Author Archives: mikaeltot

Samarbete som medel för ökad kommersialisering

malinmohr_hemsida

Fotograf: Elin Vinger Elliot

Malin Mohr är projektledare på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA). IVA består av beslutsfattare och experter från näringsliv och akademi. – I det nystartade projektet Research2Business arbetar de med målet att öka kommersialisering av forskning i näringslivet genom att främja samarbete mellan akademi och näringsliv.

Som projektledare arbetar Malin Mohr inte bara med frågor som rör innovation, forskning och entreprenörskap, utan just samverkan som verktyg för utveckling. Potentialen i samverkan mellan näringsliv och akademi är enorm menar Malin. Hon säger att det finns en stor ömsesidig vilja att ta något från ax till limpa och att båda parter har starka intressen att lära av varandra. Där forskningen saknar kunskap om kommersialisering kan näringslivet erbjuda stöd samtidigt som forskningen bidrar med ny kunskap och kompetens, säger Malin.

IVAs projekt består delvis i att sträva efter att skapa en attitydförändring, en kultur som främjar ett tätt samarbete parterna emellan. Ett sätt som hon tror kan främja fortsatt utveckling är att visa på framgångarna av lanserad forskning som tagits fram i samverkan med näringsliv.

En ytterligare utmaning för att skapa forskning i samarbete mellan akademi och industri är att skapa avtal. Utmaningen består i att inte skapa en låsningseffekt för den ena parten, där avtalet antingen är för litet eller för stort och därmed hindrar parterna från att nå sina mål. En viktig del i ett fruktbart samarbete är att etablera tillit så tidigt som möjligt genom att räta ut eventuella frågetecken och besvara frågor såsom:

  • Vilka scenarier ser vi genom samarbetet?
  • Vilken potential har samarbetet?
  • Vilken roll ska alla inblandade ha?
  • Vad gör vi med tillgångarna som tas fram?

Om dessa frågor är besvarade och svaren förankrade mellan parterna finns alla förutsättningar för samarbete, utveckling och kommersialisering säger Malin avslutande.

Kommentarer inaktiverade för Samarbete som medel för ökad kommersialisering

Filed under immaterialrätt, innovation

En innovationsrådgivares bild av potentialen med samverkan mellan lärosäten och industri

stefan dahlen_linkedin

Stefan Dahlin är innovationsrådgivare på Grants and Innovations Office där han arbetar med att hitta nyttorelevans för forskning, eller som Stefan själv säger ”att hitta användning för forskning”. Tidigare har Stefan disputerat inom biokemi och forskat i 15 år. Stefans forskning har kommit ut på marknaden och han innehar två stycken patent för medicinteknisk produkt. Tillsammans med representanter från näringsliv, forskningsfinansiärer och lärosäten deltog och talade Stefan på den temadag som PRV arrangerade kring ämnet samverkan. Med sin erfarenhet som forskare och innovationsrådgivare delade Stefan med sig av sina tankar som en representant för ett lärosäte, Borås Högskola.

Att lära av olika beröringspunkter

Stefan Dahlin menar att temadagens gruppdiskussioner var högst relevant för Borås Högskolas verksamhet, inte minst då det fanns väldigt många gemensamma beröringspunkter och att alla närvarande deltagare kunde lära av varandra. Även om en del lärosäten har olika inriktningar så brottas man med många liknande problem i den dagliga verksamheten i att nå ut i samhället. Just mötet mellan näringsliv, forskningsfinansiärer och lärosäten gav dessutom en möjlighet att vädra många tankar och funderingar som funnits gällande de andra aktörerna utanför lärosätena, säger Stefan.

Potentialen i samverkan mellan lärosäten och industri

Många inom akademin har väldigt lite koll på att forskningsfinansiärer faktiskt kräver en strategi för immaterialrätten. Dessutom använder sig forskare i regel inte av patentdatabaserna i sin litteraturundersökning vilket kan få väldigt negativa konsekvenser för forskningen, om det sent i forskningsprocessen visar sig att den berörda forskningen exempelvis redan är patenterad.

En annan viktig aspekt för god samverkan som Stefan framhåller är språket. Han menar att ett gemensamt språkbruk ger ett ramverk som möjliggör ett konstruktivt samtal där båda kan förstå varandra. Stefan säger att industri och lärosäten behöver bli bättre på att kommunicera med varandra och att en utgångspunkt är att de närmar sig varandra genom utvidgade samarbeten som kan bidra till att skapa trygghet och tillit parterna emellan, vilket skulle underlätta.

