Author Archives: Jonas Holmqvist

About Jonas Holmqvist

Patentingenjör på PRV

Fotbolls-VM med klassisk boll i ny kostym

PRV-bloggen har för vana att spana efter uppfinningar relaterade till pågående idrottsevenemang. Så här under brinnande fotbolls-VM, som för övrigt går överraskande och fantastiskt bra för vårt svenska landslag, kan jag inte låta bli att snegla lite på vad årets mästerskap för med sig för innovationer.

Videoassisterande domare (VAR – Video Assistant Referee) är väl kanske den mest påtagliga nymodigheten. Så värst mycket ny teknik innefattas inte i systemet, även om metoden i sig kan tolkas som innovativ.
Nä, vill man vara säker på att hitta ny teknik kan man alltid spana in huvudredskapet; fotbollen. Ända sedan VM 1970 i Mexico har Adidas utvecklat speciella matchbollar för varje världsmästerskap. Den första benämndes Telstar och är idag något av en arketyp för fotbollar. Denna ikoniska boll bestående av 20 vita hexagoner och 12 svarta pentagoner var framtagen för att synas extra bra i de svartvita TV-utsändningarna.

Adidas Telstar 1970

Adidas Telstar – originalet från 1970. Uppskattad av bl.a. västtyske Gerhard ”der Bomber” Müller som nätade med den inte mindre än tio gånger under Mexico-VM och vann skytteligan.

Årets officiella matchboll, Telstar 18, är faktiskt en hyllning till nämnda original. Bollen liknar i viss mån den handsydda förebilden, men under ytan är det andra grejor. En avancerad lagerstruktur med paneler av termoplastisk polyuretan och polyuretanskum erbjuder konstanta elastiska egenskaper över stora temperaturområden. Panelerna skarvas ihop med avancerad fogning som gör bollen extra vattenbeständig. Dessutom är bollen försedd med ett NFC (Near Field Communication)-chip som lagrar specifik information om bollen och som kan läsas av med t.ex. en smarttelefon.

Adidas Telstar 18

Adidas Telstar 18 – matchbollen för årets turnering. En hyllning till originalet.

Bollen är således fulladdad med immateriella värden och rättigheter. Varumärken (Adidas, Telstar, FIFA World Cup Russia 2018, etc.), mönsterskydd (se USD816786 (S)) och ett antal patentskyddade och patentsökta strukturer (se t.ex. US9919483 B2 och EP3097959 A1).

Man blir allt lite nyfiken på hur den kommer se ut i Qatar 2022. Tittar man på nyligen utfärdade Adidas-patent, se US9849361 B2 och US9710711 B2, kanske man de facto skådar i kristallkulan. En fotboll full med sensorer och accelerometrar som känner av bollträff, skruv, hastighet, m.m. och med en tillhörande app som berättar hur du ska träffa bollen för att erhålla önskad bollbana. Dessutom; kombinerat med ett par smarta glasögon med head up-display som dirigerar dig till rätt position.

Med nästa generation bollar kan visst alla skruva in den i krysset…

Jag vet inte… Hoppas den förblir rund i alla fall.

Heja Sverige!

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor: FIFA.com, adidas.com

Kommentarer inaktiverade för Fotbolls-VM med klassisk boll i ny kostym

Filed under immaterialrätt, innovation

Bussförarens dag – hyllning till utmanad yrkesgrupp

Paris den 18:e mars 1662. Ett antal hästdragna kärror, carrosses à cinq sols, som följer förutbestämda rutter introduceras som transportmedel. Idén kommer från multigeniet Blaise Pascal, matematiker, fysiker och filosof. Kung Ludvig XIV har gett honom uppdraget, eller privilegiet, att utveckla allmänna transporter i staden. Nymodigheten väcker viss uppståndelse, men endast passagerare av adlig börd är tillåtna. Intresset svalnar sakta men säkert och redan 1677 lägger man ner linjerna.

Foto: Peter Gullers

Pascal dog redan i augusti 1662, endast 39 år gammal, och fick således inte själv följa utvecklingen. Men till minne av detta tidiga bussförsök firar vi idag bussförarens dag. Så ge chauffören en kram på vägen hem om möjlighet ges. Snart kan de vara ett minne blott – åtminstone om man sneglar på patentsökta lösningar.

