Author Archives: Margarita Linné

Immaterialskräck i godishyllan

Snart är den här, årets roligaste dag (enligt undertecknad): Halloween! Varje år blir vi fler och fler som gärna låter sig skrämmas av spöken, gastar, zombier och häxor!  Och vi blir också fler som hivar i sig förSkräckliga mängder av läbbigt godis som till exempel vampyrtänder, fladdermöss, döskallar och annat smarrigt.

Utbudet av läskigt godis växer för varje år, och de flesta av dessa har en eller annan immaterialrättslig registrering. I undersökande syfte har jag tagit en djupdykning i godishyllan för att locka fram immaterialskräcken.

Skrämmiga varumärken i en klass för sig

Samtliga varumärken som jag tuggat i mig har en varumärkesregistrering. Det finns olika typer av varumärken, till exempel ett ord, en figur eller en utstyrsel.

När man ansöker om en varumärkesregistrering måste man välja för vilken varu- eller tjänsteklass varumärket ska gälla för. Klasserna samlas i den så kallade Niceklassificeringen, som är ett internationellt klassningssystem, och som omfattar 45 klasser. Dessa klasser kan sedan delas in i underklasser.

Godiset som jag (och mina kära kollegor på bloggredaktionen) mumsat på är oftast registrerat för klass 30. Denna klass gäller för bland annat ”Kaffe, kaffeersättning, te och kakao, inkluderande drycker därav, socker och naturliga sötningsmedel; mjöl och näringspreparat tillverkade av spannmål, frukostcerealier, pasta och andra degprodukter, pizzor, piroger, pajer, bröd, konditorivaror och godsaker, inkluderande chokladprodukter och godis; glass, yoghurtglass och isglass; salt, senap, ketchup, vinäger, såser, kryddor, snacksprodukter i form av popcorn och majschips samt snacksprodukter baserade på majs, ris, korn, råg eller bakverk.” Vill man registrera ett varumärke i klass 30 väljer man ett eller flera varutyper ur denna klass i sin ansökan.

Till exempel de alltid lika vita och vassa vampyrtänderna: För dessa har Cloetta registrerat ordet ”VAMPYR” i klass 30, för varutyperna kaffe, te, kakao, socker, ris, tapioka, sago, kaffeersättning; mjöl och näringspreparat av säd, bröd, käx, kakor, bakverk och konditorivaror, glass; honung, sirap; jäst, bakpulver; salt, senap; peppar, ättika, vinäger, såser; kryddor; is.

Ytterligare ett gastkramande exempel är hallon- och lakritsskallen, du vet, den svart-röda, platta döskallen som både är fin, läskig och god. Den har företaget Bubs valt att registrera som ord-varumärke i klass 30, för varutyperna konfektyrer och godis.

Det finns godis som är registrerade som flera varumärkestyper. Det klassiska, men inte särskilt läskiga, exemplet är Ahlgrens bilar.

Dessa bilar är registrerade som ordvarumärke, figurvarumärke och utstyrsel-varumärke. Med utstyrsel menas att själva varan eller varans förpackning har en speciell form. För att märket ska bli registrerat krävs det att utformningen skiljer sig markant från det som är vanligt på marknaden.

Design som ger kalla kårar

Godisbitar som har en speciell utformning kan vara designregistrerade. Under mina efterforskningar i godisaffären har jag hittat ett godis som har en designregistrering. Det är hallon-lakritsskallen som har en designregistrering. Den här läckra döskallen är alltså både varumärkesregistrerad och designregistrerad. Du hittar registreringen i Svensk designdatabas under nummer 78957.

Men nog om det. Jag måste fixa påfyllning med godis, har nämligen hört ryktas att ungarna på gården planerar sin årliga bus-eller-godis-turné. Då gäller det att bunkra upp så det inte blir bus.

Tips: Frukt funkar inte! Testade det förra året, men det blev bus i alla fall. You have been warned!

Mer immaterialskräck

Sugen på mer läskig läsning? Här finns övriga inlägg om immaterialskräck!

Spöktakulära varumärken i en klass för sig
Skräckpatent
Rysarna som skrämmer bäst

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

 

3 kommentarer

Filed under immaterialrätt

Forskare och doktorander ska lära sig mer om immaterialrätt

Foto: Stefan Stefancik / Unsplash

PRV har på uppdrag av regeringen inlett en satsning på att höja kunskapen bland doktorander och forskare om immateriella tillgångar och immaterialrätt.

Satsningen är en del i ett uppdrag från regeringen som innebär att PRV ska arbeta för att höja kunskapen bland universitet och högskolor om immateriella tillgångar och rättigheter, samt forskares och doktoranders kompetens inom dessa områden.

– På universitet och högskolor skapas ständigt nya immateriella tillgångar, till exempel forskningsresultat, mjukvara, databaser, text, foto och uppfinningar. För att kunna hantera dessa tillgångar och nyttiggöra dem på bästa sätt är det viktigt att ha grundläggande kunskaper om upphovsrätt, patent, design- och varumärkesskydd, säger Maziar Soltani, enhetschef på PRV och ansvarig för denna satsning.

