Author Archives: Jonas Holmqvist

About Jonas Holmqvist

Patentingenjör på PRV

Skräckpatent

Nej, inte uppenbart usla patent och patentansökningar, utan sådana som kan relateras till skrämselutstyrslar eller skrämselmetoder. PRV-bloggen fortsätter på temat Halloween och kollar upp patentsökta lösningar som kan vara användbara i skrämselsyfte.

”…the corpse will be maintained for an indefinite period in a perfect and life-like condition…”

Lite svårsökt visar det sig vara. Några självklara patentklasser för spökdräkter och liknande hittar jag inte, men följande torde vara relevanta:

A63J7/005Disguises for one or more persons for life-like imitations of creatures, e.g. animals, giants

A41G7/00Masks or dominoes for concealing identity, e.g. for theatrical use

Sedan finns ju en i sammanhanget mer makaber ingång, om man av en händelse vill ta med sig några zombie-kompisar på bus- eller godisrundan:

A01N1/00Preservation of bodies of humans or animals, or parts thereof

I den sistnämnda hittar jag just Method for preserving the dead, från vars patentskrift US748284 A ovanstående illustration är tagen.

Övriga ”fynd” värda att nämnas:

Utfällbara huggtänder, se US4676500 A. En bettskena som monteras i överkäken och där huggtänder fälls ut när man biter ihop tänderna.

Blödande skelettmask, se US6093475 A. En riktigt läskig variant där masken innefattar kanaler och munstycken varigenom låtsasblod pumpas ut via en elektrisk pump.

Halloween förknippas ju också med ljusförsedda pumpor med utskurna ansikten, vilka enligt irländsk sed ska relatera till smeden Jack som var för ond för att komma in i himlen, men som även lurade djävulen så att han inte fick komma in i helvetet heller. Dömd att irra runt som osalig ande på jorden bad han djävulen om något att lysa upp sin väg med. Djävulen kastade då några glödande kol till Jack som han lade i en ihålig kålrot som lykta.

Nåväl, de där hålen är inte helt enkla att skära ut i pumpan. Här finns det dock patentsökta lösningar att tillgå, t.ex. i klassen B26B29/063Arrangements for guiding hand cutting tools for food related applications.

Se t.ex. US3965574 A, Apparatus for forming a jack-o-lantern. En välvd skiva som spänns över pumpan och som innefattar spår för däri anordnade skärverktyg, varigenom ett ansikte enkelt skärs ut i pumpan. Fiffigt.

Skärverktyg för Halloween-pumpor.

Mer immaterialskräck

Sugen på mer läskig läsning? Här finns övriga inlägg om immaterialskräck!

Spöktakulära varumärken i en klass för sig
Rysarna som skrämmer bäst
Immaterialskräck i godishyllan

Kom ihåg; bus. Inget godis.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

3 kommentarer

Filed under patent

Patentinformation vs. Naturkatastrofer

Idag uppmärksammar vi Internationella dagen för begränsning av naturkatastrofer. En dag instiftad av FN:s generalförsamling år 1989. Ämnet känns ju onekligen aktuellt med tanke på att bilder på områden ödelagda av orkaner och jordbävningar har dominerat nyhetsflödet på sistone. Huruvida världen blivit en naturkatastrofsäkrare plats eller inte kan man diskutera. Däremot är det ett faktum att antalet patentsökta anordningar och metoder för att minimera skadeverkningarna har ökat. PRV-bloggen kollar lösningar i patentinformationen.

”Värst vad det regnar”. Foto: Ragnhild Haarstad.

Till att börja med får man leta på rätt ställen. All patentdokumentation klassificeras enligt åtminstone IPC (International Patent Classification) och oftast även CPC (Cooperative Patent Classification). Man kan se det som en enorm, finindelad innehållsförteckning till all världens patentdokumentation, där varje dokument sorterats in under rätt flik. Oavsett språk eller nomenklatur – i patentlitteraturen tillhör man samma familj. Faktiskt en fin tanke bara det…

Jag börjar rota lite och finner följande, uppenbart relevanta ”flikar”:

G01V1/008Earthquake measurement or prediction

G01W1/10Devices for predicting weather conditions

G01C13/002Measuring the movement of open water

G08B21/10Alarms for ensuring the safety of persons, responsive to calamitous events, e.g. tornados or earthquakes

Bakom dessa flikar hittar man massor av förslag på larm- och skyddsanordningar, t.ex. Anordning och metod för detektering av och varning för tsunamis, se SE 529670 C2.

