Author Archives: Margarita Linné

Den 26 april firar vi Immaterialrättsdagen!


Den 26 april är det World Intellectual Property Day, en dag instiftad av FN för att uppmärksamma immaterialrättens betydelse för tillväxt och konkurrenskraft. PRV uppmärksammar dagen genom att bjuda in företag, experter, politiker och andra aktörer inom innovationssystemet till en eftermiddag där vi sätter den digitala affären i centrum.

En allt större del av företagens affärer förflyttas till det digitala rummet, med nya utmaningar som följd. Under eftermiddagen diskuterar vi hur de digitala marknadsplatserna förändras och vad det betyder för företags lönsamhet. Vi kommer också att ta upp digitala tjänster och vilka affärsmöjligheter dessa erbjuder.

Under dagen delar bland annat Niklas Storåker från Pricerunner, Måns Sjöstrand från Daniel Wellington och Sara Sjöman från C More med sig av sina erfarenheter.
Evenemanget är fullbokat men det går bra att följa det direkt på webben. Anmäl dig för webbsändningen så får du en påminnelse till din mailkorg innan sändningen startar.

Här hittar du mer information och anmälan till webbsändningen.

Du kan även följa diskussionerna i sociala medier under hashtaggen #immaterialrättsdagen och #prvsverige.

// Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt

Spel ska lära företag om immaterialrätt

spel1

Foto: Karianne Bø, House of Knowledge

Idag är en allt större del av företagens tillgångar immateriella. För att säkra lönsamheten är det därför extra viktigt för dem att hantera dessa tillgångar på ett strategiskt sätt. Detta kan ske på flera sätt, till exempel genom olika avtal och immaterialrättsliga lösningar. Men hur ska man tänka kring hantering av immateriella tillgångar?

En hantering av immateriella tillgångar kräver en noga genomtänkt strategi. Det kan ju vara så att företagets viktigaste tillgång är själva varumärket. Då kan det vara klokt att registrera det. Eller så är det ett företag som specialiserat sig på att utveckla ny teknik. Då kanske patent är den rätta vägen att gå. Ett tjänsteföretag däremot kanske rentav har andra tillgångar, som till exempel kundlistor, avtal och arbetsmetoder. Men förmodligen så har företaget flera immateriella tillgångar som behöver hanteras på olika sätt.

För att underlätta för företagen att fatta beslut kring hanteringen av sina immateriella tillgångar har företaget House of Knowledge utvecklat ett system där beslutsfattare genom workshopbaserade rollspel ska lära sig att tänka strategiskt kring immateriella tillgångar och immaterialrätt.

Vi har pratat med Magnus Hakvåg, grundare och ägare av företaget.

Magnus, varför utvecklade ni dessa spel?
Vi har upplevt att immateriella tillgångar är svåra att greppa, och företag missar ofta att ta ett strategiskt tag kring dessa tillgångar. Immateriella tillgångar och rättigheter är för många en snårig djungel av lagar och regler. Våra spel delas upp i fyra kategorier: strategy, policy, operations och compliance. På så vis får spelarna lära sig att hantera sina tillgångar på fyra olika plan.

Vilka typer av företag eller personer riktar sig den här typen av spel till?
Alla företag som vill sälja produkter eller tjänster behöver på ett eller annat sätt ta ställning till hur de ska ta hand om sina immateriella tillgångar. Man behöver inte alltid gå hela vägen och ansöka om en varumärkesregistrering, patent eller liknande. Men det är viktigt att i ett tidigt skede fundera över hur man ska ta hand om tillgångarna. Har man gjort det så har man kommit en bra bit på vägen, eftersom man då har tagit ställning till olika scenarier. Spelet hjälper företagare och beslutsfattare att börja ställa de rätta frågorna. Vilka tillgångar har jag som är viktiga för min verksamhet? Hur kan jag hävda min rätt i konfliktsituationer? Finns det andra företag som erbjuder liknande produkter och tjänster? Inkräktar jag kanske på deras område, eller de på mitt?

Alla dessa frågor och många fler uppmanas man att ta ställning till i detta spel, och i princip alla företagare kommer förr eller senare att ställas inför dessa.