Skräddarsydd utbildning för att stärka den immaterialrättsliga kompetensen
Inom ramen för denna satsning har PRV bland annat tagit fram en utbildning som erbjuds universitet och högskolor. Tredagars-utbildningen anpassas efter varje lärosätes önskemål och erbjuds i samarbete med respektive lärosäte. Utbildningen fokuserar på att förmedla grundläggande kunskaper om immaterialrätt, hur man kan hitta patentinformation inom relevant teknikområde och hur man som forskare eller doktorand kan nyttiggöra sin forskning i olika sammanhang.

För närvarande erbjuds utbildningen på flera lärosäten, som till exempel Uppsala universitet, Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan, KTH. På KTH i Stockholm har man haft utbildningen ett flertal gånger. Vid det senaste tillfället var det drygt 35 doktorander och forskare som hade anmält sig. De kom från nio olika områden, till exempel datavetenskap, kemi och elteknik.

–Ett syfte med utbildningen är att ge doktorander och forskare de verktyg de behöver för att kunna hitta information i publika patentdatabaser. Det handlar om användbar information som är relevant för deras forskningsarbete, och som ofta inte finns på annat håll, säger Maziar, och fortsätter: Dessutom vill vi ge dem de kunskaperna de behöver för att aktivt kunna ta ställning till offentliggörande av forskningsresultat, och möjligheten att senare kunna hantera resultaten strategiskt.

Om regeringsuppdraget
Uppdraget att öka kunskapen om immaterialrätt bland universitet och högskolor sträcker sig till och med år 2019. Under den tiden ska PRV verka för att skapa förbättrade förutsättningar för unik, effektiv och internationellt gångbar forskning vid svenska universitet och högskolor, som i sin tur leder till ökad tillväxt i Sverige.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

1 kommentar

Filed under immaterialrätt

Tjäna pengar på din idé med licenser

Funderar du som företagare på hur du kan sälja din produkt eller tjänst på en utländsk marknad? Du kanske vet att det finns en stor efterfrågan på din innovation hos andra företag? Då kanske en licens kan vara ett avtal som är aktuellt för dig.

Med en licens ger du en annan rätt att nyttja din immateriella rättighet. I klarspråk betyder det att om du till exempel äger ett patent så kan du ge någon annan rätt att använda tekniken genom en licens. Det samma gäller för ett varumärke eller ett designskydd.

Anna Lundqvist, patentingenjör och kundansvarig på PRV.

Anna Lundqvist, patentingenjör och kundansvarig på PRV, föreläser idag på ett seminarium som handlar om internationella verktyg. Några av verktygen hon tar upp ger dig som företagare möjlighet att köpa och sälja licenser.

Anna, för vilka företag kan det vara aktuellt att licensiera ut sina immateriella rättigheter? Eller att köpa en sådan för den delen?
Licensiering kan vara aktuellt för det företag som har en vara eller tjänst som man själv inte vill ha hela eller delar av tillverkning eller försäljning av. Om du exempelvis har en teknisk lösning, med ett patentskydd, som någon annan behöver i sin produktion, då kan du sälja en licens till den andra parten. Det finns flera olika typer av licenser, så läs på först.

Om ett företag ingår ett licensavtal med någon, vilken roll spelar PRV i detta?
Efter att PRV har meddelat ett patent eller registrerat ett varumärke eller designskydd så har vi inte längre med rättigheten att göra. Det är upp till rättighetsinnehavaren att sälja, licensiera eller rama in den.

På dagens seminarium presenterar du olika verktyg som ska göra det lättare för företag att hitta köpare och säljare av licenser. Hur fungerar ett sådant verktyg?
Det är en sökbar databas för respektive varumärken, designskydd, patent och upphovsrättsliga verk där den som vill sälja eller licensiera lägger in sina produkter. Sedan kan vem som helst söka bland dessa och om man är intresserad registrerar man sig gratis och får kontaktuppgifter till säljaren. Själva köpet sköts utanför verktyget.

Hur länge gäller ett licensavtal?
Ett licensavtal räcker under den tid man har skrivit in i avtalet.

Tack för samtalet, Anna!

PRV:s webbplats kan du läsa mer om licenser.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Tjäna pengar på din idé med licenser

Filed under innovation

Revolutionerande ett-klick-teknik blir fritt tillgänglig

Jag minns när jag under e-handelns barndomsår brukade irritera mig på att behöva fylla i fakturauppgifter och annat varje gång jag ville beställa hem böcker och kläder. När Amazon sedan införde den så kallade ”1-click”-tekniken blev det genast roligare att handla online.

I stället för att fokusera på att fylla i rätt adress och kortnummer vid varje köp, kunde jag lägga tiden på att botanisera bland spännande produkter. Att köpesumman började skjuta i höjden tänkte jag inte särskilt mycket på då, det hade ju blivit så enkelt att klicka hem grejer!

