Author Archives: mikaeltot

Vad är likheten mellan musik, film och motorbåtar? Den gemensamma nämnaren är upphovsrätten.

Upphovsrätt är ett juridiskt skydd för en mängd olika typer av material som skapas av enskilda personer. För en tid sedan kom en dom från Patent- och marknadsöverdomstolen, som bekräftar att även motorbåtar kan tillhöra den upphovsrättsliga kategorin brukskonst. Du kan alltså hävda upphovsrätt för en motorbåt eller något annat föremål som du har designat, förutsatt att vissa krav är uppfyllda. Advokat Tobias Kempas förklarar.

De upphovsrättsliga skyddsförutsättningarna för brukskonst i EU

Av 1 § upphovsrättslagen (1960:729) framgår, att den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket. Detta gäller oavsett på vilket sätt verket har kommit till uttryck. Ett verk kan alltså vara t.ex. ett alster av brukskonst. Det som skyddas är då bruksvarans konkreta form, d.v.s. den fysiska gestaltningen av produkten. Detta skydd har mycket stor betydelse, bl.a. inom området för industriell design, inte minst eftersom det under åren har visat sig att mönsterskyddslagen (1970:485) inte ger något tillfredsställande skydd åt produkter av brukskonst.

Den svåra frågan är att avgöra vilka skyddsförutsättningar som gäller. Vilka krav måste vara uppfyllda för att brukskonst ska skyddas av upphovsrätt? Svårigheterna sammanhänger med att bruksföremålens funktion sätter gränser för den möjliga utformningen. I Sverige har dessa frågor diskuterats bl.a. i det s.k. Maglite-målet (NJA 2009 s. 159). Högsta domstolen har då bedömt att formgivningen av en ficklampa har förtjänat upphovsrättsligt skydd. Domstolen har dock samtidigt konstaterat, att det varit fråga om ett ”gränsfall”.

Ett annat, aktuellt, exempel är Patent- och marknadsöverdomstolens avgörande den 12 januari 2018 i mål PMT 11062-16. I det målet har domstolen konstaterat, att en motorbåt (Nord West 420 Flybridge) är ett alster av brukskonst, d.v.s. ett verk i upphovsrättslig mening. Domstolens avgörande är intressant, bl.a. eftersom det indikerar att de skyddskrav, som gäller för brukskonst, är harmoniserade inom EU. Domstolen hänvisar bl.a. till EU-domstolens tidigare avgöranden i mål C-5/08 (Infopaq) och mål C-145/10 (Painer). I dessa mål har EU-domstolen konstaterat, att upphovsrättsligt skydd kräver att alstret är originellt, på så sätt att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Så anses vara fallet när upphovsmannen vid skapandet har kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val.
Frågan är, emellertid, om EU-domstolens avgöranden (se ovan) kan anses harmonisera det upphovsrättsliga originalitetskravet för alla verk (inklusive brukskonst) eller om EUdomstolens praxis tvärtom ska uppfattas som mer begränsad. De som förespråkar en mer begränsad tolkning brukar framhålla, att de existerande EU-direktiven enligt sin ordalydelse endast harmoniserar originalitetskravet för datorprogram, databaser och fotografier. Andra menar att EU-domstolen, särskilt i mål C-5/08 (Infopaq), i praktiken har åstadkommit en harmonisering av skyddskraven för alla typer av verk.

 

Denna fråga verkar nu vara på väg att avgöras. Högsta domstolen i Portugal har nyligen, i en begäran om förhandsavgörande till EU-domstolen (mål C-683/17), frågat bl.a. hur EUdomstolen tolkar artikel 2(a) i Infosoc-direktivet 2001/29/EG med avseende på brukskonst. Frågan verkar, enkelt uttryckt, vara om EU-rätten förhindrar nationella regler som uppställer särskilda skyddskrav för brukskonst. EU-domstolens svar kommer att bli mycket intressant. Om skyddskraven för brukskonst är identiska, med de relativt låga skyddskraven för t.ex. musik och film, bör det innebära utökade möjligheter att hävda ensamrätt till industriell design.

Tobias Kempas
Advokatfirman Vinge

Kommentarer inaktiverade för Vad är likheten mellan musik, film och motorbåtar? Den gemensamma nämnaren är upphovsrätten.

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Design Thinking – ett samband mellan kreativitet och affärsnytta

Design Thinking är en metod som ofta används för att lösa utmaningar inom såväl design som affärsstrategi och olika former av utvecklingsprojekt. När Ideos CEO Tim Brown höll sitt andra TED-talk argumenterade han just för att allmänheten skulle sätta design i ett större sammanhang för att också kunna förstå dess genomslag ur ett större perspektiv. Tim Brown förklarar att nyckeln till innovation inte handlar om produkter som ett isolerat fenomen. Det består i att hitta en lösning som framgångsrikt kan förena kreativitet med affärsnytta – genom att integrera tre saker.

design_thinking.jpg

 

Desirability

Tim Brown beskriver Desirability som ”what humans need”, vad människor behöver. Kända innovationer genom historien som tryckpressen eller internet har lyckats med att tillgodose människan med verktyg som inte tidigare funnits, och som förändrat dess möjligheter och beteenden i grunden.

