Författararkiv: Margarita Linné

Genomlysningen – vi hjälper företag att hitta sina immateriella tillgångar

Från november 2018 till januari 2019 lyfter PRV företagstest ”Genomlysningen” – ett test som ska hjälpa företag att identifiera och hitta sina dolda immateriella tillgångar.

Anna Lundqvist och Anton Blomberg är ansvariga för målgruppen SMF (små och medelstora företag, upp till 249 anställda) på PRV. Bloggredaktionen har träffat dem för att prata om varför det är viktigt att få företagare att förstå betydelsen av rätt hantering av immateriella tillgångar för ökad tillväxt och framgångsrik försäljning.

Testet går ut på att hjälpa företagare att hitta sina immateriella tillgångar – varför tror ni att de behöver hjälp med det? Företagare har mycket att stå i.

De ser ofta det som är mitt framför näsan och tänker inte på att de har många fler värden än så i bolaget. Att deras egen know how, kundregister eller avtal av olika slag skulle vara en konkurrensfördel tänker de inte alltid på, säger Anna.

Det är inte alltid man som företagare sätter sig ner och funderar över vilka tillgångar man faktiskt har. Genom att göra testet får man fundera igenom det och hjälp med hur man kan hantera dem, tillägger Anton.

Immateriella tillgångar är ju ett ganska abstrakt begrepp. Kan ni ge exempel på immateriella tillgångar som ett företag kan ha? Och vilka immateriella tillgångar har PRV? Förutom de jag gav exempel på (och som kanske är de vanligaste) så är spetskompetens, dokumentation av arbetsmetoder och företagshemligheter vanliga. PRV har till exempel varumärke, upphovsrätt, domännamn, avtal, spetskunskap, know-how, databaser, för att bara nämna några, säger Anna.

Ja, och medarbetarna på PRV besitter spetskompetens, vilket också är en immateriell tillgång, säger Anton.

Tack för samtalet!

Vill du testa ”Genomlysningen”? Du hittar företagstestet här.

//Margarita Linné, kommunikatör på PRV

1 kommentar

Under immaterialrätt

Nobelpris i kemi för riktad evolution

Bild: © Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences.

Idag delas Nobelpriset i kemi ut. Priset går i år till Frances H. Arnold, George P. Smith och Sir Gregory P. Winter för att de enligt motiveringen ”tagit kontroll över evolutionen och nyttjat den för ändamål som gör stor nytta för mänskligheten”.

Priset är uppdelat i två delar. En del går till Frances H. Arnold som lyckats utveckla en metod för att styra hur enzymer utvecklas genom så kallad riktad evolution. Och en del delas upp mellan George P. Smith och Sir Gregory P. Winter, som med hjälp av så kallad fagdisplay lyckats utveckla antikroppar med hjälp av riktad evolution.

Som inbiten science fiction-nörd var jag såklart tvungen att titta närmare på vad som menas med att ”ta kontroll över evolutionen” och till min hjälp har jag min kollega Carl Hamsten, patentingenjör och specialist inom bioteknik.

Miljövänlig tillverkning och grönare transportsektor

Enligt vad jag har kunnat läsa mig till på nätet så har Frances H. Arnold lyckats med att tvinga enzymer att utveckla sig vidare i en viss riktning, även kallat riktad evolution. Hon har alltså lyckats påskynda evolutionen, en process som egentligen är mycket långsam. Men hur har hon lyckats göra det? Vad är det som triggar enzymerna till att utvecklas i en viss riktning?

–Traditionellt sett brukar vi tänka evolution som små slumpvisa förändringar över lång tid som styrs av ”survival of the fittest” – den bäst anpassade varianten av djuret, växten, bakterien, eller proteinet ”vinner”, säger Carl Hamsten, och fortsätter:

–Gemensamt för metoderna i årets kemipris är att de styr evolutionen av proteiner (enzymer eller antikroppar) för att på några dagar eller veckor kunna välja den bästa möjliga varianten för det tänkta syftet. Detta genom att samtidigt införa alla möjliga slumpvisa förändringar i de delar av proteinet man vill förbättra och på så sätt få ett ”evolutionärt bibliotek” av upp mot 1012 olika varianter att välja från.

Chans att bota cancer?

George P. Smith och Sir Gregory P. Winter har vunnit pris för den så kallade fagdisplay-tekniken och dess användning för att utveckla antikroppar med hjälp av bakterier. George Smith utvecklade fagdisplay, en teknik för att visa upp enskilda proteiner på ytan av en bakteriofag – en typ av virus som infekterar bakterier. Gregory Winter använde sedan fagdisplay för att – med hjälp av riktad evolution – använda fager för att utrycka ett ”evolutionärt bibliotek” av antikroppar för att hitta nya varianter att använda i utveckling av bland annat nya läkemedel och även hitta botemedel mot cancer.