På vilket sätt kan företag dra nytta av att spela dessa spel?
Vi erbjuder ju anpassade spellösningar efter varje kunds önskemål. Spelen utvecklas så att deltagarna aktivt får ta ställning till olika scenarier Men syftet med samtliga spel är att förmedla företagen ett holistiskt perspektiv på sina tillgångar och immaterialrätten. Spelen fokuserar framför allt på att få företagen att hitta sina tillgångar och spela igenom tänkbara scenarier för vad som kan hända om man hanterar sina tillgångar på ett visst sätt. På så sätt bli de varse att oavsett hur de väljer att agera så har det konsekvenser för den egna lönsamheten. Insikterna som fås genom dessa spel ska i ett senare skede tjäna som grund för strategiska beslut och policys kring hanteringen av tillgångarna.

Hur kan ett enda spel rikta sig till samtliga företag? Ställs inte företagen inför olika problem?
Tanken med spelet är att man ska börja fundera kring olika scenarier vad gäller immateriella tillgångar. Men precis som du säger så står olika företag inför olika utmaningar, och de har kommit olika längt i sin hantering av tillgångarna. Vi anpassar spelaktiviteterna efter varje företag och tar med centrala frågor som är unika för just det företaget i spelet. Det viktigaste syftet med spelet är ju att det ska tjäna som en grund för framtida strategiska beslut. Därför måste spelet anpassas efter varje enskild kund.

Stort tack för samtalet!

Våra patentingenjörer fick höra om det här spelet och blev såklart nyfikna. Under en eftermiddag testade de spelet och fick sätta sig in i rollen som den som utvecklar och säljer produkter och tjänster.

spel2

Patentingenjörer från PRV testar spelet. Foto: Karianne Bø, House of Knowledge.

 

Christin Wendel, patentingenjör på PRV, var en av dem som fick testa.
Hennes intryck:
”Den största aha-upplevelsen för mig var hur komplext det är att navigera i open source-miljöer – att man kan gå på stora nitar där om man inte vet hur avtalen fungerar. En annan lärdom var att man ska se till att inte snäva in sin IP-strategi för mycket utan hålla många vägar öppna. För den skicklige IP-spelaren kan det som börjar med en snäv teknisk innovation sluta med en världsomspännande restaurang-franchise med futuristisk image.”

Nyfiken på spelet? Du kan hitta mer information på www.hoknowledge.com.
Vill du lära dig mer om vad immateriella tillgångar är? PRV-skolan ger dig en överblick, den är webbaserad och gratis!

//Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Spel ska lära företag om immaterialrätt

Filed under immaterialrätt

Måla av ett fotografi – ett fall för Domstolen

Markus Andersson: ”Svenska syndabockar”.

Ikväll tar SVT:s program ”Domstolen” upp fallet om målningen ”Svenska syndabockar”, ett konstverk som har debatterats flitigt även ur ett upphovsrättsligt perspektiv.

Det var konstnären Markus Andersson som år 2005 målade bilden, som till viss del baseras på ett fotografi av Christer Pettersson. Målningen ställdes senare ut på Moderna Museet. Varför tar vi upp detta på PRV-bloggen? Jo, bortsett från att undertecknad älskar konst, så är hela debatten som uppstod kring målningen mycket intressant. Eftersom bilden baseras på ett fotografi taget av Jonas Lemberg, så diskuterades det flitigt huruvida målningen utgjorde ett brott mot lagen om upphovsrätt.

Catharina Ekdahl, jurist på PRV och expert inom upphovsrätt, vad exakt handlar fallet om?
– Rättsfallet, som kallas ”Svenska Syndabockar”, handlar om ifall det är tillåtet att måla av någon annans fotografi eller om det innebär intrång i fotografens upphovsrätt. Underförstått handlar fallet också om hur stark en fotografs upphovsrätt till sina bilder egentligen är och var gränsen går för att få tolka eller bearbeta det som någon annan har skapat och har upphovsrätt till.

Varför ska jag titta på ”Domstolen” ikväll?
– Om du är intresserad av upphovsrätt kan det här vara klart värt att se. Det är ett av de mest uppmärksammade upphovsrättsfallen i Sverige de senaste åren. Det som är lite unikt är att vi även kommer att få se hur Högsta domstolen jobbar. Åtminstone om man får tro programtrailern.