I övrigt säger Stefan Dahlin att det i många fall saknas en ömsesidig förståelse för varandras utmaningar och vardag. Syftet med forskning är inte alltid att kommersialisera upptäckterna utan värdet av forskning bör i många fall skattas på längre sikt. Däremot är företagens roll väldigt viktig i de fall som resulterat i kommersialisering. Näringslivet är samtidigt i behov av den kunskap, innovation och utveckling som är kärnan av lärosätenas verksamhet. Om förutsättningarna för god samverkan föreligger ökar därför även möjligheterna att skapa ett klimat där tillväxt lättare kan blomstra, säger Stefan.

Kommentarer inaktiverade för En innovationsrådgivares bild av potentialen med samverkan mellan lärosäten och industri

Filed under immaterialrätt

Peter Ericsson Nestler – om tillit och trygghet som framgångsfaktor

Peter Ericsson_LinkedIn

Peter Ericsson Nestler som är Director IPR Defensive Strategies på Ericsson talade på forum för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning som arrangerades av PRV på Valhallavägen igår. Temat för dagen var samverkan mellan forskningsfinansiärer, akademi och näringsliv. På plats fanns representanter för varje respektive grupp och Peter Ericsson Nestler talade om sina erfarenheter av, vad han menar, är en underskattad aspekt i samarbeten – tillit och trygghet.

Tillit och trygget avgörande för god samverkan

Peter Ericsson Nestler talade på temat tillit och trygghet och beskriver varför och på vilket sätt detta är viktigt för god samverkan. Samarbeten underlättas genom att parterna förstår varandra och förutsättningen för detta är att skapa ömsesidigt förtroende och tillit. Peter menar dock att detta steg alltför ofta förbises i processen, vilket försvårar samarbetet. Han efterlyser därför ett tydliggörande inom organisationer för hur man bygger tillit och förtroende. Han säger själv att det handlar om att ”våga öppna upp sig om sådant som kan vara svårt att prata om”. Mer konkret gäller det att skapa en gemensam grund att stå på, med en full transparens om vad båda parterna vill ha ut av projektet för att sedan komma överens om samarbetets spelregler.

Potentialen i samverkan består i att underlätta för människan

Även om Ericsson är ett stort företag så menar Peter att det är väldigt viktigt att samverka med lärosäten av olika slag för den spjutspetskompetens de besitter, men även för att lära sig som angränsade områden som Ericsson kan anamma eller rentav behöver lära sig att förhålla sig till. Peter nämner Artificiell intelligens och internet och things som två nutida teman som Ericsson ständigt arbetar med, med frågeställningen om hur allt runtomkring oss kan underlätta livet för människan.

Framtidens ekosystem

Peter Ericsson Nestler uttrycker en önskan om att andra myndigheter bortom innovationsområdet också skulle delta i samarbetsträffar som denna för att komma med annorlunda infallsvinklar än de som vanligtvis presenteras. Han menar att ett brett samarbete skapar och främjar ett ekosystem mellan forskningsfinansiärer, akademi och näringsliv där alla kan växa och kan blomstra av att delta i. Dessutom hoppas han att fler kan skapa handfasta tillvägagångssätt för hur det bäst skapas tillit och trygghet i samverkansprojekt.

Kommentarer inaktiverade för Peter Ericsson Nestler – om tillit och trygghet som framgångsfaktor

Filed under immaterialrätt, innovation, patent

Vad är likheten mellan musik, film och motorbåtar? Den gemensamma nämnaren är upphovsrätten.

Upphovsrätt är ett juridiskt skydd för en mängd olika typer av material som skapas av enskilda personer. För en tid sedan kom en dom från Patent- och marknadsöverdomstolen, som bekräftar att även motorbåtar kan tillhöra den upphovsrättsliga kategorin brukskonst. Du kan alltså hävda upphovsrätt för en motorbåt eller något annat föremål som du har designat, förutsatt att vissa krav är uppfyllda. Advokat Tobias Kempas förklarar.

De upphovsrättsliga skyddsförutsättningarna för brukskonst i EU

Av 1 § upphovsrättslagen (1960:729) framgår, att den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket. Detta gäller oavsett på vilket sätt verket har kommit till uttryck. Ett verk kan alltså vara t.ex. ett alster av brukskonst. Det som skyddas är då bruksvarans konkreta form, d.v.s. den fysiska gestaltningen av produkten. Detta skydd har mycket stor betydelse, bl.a. inom området för industriell design, inte minst eftersom det under åren har visat sig att mönsterskyddslagen (1970:485) inte ger något tillfredsställande skydd åt produkter av brukskonst.