Kan denna teknik verkligen användas för att bota cancer?

Carl Hamsten förklarar:

–En antikropp binder hårt och specifikt till ett visst protein – vilket kan användas för att behandla olika sjukdomar. Det finns till exempel antikroppsbaserade mediciner riktade mot ett protein i immunsystemet som används för att dämpa det felaktiga immunsvaret vid autoimmuna sjukdomar som reumatism och psoriasis. Problemet med cancer är att det snarare är en familj sjukdomar med väldigt skilda problem och möjliga mål för behandling med antikroppar. Så jag har svårt att tänka mig ”en antikropp för att bota cancer”. Men tittar vi på specifika cancertyper finns det redan antikroppsbaserade behandlingar!

Nu blir det lite tydligare för mig varför Kungliga Vetenskapsakademin skriver att årets kemipristagare lyckats ”ta kontroll över evolutionen”. Kanske inte helt och hållet men en början är det i alla fall, och används metoden för att göra världen lite bättre så är den ju helt klart värt ett pris! Grattis säger jag till nobelpristagarna!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

 

 

Kommentarer inaktiverade för Nobelpris i kemi för riktad evolution

Under innovation

Patentinformation ett stöd i forskning kring antibiotikaresistens

#deglobalamålen –  Idag släpps PRV:s rapport ”Fighting antibiotic resistance – The importance of patent information when taking strategic action”.  Linus Plym Forshell, patentingenjör inom bioteknik, har skrivit rapporten. 

Ett av FN:s globala mål är mål nummer 3: hälsa och välbefinnande. Målet är att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. Ett led i detta är arbetet mot antibiotikaresistens, och PRV vill bidra till det arbetet med denna rapport.

47 sidor späckade med information om antibiotikaresistens, och hur patentinformation kan hjälpa forskare i arbetet med att få bukt på antibiotikaresistensen – det är rapporten  i ett nötskal. Bloggredaktionen ha träffat Linus för att ta reda på mer om temat.

Linus Plym Forshell med rapporten.

Linus, exakt vad är antibiotikaresistens?
Antibiotikaresistens innebär att den organism, oftast en bakterie, som utsätts för antibiotika inte längre är känslig för detta, dvs det hindras inte eller dör inte av den behandlande antibiotikan. Den har blivit resistent.

Hur kan patentinformation bidra i kampen mot antibiotikaresistens?
Antibiotikaresistens är en av de allvarligaste hoten mot vår hälsa globalt idag och det kommer krävas stora gemensamma insatser för att förhindra att detta blir ett ännu större problem. Bland annat behöver vi nya antibiotika, som bakterierna inte är resistenta mot. För den typen av forskning och utveckling kommer det krävas stora resurser av samhället. Här kan patentinformationen komma till hjälp när man tar strategiska beslut om vilken väg man skall gå eftersom patentinformationen beskriver vem som gjort vad, hur och när. Patentinformationen kan då ge oss en ögonblicksbild av var står idag, så vi bäst kan avgöra hur vi går vidare. Det handlar om att optimera resurserna. Här spelar patentinformationen en mycket viktig roll.

Vilken typ av information kan man få av patentinformation?
Patentinformationen innehåller ju både teknisk-, legal- och affärs-information.
Det tekniska är väl det man vanligast förknippar med patentinformation. Eftersom man får patent på en teknisk lösning på ett problem så innehåller också varje patendokument en massa teknisk information. Då det man patenterar måste fungera så innehåller patent därför korrekt och komplett teknisk information. Detta kan man då använda i olika syften. Exempelvis för forskaren som vill få inspiration till sin egen forskning eller lösa ett problem man har.

Affärsinformation här innebär att man analyserar tusentals patentdokument med hjälp av statistik. Då ”zoomar” man ut lite och ser trenderna inom ett helt teknikfält. Man kan svara på frågor som, vilka är de största aktörerna inom detta teknikområde? Vad händer över tid med patenteringen? Finns det vissa områden av tekniken där man patenterar mer/mindre? Finns det några samarbeten mellan aktörerna? Var i världen forskar man och var har man sin marknad? Denna typ av översikt, kallat Patentlandskap, kan användas mer i strategiskt syfte när man tar beslut om vilket projekt man skall satsa på och var.