Andra patentsökta lösningar är mer förebyggande, t.ex. Hurricane prevention system and method, se US 7520237 B1. En flytande plattform som placeras i havsområden där orkaner bildas och som pumpar upp kallt vatten från stort djup för att på så sätt sänka havets yttemperatur och därigenom motverka bildandet av orkaner.

Å andra sidan är det uppenbart att människans miljöpåverkan åtminstone i någon mån kan relateras till naturkatastrofer, så egentligen är det kanske mer relevant att söka lösningar inom andra områden, såsom avgasrening och solenergi. Tyvärr blir det lätt rundgång i resonemanget…

Det hela härrör sig nog i vanlig ordning till storpolitik och tveksamt globalt ledarskap. Vad kan patentinformation göra åt det? Försöka duger:

G06Q10/00Administration; Management

A61B5/16Devices for evaluating the psychological state

A61B5/164Lie detection

G06Q2230/00Voting or election arrangements

 

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patentinformation vs. Naturkatastrofer

Filed under patent

I robotgräsklipparens våld

Sommaren är kort, så det gäller att utnyttja trädgården maximalt nu när tid är. Gräsmattan växer dock som ogräs så här i juni, vilket innebär att klippning är nödvändigt flera gånger i veckan. I början var det lite charmigt att trycka den där handdrivna varianten genom trädgården. Dock blev den manicken mer och mer en belastning och ersattes så småningom av en motoriserad variant. Betydligt enklare, men man var ju fortfarande tvungen att släpa fram och leda runt åbäket med samma intervall.
Nu är det dock slut med det också – gräsklippningen sköts numera av en robotgräsklippare.

”Vart är den nu på väg?!”

Lite märkligt att det tagit så lång tid att komma hit. Förslaget dök upp här hemma för flera år sedan, men av någon anledning refuserades det – av mig, den teknikintresserade. Skumt. Tror att det var prislappen som avskräckte, och det ska villigt erkännas att den fortfarande är ganska stor. Nåväl, nu är den på plats och sköter jobbet finfint, men den har också medfört ett par nya insikter.

Till att börja med – en robotgräsklippare är ingen Plug-n-Play-enhet. Klippytan ska avgränsas med en slingkabel, vilket i vårt fall innebar en veckas kabeldragning. Och då har vi en ganska liten trädgård.
Vi kan kalla det fas 1. Tjänsten kan förvisso inhandlas, men det är inte billigt (det heller).

Fas 2 inleds med provkörning och lokalisering av problemområden. ”Jaha, där fastnar den”. ”Aj då, den där passagen var visst för smal”. Efter lite justeringar i trädgården verkar det dock ordna upp sig.

Fas 3 innebär programmering och laborerande med parametrar. Det ska definieras arbetsperioder, zoner och fördelningar. Fas 3 innebär också, åtminstone för somliga, ett maniskt övervakningsbeteende. Förut tog det kanske någon halvtimme att klippa vår lilla gräsplätt. Nu kan jag fastna i timmar med att följa robotens framfart. ”Hur ska det här gå?”, ”hittar den verkligen tillbaka till laddstationen härifrån?”. Eftersom klippningen programmerats till att delvis ske nattetid innebär det även ett visst nattugglande.

Fas 4, antar jag, innebär full tillförsikt för robotens funktion och mental avkoppling från gräsklippandet. Oklart om jag någonsin kommer dit.

Teknikutvecklingen för robotgräsklippare är fortsatt het, vilket bekräftas av ett stort antal nya patentansökningar. Inte minst från svenska Husqvarna AB, vilka har lång erfarenhet av robotgräsklippare och av många anses branschledande. Koncernen Husqvarna Group har också en väldefinierad varumärkesstrategi, där man tillskansat sig konkurrerande varumärken, såsom Gardena och McCulloch och därigenom kan sälja samma produkter under tre olika namn. Smart.