Uppfinningar relaterade till fordon har strömmat in till patentverken under lång tid. En normal personbil innefattar ju bara i sig tusentals tekniska lösningar. Eftersom patentsökta lösningar katalogiseras med hjälp av klassystem, t.ex. Cooperative Patent Classification, finns dessa i någon mån sorterade efter innehåll. Klassystemet är indelat i sektioner, klasser, subklasser och grupper. T.ex. hamnar uppfinningar relaterade till arrangemang för elektrisk framdrivning av fordon innefattande mer än en elektrisk motor i gruppen:

B60K 1/02 Arrangement or mounting of electrical propulsion units comprising more than one electric motor

, där B=sektion, 60=klass, K=subklass, 1=huvudgrupp och 02=subgrupp.

Inom teknikintensiva områden uppdaterar man kontinuerligt klassystemet med nya subgrupper och t.o.m. extra s.k. indexkoder om det är relevant med ytterligare sortering. Fordonsteknik är ett område där nya subgrupper och koder ständigt dyker upp, och det är väl just här man kan bli bekymrad som bussförare.
Se bara följande:

B62D 1/065 Steering wheels with heating and ventilating means
B62D 15/029 Steering assistants using warnings or proposing actions to the driver without influencing the steering system
B60W 30/08 Active safety systems predicting or avoiding probable or impending collision or attempting to minimise its consequences

Ja, en bekväm ratt och lite förslag på styråtgärder är såklart uppskattat. Och man är ju inte mer än människa, så lite hjälp att undvika kollisioner är väl bra…

B62D 15/0255 Active steering aids, automatic changing of lane, e.g. for passing another vehicle
B62D 15/0265 Active steering aids, automatic obstacle avoidance by steering
B60W 30/06 Automatic manoeuvring for parking

Ok. Kanske bra. Men är inte det där min uppgift egentligen?

B60T 2220/03 Driver counter-steering; Avoidance of conflicts with ESP control
B60W 2040/0854 Estimation or calculation of inactivity or incapacity of driver due to driver cheating, e.g. to circumvent driver tests
B60W 2040/0863 Estimation or calculation of  inactivity or incapacity of driver due to erroneous selection or response of the driver

Hallå där! Vad är det här för överförmyndarfasoner? Jag har minsann gjort förarprovet!

B60W 50/12Limiting control by the driver depending on vehicle state, e.g. interlocking means for the control input for preventing unsafe operation
G05D 1/0088 Control of position, course or altitude of land, water, air, or space vehicles, e.g. automatic pilot characterized by the autonomous decision-making process, e.g. artificial intelligence, predefined behaviours

Neeeeeeeeeeej! Jag är ersatt av en maskin!

Hmm. Jag undrar om inte den gode Pascal förutsåg det här redan 1662.
Men kom ihåg – en busschaufför med glatt humör ersätter man inte i första taget.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Källor:
Musée des Transports Urbains de France
NE Nationalencyklopedin AB

Kommentarer inaktiverade för Bussförarens dag – hyllning till utmanad yrkesgrupp

Filed under innovation, patent

Framtidens teknik i PyeongChang

I ytterligare en vecka erbjuds möjligheten att somna och vakna till vinter-OS. Och däremellan nervöst slumra och våndas över stavbrott och laguttagningar. PyeongChang [pjong-chang]. Lättare att uttala än att stava. Under OS dessutom stavat med stort ’C’ för att ytterligare särskilja staden från grannlandets huvudstad Pyongyang. Men det är inte bara idrott som står på agendan. Sydkorea, numera en av världens mäktigaste industrinationer med jättar som Samsung, LG och Hyundai i frontlinjen, ser OS som ett reklamfönster för att demonstrera nationens tekniska förmåga.

1 218 st synkroniserade Intel Shooting Star-drönare bjöd på en världsrekorduppvisning under OS-invigningen.
Foto: Intel Corporation.

Trots några vallamissar och missade hopp får man nog ändå hittills betrakta evenemanget som en sportslig svensk succé. Åtminstone fler medaljer än vad jag vågat hoppats på. Och däribland ett par oväntade bäst-när-det-gäller-mest-prestationer som imponerar. Sticker väl egentligen ut som lite osvenska, men därav dubbel glädje när de faktiskt inträffar.

Men åter till tekniken. På plats i PyeongChang har man möjlighet att ta del av det senaste i teknikutveckling. Här följer ett par exempel:

5G. På utvalda platser kring OS-anläggningarna kan man prova på att vara uppkopplad mot ett 5G-nät – nästa generation av mobilnät som utlovar 10-faldig dataöverföringskapacitet jämfört med dagens 4G-nät. Vissa grenar kan härigenom följas direkt i 360 graders virtuell verklighetsvy [Virtual reality – VR]. Något som kräver omedelbar och omfattande överföring av bilddata.