Varför har PRV gjort en rapport om detta tema? 
Problemet med antibiotikaresistens är så komplext och allvarligt att alla länder på jorden, på alla plan i samhället måste hjälpas åt och göra vad dom kan för att motverka ökningen och spridningen av antibiotikaresistens. I stort och smått. Under 2016 presenterade regeringen därför en strategi för att bekämpa antibiotikaresistens. I denna säger regeringen att man förväntar sig att alla relevanta aktörer i samhället, däribland myndigheter, förväntas samarbeta nationellt men även internationellt för att identifiera och överbrygga kunskapsluckor.
Vi på PRV tog fasta på detta och ville hjälpa på det sätt vi kan bäst. Och det är immateriella tillgångar. För några år sedan fick vi i uppdrag av näringsdepartementet att kunskapshöja allmänheten om immateriella tillgångar, vilket vi också gör idag på många olika sätt. Bland annat informerar vi om värdet av patentinformation, i stort och smått, för forskaren som behöver lösa ett problem eller ledningsgruppen som skall ta ett strategiskt beslut och funderar vilket projekt man skall satsa på. Vi försöker nå ut med budskapet att patentinformationen är en viktig del i det stora och det lilla, något som man ofta missar idag.
Vi insåg då att vårt bidrag som myndighet till att bekämpa antibiotikaresistensen skulle kunna vara denna landskapsrapport baserad på patentinformation om antibiotika och antibiotikaresistens. Med andra ord blev detta ett ypperligt tillfälle att göra nytta och bidra i denna stora samhällsfråga som angår oss alla och samtidigt visa på nyttan med patentinformation.

 

Tack för samtalet!

Rapporten finns tillgänglig här .

Detta inlägg är en del i bloggserien #deglobalamålen.
Tidigare inlägg hittar du här.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patentinformation ett stöd i forskning kring antibiotikaresistens

Under patent

Fritt fram att dela gif:ar och memes?

 

Bloggredaktionen vinkar.

Kan vi alla bara fundera ett tag över gif:arnas bidrag till en roligare vardag för alla? Vem känner inte till dessa små filmsnuttar där mer eller mindre roliga händelser repeteras i det oändliga? Även memes har gjort min och säkert många andras vardag lite mera lättsam.

Jag använder mig mer än gärna av dessa filmer och fyndiga bilder för att göra andra glada, även om en och annan reagerar med viss irritation när hen fått den hundrade gif:en av mig.

Det som är kul med gif:ar och memes är att det alltid går att hitta en som passar i nästan varje situation. Det som skiljer gif:ar från memes är att gif:ar är små filmsnuttar. Oftast härstammar materialet från kända filmer och tv-program. Med memes är det samma sak: de flesta baseras på bilder ur filmer, tv-program och liknande, eller gamla konstverk.

Men hur ser det ut med immaterialrätten? Får man dela sådana gif:ar och memes hur som helst? Och får man överhuvudtaget ens göra sådana bilder och filmer?

Jag har frågat Catharina Ekdahl, expert på upphovsrätt inom foto och film.

Catharina, hur ok är det att skapa en gif eller ett meme med bilder ur filmer och tv-program?

Enligt lagen behöver du egentligen tillstånd från rättighetshavarna varje gång du använder dig av någon annans upphovsrättsligt skyddade verk och sedan sprida det vidare på nätet. Du kan få använda det utan tillstånd, men då bara för privat bruk och exempelvis inte läggas upp på ett socialt mediekonto som andra kan ta del av. De flesta memes och gifar skapas ju som karikatyr eller parodi på något aktuellt. Budskapet blir att skämta eller förlöjliga något. Då kan faktiskt yttrandefriheten ta över och innebära att det är okej. Det förutsätter i så fall att memen eller gifen har ett helt annat syfte än den skyddade bilden eller filmen har, så att något nytt har skapats.

Är det ok att jag delar en gif eller ett meme som någon annat har skapat? Jag har ju inte direkt fått någon tillåtelse att dela det. Samtidigt så bygger ju sociala medier på att man delar saker med varandra.

Visst är det så att sociala medier bygger på delning av inlägg och här har företagen bakom tjänsten spelat in lite annan juridik, nämligen avtalsrätt. Genom användarvillkoren har vi godkänt att andra får dela vidare det som vi lägger upp. Enligt samma villkor är det den som först laddade upp det skyddade materialet som är ansvarig för innehållet. Även om det sker miljontals gånger varje dag runt om i världen, är det alltså i de flesta länders lagstiftning inte tillåtet att publicera eller ladda upp någon annans bilder eller filmer utan att först be om lov. Att dela någon annans meme eller gif vidare sker alltså enligt användarvillkoren. Skulle det visa sig att memen eller gifen är olaglig är det den som först laddade upp den som är ansvarig.