Patentansökningarna avser dels klipparens konstruktion, men också dess arbetssätt. Relevanta klasser i CPC (Cooperative Patent Classification System):

A01D 34/00 Mowers; Mowing apparatus of harvesters
A01D 34/006 . {Control or measuring arrangements}

A01D 34/008 . . {for automated or remotely controlled operation}

G05D 1/00 Control of position, course or altitude of land, water, air, or space vehicles, e.g. automatic pilot
G05D 1/02 . Control of position or course in two dimensions

G05D 1/0221 . . . . {involving a learning process}
G05D 1/0225 . . . . {involving docking at a fixed facility, e.g. base station or loading bay
G05D 1/0259 . . . {using magnetic or electromagnetic means}
G05D 1/0265 . . . . {using buried wires}
G05D 1/0278 . . . . {using satellite positioning signals, e.g. GPS}

Sök själv bland patentsökta lösningar, t.ex. i Svensk Patentdatabas som nås från prv.se.

Husqvarnas patenterade avgränsningsslinga.

Slutligen kan jag rapportera om alla sociala kontakter som robotgräsklipparen för med sig. Inte sällan följs dess framfart av en skara nyfikna, passerande som vill veta mer om dess funktion.
Och det verkar smittsamt. Nu har grannen också skaffat en.

Trevlig gräsklippning!

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för I robotgräsklipparens våld

Filed under patent

Oklart ursprung till populär snurra

Den är galet populär bland kidsen just nu. Den påstås ha lugnande egenskaper. Den uppfanns tydligen av en amerikansk dam som blev snuvad på framgång av dyra patentavgifter. PRV-bloggen kollar upp sommarens första fluga – Fidget Spinner.

Full snurr för trendiga snurran.

Till att börja med vill man ju reda ut historien om patentet. I pressen har man ju läst historien om Catherine Hettinger som uppfann leksaken och patentskyddade den, men som gick miste om succén eftersom hon inte hade råd att upprätthålla skyddet. I det här fallet 400 dollar.

Den patenterade snurran, benämnd Spinning Toy, hittar jag omgående, se US 5591062 A. Patentet är utfärdat i januari 1997 och upprätthölls till år 2005 då årsavgiften inte betalades. Patentskydd gäller i maximalt 20 år, så noterbart är att skyddet ändå skulle löpt ut i januari i år.

Dock är det uppenbart från patentskriften att Catherines snurra har få likheter med de som snurrar bland barnen just nu. Den förstnämnda utgörs av en enkel skiva med centrerad utbuktning avsedd att roteras på en fingertopp. Det nya och säregna med detta kan väl kanske diskuteras… Här är t. ex. en snarlik, patenterad år 1892.

Den patenterade ”originalsnurran”, uppfunnen av Catherine Hettinger.

De Fidget Spinners jag har sett hålls företrädesvis mellan tumme och långfinger, har ett centrerat kullager och två eller tre roterande armar. Någon sådan patenterad variant hittar jag inte. Dock påstås både dagens spinners och Catherines snurra motverka rastlöshet och stress, så möjligtvis löser de samma problem. Dock med olika tekniska lösningar.

Är man intresserad av patentsökta leksakssnurror kan man själv söka efter sådana i klassen A63H 1/00 – Tops, exempelvis i Svensk Patentdatabas.

Men åter till våra Fidget Spinners. Just namnet är ju i ropet och varumärkesansökningarna strömmar in, se t. ex. Svensk Varumärkesdatabas. Varumärkesskydd gäller för den kategori eller de kategorier av varor och tjänster som produkten eller tjänsten avses marknadsföras inom. I detta fall primärt klass 28 – leksaker. Många ansökningar tycks komma från ShenZhen AiMin MaoYi YouXianGongSi. Oklart vad som döljer sig bakom detta kryptiska namn.