”I’d like to suggest that if we take a different view of Design and focus less on the object and more of Design Thinking as an approach that we might actually see the results in a much bigger impact.”

Tim Brown

Feasibility

Feasibility kan enkelt översättas till ”genomförbarhet” och i synnerhet teknisk genomförbarhet. Feasibility ställer ofta frågan om hur en specifik lösning kan implementeras för att göra verksamheten mer hälsosam och stark. För organisationer handlar denna aspekt ofta om att utvärdera sina befintliga tillgångar – såväl ekonomiska, tekniska som intellektuella – och sätta en potentiell innovation i förhållande till dessa; hur långt ifrån dagens verksamhet är denna lösning från dagens verksamhet och vilken risk innebär en eventuell implementering?

Viability

Viability syftar främst till ekonomisk livskraft. Detta handlar delvis om att skapa något som är så pass omfattande och livskraftigt att det kan stå sig långsiktigt. En viktig förutsättning för ekonomisk livskraft är även designskydd, även kallat formskydd och mönsterskydd. För att en produkt ska kunna designskyddas så krävs att den är ny – att designen skiljer sig från all tidigare offentliggjord design – och att designen har en särprägel. Det är även viktigt för ditt företag att registrera ditt varumärke och få ensamrätt till varumärket för dina varor och tjänster. Varumärket hjälper dig att nå ut till kunder, affärspartners och investerare. Att registrera det är en viktig del i ditt strategiska arbete och kan leda till bättre affärer.

Lär dig mer

Vill du lära dig mer om hur du kan göra ditt företags varumärke starkare? PRV erbjuder kurser löpande under våren. Nästa kurs är grundkursen i varumärke som ger dig en bra förståelse för de juridiska förutsättningarna för dig som jobbar såväl strategiskt som operativt. Kursen riktar sig till alla – oavsett om du kommer från ett globalt högteknologiskt företag, en reklambyrå, en liten startup eller eller rentav representerar dig själv.

// Mikael Norberg Tot, PRV

 

P.s. Jag har valt att inte översätta begreppen ”Design Thinking”, ”Desirability”, ”Feasibility” och ”Viability” på grund av att de är tydligt förankrade termer i denna teori. Istället har jag valt att redogöra för begreppens betydelse under respektive stycke. D.s.

Kommentarer inaktiverade för Design Thinking – ett samband mellan kreativitet och affärsnytta

Filed under design, immaterialrätt, upphovsrätt

Datorspelsbranschen – miljardindustrin med immaterialrätt som framgångsfaktor

Den svenska datorspelsbranschen har under de senaste åren utvecklats till en miljardindustri. Innovationsgraden och spelens popularitet har på nytt fört Sverige ut i världen. Företag som King och DICE kan sättas bredvid andra svenska innovationer såsom Spotify och Skype.

 
Under 2015-2017 genomfördes affärer i svenska spelföretag till ett totalt värde av över 55 miljarder kronor. I sin rapport FAITH går Dataspelsbranschen igenom motiven och bakgrunden till de senaste årens förvärv och investeringar i svenska spelföretag. I rapporten kan man läsa att immaterialrätten driver investeringar i spel och om immaterialrättens funktion som en viktig faktor för fortsatt tillväxt. Av 53 kända affärstransaktioner i den svenska spelbranschen mellan 2015-2017 berodde 68% på att köparen var intresserad av säljarens immateriella rättigheter.

pexels-photo-371924
PRV har under 2016 tagit fram ett omfattande paket om immaterialrätt för spelutvecklare. I paketet finns information om alltifrån hur du går tillväga för att registrera ett varumärke, vad du ska tänka på vid crowdfunding till annan immaterialrättsstrategi. Materialet är framtaget i samråd med Dataspelsbranschen, ta del av det på vår webbplats här.

Kommentarer inaktiverade för Datorspelsbranschen – miljardindustrin med immaterialrätt som framgångsfaktor

Filed under immaterialrätt, innovation

Sony måste betala miljonbelopp i upphovsrättsersättning

Sony importerade under 2009-2010 mobiltelefoner som Högsta domstolen nyligen bedömde har kunnat användas för privatkopiering av musik och film. Mobiltelefonerna innehöll nämligen en mediaspelare och ett  externt minneskort som följde med och gjorde sådan kopiering möjlig. Organisationen Copyswede, en organisation som företräder upphovspersoner som bl.a. har rätt till ersättning för kopiering på lagringsmedier som är särskilt ägnade för privatkopiering , väckte redan 2009 talan mot Sony om detta. HD:s bedömning innebär att mobiltelefonerna och det tillhörande externa minneskortet ska anses vara en enda anordning som varit särskilt ägnad för privatkopiering. På samma sätt som när det gäller vissa andra typer av lagringsmedier ska Sony därför enligt lagen betala ersättning till upphovspersonerna. Sony är enligt HD:s dom skyldiga att betala ca 1,7 mkr till Copyswede. Pengar som Copyswede sedan fördelar ut till de berörda upphovspersonerna.

Läs mer om nyheten i sin helhet här!

/ Catharina Ekdahl, jurist och projektledare på PRV

Kommentarer inaktiverade för Sony måste betala miljonbelopp i upphovsrättsersättning

Filed under upphovsrätt