Idag, den 12 september, löper Amazons patent för den så kallade 1-click-tekniken ut. Det blir alltså fritt fram för andra e-handlare att använda sig av samma teknik i sina betallösningar. Vi har frågat Jimmie Femzén, patentingenjör specialiserad på telekommunikationsteknik, om vad 1-click-lösningen innebär för e-handeln.

Jimmie Femzén, patentingenjör specialiserad på telekommunikationsteknik.

Jimmie, idag går Amazons patent för 1-click-tekniken ut. Vad exakt går den tekniken ut på?
Tekniken som patenterades i USA går ut på att en användares information, som krävs för att genomföra ett köp, är sparad vilket gör att köpet kan genomföras snabbare. Den sparade informationen kan exempelvis vara namn, adress, kortuppgifter etc. Användaren behöver endast klicka på en knapp en gång och därefter är ordern lagd. Jämför med idag där det kan krävas flera klick och olika fält som ska fyllas i. Man får också hålla isär detta med hur vissa andra e-handlare har snabbat upp köpprocessen genom att visa en sida med information som redan är ifylld i fälten, men denna lösning kräver fler än ett click.

Det kan vara värt att nämna att patentet inte blev godkänt i hela världen då vissa delar bland annat ansågs handla om affärsmetoder. Enbart affärsmetoder går inte att patentera i Sverige, läs gärna mer här. 

Vad betyder det för andra e-handlare att patentet inte gäller längre?
För e-handlarna som hade verksamhet där patentet gällde är det nu tillåtet att använda tekniken. Det är hela idén med patent: ensamrätt i 20 år mot att offentliggöra tekniken för allmänheten, så att andra kan förbättra tekniken framöver.

Vilka andra användningsområden tror du kan vara aktuella för denna tekniska lösning?
E-handeln är det självklara men det skulle kunna vara aktuellt med andra beställningstjänster som exempelvis tandläkartider, då slipper man hålla koll på internetkoder när man ska (om)boka tider.

Ett-klick-tekniken revolutionerade näthandeln när den infördes. Vad tror du blir nästa stora grej inom e-handeln?
Det är svårt att säga, men personligen skulle jag gilla någon algoritm som automatiskt plockar ihop det min familj behöver i klädväg, väljer rätt storlekar och framför allt matchar alla färger och mönster!

Tack för samtalet!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Revolutionerande ett-klick-teknik blir fritt tillgänglig

Filed under patent

Framgång, tillväxt och innovation – PRV:s generaldirektör summerar

Susanne Ås Sivborg, generaldirektör för den svenska immaterialrättsmyndigheten PRV, ska efter nio år på PRV lämna posten som generaldirektör. Under åren har hon synts flitigt i media där hon uttalat sig om immaterialrättens och de immateriella tillgångarnas betydelse för framgång och tillväxt.

Som generaldirektör har hon arbetat intensivt för att få innovationssystemets aktörer samt politiker att uppmärksamma immaterialrättens betydelse för innovation. Hon har även engagerat sig för att öka kunskapen om immaterialrätt bland företag, organisationer och allmänhet. Nu, efter nio intensiva år i PRV:s och immaterialrättens tjänst lämnar hon posten som generaldirektör, helt i linje med regeringens riktlinjer.

Redaktionen för PRV-bloggen har tagit tillfället i akt för ett samtal om immaterialrättens utveckling i Sverige och internationellt, samt om PRV:s framtid.

Hej Susanne! Som generaldirektör på PRV har du arbetat med frågor som rör innovation och tillväxt. Om du ser tillbaka på de senaste åren, hur har innovationsklimatet utvecklats i Sverige under dessa år?
–Det har hänt en hel del på det området och mycket har förändrats till det bättre! Efter finanskrisen fick innovation och entreprenörskap mer uppmärksamhet från politikens sida, vilket har lett till mer pengar och ökad förståelse och kunskap om dessa områden. Det har gjorts många satsningar. Ett exempel är regeringsuppdraget att höja kunskapen om immaterialrätt. Sedan finns det som vanligt mer som kan göras och många vet det och jobbar med det. Det finns utmaningar här och det är viktigt att adressera dem, helst innan de inträffar, så att man är beredd och kan hantera dem. Men vi i Sverige är duktiga på innovation och vi har alla möjligheter att fortsätta vara det!

Vad har hänt med immaterialrättsfrågorna nationellt?
–Här är nog den största förändringen att immaterialrätten och de immateriella tillgångarna numera finns på den politiska agendan. Det finns idag en ökad förståelse för att en affärsstrategisk hantering av både de immateriella tillgångarna och rättigheterna är en mycket viktig faktor för att lyckas med innovation, skapa bättre konkurrenskraft och öka tillväxtmöjligheterna. Tidigare pratade man om industriella rättigheter och skydd. Idag ligger fokus inom politik och näringsliv på hur immaterialrättens betydelse för att skapa tillgångar och värde. Det visar tydligt vilken resa vi i Sverige har gjort vad gäller synen på innovation och immaterialrätt, en resa som PRV har varit delaktig i. Jag upplever att det från regeringens sida finns ett stort stöd för det arbete vi har gjort och gör. Att PRV nu är anslagsfinansierade är ytterligare ett bevis på det förändrade synsättet och fokuset runt de immateriella tillgångarna och immaterialrätten som vi sett under de här åren – och jag tror och hoppas att det finns stora möjligheter att den här utvecklingen fortsätter!