Jag använder dessa bilder endast i mina privata kanaler på sociala medier, jag vill alltså inte tjäna pengar med dem. Får jag fortsätta med detta eller får jag bara dela memes och gif:ar som jag har skapat själv?

I upphovsrätten pratar man ofta om privat bruk. Det innebär att man får framställa exemplar av det som någon annan har skapat, så länge det sker för sitt eget bruk eller sin närmaste familj- eller vänkrets. Men att sprida exemplar av någon annans skyddade verk i sociala medier anses i stort sett aldrig ske för privat bruk. Kretsen av personer som kan ta del av exemplaret är helt enkelt för stor. Då spelar det heller ingen roll om du inte tjänar några pengar på det.

Hur är det med memes som baseras på bilder som är mer än 70 år gamla? Ett av mina favoritkonton på Instagram använder klassiska konstverk och pryder dem med mer eller mindre roliga textsnuttar.

I det här fallet bygger själva meme:t på konstverk som inte längre har något upphovsrättsligt skydd och därför är helt okej. Finns egentligen bara en paragraf i upphovsrättslagen som skulle kunna användas i sammanhanget och det är det s.k. klassikerskyddet. Det är ett skydd, som trots att det vanliga upphovsrättsskyddet har upphört, kan användas för klassiska verk som används på ett grovt kränkande eller stötande sätt. Sker det kan någon av akademierna bakom den konstform som det gäller väcka talan i domstol för att stoppa användningen. Men det har hittills aldrig har hänt i svensk rätt.     

Stort tack för samtalet, Catharina!

Hmm, det jag alltså behöver tänka på i framtiden är att se om gif:en eller meme:t är en karikatyr eller parodi på något. De flesta är ju det när jag tänker efter. Och när det kommer till memes som baserar på gamla konstverk så verkar det vara ganska lugnt att dela dessa, om de inte är grovt kränkande eller stötande för då kommer klassikerskyddet in.

För dig som gillar konst och är nyfiken på vad memes är:  @_classic_memes på Instagram berikar nätet med en perfekt kombination av konst och humor! 😀

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

3 kommentarer

Under upphovsrätt

Det doftar Play-Doh här

Kommer du ihåg den där färgglada doftleran med roliga tillbehör i plast som gjorde att man kunde leka industriell revolution hemma?

När min dotter sedan upptäckte Play-Doh var jag tidig med att introducera de senaste tillbehören så att ungen kunde få utlopp för sin inre ingenjör. Det var kul, även om mina ambitioner att konstruera hela städer i lera blev underminerade av att hon roffade åt sig den mesta leran för att göra huvudfotingar.

Nu har Hasbro, företaget som äger Play-Doh, fått den karakteristiska Play-Doh-doften registrerat som ett varumärke i USA, ett så kallat doft-varumärke.

Hur kan det gå till, undrar jag. Varumärken kan väl enbart vara figurmärken, ordmärken eller en kombination av båda? Och hur sparar man en doftregistrering i en varumärkesdatabas?

För att få svar på mina frågor har jag vänt mig till min kollega Johan Nordlund, varumärkesjurist på PRV.

Johan Nordlund

Johan, jag har lärt mig att ett varumärke måste kunna återges grafiskt för att kunna registreras. Hur kan en doft återges grafiskt?

Det här är ett krav som finns i dagens lagstiftning. Däremot kommer kravet att förvinna när det nya varumärkesdirektivet börjar tillämpas i Sverige. Enligt gällande praxis så går det inte att göra en tillfredställande grafisk återgivning av doftens om avses för att få en registrering. Med andra ord uppfylls inte kraven för grafisk återgivning av ett doftmärke genom en kemisk formel, en skriftlig beskrivning med ord, en deponering av ett prov av en doft eller genom en kombination av dessa faktorer (se dom av den 12 december 2002, C-273/00, ”Sieckmann”, punkterna 69–73).

Varumärket gäller för närvarande enbart i USA, men Play-Doh finns att köpa i affärer i Sverige också. Finns det några hinder som gör att doften inte kan registreras som varumärke i Sverige?

För att doften ska kunna registreras i Sverige så krävs förfarande att märket klarar en svensk varumärkesprövning. Märket måste med andra ord bland annat vara grafiskt återgivet på ett tillräckligt sätt men måste även bedömas ha särskiljningsförmåga, alltså kunna peka ut produktens kommersiella ursprung. Det bör tilläggas att det inte är självklart att en prövning får samma utkomst i Sverige som i USA.

