger på immateriella tillgångar. Om det inte finns tillräckligt skydd för dessa tillgångar globalt, kommer detta att hämma företagen från att ta steget ut på export. Detta skadar svensk tillväxt.

Under seminariet kommer vi bland annat lyfta frågan om hur organisationer som till exempel Stockholms handelskammare kan hjälpa företagare att tänka strategiskt kring sina immateriella tillgångar vid export. Hur upplever ni det på handelskammaren: vilka är de största utmaningarna för svenska företag som vill exportera?
–Jag upplever alltmer att företagen inte längre uppfattar synliga hinder som det stora problemet för deras internationella affärer. Det är andra typer av brister – såsom otillräckligt immaterialrättsligt skydd – som gör att företagen tvekar att expandera globalt.

Har du några konkreta tips till företagare som vill exportera?
–Stockholms Handelskammare har nyligen initierat en strategi för ökad internationalisering. Vi vill tillsammans med ett flertal aktörer genomföra omkring 40 åtgärder som vi identifierat som viktiga för att göra näringslivet i huvudstadsregionen mer globalt och konkurrenskraftigt. Ett konkret tips är att analysera vilka marknader som är bäst lämpade för relevant produkt och tjänst, samt att tidigt se över hur man kan få tillgång till de nätverk och kontakter som behövs för att lyckas på en ny e marknad. Under min tid på Utrikesdepartementet reste jag till över 30 länder i delegationer med svenska företag och det gjorde mig stolt att se hur långt i framkant vi ligger. Men svenska företag behöver bli bättre på att marknadsföra sig och använda det svenska varumärket som hävstång ute i världen.

***

Seminariet ”Ökad export – immaterialrättens betydelse för framgångsrik handel i andra länder” börjar klockan 10.00. Följ diskussionerna på Twitter under #prvsverige.

Möt PRV i Almedalen

PRV kommer i år att ha tre seminarier i Almedalen för att lyfta viktiga frågor om innovation, företagande och tillväxt. Möt oss centralt på Strandgatan 13 den 4 juli kl. 08.00-11.00.

Här kan du läsa mer om seminarierna.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för PRV i Almedalen: Immaterialrätt och export – hur hänger det ihop?

Filed under immaterialrätt

Ljudstark innovation har fans över hela världen

Bilder från vänster: Frantic Amber (Foto: Rickard Nilsson), Bonafide (Foto: Josefin Larsson), Entombed A.D. (Foto: Anders Ohlsson). Samtliga bilder är tagna på Sweden Rock Festival.

Idag smäller det! En av Sveriges äldsta och största festivaler, Sweden Rock Festival, slår upp sina portar för inbitna hårdrockare och metallare från hela världen som älskar att headbanga till elgitarrens och elbasens ljuva riff och melodier!

Vad vore punken, hårdrocken, svartrocken, dödsmetallen och andra suveräna musikgenrer utan den elektriska gitarren och den elektriska basgitarren? Ganska lågmäld, snällare mot öronen förvisso, men säkert även totalt urtråkig!

Men vem har vi att tacka denna uppfinning för? Och hur spelar varumärke och design in i detta?

Patent för starkare ljud

Den moderna elgitarren har ganska litet gemensamt med den akustiska gitarren som används inom bland annat klassisk musik. De sex strängarna spända över en gitarrformad träkropp och en greppbräda känns igen. Men där slutar likheterna. Elgitarren har ingen ihålig resonanslåda. Gitarrkroppen är i kompakt trä. Ljudet från elgitarren uppstår alltså inte i en ihålig låda som hos den akustiska gitarren, utan det uppstår med hjälp av en pick-up som kombineras med förstärkare.

Det är svårt att säga vem som uppfann den första moderna elgitarren. Men en titt i patentdatabasen Espacenet visar följande:

En av de första som tyftlade med förstärkning av gitarrljud var Fred C. Hammond. År 1924 fick han patent för sin uppfinning ”tone amplifying apparatus for musical instruments”. Han uppfann ljudpinnar med små mikrofoner som kunde byggas in i fioler, gitarrer och andra ihåliga stränginstrument och som kopplades till en extern förstärkare.

Några år senare, 1934, uppfann Loyd Loar en så kallad elektrisk pick-up.

I kombination med magneter fångade denna pick-up in strängens vibrationer och omvandlade dessa till elektriska impulser som i förstärkaren omvandlades till ljud. Även här krävdes en ihålig resonanslåda där strängens vibrationer kunde samlas. Loars uppfinning patenterades ett år senare. Loar jobbade för övrigt på företaget Acousti-Lectric Company, som senare kom att ingå gitarrföretaget Gibson.