Översatt till svenska kan man väl kalla den nervositetssnurra eller rastlöshetssnurra. Verkar funka i båda riktningarna. Sonen tycks bli mer harmonisk under utövandet, medan jag själv blir stressad av det konstanta, vinande ljudet. Jag tröstar mig med att den snart är passé.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Oklart ursprung till populär snurra

Filed under innovation

Glödlampan – en lysande idé

Enligt en gammal skrift hävdas att Gud skapade världen och sade: ”Varde ljus”, och det vart ljus. Och så kan det ju vara. Innan vi dödliga lyckades åstadkomma ögonblickligt ljus genom att trycka på en knapp hann det dock passera en avsevärd tidsrymd. Ända fram till år 1802 faktiskt, när den brittiske fysikern Sir Humphry Davy skapade elektriskt ljus genom att leda ström genom en platinaremsa. Därefter följer en spännande utveckling av glödlampan. PRV-bloggen gör en historisk djupdykning.

Broschyr från Svenska föreningen för ljuskultur år 1929: ”Hemmets arbetsbelysning skall vara ett verktyg för underlättande av hushållsarbeten av olika slag, understödja renhållning och därigenom befrämja hygien och god ordning samt giva rummen ett trivsamt och glatt utseende.”

Samme Sir Humphry experimenterade vidare och demonstrerade år 1809 den första båglampan, en lampa vars ljus skapas av en ljusbåge som bildas mellan två närliggande kolelektroder. Någon omedelbar succé blev det dock inte då lampan hade dålig livslängd och drog mycket ström. Först 1875 presenteras en praktisk båglampa, framtagen av den ryske ingenjören Pavel Jablotjkov. Denna båglampa, även kallad Jablotjkov-ljus, användes flitigt som gatubelysning och fick bl.a. lysa upp Avenue de l’Opéra under världsutställningen i Paris år 1878. Därav namnet ”Ljusets stad” enligt en teori. Fyra dylika lampor installerades även på Blanchs Café i Kungsträdgården i Stockholm samma år, där besökare fick betala en hel krona för att beskåda denna sensation.

Båglampornas starka sken lämpade sig dock bäst för att lysa upp allmänna platser och stora lokaler och användes mindre i hemmen.

Parallellt med båglamporna hade man under decennier experimenterat med elektriska glödtrådslampor. Problemet var att glödtråden ganska omgående brann upp. Engelsmannen Frederick de Moleyns presenterade år 1841 en i någon mån fungerande variant med en platinatråd försedd med kolpulver placerad i en evakuerad glaskammare. Skall även ha fått patentskydd även om jag inte hittar dokumentet. Funktionen stördes dock av dåligt vakuum, vilket medförde kort livslängd.

Sedan följer en rad herrar som av somliga tillskrivs titeln Glödlampans fader. Nämnas bör här Heinrich Göbel, en utvandrad tysk urmakare som till sin butik i New York konstruerade en glödlampa av evakuerade parfymflaskor med en glödtråd av förkolnade vassfibrer, enligt egen utsago redan år 1854.

Vidare presenterade ryssen Alexander Lodygin en fungerande variant år 1872 baserad på kolstavar i en hermetisk glaskammare. Patentskyddad i Ryssland från år 1874.

Nåväl, det lät ändå dröja till år 1878 innan en glödlampa med riktig tillförlitlighet demonstrerades. Äntligen dags att introducera Thomas Alva Edison? Nej, det var den engelske fysikern Sir Joseph Wilson Swan som presenterade en fungerande variant med glödtråd av förkolnat papper, se US233445 A.

Livslängden var dock fortfarande hyfsat medioker, ca 40 timmar, och det är först här vår gode Edison kommer in i historien. Åtminstone när det gäller glödlampor. Vid 31 års ålder var den unge uppfinnaren redan världskänd för sin uppfinning fonografen och hade byggt upp ett forskarlabb i Menlo Park, New Jersey. Därav smeknamnet trollkarlen från Menlo Park. För att utveckla glödlampan samlade han ihop ett team på 14 ingenjörer och fysiker. 1879 presenterade man en lampa med förbättrat vakuum och förkolnad bomullstråd som fungerade i upp till 150 timmar och ett år senare en variant med glödtråd av förkolnad bambu med 1 500 timmars livslängd, se US223898 A.

Tidigare nämnde Göbel hävdade att Edison stulit hans koncept och inledde en stämningsprocess där utslaget slutligen föll till Edisons fördel p.g.a. brist på bevis.

Swan som däremot hade en patentskyddad, liknande lösning gick man inte i klinch med, utan erbjöd istället partnerskap under ett nytt bolag; The Edison & Swan United Electric Light Company, Ltd. – i folkmun kallat Ediswan.

