Författararkiv: Marie Östlund

Om Marie Östlund

Arbetar i kundsupport

Handen på hjärtat – använder du bilbältet?

Visste du att trepunktsbälte minskar risken för att skadas svårt vid en kollision med cirka 50 procent. Trots det tycker tyvärr inte alla att det där med bilbälte är så viktigt enligt en undersökning som NTF nyligen gjorde. Visserligen ligger bältesanvändningen idag på i snitt 94 procent, men det är alltså fortfarande 6 procent som väljer att ta risken att skadas allvarligt vid en krock.

Trepunktsbälte

 

Lag på bälte i framsätet kom 1975, men det var inte förrän 1986 det blev lag på bälte i baksäte för alla över 15 år och 1988 kom lagen om bälte i baksätet även för barn.
Själv kör jag över 3000 mil per år och skulle aldrig komma på tanken att åka utan bälte på. Bältet i bilen är lika självklart som hjälmen när jag kör mc.

Bilbältet en svensk innovation
Visste du att det en svensk innovatör som ligger bakom vår ökade säkerhet vid bilkörning? Redan 1958 tog Volvos säkerhetsingenjör Nils Bohlin patent på trepunktsbältet.
1959 blev trepunktsbältet standard i Volvo Amazon, och Amazonen kom då att räknas som en av världens säkraste bilar.  1962 förfinades trepunktsbältet och rullbältet började ta sin form. Bröderna Stig och Lennart Lindblad grundade företaget Autoliv AB och 1967 kom rullbältet.
Lennart Lindblad fick dessutom årets Polhemspris för sin livslånga gärning att öka säkerheten i fordon.
På vår hemsida kan man läsa mer om trepunktsbältets historia och andra spännande svenska uppfinningar.

Kör försiktigt i jultrafiken!

1 kommentar

Under patent

Svalkande klassiker

Säg Piggelin och du känner nästan smaken av sommar. De flesta har nog någon gång svalkat sig med den somriga isglassen en het sommardag.

När jag gör en sökning i Svensk Varumärkesdatabas så hittar jag en hel del gamla favoriter, bland annat Piggelin, Nogger, Top Hat och Cornetto.

För att få reda på lite mer om de gamla klassikerna så slänger jag iväg ett meddelande på Facebook till GB Glace. Jag får snabbt svar och en hel del glassig information av Hanna Granebring, Social Media Consumer Specialist på GB Glace.

Redan 1955 registrerades varumärket Piggelin men inte förrän 1972 är den med som nyhet på GB:s glasskarta och då fanns den i två varianter, den vanliga tuttifrutti-smaken och apelsinsmak. 1973 byttes apelsinsmaken ut mot citrussmak och 1974 var sista året som citrussmaken fanns i sortimentet.
Top Hat är en riktig veteran som lanserades redan 1956. Den blev snabbt populär och en av företagets bästsäljare. Som varumärke registrerades den 1970. 1995 togs Top Hat ur sortimentet och var sedan en av de mest efterfrågade glassarna.

I Glassboken av Mats Wickman kan man läsa att glassens förpackningar har blivit allt viktigare och att det idag har blivit vanligt att registrera varumärkena i hela Europa. När det gäller glass och varumärken så är nog Magnum det varumärke som syns mest.
I Sverige lanserades den 1989 och idag finns ett stort utbud av Magnum-glassar både här och utomlands. När nya sorter lanseras så snurrar reklamfilmerna flitigt och årets reklam är ”Frigör Din Inre, Vilda Sida Med Nya Magnum Double”.

Själv känner jag för att ta det lite lugnt på semestern och tänkte inte frigöra någon vildare sida, så jag håller mig nog till en gammal hederlig Piggelin för att svalka mig i solen.

Piggelin

 

/Marie Östlund, PRV Kundsupport

Kommentarer inaktiverade för Svalkande klassiker

Under varumärke

OHIM byter namn till EUIPO

Den 23 mars händer det mycket, det kommer ni få läsa mer om här på bloggen. Men det jag tänkte informera er om nu är ett namnbyte.

OHIM (Office for Harmonization in the Internal Market) blir nu EUIPO (European Union Intellectual Property Office). OHIM:s emblem kommer inte ändras, så det kommer ni känna igen.