Artificiell Intelligens (AI). Självlärande robotar är utplacerade inom OS-området och på flygplatsen i Seoul för att informera och vägleda besökare.

Självkörande bussar. Besökare erbjuds transport mellan vissa arenor i självkörande bussar som kontrolleras över nämnda 5G-nät.

5G, AI och självkörande fordon är alla aktiva områden i patentvärlden. Relaterade patent och patentansökningar finns klassificerade på bl.a. följande CPC-klasser:

H04B  7/00 Radio transmission systems, i.e. using radiation field

H04W  88/00 –  Devices specially adapted for wireless communication networks, e.g. terminals, base stations or access point devices

G06N 3/02Computer systems based on biological models using neural network models

G05D 1/0088 – Control of position, course or altitude of land, water, air, or space vehicles, e.g. automatic pilot characterized by the autonomous decision making process, e.g. artificial intelligence, predefined behaviours

Patentlitteratur med dessa klassificeringar kan man själv beskåda i t.ex. Svensk Patentdatabas.

Lite i skymundan har slalomtävlingen för robotar avgjorts i PyeongChang; Ski Robot Challenge, se här.
Ser ut att ha en bit kvar till världseliten, men jag anar ändå en väg framåt. Humanoider iklädda gul-blå tävlingsdräkt som sopar banan med röda armén i väster.
Skicka in din ansökan redan idag via prv.se. Det är bara fyra år till nästa OS.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

 

 

 

 

 

3 kommentarer

Filed under innovation, patent

Vinylskivans dag – länge leve grammofonen

Lådan står där på vinden. Huvudsakligen av nostalgiska själ. Modern Talking, U2, Queen, Rick Astley, Absolute Music, etc. Hmm… en trivsam vinkning från 80-talet, men knappast någon pensionsförsäkring. Nä, ska det vara värt något ska det tydligen vara förstautgåvor av tidiga Beatles. Allra helst från tiden då de fortfarande hette The Quarrymen. Sex Pistols – God Save the Queen från 1977 är också hett eftertraktad, liksom Jean Michel Jarres Musique pour Supermarché från 1983 som bara släpptes i ett exemplar innan pressmatrisen förstördes. Idag firar vi vinylskivans dag.

Egentligen är det ju en fantastisk uppfinning. En graverad plastskiva som möjliggör ljuduppspelning med god kvalitet, om och om igen. Vägen dit är spännande teknikhistoria i sig. PRV-bloggen gör en djupdykning.

Historien börjar med en bekant herre vid namn Thomas Alva Edison. Den begåvade uppfinnaren är tidigt ute med in- och återuppspelning av ljud via sin s.k. fonograf, patenterad år 1878, se US200521 A. En roterande, stanniolklädd rulle med graverade spår, vilka får en anlagd nål att vibrera och återskapa ljud. Succén är omedelbar och snart övergår man till vaxrullar som kan användas upp till tio gånger.

Konkurrenterna lurar dock runt hörnet. Tyskfödde uppfinnaren Emile Berliner utvecklar en variant med en plan skiva med 12,5 cm diameter. Han kallar den grammofon, och får patent år 1887, se US372786 A. Även denna blir snabbt en succé och han grundar år 1895 Berliner Gramophone Company i Philadelphia.

Tidiga patent på fonograf och grammofon.

Edison kontrar med att året efter grunda National Phonograph Company. Efter diverse patentstrider flyttar Berliner sin verksamhet till Europa och Kanada. I Berlin grundas Deutsche Grammophon GmbH och i Montreal grundar han Gram-O-Phone Company, där det klassiska varumärket His Master’s Voice börjar användas år 1900. Figurvarumärket visar hunden Nipper som sitter framför en grammofon och lyssnar på sin döda husses röst.

”Det glada Stockholm” med Jean Claesson. Inspelad 1912 under Deutsche Grammophone. Notera den klassiska loggan för His Master’s Voice.

Fler konkurrenter sluter snart upp. Bl.a. startar den svenske uppfinnaren Carl Lindström ett företag i Berlin som tillverkar skivspelare under namnet Parlofon och i Paris grundar bröderna Pathé ett företag som säljer både grammofoner och fonografer.