I Sverige har PRV under förra året fått i uppdrag av regeringen att arbeta för att höja kunskapen om immaterialrätt och dess betydelse för innovation och tillväxt. Myndigheten har även fått i uppdrag att informera om upphovsrätt, med särskilt fokus på digitala medier. Detta är viktiga händelser för oss som myndighet, men även för immaterialrätten. Vilka viktiga händelser har du sett internationellt under åren?
–Det har hänt mycket inom vårt område under de här åren och här har PRV varit delaktiga i det arbete som gjorts från svensk sida. I de forum som PRV företräder Sverige upplever jag att vår position blivit ännu starkare och att man lyssnar mer på vad Sverige och PRV har att säga. Det som är särskilt roligt är att Sverige behåller och stärker sin roll i de internationella sammanhangen.

Vilka viktiga förändringar har skett på PRV ?
–För tio år sedan var PRV en myndighet som jobbade med industriellt rättsskydd. Vi kämpade för att komma ut med våra budskap och vi var ganska ensamma om att prata om immaterialrätten som en betydelsefull faktor för tillväxt. Idag arbetar vi tillsammans med många andra aktörer från politik och näringsliv som lyfter betydelsen av de immateriella tillgångarna och rättigheterna för företagande och tillväxt. Tillsammans med Vinnova, Almi, Rise och andra aktörer sätter vi immaterialrätten i ett för företagare och entreprenörer relevant och förståeligt sammanhang.

Vi har en bit kvar men vi är på rätt väg. Genom olika evenemang, informationskampanjer och det faktum att även journalister börjar se oss som en värdefull informationskälla i dessa frågor lyckas vi allt mer med att nå ut med vårt budskap: att immateriella tillgångar och rättigheter skapar värde för företagen och för samhället. Vår roll i dag är en helt annan än tidigare. Regeringen vill att vi jobbar med det här. Uppdragen vi fått av regeringen är ett bevis för det!

Hur ser du på PRV:s roll i framtiden?
–Jag ser en oerhört stor potential för PRV att stärka sin roll som Sveriges självklara centrum för immateriella rättigheter. Alla vi på PRV har bidragit och fortsätter bidra till denna positiva utveckling. Vi har inlett samarbeten med universitet och högskolor, vi har utbildat forskare, vi är med i nätverk mot piratkopiering, vi träffar företagare på mässor, företagarträffar och andra evenemang där vi sprider våra budskap, listan kan göras mycket längre. Vi måste fortsätta på den inslagna vägen: vi kan synas ännu mer, föra ut budskap runt upphovsrätt. PRV kan också bjuda in till bredare samarbeten med andra, som vi till exempel gjorde med Statens medieråd. Det finns otroligt mycket PRV kan göra med kopplingar till immaterialrätten.

Stort tack för samtalet Susanne och lycka till på din framtida väg!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

1 kommentar

Filed under immaterialrätt

Kvinnohälsa – ett tema för uppfinnare

Nu är den här igen, den så kallade fruntimmersveckan. Konstigt nog inleds den i Sverige med ett namn som traditionellt används för pojkar: Fredrik. Vi på bloggredaktionen väljer att denna vecka fokusera på innovationer som utvecklats för att hjälpa kvinnor,  och vi lyfter kvinnliga innovatörer.

Cellprovtagning för att bekämpa en av de vanligaste cancerformerna

Borste för att ta cellprov. Patentnr. US4762133.

Livmoderhalscancer hör, enligt Vårdguiden, till de vanligaste cancerformerna bland kvinnor i Sverige och i världen. Sverige har ett väl uppbyggt screening-program där man genom cellprovtagning kan upptäcka tidiga former av cellförändringar som senare kan leda till cancer om de inte tas bort i tid.

Vid dessa undersökningar används en särskild borste för att samla in celler som senare analyseras. För att kunna göra så tillförlitliga analyser som möjligt behövs ett stort antal celler från olika områden i och runt livmoderhalsen. År 1988 utvecklade amerikanerna Irman Bayne och Edwin Adair en speciell borste som gjorde det möjligt att samla in ett större antal celler från livmoderhalsen, både inifrån livmoderhalsen och från själva tappen.

BH – förtryck eller stöd

BH från 1914. Patentnr. US1115674.

Få klädesplagg har under historiens gång gett upphov till så starka reaktioner och diskussioner som BH:n, eller bysthållaren. Det var Mary Phelps Jacob som uppfann den första moderna BH:n år 1914.

Enligt patentdokumentet uppfann hon den för att bland annat erbjuda en bysthållare som ”has no back and therefore does not interfere with any design of evening gown that may be chosen” och som passar att användas till ”violent excercise such as tennis”. Så oavsett om den används som klädesplagg eller om man helst vill bränna den: BH:n lär förbli ett vanligt förekommande klädesplagg i våra garderober.