Tack, Catharina!

Programmet sänds ikväll kl 21.00 på SVT1 och i efterhand på SVT Play (klicka på ”Domstolen”).

//Margarita Linné, kommunikatör på PRV

2 kommentarer

Filed under upphovsrätt

Immaterialskräck i godishyllan

Snart är den här, årets roligaste dag (enligt undertecknad): Halloween! Varje år blir vi fler och fler som gärna låter sig skrämmas av spöken, gastar, zombier och häxor!  Och vi blir också fler som hivar i sig förSkräckliga mängder av läbbigt godis som till exempel vampyrtänder, fladdermöss, döskallar och annat smarrigt.

Utbudet av läskigt godis växer för varje år, och de flesta av dessa har en eller annan immaterialrättslig registrering. I undersökande syfte har jag tagit en djupdykning i godishyllan för att locka fram immaterialskräcken.

Skrämmiga varumärken i en klass för sig

Samtliga varumärken som jag tuggat i mig har en varumärkesregistrering. Det finns olika typer av varumärken, till exempel ett ord, en figur eller en utstyrsel.

När man ansöker om en varumärkesregistrering måste man välja för vilken varu- eller tjänsteklass varumärket ska gälla för. Klasserna samlas i den så kallade Niceklassificeringen, som är ett internationellt klassningssystem, och som omfattar 45 klasser. Dessa klasser kan sedan delas in i underklasser.

Godiset som jag (och mina kära kollegor på bloggredaktionen) mumsat på är oftast registrerat för klass 30. Denna klass gäller för bland annat ”Kaffe, kaffeersättning, te och kakao, inkluderande drycker därav, socker och naturliga sötningsmedel; mjöl och näringspreparat tillverkade av spannmål, frukostcerealier, pasta och andra degprodukter, pizzor, piroger, pajer, bröd, konditorivaror och godsaker, inkluderande chokladprodukter och godis; glass, yoghurtglass och isglass; salt, senap, ketchup, vinäger, såser, kryddor, snacksprodukter i form av popcorn och majschips samt snacksprodukter baserade på majs, ris, korn, råg eller bakverk.” Vill man registrera ett varumärke i klass 30 väljer man ett eller flera varutyper ur denna klass i sin ansökan.

Till exempel de alltid lika vita och vassa vampyrtänderna: För dessa har Cloetta registrerat ordet ”VAMPYR” i klass 30, för varutyperna kaffe, te, kakao, socker, ris, tapioka, sago, kaffeersättning; mjöl och näringspreparat av säd, bröd, käx, kakor, bakverk och konditorivaror, glass; honung, sirap; jäst, bakpulver; salt, senap; peppar, ättika, vinäger, såser; kryddor; is.

Ytterligare ett gastkramande exempel är hallon- och lakritsskallen, du vet, den svart-röda, platta döskallen som både är fin, läskig och god. Den har företaget Bubs valt att registrera som ord-varumärke i klass 30, för varutyperna konfektyrer och godis.

Det finns godis som är registrerade som flera varumärkestyper. Det klassiska, men inte särskilt läskiga, exemplet är Ahlgrens bilar.

Dessa bilar är registrerade som ordvarumärke, figurvarumärke och utstyrsel-varumärke. Med utstyrsel menas att själva varan eller varans förpackning har en speciell form. För att märket ska bli registrerat krävs det att utformningen skiljer sig markant från det som är vanligt på marknaden.

Design som ger kalla kårar

Godisbitar som har en speciell utformning kan vara designregistrerade. Under mina efterforskningar i godisaffären har jag hittat ett godis som har en designregistrering. Det är hallon-lakritsskallen som har en designregistrering. Den här läckra döskallen är alltså både varumärkesregistrerad och designregistrerad. Du hittar registreringen i Svensk designdatabas under nummer 78957.

Men nog om det. Jag måste fixa påfyllning med godis, har nämligen hört ryktas att ungarna på gården planerar sin årliga bus-eller-godis-turné. Då gäller det att bunkra upp så det inte blir bus.