Kort därefter, 1937 byggde George D. Beauchamp, som senare kom att bli en av grundarna av gitarrtillverkaren Rickenbacker, en egen elektromagnetisk pick-up för gitarrer.

Denna pick-up gjorde att man inte behövde ha ihåliga gitarrer. Ljudet producerades inte i den ihåliga resonanslådan, utan med hjälp av elektromagnetiska svängningar som fångades upp och förstorades av pick-upen. Det var revolutionerande i och med att man nu kunde skapa stora ljud med solida instrument, i princip brädor.

Varför nöja sig med en när man kan ha två?

Jimmy Page. Foto: Dana Wullenwaber (CC BY-SA 2.0)

Jag minns tiden då jag efter skoltid satt i ett svettigt klassrum och försökte spela ”Lilla snigel akta dig” för min entusiastiska gitarrlärare. Jag var trött, hade glömt mellisen hemma och ville bara hem. Med stor möda försökte jag bemästra de sex strängarna på gitarren (okej, för lilla snigel krävdes bara en sträng, men det kändes som flera!!!) Att lära sig spela på en dubbelhalsad gitarr fanns inte på min horisont då.

Gitarrguden Jimmy Page däremot hör till dubbelhalsarnas mästare! En föregångare till hans dubbelhalsade Gibson patenterades redan år 1941 av Neil Abrams.

För den som inte kan bestämma sig mellan elgitarr och elbas så har Christoforos Kanakis  uppfunnit en dubbelhalsad gitarr- och baskombo. Det fina med detta instrument är att det kan delas upp i två instrument! Du kan till och med välja om det ska vara två gitarrer, två basar eller både och! Man kan alltså spela själv eller med en god vän, fritt efter mottot: delad glädje är dubbel glädje!

Christoforos Kanakis gitarr- och baskombo.

Varumärken och design spelar på samma lyra

Det finns många legender inom hårdrocken, både män och kvinnor, men det finns även gitarrer som blivit legendariska. Märkena Gibson och Fender hör till de stora namnen, där bland andra Gibson Les Paul och Fender Stratocaster blivit stora tack var musiker som Slash och Yngwie Malmsteen.

Både Gibson och Fender har flera varumärken registrerade. Det intressanta är att några av dessa varumärken samtidigt är design.

Gitarren Gibson Les Paul är ett bra exempel: Om man gör en sökning på denna gitarr i databasen TMView så hittar jag följande EU-varumärken:

Nr 012092391 är ett 3D-varumärke med en bild på en gitarr. Ett 3D-varumärke är ett varumärke där märket är specificerad i en 3D-modell, varumärket gäller då hela den tredimensionella figuren som är avbildad. I detta fall är det hela gitarrkroppen. Gibson Brands har valt att registrera hela gitarrformen eftersom man vill vara säker på att ingen annan tillverkar en likadan gitarr under annat namn. Man har alltså registrerat gitarrens utseende som ett varumärke, inte som en design. Utseendet är alltså själva varumärket.

Gibsons Flying V. (Foto: CasinoKat / CC-BY SA 3.0)

Än mer ikonisk är Gibsons Flying V, en gitarr som faktiskt ser ut som ett V. Här har Gibson valt att göra en designregistrering när den gitarren kom ut 1958.

Eftersom en designregistrering endast gäller i begränsat antal år (25 i Sverige) så har flera gitarrtillverkare senare hakat på trenden och börjat tillverka egna V-formade gitarrer. Det kanske förklarar varför Gibson på senare år valt att göra varumärkesregistreringar för sina mest kända gitarrer.

Även Rickenbacker har valt att registrera utseende som varumärken.

Varumärkena med nummer 010177004 och 010177038 är 3D-varumärken, där Rickenbacker valt att registrera utseendet för gitarrhuvudet.

För Stratocaster finns mig veterligen inga 3D-varumärken registrerade, däremot har Fender Musical Instruments Corporation valt att registrera ordet ”Stratocaster” som ordmärke för bland annat bild- och ljudsystem samt för musikinstrument.