”Även ett barn kan höra att det är en Parlofon”.

År 1918 blir 78 varv per minut standard för skivspelare och den rullbaserade fonografen börjar konkurreras ut. Radions framgångar och global finanskris slår dock hårt mot grammofonindustrin. Som en motåtgärd går Berliners företag år 1931 samman med Pathé och engelska Columbia som förvärvat Carl Lindström AG. Man antar namnet EMI – Electric & Musical Industries.

Samma år introduceras longplay (LP)-skivan, som roterar med 33⅓ varv per minut. Den engelska uppfinnaren Alan Blumlein, anställd av just EMI, utvecklar dessutom teknik för ljudåtergivning i stereo. En lösning som medges patentskydd två år senare, se GB394325 A.

Först år 1948 börjar man sälja LP-skivor pressade i vinylplast, så egentligen föds väl ”vinylen” då. Formaten singel och EP (Extended Play) med 45 varv per minut introduceras året därefter och sedan följer årtionden med guldår för vinylskivan.

Början till slutet(?) presenteras för konsumenterna år 1982. Philips och Sony har med gemensamma ansträngningar utvecklat en digital kompaktskiva (CD). Vinyltillverkarna darrar, men det dröjer faktiskt till år 1991 innan det säljs fler CD-skivor än grammofonskivor.

Nu är ju CD-skivan själv utrotningshotad av strömmad musik. Och den klassiska vinylskivan är på återmarsch, vilket PRV-bloggen uppmärksammat tidigare.

Utvecklingen går framåt och bakåt. Håll ut, fonografvänner.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor: Tekniska museet, Emil Berliner Studios

Kommentarer inaktiverade för Vinylskivans dag – länge leve grammofonen

Filed under innovation, patent

Skräckpatent

Nej, inte uppenbart usla patent och patentansökningar, utan sådana som kan relateras till skrämselutstyrslar eller skrämselmetoder. PRV-bloggen fortsätter på temat Halloween och kollar upp patentsökta lösningar som kan vara användbara i skrämselsyfte.

”…the corpse will be maintained for an indefinite period in a perfect and life-like condition…”

Lite svårsökt visar det sig vara. Några självklara patentklasser för spökdräkter och liknande hittar jag inte, men följande torde vara relevanta:

A63J7/005Disguises for one or more persons for life-like imitations of creatures, e.g. animals, giants

A41G7/00Masks or dominoes for concealing identity, e.g. for theatrical use

Sedan finns ju en i sammanhanget mer makaber ingång, om man av en händelse vill ta med sig några zombie-kompisar på bus- eller godisrundan:

A01N1/00Preservation of bodies of humans or animals, or parts thereof

I den sistnämnda hittar jag just Method for preserving the dead, från vars patentskrift US748284 A ovanstående illustration är tagen.

Övriga ”fynd” värda att nämnas:

Utfällbara huggtänder, se US4676500 A. En bettskena som monteras i överkäken och där huggtänder fälls ut när man biter ihop tänderna.

Blödande skelettmask, se US6093475 A. En riktigt läskig variant där masken innefattar kanaler och munstycken varigenom låtsasblod pumpas ut via en elektrisk pump.

Halloween förknippas ju också med ljusförsedda pumpor med utskurna ansikten, vilka enligt irländsk sed ska relatera till smeden Jack som var för ond för att komma in i himlen, men som även lurade djävulen så att han inte fick komma in i helvetet heller. Dömd att irra runt som osalig ande på jorden bad han djävulen om något att lysa upp sin väg med. Djävulen kastade då några glödande kol till Jack som han lade i en ihålig kålrot som lykta.

Nåväl, de där hålen är inte helt enkla att skära ut i pumpan. Här finns det dock patentsökta lösningar att tillgå, t.ex. i klassen B26B29/063Arrangements for guiding hand cutting tools for food related applications.

Se t.ex. US3965574 A, Apparatus for forming a jack-o-lantern. En välvd skiva som spänns över pumpan och som innefattar spår för däri anordnade skärverktyg, varigenom ett ansikte enkelt skärs ut i pumpan. Fiffigt.

Skärverktyg för Halloween-pumpor.

Mer immaterialskräck

Sugen på mer läskig läsning? Här finns övriga inlägg om immaterialskräck!