En annan förändring ni säkert kommer märka är benämningen på de rättigheter de administrerar. Idag heter det CTM (Community Trade Mark) och det ändras nu till EUTM (European Union Trade Mark).

OHIM:s webbsida kommer att vara stängd den 22 mars för att den 23 mars öppna igen och vara uppdaterad med de ändringar som träder ikraft.

Från den 23 mars är den nya webbadressen till EUIPO www.euipo.europa.eu

Kommentarer inaktiverade för OHIM byter namn till EUIPO

Under immaterialrätt

Så klassar du ditt varumärke

veckans fråga

På kundsupport får vi ofta frågor om klassning av varumärkesansökan, och har man aldrig ansökt om varumärke tidigare så förstår vi att det kan vara lite krångligt.
Här är en liten sammanfattning om vad klassningen är.

Alla varor och tjänster är indelade i olika klasser enligt ett internationellt system som kallas Niceklassificeringen. Systemet består av 45 klasser, klass 1-34 innehåller varor och klass 35-45 innehåller tjänster. Varuklasserna är uppdelade efter varornas användningsområde medan tjänsteklasserna delas upp i yrkeskategorier eller vad tjänsten åstadkommer.

Den internationella klassificeringen av varor och tjänster vid registrering av varumärken upprättades genom en överenskommelse som slöts vid en diplomatkonferens i Nice den 15 juni 1957. Överenskommelsen reviderades i Stockholm 1967 och i Genève 1977 och ändrades 1979.
De länder för vilka Niceöverenskommelsen gäller utgör en särskild union inom ramen för Parisunionen för industriellt rättsskydd. Länderna har antagit och tillämpar Niceklassificeringen vid registrering av varumärken.
Varje land inom den särskilda unionen måste tillämpa Niceklassificeringen vid registrering av varumärken, antingen som huvudsystem eller som kompletterande system. I officiella bevis och kungörelser om varumärkesregistrering ska numren på de klasser i klassificeringen som märket är registrerat för anges.

Klassificeringen i enlighet med Niceöverenskommenlsen är obligatorisk vid såväl nationell registrering i de anslutna länderna, som vid internationell registrering genom WIPO:s internationella byrå. Även vid registrering genom Harmoniseringskontoret för den inre marknaden (OHIM) är Niceklassificeringen obligatorisk.

Klassningen är viktig eftersom den talar om för vilken vara och/eller tjänst som en registrering avser. Man kan inte i efterhand lägga till eller ändra klasserna, endast begränsningar är tillåtna.

Det kan vara bra att redan innan ansökan ha klart för sig vad man vill använda sitt varumärke till, vad det ska användas som kännetecken för.

När man gör sin ansökan kan man inte bara välja ett klassnummer, man måste också ange vilka varor eller tjänster i den klassen som du vill använda ditt varumärke för.

På vår hemsida finns en hel del information om klassning om man vill fördjupa sig, men det är viktigt att titta på de Allmänna anmärkningarna. Vissa varor och tjänster kan inte klassificeras med hjälp av klassrubrikerna eller klasslistan med förklaringar.

På hemsidan hittar man också klassningsverktyget TMClass, vilket vi verkligen rekommenderar att man kikar på.

Om du ändå känner osäkerhet vid klassningen eller inte hittar rätt klass för just ditt varumärke så finns vår kundsupport på plats för att hjälpa dig.

 

/Marie Östlund, kundsupport PRV

 

Kommentarer inaktiverade för Så klassar du ditt varumärke

Under varumärke

Hårdrock och immaterialrätt

1986 var jag 15 år – hade permanentat hår, väst med nitar, lappade Levi’s jeans och lyssnade på Iron Maiden, Scorpions, Bon Jovi och de andra banden som var något under 80-talet. Det var liksom hårdrockens årtionde – när musiken var som bäst, jeansen som tightast och pudelfrillorna fluffigare än någonsin.

Banden hade man koll på, visste precis hur deras loggor såg ut och köpte gärna LP-skivor med snyggt utformade omslag. Visst fanns det halsdukar, tröjor och annan merchandise att köpa, men utbudet var inte alls så stort som det är idag. Nu kan man hitta babykläder, skateboards, mobilskal, smycken, vibratorer och mycket mer.