Men nog om detta. Själv pausar jag festivalandet i år. I stället så tror jag faktiskt att jag ska damma av min (akustiska) gitarr och ge den lilla snigeln en sista chans. Vem vet, det kanske blir en gitarr-virtuos av mig i alla fall, nu på äldre dar. ,\m/

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Ljudstark innovation har fans över hela världen

Filed under immaterialrätt

PRV en del av Europa

Att PRV är Sveriges myndighet för immaterialrätt visste du säkert redan. Du har säkert även koll på att vi arbetar med nya idéer i teknikens och utvecklingens framkant för att stärka Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Men visste du också att vi är med i en rad europeiska samarbetsprojekt?

Idag på Europadagen passar vi på att ta en titt på vilka europeiska samarbeten PRV är med i.

Europeiska Unionen – samarbete och samverkan för ökad harmonisering

Inom EU bidrar PRV med expertis vid lagstiftningsarbete inför ministerrådet och EU-kommissionen. Syftet med dessa samarbeten är att verka för ökad harmonisering av lagar och regler som gäller patent, varumärken och design. Harmoniserade lagar och regler gör det lättare för företag att ansöka om patent, varumärke och design i andra EU-länder.

Ett exempel på vad detta arbete kan resultera i är den nya varumärkesförordningen, där PRV har varit inblandad som expertmyndighet i arbetet med att arbeta fram en fungerande förordning som ska verkställas i alla EU-länder. Den nya förordningen innebär att varumärken framöver inte är begränsade till att endast vara ordmärken eller figurmärken. Ett varumärke kan till exempel också vara en kort filmsnutt eller ett hologram. Här finns mer information om den nya förordningen.

EPO – ett europeiskt patentverk för den Europeiska Unionen

Den europeiska patentorganisationen EPO är en samarbetsorganisation mellan flertalet av de europeiska staterna. Den bildades genom en internationell konvention i München 1973. Huvudkontoret, the European Patent Office, ligger i München, Tyskland. Därutöver har EPO kontor i Berlin, Haag och Wien.

EPO:s uppgift är att granska och bevilja så kallade europeiska patent, som genom en ansökan får giltighet i alla de medlemsländer som designeras. Ett europeiskt patent får inte automatisk giltighet i hela EU. Ett sådant ”EU-patent”, community patent har föreslagits av EU-kommissionen men ännu inte förverkligats. Här kan du läsa mer om EPO och europeiska patent. 

EUIPO – ett samarbete för att underlätta hanteringen av europeiska varumärken

EUIPO är Europeiska Unionens varumärkesmyndighet. Förkortningen står för European Union Intellectual Property Office och myndigheten har sitt huvudkontor i Alicante, Spanien. PRV är en partnermyndighet till EUIPO, vilket betyder att vi finns representerade i EUIPO i flera olika samverkansgrupper och på regelbundna styrelsemöten. Sedan år 2006 arbetar även en nationell expert från PRV vid EUIPO.
Företag som vill ansöka om ett EU-varumärke kan vända sig direkt till EUIPO.

Myndighetssamarbeten för ökad kunskap om immaterialrätt

Det finns också myndighetssamarbeten. Ett exempel för detta är det europeiska myndighetssamarbetet VIP4SME, som PRV är delaktig i. Syftet med projektet är att ge små och medelstora företag samt rådgivare i innovationssystemen den kunskap och verktyg de behöver för att på bästa sätt utnyttja immaterialrätten.

I detta myndighetssamarbete medverkar ett trettiotal patent- och varumärkesmyndigheter och det europeiska affärsnätverket Enterprise Europe Network. Även forsknings- och innovationsorganisationer från flertalet europeiska länder är med.

PRV engagerar sig i arbetet genom att hjälpa till att sprida kunskapen som tas fram i projektet och genom att informera andra länder om hur vi jobbar med motsvarande frågeställningar. Här kan du läsa mer om det samarbetet.

PRV är med i en rad andra internationella nätverk och samarbeten. Här kan du läsa mer om dessa.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för PRV en del av Europa

Filed under immaterialrätt

Konstfull matematik i grönsaksdisken

Utbudet hos min lokala grönsakshandlare brukar, förståeligt nog, variera efter årstid. Nu under vintern kan jag välja bland rötter i flera nyanser av grått, svart, mörkrött och mörkgrönt. Men har jag tur finns det en grönsak som sticker ut: romanescon. Dels är den otroligt god, och dels är den ett matematiskt konstverk!

Ibland, när jag står vid grönsakerna och inte vet vad jag ska välja, dras min blick till en broccoli-liknande skapelse som ser ut som någon exotisk maträtt som fås på rymdstationen Babylon 5 i TV-serien med samma namn. Jag pratar om romanescon, denna såväl smakligt som grafiskt tilltalande gröna hybrid mellan broccoli och blomkål.