Den svåra frågan är att avgöra vilka skyddsförutsättningar som gäller. Vilka krav måste vara uppfyllda för att brukskonst ska skyddas av upphovsrätt? Svårigheterna sammanhänger med att bruksföremålens funktion sätter gränser för den möjliga utformningen. I Sverige har dessa frågor diskuterats bl.a. i det s.k. Maglite-målet (NJA 2009 s. 159). Högsta domstolen har då bedömt att formgivningen av en ficklampa har förtjänat upphovsrättsligt skydd. Domstolen har dock samtidigt konstaterat, att det varit fråga om ett ”gränsfall”.

Ett annat, aktuellt, exempel är Patent- och marknadsöverdomstolens avgörande den 12 januari 2018 i mål PMT 11062-16. I det målet har domstolen konstaterat, att en motorbåt (Nord West 420 Flybridge) är ett alster av brukskonst, d.v.s. ett verk i upphovsrättslig mening. Domstolens avgörande är intressant, bl.a. eftersom det indikerar att de skyddskrav, som gäller för brukskonst, är harmoniserade inom EU. Domstolen hänvisar bl.a. till EU-domstolens tidigare avgöranden i mål C-5/08 (Infopaq) och mål C-145/10 (Painer). I dessa mål har EU-domstolen konstaterat, att upphovsrättsligt skydd kräver att alstret är originellt, på så sätt att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Så anses vara fallet när upphovsmannen vid skapandet har kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val.
Frågan är, emellertid, om EU-domstolens avgöranden (se ovan) kan anses harmonisera det upphovsrättsliga originalitetskravet för alla verk (inklusive brukskonst) eller om EUdomstolens praxis tvärtom ska uppfattas som mer begränsad. De som förespråkar en mer begränsad tolkning brukar framhålla, att de existerande EU-direktiven enligt sin ordalydelse endast harmoniserar originalitetskravet för datorprogram, databaser och fotografier. Andra menar att EU-domstolen, särskilt i mål C-5/08 (Infopaq), i praktiken har åstadkommit en harmonisering av skyddskraven för alla typer av verk.

 

Denna fråga verkar nu vara på väg att avgöras. Högsta domstolen i Portugal har nyligen, i en begäran om förhandsavgörande till EU-domstolen (mål C-683/17), frågat bl.a. hur EUdomstolen tolkar artikel 2(a) i Infosoc-direktivet 2001/29/EG med avseende på brukskonst. Frågan verkar, enkelt uttryckt, vara om EU-rätten förhindrar nationella regler som uppställer särskilda skyddskrav för brukskonst. EU-domstolens svar kommer att bli mycket intressant. Om skyddskraven för brukskonst är identiska, med de relativt låga skyddskraven för t.ex. musik och film, bör det innebära utökade möjligheter att hävda ensamrätt till industriell design.

Tobias Kempas
Advokatfirman Vinge

Kommentarer inaktiverade för Vad är likheten mellan musik, film och motorbåtar? Den gemensamma nämnaren är upphovsrätten.

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Design Thinking – ett samband mellan kreativitet och affärsnytta

Design Thinking är en metod som ofta används för att lösa utmaningar inom såväl design som affärsstrategi och olika former av utvecklingsprojekt. När Ideos CEO Tim Brown höll sitt andra TED-talk argumenterade han just för att allmänheten skulle sätta design i ett större sammanhang för att också kunna förstå dess genomslag ur ett större perspektiv. Tim Brown förklarar att nyckeln till innovation inte handlar om produkter som ett isolerat fenomen. Det består i att hitta en lösning som framgångsrikt kan förena kreativitet med affärsnytta – genom att integrera tre saker.

design_thinking.jpg

 

Desirability

Tim Brown beskriver Desirability som ”what humans need”, vad människor behöver. Kända innovationer genom historien som tryckpressen eller internet har lyckats med att tillgodose människan med verktyg som inte tidigare funnits, och som förändrat dess möjligheter och beteenden i grunden.

”I’d like to suggest that if we take a different view of Design and focus less on the object and more of Design Thinking as an approach that we might actually see the results in a much bigger impact.”

Tim Brown

Feasibility

Feasibility kan enkelt översättas till ”genomförbarhet” och i synnerhet teknisk genomförbarhet. Feasibility ställer ofta frågan om hur en specifik lösning kan implementeras för att göra verksamheten mer hälsosam och stark. För organisationer handlar denna aspekt ofta om att utvärdera sina befintliga tillgångar – såväl ekonomiska, tekniska som intellektuella – och sätta en potentiell innovation i förhållande till dessa; hur långt ifrån dagens verksamhet är denna lösning från dagens verksamhet och vilken risk innebär en eventuell implementering?