Tips: Frukt funkar inte! Testade det förra året, men det blev bus i alla fall. You have been warned!

Mer immaterialskräck

Sugen på mer läskig läsning? Här finns övriga inlägg om immaterialskräck!

Spöktakulära varumärken i en klass för sig
Skräckpatent
Rysarna som skrämmer bäst

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

 

3 kommentarer

Filed under immaterialrätt

Forskare och doktorander ska lära sig mer om immaterialrätt

Foto: Stefan Stefancik / Unsplash

PRV har på uppdrag av regeringen inlett en satsning på att höja kunskapen bland doktorander och forskare om immateriella tillgångar och immaterialrätt.

Satsningen är en del i ett uppdrag från regeringen som innebär att PRV ska arbeta för att höja kunskapen bland universitet och högskolor om immateriella tillgångar och rättigheter, samt forskares och doktoranders kompetens inom dessa områden.

– På universitet och högskolor skapas ständigt nya immateriella tillgångar, till exempel forskningsresultat, mjukvara, databaser, text, foto och uppfinningar. För att kunna hantera dessa tillgångar och nyttiggöra dem på bästa sätt är det viktigt att ha grundläggande kunskaper om upphovsrätt, patent, design- och varumärkesskydd, säger Maziar Soltani, enhetschef på PRV och ansvarig för denna satsning.

Skräddarsydd utbildning för att stärka den immaterialrättsliga kompetensen
Inom ramen för denna satsning har PRV bland annat tagit fram en utbildning som erbjuds universitet och högskolor. Tredagars-utbildningen anpassas efter varje lärosätes önskemål och erbjuds i samarbete med respektive lärosäte. Utbildningen fokuserar på att förmedla grundläggande kunskaper om immaterialrätt, hur man kan hitta patentinformation inom relevant teknikområde och hur man som forskare eller doktorand kan nyttiggöra sin forskning i olika sammanhang.

För närvarande erbjuds utbildningen på flera lärosäten, som till exempel Uppsala universitet, Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan, KTH. På KTH i Stockholm har man haft utbildningen ett flertal gånger. Vid det senaste tillfället var det drygt 35 doktorander och forskare som hade anmält sig. De kom från nio olika områden, till exempel datavetenskap, kemi och elteknik.

–Ett syfte med utbildningen är att ge doktorander och forskare de verktyg de behöver för att kunna hitta information i publika patentdatabaser. Det handlar om användbar information som är relevant för deras forskningsarbete, och som ofta inte finns på annat håll, säger Maziar, och fortsätter: Dessutom vill vi ge dem de kunskaperna de behöver för att aktivt kunna ta ställning till offentliggörande av forskningsresultat, och möjligheten att senare kunna hantera resultaten strategiskt.

Om regeringsuppdraget
Uppdraget att öka kunskapen om immaterialrätt bland universitet och högskolor sträcker sig till och med år 2019. Under den tiden ska PRV verka för att skapa förbättrade förutsättningar för unik, effektiv och internationellt gångbar forskning vid svenska universitet och högskolor, som i sin tur leder till ökad tillväxt i Sverige.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

1 kommentar

Filed under immaterialrätt

Tjäna pengar på din idé med licenser

Funderar du som företagare på hur du kan sälja din produkt eller tjänst på en utländsk marknad? Du kanske vet att det finns en stor efterfrågan på din innovation hos andra företag? Då kanske en licens kan vara ett avtal som är aktuellt för dig.

Med en licens ger du en annan rätt att nyttja din immateriella rättighet. I klarspråk betyder det att om du till exempel äger ett patent så kan du ge någon annan rätt att använda tekniken genom en licens. Det samma gäller för ett varumärke eller ett designskydd.

Anna Lundqvist, patentingenjör och kundansvarig på PRV.

Anna Lundqvist, patentingenjör och kundansvarig på PRV, föreläser idag på ett seminarium som handlar om internationella verktyg. Några av verktygen hon tar upp ger dig som företagare möjlighet att köpa och sälja licenser.