Något som banden hade koll på var sina varumärken.
Vid en sökning i databaserna på vår webbplats hittar jag till exempel varumärket Iron Maiden som registrerades redan 1983. Där finns också andra bands varumärken registrerade så som Slayer, Motörhead och Metallica för att nämna några. Varumärkena är i många fall registrerade för kläder, musikinspelningar, smycken, trycksaker, underhållning och drycker.

När det gäller just hårdrocksband så har det blivit vanligare att de använder sitt varumärke för försäljning av andra produkter, då speciellt drycker.

De stora banden har börjat sälja öl, vin och whisky med sina namn och loggor, till exempel Slayer, Iron Maiden, Motörhead, Hammerfall med flera. Det svenska företaget Brands For Fans samarbetar med band för att marknadsföra och sälja alkoholdrycker som producerats med och av banden.

flaskor_

Foto: Brands For Fans

Säg Lemmy Kilmister och de flesta förknippar antagligen namnet med en långhårig man med stora polisonger, vårtor i ansiktet och svarta kläder. Han var sångare och basist i Motörhead och avled hastigt, nyss 70 år fyllda, den 28 december 2015.
Bandet Motörhead bildades redan 1975 men slog igenom stort 1981 med låten Ace of Spades. Motörhead har loggan ”snaggletooth” eller war pig, som är en av de mest kända loggorna i världen. Konstnären Joe Petagno ritade den till bandets debutalbum 1977 och den är idag registrerad som figurvarumärke. Så sent som 2015-04-20 registrerades Snaggletooth som gemenskapsvarumärke och Motörhead England registrerades som figurativt gemenskapsvarumärke 2010. Som innehavare står Ian Fraser Kilmister. 2012-02-24 registrerades varumärket Motörhead England i Sverige (reg nr 503684).

Den 31 december 2015, tre dagar efter Lemmys bortgång, lämnades två ansökningar om gemenskapsvarumärke in av Global Merchandising Services Limited, ”Lemmy Kilmister” och ”Lemmy”.

En annan stor artist som visste hur man skulle använda sina immateriella rättigheter var David Bowie. På WIPO’s webbplats kan man läsa mer om Bowie Bonds.

/Marie Östlund, kundsupport PRV

Uppskattade du det här inlägget? Vi på bloggredaktionen vill veta vad du tycker, svara gärna på enkäten (sju snabba frågor). Stort tack på förhand!

 

Kommentarer inaktiverade för Hårdrock och immaterialrätt

Under immaterialrätt, varumärke

Jansson har en egen dag

jansson

Idag uppmärksammas Jansson-dagen.

Jansson… då tänker nog de flesta på Janssons frestelse eller mumintrollens mamma Tove Jansson. Själv är jag inte så förtjust i ansjovis och har vuxit ifrån Mumintrollen så det är inte de första som dyker upp för mig. För mig som lokalhistorieintresserad dyker namnet Erik Jansson upp. Han var en predikant som drog igång massutvandringen från Hälsingland till Amerika och grundade staden Bishop Hill i Illinois på 1840-talet. Men det är en annan historia, som visserligen är intressant, men den tänker inte jag berätta om här.

Jag tänkte kika närmare på efternamnet Jansson.

I dagsläget finns det 47 408 personer som bär efternamnet Jansson, men det senaste året är det bara två ansökningar till PRV på namnet Jansson.

Kollar man på SCB:s namnstatistik för 2014 så placerar sig Jansson på en 13:e plats.

Tittar man bakåt så har faktiskt antalet som bär efternamnet Jansson minskat med cirka 10 000 personer sedan år 2000. Av ren nyfikenhet så kikar jag i vårt system och ser att sedan år 2000 är det cirka 700 Jansson som har ansökt om någon form av namnändring.

Namnet var ursprungligen ett patronymikon med betydelsen Jans son. I dag kan både män och kvinnor bilda efternamn av fars eller mors förnamn med tillägg av -son, -sson eller -dotter. Vill man skapa ett -son namn av sin fars eller mors förnamn så ansöker man till PRV om ett befintligt efternamn.