Spöktakulära varumärken i en klass för sig
Rysarna som skrämmer bäst
Immaterialskräck i godishyllan

Kom ihåg; bus. Inget godis.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

3 kommentarer

Filed under patent

Patentinformation vs. Naturkatastrofer

Idag uppmärksammar vi Internationella dagen för begränsning av naturkatastrofer. En dag instiftad av FN:s generalförsamling år 1989. Ämnet känns ju onekligen aktuellt med tanke på att bilder på områden ödelagda av orkaner och jordbävningar har dominerat nyhetsflödet på sistone. Huruvida världen blivit en naturkatastrofsäkrare plats eller inte kan man diskutera. Däremot är det ett faktum att antalet patentsökta anordningar och metoder för att minimera skadeverkningarna har ökat. PRV-bloggen kollar lösningar i patentinformationen.

”Värst vad det regnar”. Foto: Ragnhild Haarstad.

Till att börja med får man leta på rätt ställen. All patentdokumentation klassificeras enligt åtminstone IPC (International Patent Classification) och oftast även CPC (Cooperative Patent Classification). Man kan se det som en enorm, finindelad innehållsförteckning till all världens patentdokumentation, där varje dokument sorterats in under rätt flik. Oavsett språk eller nomenklatur – i patentlitteraturen tillhör man samma familj. Faktiskt en fin tanke bara det…

Jag börjar rota lite och finner följande, uppenbart relevanta ”flikar”:

G01V1/008Earthquake measurement or prediction

G01W1/10Devices for predicting weather conditions

G01C13/002Measuring the movement of open water

G08B21/10Alarms for ensuring the safety of persons, responsive to calamitous events, e.g. tornados or earthquakes

Bakom dessa flikar hittar man massor av förslag på larm- och skyddsanordningar, t.ex. Anordning och metod för detektering av och varning för tsunamis, se SE 529670 C2.

Andra patentsökta lösningar är mer förebyggande, t.ex. Hurricane prevention system and method, se US 7520237 B1. En flytande plattform som placeras i havsområden där orkaner bildas och som pumpar upp kallt vatten från stort djup för att på så sätt sänka havets yttemperatur och därigenom motverka bildandet av orkaner.

Å andra sidan är det uppenbart att människans miljöpåverkan åtminstone i någon mån kan relateras till naturkatastrofer, så egentligen är det kanske mer relevant att söka lösningar inom andra områden, såsom avgasrening och solenergi. Tyvärr blir det lätt rundgång i resonemanget…

Det hela härrör sig nog i vanlig ordning till storpolitik och tveksamt globalt ledarskap. Vad kan patentinformation göra åt det? Försöka duger:

G06Q10/00Administration; Management

A61B5/16Devices for evaluating the psychological state

A61B5/164Lie detection

G06Q2230/00Voting or election arrangements

 

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patentinformation vs. Naturkatastrofer

Filed under patent

I robotgräsklipparens våld

Sommaren är kort, så det gäller att utnyttja trädgården maximalt nu när tid är. Gräsmattan växer dock som ogräs så här i juni, vilket innebär att klippning är nödvändigt flera gånger i veckan. I början var det lite charmigt att trycka den där handdrivna varianten genom trädgården. Dock blev den manicken mer och mer en belastning och ersattes så småningom av en motoriserad variant. Betydligt enklare, men man var ju fortfarande tvungen att släpa fram och leda runt åbäket med samma intervall.
Nu är det dock slut med det också – gräsklippningen sköts numera av en robotgräsklippare.

”Vart är den nu på väg?!”

Lite märkligt att det tagit så lång tid att komma hit. Förslaget dök upp här hemma för flera år sedan, men av någon anledning refuserades det – av mig, den teknikintresserade. Skumt. Tror att det var prislappen som avskräckte, och det ska villigt erkännas att den fortfarande är ganska stor. Nåväl, nu är den på plats och sköter jobbet finfint, men den har också medfört ett par nya insikter.

Till att börja med – en robotgräsklippare är ingen Plug-n-Play-enhet. Klippytan ska avgränsas med en slingkabel, vilket i vårt fall innebar en veckas kabeldragning. Och då har vi en ganska liten trädgård.
Vi kan kalla det fas 1. Tjänsten kan förvisso inhandlas, men det är inte billigt (det heller).

Fas 2 inleds med provkörning och lokalisering av problemområden. ”Jaha, där fastnar den”. ”Aj då, den där passagen var visst för smal”. Efter lite justeringar i trädgården verkar det dock ordna upp sig.