Anna, för vilka företag kan det vara aktuellt att licensiera ut sina immateriella rättigheter? Eller att köpa en sådan för den delen?
Licensiering kan vara aktuellt för det företag som har en vara eller tjänst som man själv inte vill ha hela eller delar av tillverkning eller försäljning av. Om du exempelvis har en teknisk lösning, med ett patentskydd, som någon annan behöver i sin produktion, då kan du sälja en licens till den andra parten. Det finns flera olika typer av licenser, så läs på först.

Om ett företag ingår ett licensavtal med någon, vilken roll spelar PRV i detta?
Efter att PRV har meddelat ett patent eller registrerat ett varumärke eller designskydd så har vi inte längre med rättigheten att göra. Det är upp till rättighetsinnehavaren att sälja, licensiera eller rama in den.

På dagens seminarium presenterar du olika verktyg som ska göra det lättare för företag att hitta köpare och säljare av licenser. Hur fungerar ett sådant verktyg?
Det är en sökbar databas för respektive varumärken, designskydd, patent och upphovsrättsliga verk där den som vill sälja eller licensiera lägger in sina produkter. Sedan kan vem som helst söka bland dessa och om man är intresserad registrerar man sig gratis och får kontaktuppgifter till säljaren. Själva köpet sköts utanför verktyget.

Hur länge gäller ett licensavtal?
Ett licensavtal räcker under den tid man har skrivit in i avtalet.

Tack för samtalet, Anna!

PRV:s webbplats kan du läsa mer om licenser.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Tjäna pengar på din idé med licenser

Filed under innovation

Revolutionerande ett-klick-teknik blir fritt tillgänglig

Jag minns när jag under e-handelns barndomsår brukade irritera mig på att behöva fylla i fakturauppgifter och annat varje gång jag ville beställa hem böcker och kläder. När Amazon sedan införde den så kallade ”1-click”-tekniken blev det genast roligare att handla online.

I stället för att fokusera på att fylla i rätt adress och kortnummer vid varje köp, kunde jag lägga tiden på att botanisera bland spännande produkter. Att köpesumman började skjuta i höjden tänkte jag inte särskilt mycket på då, det hade ju blivit så enkelt att klicka hem grejer!

Idag, den 12 september, löper Amazons patent för den så kallade 1-click-tekniken ut. Det blir alltså fritt fram för andra e-handlare att använda sig av samma teknik i sina betallösningar. Vi har frågat Jimmie Femzén, patentingenjör specialiserad på telekommunikationsteknik, om vad 1-click-lösningen innebär för e-handeln.

Jimmie Femzén, patentingenjör specialiserad på telekommunikationsteknik.

Jimmie, idag går Amazons patent för 1-click-tekniken ut. Vad exakt går den tekniken ut på?
Tekniken som patenterades i USA går ut på att en användares information, som krävs för att genomföra ett köp, är sparad vilket gör att köpet kan genomföras snabbare. Den sparade informationen kan exempelvis vara namn, adress, kortuppgifter etc. Användaren behöver endast klicka på en knapp en gång och därefter är ordern lagd. Jämför med idag där det kan krävas flera klick och olika fält som ska fyllas i. Man får också hålla isär detta med hur vissa andra e-handlare har snabbat upp köpprocessen genom att visa en sida med information som redan är ifylld i fälten, men denna lösning kräver fler än ett click.

Det kan vara värt att nämna att patentet inte blev godkänt i hela världen då vissa delar bland annat ansågs handla om affärsmetoder. Enbart affärsmetoder går inte att patentera i Sverige, läs gärna mer här. 

Vad betyder det för andra e-handlare att patentet inte gäller längre?
För e-handlarna som hade verksamhet där patentet gällde är det nu tillåtet att använda tekniken. Det är hela idén med patent: ensamrätt i 20 år mot att offentliggöra tekniken för allmänheten, så att andra kan förbättra tekniken framöver.

Vilka andra användningsområden tror du kan vara aktuella för denna tekniska lösning?
E-handeln är det självklara men det skulle kunna vara aktuellt med andra beställningstjänster som exempelvis tandläkartider, då slipper man hålla koll på internetkoder när man ska (om)boka tider.

Ett-klick-tekniken revolutionerade näthandeln när den infördes. Vad tror du blir nästa stora grej inom e-handeln?
Det är svårt att säga, men personligen skulle jag gilla någon algoritm som automatiskt plockar ihop det min familj behöver i klädväg, väljer rätt storlekar och framför allt matchar alla färger och mönster!