För svenska varumärken finns ju en databas där man kan hitta varumärken som gäller i Sverige. Det finns en liknande databas för Europa. I dessa kan man hitta varumärkesregistreringar med tillhörande bilder på själva varumärket. Hur kan man spara ett doftvarumärke i en sådan databas? Och hur ska man leta efter doftvarumärken i databaser? Ska man lukta sig till dem?

Det är naturligtvis en aktuell fråga. Det är också en fråga som kommer att fortsätta vara aktuell i samband med nya direktivet. Istället för grafisk återgivning kräver det nya direktivet att märket ska kunna återges i registret på ett sätt som gör det möjligt för de behöriga myndigheterna och allmänheten att klart och tydligt avgöra vilket föremål som omfattas av skyddet. Vad som krävs i form av teknisk utveckling och bevis återstår att se.

En doft, eller parfym, består ju av olika ingredienser. Skulle man kunna registrera ett bakverk som varumärke, det består ju också av olika ingredienser?

Det är inget i lagstiftningen, varken ny eller gammal, som hindrar att ett bakverk registreras som varumärke. Utformningen på Ahlgrens bilar är ju till exempel skyddat som kännetecken. Problematiken med en sådan ansökan är istället att den sökande måste visa att bakverket uppfattas som ett kännetecken för dennes verksamhet och att omsättningskretsen har en hög vetskap om detta. Att ett märke innehåller flera olika element/ingredienser är naturligtvis inga problem, det är samma sak i ett figurvarumärke. Det är helheten som räknas!

Tack för samtalet!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Det doftar Play-Doh här

Under immaterialrätt

Finalen i specialeffekteri är igång

Foto: Thomas Hanses

Idag händer det! Den stora finalen i Eurovision Song Contest 2018 is on! I veckor har jag förberett mig både mentalt och fysiskt för att kunna mäkta med denna tävlingarnas tävling! Min Eurovision-lista på Spotify går på repeat sedan flera veckor tillbaka, självklart har jag lyssnat in mig på samtliga bidrag, jag kan till och med sjunga med i många refränger!

Men var kommer denna begeistring för Eurovision ifrån egentligen? Och vad har detta med immaterialrätt att göra?

Jag försöker minnas de första gångerna jag såg tävlingen. Jag satt i soffan bredvid min mamma, och tyckte mest att alla låtar lät lika tråkiga, bortsett från enstaka etno-bidrag som jag brukade hålla på eftersom de stack ut.

Men sen hände Carola! Jag var 12 år ung och kunde inte låta bli att ryckas med av hennes låt! Jag minns hur jag brukade sjunga ”Fångad av en stormvind” och blåsa med hårtorken rätt in i ansiktet på mig för att få den där stormkänslan. Efter det blev vindmaskinen ett obligatoriskt inslag på Eurovision-scenen.

På senare år skulle teknikens under bjuda oss på ännu mera spektakel: vem minns inte Bulgariens LED-inferno (2007) eller Rysslands helt otroliga klätter-video-vägg (2016)?

Fast med Lordi (2006) och Teräsbetoni (2008) är det nog Finland som intar tronen på specialeffekternas olymp, med förhållandevis ganska analoga effekter. Med eld, rök, vind och fyrverkerier går det att komma ganska långt, och det är deras bidrag som etsat sig fast på hornhinnan.

Eurovision – trist utan patent

Vad skulle Eurovision vara utan specialeffekter? Vad skulle den kitschiga balladen eller den obligatoriska rocklåten vara utan en rökmaskin som denna:  CN203564792 ”Immediately stopping stage fogger”? Med den här rökmaskinen kan rökproduktionen avbrytas väldigt snabbt (både publik och artist måste ju kunna se något under framträdandet). Röken skapas genom att tryckluft för fram rökvätska till ett värmeelement. Där förångas vätskan till en gas som sedan sprayas ut i rummet. När rökproduktionen ska avbrytas rinner den kvarvarande oljan vid värmeelementet ned via en ventil till en tank och det får till följd att rökproduktionen stoppas.  

Patent  CN203564792

En trend som startat under de senaste åren är att använda delar av eller hela scenen som en stor bildskärm, där valfri bild visas och ger illusionen av att artisten är en del av det som visas på bild. En prototyp för denna idé fanns redan på slutet av förra seklet, med patentnummer  US5865519. ”Device for displaying moving images in the background of a stage”, och den ser, jämfört med kvällens scenbygge, rätt avskalad ut:

Patent US5865519 

 

Om det börjar bli för tjatigt med vind, eld och rök kanske EBU (European Broadcasting Union) kan börja satsa på mer lågmälda, men ack så effektiva psykedeliska effekter. En favorit som jag hittade i patentdatabasen Espacenet är denna hatt som producerar såpbubblor, WO2015033477 .