Menskoppen – miljövänligt kärl

Menskopp i gummi från 1937. Patentnr. US2089113.

Varje månad är den där, lingonveckan, eller, som jag och mina kompisar kallade det på skolgården: kattungar. De flesta kvinnor och andra med livmoder har eller har haft det: mens.

Det finns såklart ett brett spektrum av skydd som man som kvinna ( 🙂 ) kan beväpna sig med. Tamponger, bindor och trosskydd har de flesta nog hört talas om.

På senare år har ett speciellt mensskydd fått särskilt mycket uppmärksamhet: menskoppen. Man skulle kunna tro att den är en ganska ung uppfinning, men faktiskt så går dagens moderna menskopp tillbaka till en uppfinning som patenterades redan år 1937. Det var Leona W Chalmers som uppfann detta skydd, som idag blivit ett allt vanligare alternativ för den som vill ha ett miljövänligt och kostnadseffektivt mensskydd.

Listan på uppfinningar som kommit kvinnor till gagn kan göras lång, dessa är bara ett urval. Den gemensamma nämnaren för dessa uppfinningar är att de utvecklades främst för att på något sätt hjälpa kvinnor. Under veckan följer ytterligare ett blogginlägg som då fokuserar på uppfinningar som gjorts av kvinnor. Håll utkik!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

2 kommentarer

Filed under patent

PRV i Almedalen: Immaterialrätt och export – hur hänger det ihop?

Varför är det viktigt att företagen tänker strategiskt kring sina immateriella tillgångar som till exempel patent, varumärke och design? Hur kan myndigheter, organisationer och andra aktörer bidra till bättre förutsättningar för företagen att tänka strategiskt kring export? Det är några av frågorna som PRV vill diskutera på ett seminarium den 4 juli i Almedalen.

Andreas Hatzigeorgiou. Foto: Stockholms handelskammare

Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms handelskammare, är en av paneldeltagarna, och expert på frågor som rör företagande och export.

Andreas, hur viktig upplever du att immaterialrätten är i exportsammanhang för svenska företag?
–Immaterialrätten är ett smörjmedel för internationella affärer. Svenska företag verkar högt upp i värdekedjan och det betyder att deras affärer i hög utsträckning bygger på immateriella tillgångar. Om det inte finns tillräckligt skydd för dessa tillgångar globalt, kommer detta att hämma företagen från att ta steget ut på export. Detta skadar svensk tillväxt.

Under seminariet kommer vi bland annat lyfta frågan om hur organisationer som till exempel Stockholms handelskammare kan hjälpa företagare att tänka strategiskt kring sina immateriella tillgångar vid export. Hur upplever ni det på handelskammaren: vilka är de största utmaningarna för svenska företag som vill exportera?
–Jag upplever alltmer att företagen inte längre uppfattar synliga hinder som det stora problemet för deras internationella affärer. Det är andra typer av brister – såsom otillräckligt immaterialrättsligt skydd – som gör att företagen tvekar att expandera globalt.

Har du några konkreta tips till företagare som vill exportera?
–Stockholms Handelskammare har nyligen initierat en strategi för ökad internationalisering. Vi vill tillsammans med ett flertal aktörer genomföra omkring 40 åtgärder som vi identifierat som viktiga för att göra näringslivet i huvudstadsregionen mer globalt och konkurrenskraftigt. Ett konkret tips är att analysera vilka marknader som är bäst lämpade för relevant produkt och tjänst, samt att tidigt se över hur man kan få tillgång till de nätverk och kontakter som behövs för att lyckas på en ny e marknad. Under min tid på Utrikesdepartementet reste jag till över 30 länder i delegationer med svenska företag och det gjorde mig stolt att se hur långt i framkant vi ligger. Men svenska företag behöver bli bättre på att marknadsföra sig och använda det svenska varumärket som hävstång ute i världen.

***

Seminariet ”Ökad export – immaterialrättens betydelse för framgångsrik handel i andra länder” börjar klockan 10.00. Följ diskussionerna på Twitter under #prvsverige.

Möt PRV i Almedalen

PRV kommer i år att ha tre seminarier i Almedalen för att lyfta viktiga frågor om innovation, företagande och tillväxt. Möt oss centralt på Strandgatan 13 den 4 juli kl. 08.00-11.00.

Här kan du läsa mer om seminarierna.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för PRV i Almedalen: Immaterialrätt och export – hur hänger det ihop?

Filed under immaterialrätt

Ljudstark innovation har fans över hela världen

Bilder från vänster: Frantic Amber (Foto: Rickard Nilsson), Bonafide (Foto: Josefin Larsson), Entombed A.D. (Foto: Anders Ohlsson). Samtliga bilder är tagna på Sweden Rock Festival.

Idag smäller det! En av Sveriges äldsta och största festivaler, Sweden Rock Festival, slår upp sina portar för inbitna hårdrockare och metallare från hela världen som älskar att headbanga till elgitarrens och elbasens ljuva riff och melodier!