Skulle man hellre som kvinna vilja heta Jansdotter så sällar man sig till en lite mindre skara då det är bara 86 personer som bär det och endast en person bär efternamnet Janzdotter.

Vill man vara lite annorlunda som Jansson så kan man ansöka om att stava det på ett annat sätt. Janzon bärs idag av 364 personer, Jahnson heter 21 personer och endast två personer bär namnet med stavningen Jahnzon. Ja, det finns en hel del varianter att välja på så länge uttalet inte ändras.

Stavningsändringar ansöker man om till PRV.

Däremot finns hela 472 personer som bär Jansdotter som ett förnamn. Det kan ha att göra med att man kanske ville ge sin dotter ett namn efter pappan men samtidigt behålla det efternamn som resten av familjen har. Då har man med stor sannolikhet kontaktat Skatteverket och lagt till förnamnet Jansdotter där. Man kan nämligen göra ett tillägg till sitt förnamn en gång kostnadsfritt hos Skatteverket om man aldrig har gjort några tidigare förnamnsändringar.

Själv har jag ingen Jansson i släkten och min pappa hette inte Jan i förnamn, så jag fortsätter att vara en av ca 6000 Östlund.

/Marie Östlund, PRV Kundsupport

Kommentarer inaktiverade för Jansson har en egen dag

Under Okategoriserade

En kopp nostalgi

adam

I dag uppmärksammar Gustavsberg porslinets dag. Foto: Marie Östlund

 

Det här är nostalgi för mig. Koppen är från servisen Adam som min farmor hade när jag var liten, och det var i en av de kopparna som jag drack min första kopp kaffe som 7-8 åring. Mycket mjölk var det naturligtvis och rejält med socker, sånt där hårt bitsocker fanns förr. Farfar och jag satt i bersån och drack vårt kaffe, jag ur kopp och han från fat. Nu står den prickiga servisen hemma i mitt kök och den känns lika aktuell idag som den gjorde då i slutet av 70-talet.

Designen är av Stig Lindberg (1916-1982) och den tillverkades första gången hos Gustavsberg 1959-1974. Nu finns den åter i nyproduktion sedan 2005. Senast häromdagen såg jag den tillsammans med serviserna Prunus och Berså i hyllan hos en handlare här i stan. Många av Stig Lindbergs dekorer har återlanserats och är väldigt populära idag. När man ser de olika mönstren så förstår man varför. Dekoren tidlös och passar liksom överallt. Gustavsberg satsade under 50- och 60-talen mer på formgivning och kvalitet och man anställde nya unga formgivare, bland annat Lisa Larsson och Margareta Hennix. I dag är Gustavsberg Sveriges enda porslinsfabrik och har samarbete med bland annat designduon Bernadotte & Kylberg, med formgivarna Prins Carl Philip och Oscar Kylberg.

Gustavsbergs Porslinsfabrik kan man läsa mer om utvecklingen från starten 1825 och fram till nu.

Gör man en sökning i Svensk Designdatabas så får man inte många träffar på porslinsföremål. Vad det beror på har jag inte lyckats lista ut. Kanske det är så att en del tycker att Sverige är en för liten marknad och man söker hellre skyddet internationellt. Tittar man i databasen för gemenskapsformgivningar så hittar man lite mer. Där finns bland annat danska och tyska företag som har ansökt om designskydd för porslin. Men överlag kan man se att det inte är serviser som skyddas utan enstaka föremål såsom vaser, formar och muggar. Eller är det kanske så enkelt att formgivningarna från förr fortfarande står sig så bra att det är svårt att komma med något nytt som får samma genomslag och livslängd?

Varumärken då? Jodå, det finns några där. Formgivarduon Bernadotte & Kylberg har tagit steget ut i Europa och skyddat sitt varumärke hos OHIM, men de har även nationellt skydd. Ett annat känt varumärke som förknippas med porslin är Gustavsbergs ”Blå Blom” som också är ett nationellt varumärke.

Nu tänker jag luta mig tillbaka med en god kopp kaffe – naturligtvis ur min älskade kopp med blå prickar.

/Marie Östlund, Kundsupport på PRV

Kommentarer inaktiverade för En kopp nostalgi

Under design, immaterialrätt, varumärke