Affärerna blomstrade och varianten med förkolnad bambu stod sig till år 1911 då amerikanen William David Coolidge, ingenjör vid General Electrics forskningslaboratorium, introducerade glödtrådar av volfram. Den amerikanska fysikern Irving Langmuir förfinade konstruktionen genom att fylla lampan med inert gas och tvinna tråden. Den ”moderna” glödlampan var född. Någon avsevärd vidareutveckling har inte skett sedan dess. Dock har ju glödlampan blivit symbol för en god idé eller snilleblixt.

Men nu är glödlampan utrotningshotad av lysdiodlampor (LED-lampor) understödda av lagstiftning, vilket innebär att inga nya glödlampor får introduceras på marknaden. LED-lampor skapar ljus direkt i ett halvledarlager med en bråkdel av energin som krävs i glödlampor, där 95% omvandlas till värmeförluster. Dessutom är livslängden överlägsen.

Arvet efter Edison och Swan lever dock vidare i form av Edisonsockel, t.ex. E27 och E14 och Swansockel, även känd som bajonettsockel, t.ex. B22 och B15.

Konklusion; skydda din idé och dokumentera utvecklingsarbetet. Läs mer på prv.se.

Den vetgirige kan söka själv bland patentsökta lampkonstruktioner, t.ex. i Svensk Patentdatabas. Glödlampor klassas i huvudklassen H01K – Electric incandescent lamps, LED-lampor under F21K9/00 – Light sources using semiconductor devices as light-generating elements, e.g. using light-emitting diodes [LED] or lasers.

Jaha, fick ni svar på frågan vem uppfann glödlampan? Inte jag heller.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor:
John W. Howell et al., History of the incandescent lamp
Edison Tech Center
Energimyndigheten

 

 

 

2 kommentarer

Filed under innovation

Immateriella rättigheter i skid-VM

Skid-VM i Lahtis pågår för fullt och för den som intresserar sig för immaterialrätt kan man konstatera att tävlingarna utgör en tummelplats för immateriella rättigheter. Åkarna utgör numera levande reklampelare för sponsorernas varumärken. Hur många kan man klämma in på en tävlingsdräkt? Och hur många patentskyddade lösningar hittar man på utrustningen och i vallabodarna? Ganska många vad det verkar.

Gott om varumärken i skid-VM i Lahtis. Foto: Aku Isotalo / LAMK.

Gott om varumärken i skid-VM i Lahtis. Foto: Aku Isotalo / LAMK.

Roligast är väl nästan Tv-intervjuerna efter loppen, när man ska klämma in så många företagslogotyper som möjligt på den yta som utgörs av mössa, bål, axel, skidspetsar, stavhandtag och vante. Jag brukar konstatera en imponerande samling. Gott om varumärken är det också på skyltar och portaler utmed spåren. Jag lägger ingen värdering i detta – det är fullt naturligt att företag här ser en möjlighet att exponera sina varumärken för en stor och bred publik.

”Och här kommer nr 17 och 48! Båda i neutral skiddräkt efter bråk med huvudsponsorn!” Foto: Vimar Ericsson, SvD arkiv.

”Och här kommer nr 47 och 48! Båda i neutral skiddräkt efter bråk med huvudsponsorn!” Foto: Vimar Ericsson, SvD arkiv.

Sneglar vi på patentskydden så är de såklart mindre synliga, men bindningar, skidstrukturer, skidvallor och även metoder för att bestämma skidans deformation är i stor utsträckning patentskyddade. Den intresserade kan själv titta på patentsökta eller patentskyddade lösningar i t.ex. Svensk Patentdatabas som nås vi prv.se. Förslagsvis kan man titta i följande CPC-klasser:

A63C 5/00 Skis or snowboards
A63C 5/003 . {Structure, covering or decoration of the upper ski surface}
A63C 5/04 . Structure of the surface thereof

C09G 3/00 Ski waxes

A63C 7/00 Devices preventing skis from slipping back

A63C 9/00 Ski bindings

G01M 5/00 Investigating the elasticity of structures
G01M 5/0041 . {by determining deflection or stress}
G01M 5/005 . . {by means of external apparatus, e.g. test benches or portable test systems}
G01M 5/0058 . . . {of elongated objects, …