Patent WO2015033477

Såpbubblorna innehåller en doft som beskriver det hattbäraren  sjunger om. En passande bild till doften kan projiceras på såpbubblan när den svävar i luften för att förstärka upplevelsen innan bubblan spricker och doften släpps ut!

Endast fysikens lagar sätter gränserna för vad som är tekniskt möjligt på en Eurovision-scen! Jag hoppas att nån artist har såpbubble-hatten med sig i bagaget, för den tror jag är en given poäng-magnet.

Med eller utan såpbubblor så ser jag verkligen fram emot kvällens final och hoppas att bästa låt vinner!

//Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Finalen i specialeffekteri är igång

Under patent

Den 26 april firar vi Immaterialrättsdagen!


Den 26 april är det World Intellectual Property Day, en dag instiftad av FN för att uppmärksamma immaterialrättens betydelse för tillväxt och konkurrenskraft. PRV uppmärksammar dagen genom att bjuda in företag, experter, politiker och andra aktörer inom innovationssystemet till en eftermiddag där vi sätter den digitala affären i centrum.

En allt större del av företagens affärer förflyttas till det digitala rummet, med nya utmaningar som följd. Under eftermiddagen diskuterar vi hur de digitala marknadsplatserna förändras och vad det betyder för företags lönsamhet. Vi kommer också att ta upp digitala tjänster och vilka affärsmöjligheter dessa erbjuder.

Under dagen delar bland annat Niklas Storåker från Pricerunner, Måns Sjöstrand från Daniel Wellington och Sara Sjöman från C More med sig av sina erfarenheter.
Evenemanget är fullbokat men det går bra att följa det direkt på webben. Anmäl dig för webbsändningen så får du en påminnelse till din mailkorg innan sändningen startar.

Här hittar du mer information och anmälan till webbsändningen.

Du kan även följa diskussionerna i sociala medier under hashtaggen #immaterialrättsdagen och #prvsverige.

// Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Den 26 april firar vi Immaterialrättsdagen!

Under immaterialrätt

Spel ska lära företag om immaterialrätt

spel1

Foto: Karianne Bø, House of Knowledge

Idag är en allt större del av företagens tillgångar immateriella. För att säkra lönsamheten är det därför extra viktigt för dem att hantera dessa tillgångar på ett strategiskt sätt. Detta kan ske på flera sätt, till exempel genom olika avtal och immaterialrättsliga lösningar. Men hur ska man tänka kring hantering av immateriella tillgångar?

En hantering av immateriella tillgångar kräver en noga genomtänkt strategi. Det kan ju vara så att företagets viktigaste tillgång är själva varumärket. Då kan det vara klokt att registrera det. Eller så är det ett företag som specialiserat sig på att utveckla ny teknik. Då kanske patent är den rätta vägen att gå. Ett tjänsteföretag däremot kanske rentav har andra tillgångar, som till exempel kundlistor, avtal och arbetsmetoder. Men förmodligen så har företaget flera immateriella tillgångar som behöver hanteras på olika sätt.

För att underlätta för företagen att fatta beslut kring hanteringen av sina immateriella tillgångar har företaget House of Knowledge utvecklat ett system där beslutsfattare genom workshopbaserade rollspel ska lära sig att tänka strategiskt kring immateriella tillgångar och immaterialrätt.

Vi har pratat med Magnus Hakvåg, grundare och ägare av företaget.

Magnus, varför utvecklade ni dessa spel?
Vi har upplevt att immateriella tillgångar är svåra att greppa, och företag missar ofta att ta ett strategiskt tag kring dessa tillgångar. Immateriella tillgångar och rättigheter är för många en snårig djungel av lagar och regler. Våra spel delas upp i fyra kategorier: strategy, policy, operations och compliance. På så vis får spelarna lära sig att hantera sina tillgångar på fyra olika plan.

Vilka typer av företag eller personer riktar sig den här typen av spel till?
Alla företag som vill sälja produkter eller tjänster behöver på ett eller annat sätt ta ställning till hur de ska ta hand om sina immateriella tillgångar. Man behöver inte alltid gå hela vägen och ansöka om en varumärkesregistrering, patent eller liknande. Men det är viktigt att i ett tidigt skede fundera över hur man ska ta hand om tillgångarna. Har man gjort det så har man kommit en bra bit på vägen, eftersom man då har tagit ställning till olika scenarier. Spelet hjälper företagare och beslutsfattare att börja ställa de rätta frågorna. Vilka tillgångar har jag som är viktiga för min verksamhet? Hur kan jag hävda min rätt i konfliktsituationer? Finns det andra företag som erbjuder liknande produkter och tjänster? Inkräktar jag kanske på deras område, eller de på mitt?