Broccolo_Romanesco_Close-up2

Närbild på en fin romanesco. Foto: Martin King.

Om du tittar närmare på denna kål så ser du att den består av många små kålhuvuden, som i sin tur består av små kålhuvuden, som i sin tur består av små kålhuvuden, som i sin tur består av små kålhuvuden, som i sin tur …ja, man kan bli snurrig för mindre.

Matten hjälper räta ut det krokiga

Mönstren, eller uppbyggnaden, som romanescon består av kallas fraktaler. En fraktal är en figur som liknar sig själv oberoende av i vilken skala den befinner sig. Detta betyder att jag kan zooma in på romanescon hur många gånger som helst och alltid se små romanesco-huvuden som består av ännu mindre romanesco-huvuden. Plötsligt känns romanescon som ligger i min kundvagn väldigt meta.

Det var matematikern Benoît Mandelbrot som myntade begreppet fraktal. Ordet kommer från latinets fractus som betyder bruten eller splittrad. Tidiga matematiker kallade dessa figurer för monster, eftersom man inte kunde räkna ut deras arealer med vanlig matte. De var för brokiga, för o-raka helt enkelt.

Mandelbrot studerade dessa monster och kom fram till att vår vanliga euklidiska geometri (du vet, den med gamla hederliga cirklar, koner och annat stilrent) inte räcker till för dessa figurer. Istället så började han integrera komplexa tal i sina beräkningar och fastställde att dessa figurer är matematiska objekt som kan användas till att förklara mycket som finns i vår natur. Han döpte dessa monster till fraktaler.

Romanescon är ett exempel på naturligt förekommande fraktaler. Ett annat exempel är kustlinjer, till exempel Sveriges kustlinje.

Upphovsrätt för fraktaler?

Det var även Mandelbrot som upptäckte fraktalen som kom att få hans namn: mandelbrot-mängden. Denna fraktal har också blivit berömd för sitt utseende. Många konstnärer, musiker och kreatörer inom diverse subkulturer har använt sig av denna fraktal för att pryda bilder, skivomslag, kläder och annat.
Så här kan mandelbrot-mängden se ut om man kör den matematiska formeln i en dator:

Mycket vackert, enligt min mening. Eftersom man kan skapa bilder på fraktaler som gjorts med hjälp av matematiska formler så ställer sig frågan om man kan ha upphovsrätt för en fraktal som man skapat själv.

Huvudregeln är att man inte kan få någon upphovsrätt till fraktalerna. Upphovsrätten gäller inte för ”automatgenererade” skapelser. Upphovsrätt gäller inte heller för metoder eller matematiska formler. Fraktaler som skapats i diverse datorprogram faller under denna kategori, och därför kan den som skapat denna fraktal inte räknas som upphovsrättsinnehavare. Däremot, om personen skapar konstnärliga bilder som innehåller fraktaler men även annat som är tillräckligt originellt, så blir skaparen innehavaren av upphovsrätten för hela konstverket.

Men patent då? Ingen teknik utan matte!

Matematiken genomsyrar inte bara vår omgivning. Den är grunden för all teknik! Då skulle man ju kunna tro att en person som uppfinner en matematisk formel skulle kunna patentera den.

Men nej, herr Mandelbrot kan inte få patent för sin formel. Den svenska patentlagen är mycket tydlig här:

”Som en uppfinning anses aldrig vad som enbart är

  1. en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod,
  2. en konstnärlig skapelse,
  3. en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram, eller
  4. en presentation av information. Lag (2007:516).”

Så tyvärr, varken patent eller upphovsrätt gäller för matematiska formler i sig.

Men det kanske är lika bra, eftersom detta gör att vi alla fritt kan skapa egna fina fraktaler! Det finns flera appar för mobilen där du kan skapa dina egna fantastiska mönster och zooma in i all oändlighet! Ett exempel är appen ”Visions of Chaos” som funkar för androider. Hur den fungerar ser du i videon ovan.

Jaha, allt prat om romanesco och Mandelbrot ( även tyska ordet för mandelbröd 🙂 ) har gjort mig hungrig. Internationella matematik-dagen till ära har jag inhandlat en romanesco. Så för min del blir det ugnsbakade fraktaler ikväll!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Konstfull matematik i grönsaksdisken

Filed under immaterialrätt

Nobel 2016: Vilken legend äger låten?