Även andra hjälpmedel kan vara patentskyddade, såsom de omdiskuterade nebulisatorerna och inhalatorerna för behandling av luftrören:

A61K 9/00 Medicinal preparations characterised by special physical form
A61K 9/0078 . . . . {for inhalation via a nebulizer such as a jet nebulizer, ultrasonic nebulizer, e.g. in the form of aqueous drug solutions or dispersions}

A61M 15/00 Inhalators
A61M 15/0001 . {Details of inhalators; Constructional features thereof}

Tydligen finns de med doseringskontroll också:

A61M 15/0065 . {Inhalators with dosage or measuring devices}
A61M 15/0068 . . {Indicating or counting the number of dispensed doses or of remaining doses}

Vad man nu ska med det till.

I jakten på svenska guldmedaljer har jag själv gjort en djupdykning i patentlitteraturen där jag primärt letar efter följande metod:

Metod att frambringa en åtminstone första skidlöpare, företrädelsevis svensk sådan, en sträcka mellan 5 och 50 km, mellan en startlinje och en mållinje, kännetecknad av att åktiden mellan sagda startlinje och mållinje, för sagda åtminstone första skidlöpare, underskrider de individuella åktiderna för samtliga skidlöpare utöver sagda åtminstone första skidlöpare, på sagda sträcka.

Än så länge fruktlöst, men jag letar vidare.

 

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

 

 

 

2 kommentarer

Filed under immaterialrätt

Plastgranar i all ära

Rödgran, kungsgran, silvergran eller plastgran? I dagarna är många av oss på jakt efter årets julgran. Blir det en ”riktig” sådan står väl valet mellan en klassisk rödgran eller någon form av ädelgran. Själv är jag uppvuxen med rödgranar som för mig luktar jul. Å andra sidan är ädelgranar i allmänhet vackrare och barrar mindre. Kan man inte välja återstår ju konstgjord gran och här har det säkert passerat en hel del patentsökta varianter genom åren. PRV-bloggen spanar in patenterade plastgranar.

plastgran-4Jag minns att morfar någon gång på 80-talet hakade på trenden och skaffade plastgran. ”Kolla in den här – ser ut som en riktig gran, men barrar aldrig och kan förvaras i en påse mellan jularna. Fantastiskt.” Sen dess har den nog hängt med, numera aningen slokörad och uppenbart syntetisk. Minns faktiskt inte att jag någon gång instämt i dess förträfflighet…

Ja, det var väl på 1980-talet som plastgranen slog i de svenska hemmen, men konstgjorda julgranar har funnits betydligt längre än så. I patentsammanhang har de t.o.m. en egen klass; A47G 33/06 – Artificial Christmas trees. Verkar innehålla runt 1 700 dokument. Det äldsta patentet jag hittar är från 1882 – Imitation Christmas tree, se US255902 A. Så kanske kom de på 80-talet i alla fall…

Sedan hittar jag en drös bortglömda varianter som förtjänar nytt ljus:

Konstgjord julgran patenterad 1882

Julgran med inbyggd snöfallsgenerator – US4076234 A

Julgran med inbrottslarm – US4623878 A

Osynlig julgran – US4612219 A

Kombinerad klädhängare och julgran – US5054622 A

Vill man överträffa grannen kan man satsa på en elektrifierad variant innefattande grandoftsgenerator, musikspelare och roterande toppstjärna, se US5455750 A.

Så ut och skaffa gran nu. Går man bet kan man ju alltid hävda att den osynliga granen redan är på plats. För övrigt saknar jag lite artificiell intelligens (AI) i granen. Det ligger ju i tiden och skulle kunna vara den ultimata jul-koordinatorn. En gran som ser allt, hör allt och påverkar omgivningen åt rätt håll:

”Äntligen ättika i långkålen!”

”En ångmaskin! Det har jag önskat mig varje jul sedan 1971.”

”Fantastiskt. Hur fick ni fram en taxi så här dags på julafton?”
”Fru Gran bokade tydligen redan i förra veckan.”

Kanske något att söka patentskydd för? Läs om hur på prv.se.

God Jul.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV.