Viability

Viability syftar främst till ekonomisk livskraft. Detta handlar delvis om att skapa något som är så pass omfattande och livskraftigt att det kan stå sig långsiktigt. En viktig förutsättning för ekonomisk livskraft är även designskydd, även kallat formskydd och mönsterskydd. För att en produkt ska kunna designskyddas så krävs att den är ny – att designen skiljer sig från all tidigare offentliggjord design – och att designen har en särprägel. Det är även viktigt för ditt företag att registrera ditt varumärke och få ensamrätt till varumärket för dina varor och tjänster. Varumärket hjälper dig att nå ut till kunder, affärspartners och investerare. Att registrera det är en viktig del i ditt strategiska arbete och kan leda till bättre affärer.

Lär dig mer

Vill du lära dig mer om hur du kan göra ditt företags varumärke starkare? PRV erbjuder kurser löpande under våren. Nästa kurs är grundkursen i varumärke som ger dig en bra förståelse för de juridiska förutsättningarna för dig som jobbar såväl strategiskt som operativt. Kursen riktar sig till alla – oavsett om du kommer från ett globalt högteknologiskt företag, en reklambyrå, en liten startup eller eller rentav representerar dig själv.

// Mikael Norberg Tot, PRV

 

P.s. Jag har valt att inte översätta begreppen ”Design Thinking”, ”Desirability”, ”Feasibility” och ”Viability” på grund av att de är tydligt förankrade termer i denna teori. Istället har jag valt att redogöra för begreppens betydelse under respektive stycke. D.s.

Kommentarer inaktiverade för Design Thinking – ett samband mellan kreativitet och affärsnytta

Filed under design, immaterialrätt, upphovsrätt

Datorspelsbranschen – miljardindustrin med immaterialrätt som framgångsfaktor

Den svenska datorspelsbranschen har under de senaste åren utvecklats till en miljardindustri. Innovationsgraden och spelens popularitet har på nytt fört Sverige ut i världen. Företag som King och DICE kan sättas bredvid andra svenska innovationer såsom Spotify och Skype.

 
Under 2015-2017 genomfördes affärer i svenska spelföretag till ett totalt värde av över 55 miljarder kronor. I sin rapport FAITH går Dataspelsbranschen igenom motiven och bakgrunden till de senaste årens förvärv och investeringar i svenska spelföretag. I rapporten kan man läsa att immaterialrätten driver investeringar i spel och om immaterialrättens funktion som en viktig faktor för fortsatt tillväxt. Av 53 kända affärstransaktioner i den svenska spelbranschen mellan 2015-2017 berodde 68% på att köparen var intresserad av säljarens immateriella rättigheter.

pexels-photo-371924
PRV har under 2016 tagit fram ett omfattande paket om immaterialrätt för spelutvecklare. I paketet finns information om alltifrån hur du går tillväga för att registrera ett varumärke, vad du ska tänka på vid crowdfunding till annan immaterialrättsstrategi. Materialet är framtaget i samråd med Dataspelsbranschen, ta del av det på vår webbplats här.

Kommentarer inaktiverade för Datorspelsbranschen – miljardindustrin med immaterialrätt som framgångsfaktor

Filed under immaterialrätt, innovation

Sony måste betala miljonbelopp i upphovsrättsersättning

Sony importerade under 2009-2010 mobiltelefoner som Högsta domstolen nyligen bedömde har kunnat användas för privatkopiering av musik och film. Mobiltelefonerna innehöll nämligen en mediaspelare och ett  externt minneskort som följde med och gjorde sådan kopiering möjlig. Organisationen Copyswede, en organisation som företräder upphovspersoner som bl.a. har rätt till ersättning för kopiering på lagringsmedier som är särskilt ägnade för privatkopiering , väckte redan 2009 talan mot Sony om detta. HD:s bedömning innebär att mobiltelefonerna och det tillhörande externa minneskortet ska anses vara en enda anordning som varit särskilt ägnad för privatkopiering. På samma sätt som när det gäller vissa andra typer av lagringsmedier ska Sony därför enligt lagen betala ersättning till upphovspersonerna. Sony är enligt HD:s dom skyldiga att betala ca 1,7 mkr till Copyswede. Pengar som Copyswede sedan fördelar ut till de berörda upphovspersonerna.

Läs mer om nyheten i sin helhet här!

/ Catharina Ekdahl, jurist och projektledare på PRV

Kommentarer inaktiverade för Sony måste betala miljonbelopp i upphovsrättsersättning

Filed under upphovsrätt