Tack för samtalet!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Revolutionerande ett-klick-teknik blir fritt tillgänglig

Filed under patent

Framgång, tillväxt och innovation – PRV:s generaldirektör summerar

Susanne Ås Sivborg, generaldirektör för den svenska immaterialrättsmyndigheten PRV, ska efter nio år på PRV lämna posten som generaldirektör. Under åren har hon synts flitigt i media där hon uttalat sig om immaterialrättens och de immateriella tillgångarnas betydelse för framgång och tillväxt.

Som generaldirektör har hon arbetat intensivt för att få innovationssystemets aktörer samt politiker att uppmärksamma immaterialrättens betydelse för innovation. Hon har även engagerat sig för att öka kunskapen om immaterialrätt bland företag, organisationer och allmänhet. Nu, efter nio intensiva år i PRV:s och immaterialrättens tjänst lämnar hon posten som generaldirektör, helt i linje med regeringens riktlinjer.

Redaktionen för PRV-bloggen har tagit tillfället i akt för ett samtal om immaterialrättens utveckling i Sverige och internationellt, samt om PRV:s framtid.

Hej Susanne! Som generaldirektör på PRV har du arbetat med frågor som rör innovation och tillväxt. Om du ser tillbaka på de senaste åren, hur har innovationsklimatet utvecklats i Sverige under dessa år?
–Det har hänt en hel del på det området och mycket har förändrats till det bättre! Efter finanskrisen fick innovation och entreprenörskap mer uppmärksamhet från politikens sida, vilket har lett till mer pengar och ökad förståelse och kunskap om dessa områden. Det har gjorts många satsningar. Ett exempel är regeringsuppdraget att höja kunskapen om immaterialrätt. Sedan finns det som vanligt mer som kan göras och många vet det och jobbar med det. Det finns utmaningar här och det är viktigt att adressera dem, helst innan de inträffar, så att man är beredd och kan hantera dem. Men vi i Sverige är duktiga på innovation och vi har alla möjligheter att fortsätta vara det!

Vad har hänt med immaterialrättsfrågorna nationellt?
–Här är nog den största förändringen att immaterialrätten och de immateriella tillgångarna numera finns på den politiska agendan. Det finns idag en ökad förståelse för att en affärsstrategisk hantering av både de immateriella tillgångarna och rättigheterna är en mycket viktig faktor för att lyckas med innovation, skapa bättre konkurrenskraft och öka tillväxtmöjligheterna. Tidigare pratade man om industriella rättigheter och skydd. Idag ligger fokus inom politik och näringsliv på hur immaterialrättens betydelse för att skapa tillgångar och värde. Det visar tydligt vilken resa vi i Sverige har gjort vad gäller synen på innovation och immaterialrätt, en resa som PRV har varit delaktig i. Jag upplever att det från regeringens sida finns ett stort stöd för det arbete vi har gjort och gör. Att PRV nu är anslagsfinansierade är ytterligare ett bevis på det förändrade synsättet och fokuset runt de immateriella tillgångarna och immaterialrätten som vi sett under de här åren – och jag tror och hoppas att det finns stora möjligheter att den här utvecklingen fortsätter!

I Sverige har PRV under förra året fått i uppdrag av regeringen att arbeta för att höja kunskapen om immaterialrätt och dess betydelse för innovation och tillväxt. Myndigheten har även fått i uppdrag att informera om upphovsrätt, med särskilt fokus på digitala medier. Detta är viktiga händelser för oss som myndighet, men även för immaterialrätten. Vilka viktiga händelser har du sett internationellt under åren?
–Det har hänt mycket inom vårt område under de här åren och här har PRV varit delaktiga i det arbete som gjorts från svensk sida. I de forum som PRV företräder Sverige upplever jag att vår position blivit ännu starkare och att man lyssnar mer på vad Sverige och PRV har att säga. Det som är särskilt roligt är att Sverige behåller och stärker sin roll i de internationella sammanhangen.