Foto: Sony Music / licensierad under creative commons (länk längre ned)

Foto: Sony Music / licensierad under creative commons

Idag tilldelas legenden Bob Dylan nobelpriset i litteratur. Han kommer (såklart) inte vara på plats. Istället gästas konserthuset av en annan legend, Patti Smith, som ska framföra en låt av Bob Dylan för att hylla nobelpristagaren.

Varför skriver vi på PRV om detta då månntro? Jo, Dylan får priset för att han enligt den svenska akademin ”skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen”. Dessa poetiska uttryck har Dylan upphovsrätt till. Han har till och med registrerat sitt namn som varumärke. Men en sak i taget.

Upphovsrätt – när konst leder till ny konst
Upphovsrätten uppstår i det ögonblicket som ett verk blir till. I samma stund som Dylan skriver ner en text eller noter så blir han upphovsrättsinnehavare. Det är alltså inget man behöver registrera eller ansöka om. Upphovsrätten, som i Sverige gäller i 70 år efter upphovspersonens död, tillfaller Dylan eftersom det är han som har skrivit texten och komponerat musiken. Det enda kravet som behöver vara uppfyllt för att upphovsrätten ska gälla är att verket är tillräckligt originellt.

Vad händer då om någon gör en cover på Dylans låt, som till exempel ikväll, när Patti Smith spelar en egen version av Dylans låt ”A hard rain’s a-gonna fall”?

Enligt upphovsrätten får Smith framföra en egen version av låten. Men det måste vara tydligt att hon framför en låt av Bob Dylan, hon får alltså inte påstå att låten är hennes. Däremot, om hennes framförande är tillräckligt originellt, då kan hon bli upphovsrättsinnehavare för sin cover-version. Men även i det fallet måste hon vara tydlig med att hon gör en egen version av Dylans låt. Detta regleras i den ideella upphovsrätten. Den innebär att Dylan har rätt att bli namngiven när låten framförs.

Varumärken allt vanligare inom musiken
Bob Dylan och Patti Smith är inte bara gudabenådade låtskrivare, de är även innehavare av varumärken. Bob Dylan har två varumärken registrerade, båda är ordmärken och gäller för klasserna 9 (innehåller bland annat CD-skivor och återgivning av ljud), 16 (bland annat trycksaker och fotografier), 25 (bland annat kläder) och 41 (bland annat kulturverksamhet). Patti Smith har sammanlagt tre varumärken registrerade, samtliga är ordmärken och gäller för samma klasser. Det blir allt vanligare för musiker och musikgrupper att registrera sina namn eller bandnamn som varumärke. Med en registrering kan de själva bestämma över i vilka kommersiella sammanhang deras namn ska synas. Bland svenska artister kan nämnas Avicii, Ghost, Sabaton och Håkan Hellström.

Om det är i samband med drycker på systembolaget eller på tröjor och muggar – med en varumärkesregistrering kan musikerna vara säkra på att ingen annan snyltar på deras hårda arbete. Och, ännu viktigare kanske, fansen kan vara säkra på att det verkligen är deras favoritartist som står bakom prylen, och att pengarna faktiskt går till artisten.

Så nästa gång du träffar den där musiknörden som alltid har tröjor med mer eller mindre obskyra bandnamn på, och som alltid svamlar över vilka skivor hen nyss köpt, var glad över att det finns sådana hängivna fans, de bidrar till att musiker kan leva på det de gör.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nobel 2016: Vilken legend äger låten?

Filed under upphovsrätt

Virtuell verklighet under granen

vr

Glöm spikmatta, matberedare och andra antikviteter. I år är det VR-glasögon som ska ligga under julgranen! Detta enligt Handelns Utredningsinstitut HUI, som varje år, lagom till julhandeln, utser årets julklapp. Motiveringen? Enligt HUI kombinerar VR-glasögon ny teknik med upplevelser på ett helt nytt sätt, vilket passar oss moderna människor som förväntar sig ”mervärden och förstärkta upplevelser”.

”Förstärkta upplevelser”, det låter ju onekligen spännande! För oss som växte upp med Bradburys The Veldt och filmen Gräsklipparmannen är ju VR-glasögon det bästa som har hänt sedan de första 3D-glasögonen såg dagens ljus.

VR mer än bara underhållning

Det började redan 1962, när uppfinnaren och filmskaparen Morton Heilig, patenterade en så kallad sensomat, en singel-biograf som skulle ge tittaren hela paketet från bild, ljud, lukt till känsel.

thesensorama

Tekniken har sedan dess utvecklats till att bli mer eller mindre bekväma glasögon som levererar diverse VR-upplevelser.