Vad vore punken, hårdrocken, svartrocken, dödsmetallen och andra suveräna musikgenrer utan den elektriska gitarren och den elektriska basgitarren? Ganska lågmäld, snällare mot öronen förvisso, men säkert även totalt urtråkig!

Men vem har vi att tacka denna uppfinning för? Och hur spelar varumärke och design in i detta?

Patent för starkare ljud

Den moderna elgitarren har ganska litet gemensamt med den akustiska gitarren som används inom bland annat klassisk musik. De sex strängarna spända över en gitarrformad träkropp och en greppbräda känns igen. Men där slutar likheterna. Elgitarren har ingen ihålig resonanslåda. Gitarrkroppen är i kompakt trä. Ljudet från elgitarren uppstår alltså inte i en ihålig låda som hos den akustiska gitarren, utan det uppstår med hjälp av en pick-up som kombineras med förstärkare.

Det är svårt att säga vem som uppfann den första moderna elgitarren. Men en titt i patentdatabasen Espacenet visar följande:

En av de första som tyftlade med förstärkning av gitarrljud var Fred C. Hammond. År 1924 fick han patent för sin uppfinning ”tone amplifying apparatus for musical instruments”. Han uppfann ljudpinnar med små mikrofoner som kunde byggas in i fioler, gitarrer och andra ihåliga stränginstrument och som kopplades till en extern förstärkare.

Några år senare, 1934, uppfann Loyd Loar en så kallad elektrisk pick-up.

I kombination med magneter fångade denna pick-up in strängens vibrationer och omvandlade dessa till elektriska impulser som i förstärkaren omvandlades till ljud. Även här krävdes en ihålig resonanslåda där strängens vibrationer kunde samlas. Loars uppfinning patenterades ett år senare. Loar jobbade för övrigt på företaget Acousti-Lectric Company, som senare kom att ingå gitarrföretaget Gibson.

Kort därefter, 1937 byggde George D. Beauchamp, som senare kom att bli en av grundarna av gitarrtillverkaren Rickenbacker, en egen elektromagnetisk pick-up för gitarrer.

Denna pick-up gjorde att man inte behövde ha ihåliga gitarrer. Ljudet producerades inte i den ihåliga resonanslådan, utan med hjälp av elektromagnetiska svängningar som fångades upp och förstorades av pick-upen. Det var revolutionerande i och med att man nu kunde skapa stora ljud med solida instrument, i princip brädor.

Varför nöja sig med en när man kan ha två?

Jimmy Page. Foto: Dana Wullenwaber (CC BY-SA 2.0)

Jag minns tiden då jag efter skoltid satt i ett svettigt klassrum och försökte spela ”Lilla snigel akta dig” för min entusiastiska gitarrlärare. Jag var trött, hade glömt mellisen hemma och ville bara hem. Med stor möda försökte jag bemästra de sex strängarna på gitarren (okej, för lilla snigel krävdes bara en sträng, men det kändes som flera!!!) Att lära sig spela på en dubbelhalsad gitarr fanns inte på min horisont då.

Gitarrguden Jimmy Page däremot hör till dubbelhalsarnas mästare! En föregångare till hans dubbelhalsade Gibson patenterades redan år 1941 av Neil Abrams.

För den som inte kan bestämma sig mellan elgitarr och elbas så har Christoforos Kanakis  uppfunnit en dubbelhalsad gitarr- och baskombo. Det fina med detta instrument är att det kan delas upp i två instrument! Du kan till och med välja om det ska vara två gitarrer, två basar eller både och! Man kan alltså spela själv eller med en god vän, fritt efter mottot: delad glädje är dubbel glädje!

Christoforos Kanakis gitarr- och baskombo.

Varumärken och design spelar på samma lyra

Det finns många legender inom hårdrocken, både män och kvinnor, men det finns även gitarrer som blivit legendariska. Märkena Gibson och Fender hör till de stora namnen, där bland andra Gibson Les Paul och Fender Stratocaster blivit stora tack var musiker som Slash och Yngwie Malmsteen.

Både Gibson och Fender har flera varumärken registrerade. Det intressanta är att några av dessa varumärken samtidigt är design.

Gitarren Gibson Les Paul är ett bra exempel: Om man gör en sökning på denna gitarr i databasen TMView så hittar jag följande EU-varumärken:

Nr 012092391 är ett 3D-varumärke med en bild på en gitarr. Ett 3D-varumärke är ett varumärke där märket är specificerad i en 3D-modell, varumärket gäller då hela den tredimensionella figuren som är avbildad. I detta fall är det hela gitarrkroppen. Gibson Brands har valt att registrera hela gitarrformen eftersom man vill vara säker på att ingen annan tillverkar en likadan gitarr under annat namn. Man har alltså registrerat gitarrens utseende som ett varumärke, inte som en design. Utseendet är alltså själva varumärket.