Vilka viktiga förändringar har skett på PRV ?
–För tio år sedan var PRV en myndighet som jobbade med industriellt rättsskydd. Vi kämpade för att komma ut med våra budskap och vi var ganska ensamma om att prata om immaterialrätten som en betydelsefull faktor för tillväxt. Idag arbetar vi tillsammans med många andra aktörer från politik och näringsliv som lyfter betydelsen av de immateriella tillgångarna och rättigheterna för företagande och tillväxt. Tillsammans med Vinnova, Almi, Rise och andra aktörer sätter vi immaterialrätten i ett för företagare och entreprenörer relevant och förståeligt sammanhang.

Vi har en bit kvar men vi är på rätt väg. Genom olika evenemang, informationskampanjer och det faktum att även journalister börjar se oss som en värdefull informationskälla i dessa frågor lyckas vi allt mer med att nå ut med vårt budskap: att immateriella tillgångar och rättigheter skapar värde för företagen och för samhället. Vår roll i dag är en helt annan än tidigare. Regeringen vill att vi jobbar med det här. Uppdragen vi fått av regeringen är ett bevis för det!

Hur ser du på PRV:s roll i framtiden?
–Jag ser en oerhört stor potential för PRV att stärka sin roll som Sveriges självklara centrum för immateriella rättigheter. Alla vi på PRV har bidragit och fortsätter bidra till denna positiva utveckling. Vi har inlett samarbeten med universitet och högskolor, vi har utbildat forskare, vi är med i nätverk mot piratkopiering, vi träffar företagare på mässor, företagarträffar och andra evenemang där vi sprider våra budskap, listan kan göras mycket längre. Vi måste fortsätta på den inslagna vägen: vi kan synas ännu mer, föra ut budskap runt upphovsrätt. PRV kan också bjuda in till bredare samarbeten med andra, som vi till exempel gjorde med Statens medieråd. Det finns otroligt mycket PRV kan göra med kopplingar till immaterialrätten.

Stort tack för samtalet Susanne och lycka till på din framtida väg!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

1 kommentar

Filed under immaterialrätt

Kvinnohälsa – ett tema för uppfinnare

Nu är den här igen, den så kallade fruntimmersveckan. Konstigt nog inleds den i Sverige med ett namn som traditionellt används för pojkar: Fredrik. Vi på bloggredaktionen väljer att denna vecka fokusera på innovationer som utvecklats för att hjälpa kvinnor,  och vi lyfter kvinnliga innovatörer.

Cellprovtagning för att bekämpa en av de vanligaste cancerformerna

Borste för att ta cellprov. Patentnr. US4762133.

Livmoderhalscancer hör, enligt Vårdguiden, till de vanligaste cancerformerna bland kvinnor i Sverige och i världen. Sverige har ett väl uppbyggt screening-program där man genom cellprovtagning kan upptäcka tidiga former av cellförändringar som senare kan leda till cancer om de inte tas bort i tid.

Vid dessa undersökningar används en särskild borste för att samla in celler som senare analyseras. För att kunna göra så tillförlitliga analyser som möjligt behövs ett stort antal celler från olika områden i och runt livmoderhalsen. År 1988 utvecklade amerikanerna Irman Bayne och Edwin Adair en speciell borste som gjorde det möjligt att samla in ett större antal celler från livmoderhalsen, både inifrån livmoderhalsen och från själva tappen.

BH – förtryck eller stöd

BH från 1914. Patentnr. US1115674.

Få klädesplagg har under historiens gång gett upphov till så starka reaktioner och diskussioner som BH:n, eller bysthållaren. Det var Mary Phelps Jacob som uppfann den första moderna BH:n år 1914.

Enligt patentdokumentet uppfann hon den för att bland annat erbjuda en bysthållare som ”has no back and therefore does not interfere with any design of evening gown that may be chosen” och som passar att användas till ”violent excercise such as tennis”. Så oavsett om den används som klädesplagg eller om man helst vill bränna den: BH:n lär förbli ett vanligt förekommande klädesplagg i våra garderober.

Menskoppen – miljövänligt kärl

Menskopp i gummi från 1937. Patentnr. US2089113.

Varje månad är den där, lingonveckan, eller, som jag och mina kompisar kallade det på skolgården: kattungar. De flesta kvinnor och andra med livmoder har eller har haft det: mens.