I en WIPO-rapport från 2015 som gjort i samarbete med Lexinnova har man analyserat runt 12 000 patent inom området VR. Bland de användningsområdena som patenten registrerats för ligger e-handel, utbildning och medicinteknik i topp. Först på fjärde plats kommer spel, eller gaming, som det heter på nysvenska.

Jimmie Femzén, patentingenjör på PRV och vår egen expert på området ser oändliga möjligheter inom VR:

– VR-spel är såklart roliga och kanske det första man tänker på, men VR kan användas till ofantligt mycket mer! Viktiga impulser för utvecklingen inom VR kommer också från bland annat sjukvården och utbildningssektorn. Men det är klart, spel går inte att tänka bort längre, allt fler människor vill kunna uppleva alternativa verkligheter på ett helt annat plan än tidigare!

Sverige i framkant på en marknad som domineras av giganter

Globalt sett står Sony, Samsung och Microsoft för de flesta patenten inom VR. Men även svenska företag bidrar med sina innovationer till den allt snabbare utvecklingen inom området. Företag som Starbreeze och  Coastalbyte jobbar i framkant med VR, och svenska innovationer används inom flera olika områden, bland annat  inom medicinteknik, e-handel och spel.

VR är ett snabbväxande teknikområde som ställer företagen inför en stor utmaning. Det gäller för företagen att hänga med och utveckla en känsla för vad konsumenterna efterfrågar, säger Jimmie och fortsätter: Som företagare eller innovatör måste man ha koll på hur teknikutvecklingen inom VR-området ser ut, vilka andra företag som är aktiva samt vilka tekniska framsteg som redan gjorts. Mycket framöver kommer troligtvis handla om förbättringar av tekniken. Nu när VR släpps till alla blir det extra viktigt att lyssna in användarna och identifiera problem samt hitta nya lösningar. Kanske är det precis den lösningen ett företag kan använda för att nischa sig mot andra företag. Ett företags omvärldsbevakning måste vara en del i  en genomtänkt strategi för företagets immateriella tillgångar.

VR något för dig?

Du som är osäker på om VR-glasögonen är rätt present till dina nära och kära kan testa med Googles VR-cardboard. Du kan ladda ned den kostnadsfria mallen här och bygga dina egna VR-glasögon. De funkar med både androider och äpplen.

Vill du veta mer om VR? Här finns en längre intervju med vår VR-expert Jimmie Femzén, du kan även se vårt webbseminarium ”Immaterialrätt i den virtuella verkligheten” som ägde rum i juni och tar upp frågor om immateriella rättigheter i virtuella världar.
HUI:s webbplats kan du läsa om årets julklapp.

Väl mött i den virtuella verkligheten!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Virtuell verklighet under granen

Filed under innovation

Sakernas internet och upphovsrätt – hur funkar det?

Johan Nordlund, jurist på PRV.

Johan Nordlund, jurist på PRV.

Få företeelser förenar lika många immateriella rättigheter i sig som Internet of Things, eller sakernas internet. Svårast att ta på måste vara upphovsrätten:  vem till exempel äger programkoden som gör att sakerna fungerar som de ska, eller att rumstermometern vet när vi kommer hem och ställer in exakt rätt temperatur?

Sakernas internet är det nya svarta. Allt fler enheter, både mobila och stationära, kopplas upp till nätet och erbjuder funktioner som i bästa fall ska göra vår vardag lite lättare och roligare. Vi har pratat med Johan Nordlund, som precis har kommit tillbaka från en konferens med organisationen SNITTS, där han har talat om sakernas internet och upphovsrätten.

Johan, vår vardag genomsyras allt oftare av smarta apparater eller maskiner. Smarta klockor, programmerbara kaffeautomater eller till och med bilar som automatiskt kommunicerar med vägstationer hör numera till vanligheterna. Att dessa manicker består av en mängd patenterade tekniklösningar är inte så konstigt. Men hur kommer upphovsrätten in i det hela?

– Grunden för att maskinerna och apparaterna ska kunna kommunicera med varandra är, i de allra flesta fall, datakod. Oavsett om den kod som maskinerna innehåller utmynnar i en teknisk lösning som i förlängningen kan få patentskydd så har den skapade koden upphovsrättsskydd. Datorprogram skyddas nämligen av upphovsrätt, skyddet uppkommer redan i det tillfälle som koden skapas.
Att datorprogram skyddas av upphovsrätt innebär att samtliga maskiner och program som ska kommunicera med varandra innehåller källkod, och källkod skyddas som litterära verk i enlighet med upphovsrättslagen.