Kommentarer inaktiverade för Plastgranar i all ära

Filed under patent

Från idé till innovation utan krångel

Är du orolig för att någon ska sno din idé? Verkar det krångligt att ta sig igenom innovationsprocessen? Lugn, nu finns det en manual för hur man gör. Stiftelsen Swedish Innovators lanserar i dagarna ett program för att skydda idéer och uppfinningar med syftet att främja innovationsmiljön i Sverige.

Programmet heter Innovationsledningssystemoch innefattar t. ex. en tjänst för att förhindra intrång och stölder av immateriella tillgångar – Safe Innovation. Inom programmet erbjuder man även en tjänst för digital certifiering av upphovsrättsligt material, prioIP, vilket kan ses som en slags elektronisk tidsstämpling av ett dokument eller en fil.

PRV-bloggen har fått en intervju med en av stiftelsens grundare, Claes-Göran Hammar.

Swedish Innovators

Swedish Innovators grundare: Hans Erik Nilsson (t.v.) och Claes-Göran Hammar (t.h.)

Hej Claes-Göran! Hur fungerar det här programmet? Är det en manual med råd och tips eller en datorapplikation för hantering av information?
Hej!
Lanseringen omfattar egentligen två innovationsprogram, där Innovationsledningssystemet är ett program som består av olika webbportaler med information, mallar, checklistor samt länkar mellan webbportalerna. Systemet finns tillgängligt dygnet runt för att ge idébärare och uppfinnare ett direkt stöd så att fler innovationer kan utvecklas snabbare.
Skyddsprogrammet Safe Innovation är ett fristående program, som ger stöd och råd hur man förebygger, skyddar och ingriper mot intrång och stölder av immateriella tillgångar. Safe Innovation ingår även som en del i Innovationsledningssystemet.

Ok. Hur kommer det sig att ni startade en stiftelse med syftet att hjälpa uppfinnare och innovatörer? Har ni själva dåliga erfarenheter från intrång och kopiering?
Bakgrunden är att vi märkte att vi som uppfinnare och innovatör, har det svårt att komma fram och få stöd i Sverige. Vi försökte först påverka befintliga organisationer utifrån, men kände att det blev mer ”gnäll” och insåg att det var bättre att bygga en egen organisation på det sättet som vi som uppfinnare vill ha det.

Men hur skiljer sig er verksamhet från befintliga organisationer som erbjuder innovationsstöd och bidrag för uppstart av företag?
Vårt mål är att komplettera organisationer, näringsliv och uppfinnare med det som vi anser saknas för att det ska utvecklas fler innovationer. Innovationssystemet är idag spretigt och svåröverskådligt. Vi har ägnat fyra år av studier och ”forskning” av det svenska systemet, bl. a. genom en undersökning hos målgruppen idébärare, uppfinnare och innovatörer.

Och vilka ingår i målgruppen för Safe Innovation?
Målgruppen är hela samhället! Vi menar att det är hela samhället som är beroende av innovationer och det är staten och det svenska folket som främst behöver innovationer. Syftet är att dels besvara ”hur-frågan” över hur man skyddar sig samt skapa en förståelse för att alla drabbas av stölder och intrång i immateriella tillgångar.

Jag förstår. Vad kostar det att ta del av programmet?
Innovationsledningssystemet är uppbyggt på serviceavgifter per organisation och användare. Serviceavgiften varierar mellan 195 kr per månad och uppåt beroende användargrupp. Safe Innovation är kostnadsfritt.

Ok! Och hur fungerar egentligen prioIP?
Det är egentligen enkelt, istället för att lägga informationen i ett förseglat kuvert och skicka till dig via posten för att få en poststämpel, så görs detta digitalt och säkrare. Ingen information sparas på våra servrar och användaren får ett certifikat på informationen. Certifikatet kan senare verifieras för att kontrollera äktheten.
prioIP medför att uppfinnare tillsammans med ett sekretessavtal kan visa upp sin idé eller uppfinning utan att någon senare påstår att de var först. prioIP innebär också att uppfinnaren kan arbeta med utvecklingen längre för att både få en bättre uppfinning samt en bättre patentansökan. En bättre ansökan medför snabbare hantering hos exempelvis PRV. Win-win hos alla parter…

Det hoppas vi på! Tack för intervjun Claes-Göran!