Det finns såklart ett brett spektrum av skydd som man som kvinna ( 🙂 ) kan beväpna sig med. Tamponger, bindor och trosskydd har de flesta nog hört talas om.

På senare år har ett speciellt mensskydd fått särskilt mycket uppmärksamhet: menskoppen. Man skulle kunna tro att den är en ganska ung uppfinning, men faktiskt så går dagens moderna menskopp tillbaka till en uppfinning som patenterades redan år 1937. Det var Leona W Chalmers som uppfann detta skydd, som idag blivit ett allt vanligare alternativ för den som vill ha ett miljövänligt och kostnadseffektivt mensskydd.

Listan på uppfinningar som kommit kvinnor till gagn kan göras lång, dessa är bara ett urval. Den gemensamma nämnaren för dessa uppfinningar är att de utvecklades främst för att på något sätt hjälpa kvinnor. Under veckan följer ytterligare ett blogginlägg som då fokuserar på uppfinningar som gjorts av kvinnor. Håll utkik!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

2 kommentarer

Filed under patent

PRV i Almedalen: Immaterialrätt och export – hur hänger det ihop?

Varför är det viktigt att företagen tänker strategiskt kring sina immateriella tillgångar som till exempel patent, varumärke och design? Hur kan myndigheter, organisationer och andra aktörer bidra till bättre förutsättningar för företagen att tänka strategiskt kring export? Det är några av frågorna som PRV vill diskutera på ett seminarium den 4 juli i Almedalen.

Andreas Hatzigeorgiou. Foto: Stockholms handelskammare

Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms handelskammare, är en av paneldeltagarna, och expert på frågor som rör företagande och export.

Andreas, hur viktig upplever du att immaterialrätten är i exportsammanhang för svenska företag?
–Immaterialrätten är ett smörjmedel för internationella affärer. Svenska företag verkar högt upp i värdekedjan och det betyder att deras affärer i hög utsträckning bygger på immateriella tillgångar. Om det inte finns tillräckligt skydd för dessa tillgångar globalt, kommer detta att hämma företagen från att ta steget ut på export. Detta skadar svensk tillväxt.

Under seminariet kommer vi bland annat lyfta frågan om hur organisationer som till exempel Stockholms handelskammare kan hjälpa företagare att tänka strategiskt kring sina immateriella tillgångar vid export. Hur upplever ni det på handelskammaren: vilka är de största utmaningarna för svenska företag som vill exportera?
–Jag upplever alltmer att företagen inte längre uppfattar synliga hinder som det stora problemet för deras internationella affärer. Det är andra typer av brister – såsom otillräckligt immaterialrättsligt skydd – som gör att företagen tvekar att expandera globalt.

Har du några konkreta tips till företagare som vill exportera?
–Stockholms Handelskammare har nyligen initierat en strategi för ökad internationalisering. Vi vill tillsammans med ett flertal aktörer genomföra omkring 40 åtgärder som vi identifierat som viktiga för att göra näringslivet i huvudstadsregionen mer globalt och konkurrenskraftigt. Ett konkret tips är att analysera vilka marknader som är bäst lämpade för relevant produkt och tjänst, samt att tidigt se över hur man kan få tillgång till de nätverk och kontakter som behövs för att lyckas på en ny e marknad. Under min tid på Utrikesdepartementet reste jag till över 30 länder i delegationer med svenska företag och det gjorde mig stolt att se hur långt i framkant vi ligger. Men svenska företag behöver bli bättre på att marknadsföra sig och använda det svenska varumärket som hävstång ute i världen.

***

Seminariet ”Ökad export – immaterialrättens betydelse för framgångsrik handel i andra länder” börjar klockan 10.00. Följ diskussionerna på Twitter under #prvsverige.

Möt PRV i Almedalen

PRV kommer i år att ha tre seminarier i Almedalen för att lyfta viktiga frågor om innovation, företagande och tillväxt. Möt oss centralt på Strandgatan 13 den 4 juli kl. 08.00-11.00.

Här kan du läsa mer om seminarierna.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för PRV i Almedalen: Immaterialrätt och export – hur hänger det ihop?

Filed under immaterialrätt