Gibsons Flying V. (Foto: CasinoKat / CC-BY SA 3.0)

Än mer ikonisk är Gibsons Flying V, en gitarr som faktiskt ser ut som ett V. Här har Gibson valt att göra en designregistrering när den gitarren kom ut 1958.

Eftersom en designregistrering endast gäller i begränsat antal år (25 i Sverige) så har flera gitarrtillverkare senare hakat på trenden och börjat tillverka egna V-formade gitarrer. Det kanske förklarar varför Gibson på senare år valt att göra varumärkesregistreringar för sina mest kända gitarrer.

Även Rickenbacker har valt att registrera utseende som varumärken.

Varumärkena med nummer 010177004 och 010177038 är 3D-varumärken, där Rickenbacker valt att registrera utseendet för gitarrhuvudet.

För Stratocaster finns mig veterligen inga 3D-varumärken registrerade, däremot har Fender Musical Instruments Corporation valt att registrera ordet ”Stratocaster” som ordmärke för bland annat bild- och ljudsystem samt för musikinstrument.

Men nog om detta. Själv pausar jag festivalandet i år. I stället så tror jag faktiskt att jag ska damma av min (akustiska) gitarr och ge den lilla snigeln en sista chans. Vem vet, det kanske blir en gitarr-virtuos av mig i alla fall, nu på äldre dar. ,\m/

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Ljudstark innovation har fans över hela världen

Filed under immaterialrätt

PRV en del av Europa

Att PRV är Sveriges myndighet för immaterialrätt visste du säkert redan. Du har säkert även koll på att vi arbetar med nya idéer i teknikens och utvecklingens framkant för att stärka Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Men visste du också att vi är med i en rad europeiska samarbetsprojekt?

Idag på Europadagen passar vi på att ta en titt på vilka europeiska samarbeten PRV är med i.

Europeiska Unionen – samarbete och samverkan för ökad harmonisering

Inom EU bidrar PRV med expertis vid lagstiftningsarbete inför ministerrådet och EU-kommissionen. Syftet med dessa samarbeten är att verka för ökad harmonisering av lagar och regler som gäller patent, varumärken och design. Harmoniserade lagar och regler gör det lättare för företag att ansöka om patent, varumärke och design i andra EU-länder.

Ett exempel på vad detta arbete kan resultera i är den nya varumärkesförordningen, där PRV har varit inblandad som expertmyndighet i arbetet med att arbeta fram en fungerande förordning som ska verkställas i alla EU-länder. Den nya förordningen innebär att varumärken framöver inte är begränsade till att endast vara ordmärken eller figurmärken. Ett varumärke kan till exempel också vara en kort filmsnutt eller ett hologram. Här finns mer information om den nya förordningen.

EPO – ett europeiskt patentverk för den Europeiska Unionen

Den europeiska patentorganisationen EPO är en samarbetsorganisation mellan flertalet av de europeiska staterna. Den bildades genom en internationell konvention i München 1973. Huvudkontoret, the European Patent Office, ligger i München, Tyskland. Därutöver har EPO kontor i Berlin, Haag och Wien.

EPO:s uppgift är att granska och bevilja så kallade europeiska patent, som genom en ansökan får giltighet i alla de medlemsländer som designeras. Ett europeiskt patent får inte automatisk giltighet i hela EU. Ett sådant ”EU-patent”, community patent har föreslagits av EU-kommissionen men ännu inte förverkligats. Här kan du läsa mer om EPO och europeiska patent. 

EUIPO – ett samarbete för att underlätta hanteringen av europeiska varumärken

EUIPO är Europeiska Unionens varumärkesmyndighet. Förkortningen står för European Union Intellectual Property Office och myndigheten har sitt huvudkontor i Alicante, Spanien. PRV är en partnermyndighet till EUIPO, vilket betyder att vi finns representerade i EUIPO i flera olika samverkansgrupper och på regelbundna styrelsemöten. Sedan år 2006 arbetar även en nationell expert från PRV vid EUIPO.
Företag som vill ansöka om ett EU-varumärke kan vända sig direkt till EUIPO.

Myndighetssamarbeten för ökad kunskap om immaterialrätt

Det finns också myndighetssamarbeten. Ett exempel för detta är det europeiska myndighetssamarbetet VIP4SME, som PRV är delaktig i. Syftet med projektet är att ge små och medelstora företag samt rådgivare i innovationssystemen den kunskap och verktyg de behöver för att på bästa sätt utnyttja immaterialrätten.

I detta myndighetssamarbete medverkar ett trettiotal patent- och varumärkesmyndigheter och det europeiska affärsnätverket Enterprise Europe Network. Även forsknings- och innovationsorganisationer från flertalet europeiska länder är med.

PRV engagerar sig i arbetet genom att hjälpa till att sprida kunskapen som tas fram i projektet och genom att informera andra länder om hur vi jobbar med motsvarande frågeställningar. Här kan du läsa mer om det samarbetet.