Upphovsrätten är ju ett skydd som uppstår per automatik så fort verket har skapats, eller i detta fall koden har skrivits. Hur kan en person som skapar tekniska lösningar via programkod tjäna på att hävda sin upphovsrätt?

– Upphovspersonerna, kodarna i det här fallet, får som du säger rätten till det skapade verket så fort det är färdigställt och har tillräcklig originalitet. Upphovsrätten innehåller två delar, den ekonomiska och den ideella. Genom sin ideella rätt så kan upphovspersonen kräva sin rätt att bli omnämnd i samband med att verket visas upp eller sprids. Genom den ideella rätten kan upphovspersonen marknadsföra sig själv och sitt arbete då verket sprids, en nog så viktig rättighet i dagens informationssamhälle. Den ekonomiska rätten är, precis som den uppfattas, i korthet rätten att få ersättning för sitt verk då verket sprids. Den kan användas till exempel genom att licensiera ut nyttjanderättigheter till den skapade koden eller att överlåta hela sin skapelse till någon annan.

Vad får samhället ut av att programskaparens upphovsrätt respekteras? Och hur går det ihop med spridning av upphovsrättskyddad programkod?

– Om programmerare ges möjlighet att tjäna pengar på sitt skapande gynnar det marknadens utbud och mångfald. Den stora frågan är hur upphovsrättsskyddat material distribueras. Om det finns ett enkelt och rimligt sätt att ta del av upphovsrättsskyddad kod, till exempel genom standardlicenser med förenklade och förståeliga avtalsvillkor, där kostnaden för att ta del av en grundläggande kod balanseras mot upphovspersonens rätt att få ersättning för det denne skapat, så kan incitamentet finnas kvar samtidigt som utvecklingen gynnas genom att andra får möjlighet att ta del av skapad kod.

Till slut, vilka trender inom sakernas internet ser du? Finns det någon särskild teknisk utveckling som kommer bli extra stor under de kommande två åren?

– Jag tycker att det är bredden, inte spetsområdena, som är intressant när det kommer till sakernas internet. Vi ser idag en bred implementering som sträcker sig över många, för att inte säga alla, sektorer i samhället. Tjusningen med sakernas internet är att allt från papperskorgar till flygplan kommer att kunna kopplas ihop.

Tack  för samtalet!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV.

2 kommentarer

Filed under upphovsrätt

Söktjänster – vår service till experter

Måns Marklund, kvalitetsansvarig på PRV.

Måns Marklund, kvalitetsansvarig på PRV.

Sedan 70 år tillbaka erbjuder PRV söktjänster inom patent, varumärke och design. Söktjänsterna ger ombud och experter inom immaterialrätt stöd i deras patent- och varumärkesstrategier. Vi har träffat Måns Marklund, kvalitetsansvarig på PRV, och pratat med honom om söktjänsterna.

Måns, vilka är det som beställer söktjänster hos PRV och varför?

–Det är framför allt ombudsfirmor och industriombud på de större företagen som anlitar oss. Våra söktjänster ger en bra grund i beslutsprocessen kring patentstrategier. Det som efterfrågas mest är nyhetsgranskningar och validitetsgranskningar, men även FTO och statussökningar inom patent är efterfrågade. Där har vi en unik möjlighet att på ett säkert och effektivt sätt ta fram status för patentfamiljer.

För att kunna göra bra sökningar är patentingenjörerna måna om att hålla en kontinuerlig dialog med kunden. Avstämningar under själva sökprocessen ger både kunden och patentingenjören möjligheten att förfina, utvidga eller ändra sökningen. På så sätt får kunden i slutändan ett underlag som ger bra grund att gå vidare med.

Bred kompetens tack vare personalstyrka
PRV:s främsta tillgång ligger i personalen. Det stora antalet patentingenjörer gör att PRV täcker samtliga teknikområden. Samtidigt är ingenjörerna uppdelade i olika teknikområden. Samtal inom enheterna och avdelningarna emellan gör att kunskapsutbytet kring terminologi, semantik, databaser och verktyg är mycket högt. På så vis bygger patentingenjörerna kontinuerligt på sin kunskap inom sökteknik.