Fler och bättre ansökningar ser vi gärna. Hur man ansöker kan man läsa om på prv.se.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

2 kommentarer

Filed under innovation

Getingsommar

Ska fällan apteras med saft, socker, vinäger, sill, öl eller parfym? Är napalm bättre än bensin vid attack av själva boet? På nätet hittar man mer eller mindre goda argument för de flesta metoder. Själv är jag förtjust i de där racketarna som utdelar en (ibland) dödande elchock. Tyvärr är mitt ur funktion efter en dålig forehand på kräftskivan. Och i butiken är de slut. Kanske patentdatabaserna ruvar på en lösning? PRV-bloggen kollar upp.

Årets semester bjöd på mycket vackert väder. Och många irriterande getingar. Kanske inte som sommaren 1959 då Sverige enligt legenden invaderades av getingar, men illa nog. I alla fall när varje glasspaus och utelunch blir ett drama innefattande både hysteriska minderåriga och en och annan hysterisk förälder.

Det visar sig att det finns gott om patentsökta fällor och avlivningsmetoder, så något av en olägenhet har vissa insekter uppenbarligen betraktats som under lång tid. Notera bara följande klasser i Cooperative Patent Classification:

A01M 1/023 . . {Attracting insects by the simulation of a living being, i.e. emission of carbon dioxide, heat, sound waves or vibrations}

A01M 1/20 . Poisoning, narcotising, or burning insects

A01M 1/2094 . . {killing insects by using temperature, e.g. flames, steam or freezing

A01M 1/22 . {Killing insects} by electric means

Just elchocksmetoden tycks ha figurerat länge, se t.ex. patentskrift SE 3668 C1 från 1891 som beskriver ett glödande, elektrifierat nät för avlivning av insekter. Genomgående hittar jag mest väl kända anordningar; giftspray eller fällor apterade med något sött. Möjligen bör fällan vara maskerad som en flugsvamp som föreslås i patentskriften SE 196926 C1. Den nyfikne kan själv beskåda relaterade varianter i Svensk Patentdatabas som nås från prv.se.

Getingfälla maskerad som en flugsvamp enligt SE 196926 C1. Slugt.

Getingfälla maskerad som en flugsvamp enligt SE 196926 C1. Slugt.

Nä, någon revolutionerande mirakellösning hittar jag inte. Kanske värt att prova ett sent inkommet husmorstips – getingspray i grillmarinaden. Rapport kanske följer.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Getingsommar

Filed under patent

Vackert spel i fotbolls-EM

Fotbolls-EM i Frankrike lamslår öriken och dämpar brexit. Inför de avgörande slutspelsmatcherna kan vi konstatera att 103 stycken mål har noterats, vilket ger ett snitt på 2,15 mål per match. En smula futtigt kan tyckas och faktiskt det lägsta snittet sedan 1996. Är det fel på bollen, tro? Knappast, hävdar Adidas som spenderat 18 månader med att utveckla den officiella matchbollen kallad ”Beau Jeu”, vilket kan översättas till ”Vackert Spel”.

Adidas Beau Jeu. Officiell matchboll för Euro 2016.

Adidas Beau Jeu. Officiell matchboll för fotbolls-EM 2016.

Immaterialrättsligt skyddad är den också. ”Beau Jeu” är registrerat varumärke och patentansökan är inlämnad, se EP 3000509 A1. Av ansökan framgår att bollen gjuts i en tredimensionell form för att anta perfekt sfärisk form och att mönster och färgsättning är optimerade för att erbjuda god synlighet i luften, bra grepp och goda flygegenskaper.

Gjutform och mönster enligt patentansökan.

Gjutform och mönster enligt patentansökan.

Allt det där är säkert jättebra, men om man vill ha fler mål är det för mig uppenbart att mindre god synlighet i luften, oljigt grepp och irrationella flygegenskaper är målgivande egenskaper. Tips till Adidas inför nästa fotbollsmästerskap. Ni kan kalla den ”Beau But” eller ”Vackert Mål” istället.

Läs mer om målgivande uppfinningar och hur man skyddar sådana på prv.se.

 

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Vackert spel i fotbolls-EM

Filed under patent