PRV är med i en rad andra internationella nätverk och samarbeten. Här kan du läsa mer om dessa.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för PRV en del av Europa

Filed under immaterialrätt

Konstfull matematik i grönsaksdisken

Utbudet hos min lokala grönsakshandlare brukar, förståeligt nog, variera efter årstid. Nu under vintern kan jag välja bland rötter i flera nyanser av grått, svart, mörkrött och mörkgrönt. Men har jag tur finns det en grönsak som sticker ut: romanescon. Dels är den otroligt god, och dels är den ett matematiskt konstverk!

Ibland, när jag står vid grönsakerna och inte vet vad jag ska välja, dras min blick till en broccoli-liknande skapelse som ser ut som någon exotisk maträtt som fås på rymdstationen Babylon 5 i TV-serien med samma namn. Jag pratar om romanescon, denna såväl smakligt som grafiskt tilltalande gröna hybrid mellan broccoli och blomkål.

Broccolo_Romanesco_Close-up2

Närbild på en fin romanesco. Foto: Martin King.

Om du tittar närmare på denna kål så ser du att den består av många små kålhuvuden, som i sin tur består av små kålhuvuden, som i sin tur består av små kålhuvuden, som i sin tur består av små kålhuvuden, som i sin tur …ja, man kan bli snurrig för mindre.

Matten hjälper räta ut det krokiga

Mönstren, eller uppbyggnaden, som romanescon består av kallas fraktaler. En fraktal är en figur som liknar sig själv oberoende av i vilken skala den befinner sig. Detta betyder att jag kan zooma in på romanescon hur många gånger som helst och alltid se små romanesco-huvuden som består av ännu mindre romanesco-huvuden. Plötsligt känns romanescon som ligger i min kundvagn väldigt meta.

Det var matematikern Benoît Mandelbrot som myntade begreppet fraktal. Ordet kommer från latinets fractus som betyder bruten eller splittrad. Tidiga matematiker kallade dessa figurer för monster, eftersom man inte kunde räkna ut deras arealer med vanlig matte. De var för brokiga, för o-raka helt enkelt.

Mandelbrot studerade dessa monster och kom fram till att vår vanliga euklidiska geometri (du vet, den med gamla hederliga cirklar, koner och annat stilrent) inte räcker till för dessa figurer. Istället så började han integrera komplexa tal i sina beräkningar och fastställde att dessa figurer är matematiska objekt som kan användas till att förklara mycket som finns i vår natur. Han döpte dessa monster till fraktaler.

Romanescon är ett exempel på naturligt förekommande fraktaler. Ett annat exempel är kustlinjer, till exempel Sveriges kustlinje.

Upphovsrätt för fraktaler?

Det var även Mandelbrot som upptäckte fraktalen som kom att få hans namn: mandelbrot-mängden. Denna fraktal har också blivit berömd för sitt utseende. Många konstnärer, musiker och kreatörer inom diverse subkulturer har använt sig av denna fraktal för att pryda bilder, skivomslag, kläder och annat.
Så här kan mandelbrot-mängden se ut om man kör den matematiska formeln i en dator:

Mycket vackert, enligt min mening. Eftersom man kan skapa bilder på fraktaler som gjorts med hjälp av matematiska formler så ställer sig frågan om man kan ha upphovsrätt för en fraktal som man skapat själv.

Huvudregeln är att man inte kan få någon upphovsrätt till fraktalerna. Upphovsrätten gäller inte för ”automatgenererade” skapelser. Upphovsrätt gäller inte heller för metoder eller matematiska formler. Fraktaler som skapats i diverse datorprogram faller under denna kategori, och därför kan den som skapat denna fraktal inte räknas som upphovsrättsinnehavare. Däremot, om personen skapar konstnärliga bilder som innehåller fraktaler men även annat som är tillräckligt originellt, så blir skaparen innehavaren av upphovsrätten för hela konstverket.

Men patent då? Ingen teknik utan matte!

Matematiken genomsyrar inte bara vår omgivning. Den är grunden för all teknik! Då skulle man ju kunna tro att en person som uppfinner en matematisk formel skulle kunna patentera den.

Men nej, herr Mandelbrot kan inte få patent för sin formel. Den svenska patentlagen är mycket tydlig här:

”Som en uppfinning anses aldrig vad som enbart är

  1. en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod,
  2. en konstnärlig skapelse,
  3. en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram, eller
  4. en presentation av information. Lag (2007:516).”

Så tyvärr, varken patent eller upphovsrätt gäller för matematiska formler i sig.

Men det kanske är lika bra, eftersom detta gör att vi alla fritt kan skapa egna fina fraktaler! Det finns flera appar för mobilen där du kan skapa dina egna fantastiska mönster och zooma in i all oändlighet! Ett exempel är appen ”Visions of Chaos” som funkar för androider. Hur den fungerar ser du i videon ovan.

Jaha, allt prat om romanesco och Mandelbrot ( även tyska ordet för mandelbröd 🙂 ) har gjort mig hungrig. Internationella matematik-dagen till ära har jag inhandlat en romanesco. Så för min del blir det ugnsbakade fraktaler ikväll!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Konstfull matematik i grönsaksdisken

Filed under immaterialrätt