–Vi är väldigt måna om att kompetensutveckla våra ingenjörer. Här spelar kontakten till våra kunder en viktig roll. Genom feedback får vi en bra bild av vad vi är bra på och vad vi kan bli bättre på. I min roll som kvalitetsansvarig är just den täta kundkontakten mycket viktig för att kunna vidareutveckla söktjänsterna och våra rutiner inom detta område, säger Måns.

Experterna en ovärderlig källa på kunskap
Kontakten till experterna inom immaterialrättsområdet är a och o i PRV:s arbete med att kvalitetssäkra söktjänsterna.

–Ombud är våra tentakler ut i verkligheten, säger Måns och fortsätter: Det är oftast ombuden som möter innovatörerna och som i ett tidigt skede kan se vad innovatörerna behöver. Vi lever nästan i en sorts symbios med ombuden. De vet vad vi är bra på men de sitter även på ovärderlig kunskap om vad vi kan bli bättre på. Vi är väldigt tacksamma för att vi har en så bra ombudskår och industri som hjälper oss att vara så bra vi kan!

PRV:s 115 patentingenjörer jobbar med söktjänster och samtliga har genomgått PRV:s gedigna patentingenjörsutbildning. Dessutom hanterar ingenjörerna utöver de skandinaviska språken även engelska, franska och tyska. Här kan du läsa mer om våra söktjänster.

/ Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Söktjänster – vår service till experter

Filed under immaterialrätt

Gotta catch’em all, nämligen hos PRV!


Har du eller någon i din närhet drabbats av Pokémon Go-hysterin? Var lugn, du är inte ensam. Även undertecknad hör till den hängivna skaran som (inte planlöst) irrar omkring med mobilen i högsta hugg och redo att fånga små pokémons. För de frälsta finns goda nyheter: Precis utanför PRV:s kontor i Stockholm finns två pokéstops registrerade!

Vad är Pokémon Go då, undrar kanske den oinvigde. Förutom att spelet är en utmärkt kombination av friluftsliv och mobilspel, så är Pokémon Go även ett perfekt exempel för hur ett spel kan samla olika immateriella rättigheter, i det här fallet patent, varumärke och upphovsrätt.

Patent för teknisk lösning
Vad gäller patent så har Google och dess spin-off-företag som utvecklat spelet, Niantic, Inc., registrerat ett patent som gäller så kallade ”location-based parallel reality games”, det vill säga spel som använder sig av den verkliga världens koordinater för att skapa en parallell, virtuell spelverklighet. Funktionen som gör att spelet automatiskt uppdateras med geografiska koordinater ur verkligheten är en teknisk lösning. Därför kan den patenteras.

Varumärke ger mervärde
Varumärken då? Jo, Nintendo, den japanska speljätten som står bakom flera älskade tv-spel, har i dagsläget drygt 600 registrerade varumärken i Europa. Till dessa hör ordmärken som till exempel ”Pokemon Go” eller ”Pikachu” men även figurmärken som pokemonstren Pikachu och Squirtle. Ett ordmärke består av enbart ord, ett figurmärke däremot kan bestå av en figur eller en figur som är kombinerad med ett ord. Dessa varumärkesregistreringar ger Nintendo rätten att själv bestämma över huruvida dess varumärken får användas av andra och hur detta ska ske i så fall.

Upphovsrätt uppstår automatiskt
Även upphovsrätten spelar med här (pun intended). Själva pokémon-figurerna är upphovsrättsligt skyddade eftersom de är bilder/figurer. Upphovsrätten uppstod i samma ögonblick som figurerna kom till. Sedan har vi koden som ligger bakom appen, det vill säga själva hjärnan i spelet. Koden skyddas också av upphovsrätten. En sak till: Nintendos tidigare tv-spel kom alltid med suverän musik och ljudeffekter. (Undertecknad kan faktiskt skryta med att kunna sjunga hela musiken till Super Mario Bros från 1985, inklusive speleffekter!) Även Pokémon Go har musik (som jag inte lärt mig sjunga än) och den är – ja, du gissade rätt- den är skyddad enligt upphovsrätten.

Som du ser, lika komplext som Pokémon Go är att spela, minst lika komplext är landskapet av immateriella rättigheter som kommer till användning i denna app. Men nog om detta nu. Det är dags att bege sig till närmaste pokéstop, för, som det heter så fint i Pokémon-världen: ”Gotta catch’em all!” Ja, även denna slogan är skyddad. Varumärkesskyddad.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Gotta catch’em all, nämligen hos PRV!

Filed under immaterialrätt