Alla dessa frågor och många fler uppmanas man att ta ställning till i detta spel, och i princip alla företagare kommer förr eller senare att ställas inför dessa.

På vilket sätt kan företag dra nytta av att spela dessa spel?
Vi erbjuder ju anpassade spellösningar efter varje kunds önskemål. Spelen utvecklas så att deltagarna aktivt får ta ställning till olika scenarier Men syftet med samtliga spel är att förmedla företagen ett holistiskt perspektiv på sina tillgångar och immaterialrätten. Spelen fokuserar framför allt på att få företagen att hitta sina tillgångar och spela igenom tänkbara scenarier för vad som kan hända om man hanterar sina tillgångar på ett visst sätt. På så sätt bli de varse att oavsett hur de väljer att agera så har det konsekvenser för den egna lönsamheten. Insikterna som fås genom dessa spel ska i ett senare skede tjäna som grund för strategiska beslut och policys kring hanteringen av tillgångarna.

Hur kan ett enda spel rikta sig till samtliga företag? Ställs inte företagen inför olika problem?
Tanken med spelet är att man ska börja fundera kring olika scenarier vad gäller immateriella tillgångar. Men precis som du säger så står olika företag inför olika utmaningar, och de har kommit olika längt i sin hantering av tillgångarna. Vi anpassar spelaktiviteterna efter varje företag och tar med centrala frågor som är unika för just det företaget i spelet. Det viktigaste syftet med spelet är ju att det ska tjäna som en grund för framtida strategiska beslut. Därför måste spelet anpassas efter varje enskild kund.

Stort tack för samtalet!

Våra patentingenjörer fick höra om det här spelet och blev såklart nyfikna. Under en eftermiddag testade de spelet och fick sätta sig in i rollen som den som utvecklar och säljer produkter och tjänster.

spel2

Patentingenjörer från PRV testar spelet. Foto: Karianne Bø, House of Knowledge.

 

Christin Wendel, patentingenjör på PRV, var en av dem som fick testa.
Hennes intryck:
”Den största aha-upplevelsen för mig var hur komplext det är att navigera i open source-miljöer – att man kan gå på stora nitar där om man inte vet hur avtalen fungerar. En annan lärdom var att man ska se till att inte snäva in sin IP-strategi för mycket utan hålla många vägar öppna. För den skicklige IP-spelaren kan det som börjar med en snäv teknisk innovation sluta med en världsomspännande restaurang-franchise med futuristisk image.”

Nyfiken på spelet? Du kan hitta mer information på www.hoknowledge.com.
Vill du lära dig mer om vad immateriella tillgångar är? PRV-skolan ger dig en överblick, den är webbaserad och gratis!

//Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Spel ska lära företag om immaterialrätt

Under immaterialrätt

Måla av ett fotografi – ett fall för Domstolen

Markus Andersson: ”Svenska syndabockar”.

Ikväll tar SVT:s program ”Domstolen” upp fallet om målningen ”Svenska syndabockar”, ett konstverk som har debatterats flitigt även ur ett upphovsrättsligt perspektiv.

Det var konstnären Markus Andersson som år 2005 målade bilden, som till viss del baseras på ett fotografi av Christer Pettersson. Målningen ställdes senare ut på Moderna Museet. Varför tar vi upp detta på PRV-bloggen? Jo, bortsett från att undertecknad älskar konst, så är hela debatten som uppstod kring målningen mycket intressant. Eftersom bilden baseras på ett fotografi taget av Jonas Lemberg, så diskuterades det flitigt huruvida målningen utgjorde ett brott mot lagen om upphovsrätt.

Catharina Ekdahl, jurist på PRV och expert inom upphovsrätt, vad exakt handlar fallet om?
– Rättsfallet, som kallas ”Svenska Syndabockar”, handlar om ifall det är tillåtet att måla av någon annans fotografi eller om det innebär intrång i fotografens upphovsrätt. Underförstått handlar fallet också om hur stark en fotografs upphovsrätt till sina bilder egentligen är och var gränsen går för att få tolka eller bearbeta det som någon annan har skapat och har upphovsrätt till.

Varför ska jag titta på ”Domstolen” ikväll?
– Om du är intresserad av upphovsrätt kan det här vara klart värt att se. Det är ett av de mest uppmärksammade upphovsrättsfallen i Sverige de senaste åren. Det som är lite unikt är att vi även kommer att få se hur Högsta domstolen jobbar. Åtminstone om man får tro programtrailern.

Tack, Catharina!

Programmet sänds ikväll kl 21.00 på SVT1 och i efterhand på SVT Play (klicka på ”Domstolen”).

//Margarita Linné, kommunikatör på PRV

2 kommentarer

Under upphovsrätt

Immaterialskräck i godishyllan

Snart är den här, årets roligaste dag (enligt undertecknad): Halloween! Varje år blir vi fler och fler som gärna låter sig skrämmas av spöken, gastar, zombier och häxor!  Och vi blir också fler som hivar i sig förSkräckliga mängder av läbbigt godis som till exempel vampyrtänder, fladdermöss, döskallar och annat smarrigt.

Utbudet av läskigt godis växer för varje år, och de flesta av dessa har en eller annan immaterialrättslig registrering. I undersökande syfte har jag tagit en djupdykning i godishyllan för att locka fram immaterialskräcken.

Skrämmiga varumärken i en klass för sig

Samtliga varumärken som jag tuggat i mig har en varumärkesregistrering. Det finns olika typer av varumärken, till exempel ett ord, en figur eller en utstyrsel.

När man ansöker om en varumärkesregistrering måste man välja för vilken varu- eller tjänsteklass varumärket ska gälla för. Klasserna samlas i den så kallade Niceklassificeringen, som är ett internationellt klassningssystem, och som omfattar 45 klasser. Dessa klasser kan sedan delas in i underklasser.

Godiset som jag (och mina kära kollegor på bloggredaktionen) mumsat på är oftast registrerat för klass 30. Denna klass gäller för bland annat ”Kaffe, kaffeersättning, te och kakao, inkluderande drycker därav, socker och naturliga sötningsmedel; mjöl och näringspreparat tillverkade av spannmål, frukostcerealier, pasta och andra degprodukter, pizzor, piroger, pajer, bröd, konditorivaror och godsaker, inkluderande chokladprodukter och godis; glass, yoghurtglass och isglass; salt, senap, ketchup, vinäger, såser, kryddor, snacksprodukter i form av popcorn och majschips samt snacksprodukter baserade på majs, ris, korn, råg eller bakverk.” Vill man registrera ett varumärke i klass 30 väljer man ett eller flera varutyper ur denna klass i sin ansökan.

Till exempel de alltid lika vita och vassa vampyrtänderna: För dessa har Cloetta registrerat ordet ”VAMPYR” i klass 30, för varutyperna kaffe, te, kakao, socker, ris, tapioka, sago, kaffeersättning; mjöl och näringspreparat av säd, bröd, käx, kakor, bakverk och konditorivaror, glass; honung, sirap; jäst, bakpulver; salt, senap; peppar, ättika, vinäger, såser; kryddor; is.

Ytterligare ett gastkramande exempel är hallon- och lakritsskallen, du vet, den svart-röda, platta döskallen som både är fin, läskig och god. Den har företaget Bubs valt att registrera som ord-varumärke i klass 30, för varutyperna konfektyrer och godis.

Det finns godis som är registrerade som flera varumärkestyper. Det klassiska, men inte särskilt läskiga, exemplet är Ahlgrens bilar.

Dessa bilar är registrerade som ordvarumärke, figurvarumärke och utstyrsel-varumärke. Med utstyrsel menas att själva varan eller varans förpackning har en speciell form. För att märket ska bli registrerat krävs det att utformningen skiljer sig markant från det som är vanligt på marknaden.

Design som ger kalla kårar

Godisbitar som har en speciell utformning kan vara designregistrerade. Under mina efterforskningar i godisaffären har jag hittat ett godis som har en designregistrering. Det är hallon-lakritsskallen som har en designregistrering. Den här läckra döskallen är alltså både varumärkesregistrerad och designregistrerad. Du hittar registreringen i Svensk designdatabas under nummer 78957.

Men nog om det. Jag måste fixa påfyllning med godis, har nämligen hört ryktas att ungarna på gården planerar sin årliga bus-eller-godis-turné. Då gäller det att bunkra upp så det inte blir bus.

Tips: Frukt funkar inte! Testade det förra året, men det blev bus i alla fall. You have been warned!

Mer immaterialskräck

Sugen på mer läskig läsning? Här finns övriga inlägg om immaterialskräck!

Spöktakulära varumärken i en klass för sig
Skräckpatent
Rysarna som skrämmer bäst

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

 

3 kommentarer

Under immaterialrätt