Fas 3 innebär programmering och laborerande med parametrar. Det ska definieras arbetsperioder, zoner och fördelningar. Fas 3 innebär också, åtminstone för somliga, ett maniskt övervakningsbeteende. Förut tog det kanske någon halvtimme att klippa vår lilla gräsplätt. Nu kan jag fastna i timmar med att följa robotens framfart. ”Hur ska det här gå?”, ”hittar den verkligen tillbaka till laddstationen härifrån?”. Eftersom klippningen programmerats till att delvis ske nattetid innebär det även ett visst nattugglande.

Fas 4, antar jag, innebär full tillförsikt för robotens funktion och mental avkoppling från gräsklippandet. Oklart om jag någonsin kommer dit.

Teknikutvecklingen för robotgräsklippare är fortsatt het, vilket bekräftas av ett stort antal nya patentansökningar. Inte minst från svenska Husqvarna AB, vilka har lång erfarenhet av robotgräsklippare och av många anses branschledande. Koncernen Husqvarna Group har också en väldefinierad varumärkesstrategi, där man tillskansat sig konkurrerande varumärken, såsom Gardena och McCulloch och därigenom kan sälja samma produkter under tre olika namn. Smart.

Patentansökningarna avser dels klipparens konstruktion, men också dess arbetssätt. Relevanta klasser i CPC (Cooperative Patent Classification System):

A01D 34/00 Mowers; Mowing apparatus of harvesters
A01D 34/006 . {Control or measuring arrangements}

A01D 34/008 . . {for automated or remotely controlled operation}

G05D 1/00 Control of position, course or altitude of land, water, air, or space vehicles, e.g. automatic pilot
G05D 1/02 . Control of position or course in two dimensions

G05D 1/0221 . . . . {involving a learning process}
G05D 1/0225 . . . . {involving docking at a fixed facility, e.g. base station or loading bay
G05D 1/0259 . . . {using magnetic or electromagnetic means}
G05D 1/0265 . . . . {using buried wires}
G05D 1/0278 . . . . {using satellite positioning signals, e.g. GPS}

Sök själv bland patentsökta lösningar, t.ex. i Svensk Patentdatabas som nås från prv.se.

Husqvarnas patenterade avgränsningsslinga.

Slutligen kan jag rapportera om alla sociala kontakter som robotgräsklipparen för med sig. Inte sällan följs dess framfart av en skara nyfikna, passerande som vill veta mer om dess funktion.
Och det verkar smittsamt. Nu har grannen också skaffat en.

Trevlig gräsklippning!

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för I robotgräsklipparens våld

Filed under patent

Oklart ursprung till populär snurra

Den är galet populär bland kidsen just nu. Den påstås ha lugnande egenskaper. Den uppfanns tydligen av en amerikansk dam som blev snuvad på framgång av dyra patentavgifter. PRV-bloggen kollar upp sommarens första fluga – Fidget Spinner.

Full snurr för trendiga snurran.

Till att börja med vill man ju reda ut historien om patentet. I pressen har man ju läst historien om Catherine Hettinger som uppfann leksaken och patentskyddade den, men som gick miste om succén eftersom hon inte hade råd att upprätthålla skyddet. I det här fallet 400 dollar.

Den patenterade snurran, benämnd Spinning Toy, hittar jag omgående, se US 5591062 A. Patentet är utfärdat i januari 1997 och upprätthölls till år 2005 då årsavgiften inte betalades. Patentskydd gäller i maximalt 20 år, så noterbart är att skyddet ändå skulle löpt ut i januari i år.

Dock är det uppenbart från patentskriften att Catherines snurra har få likheter med de som snurrar bland barnen just nu. Den förstnämnda utgörs av en enkel skiva med centrerad utbuktning avsedd att roteras på en fingertopp. Det nya och säregna med detta kan väl kanske diskuteras… Här är t. ex. en snarlik, patenterad år 1892.

Den patenterade ”originalsnurran”, uppfunnen av Catherine Hettinger.

De Fidget Spinners jag har sett hålls företrädesvis mellan tumme och långfinger, har ett centrerat kullager och två eller tre roterande armar. Någon sådan patenterad variant hittar jag inte. Dock påstås både dagens spinners och Catherines snurra motverka rastlöshet och stress, så möjligtvis löser de samma problem. Dock med olika tekniska lösningar.

Är man intresserad av patentsökta leksakssnurror kan man själv söka efter sådana i klassen A63H 1/00 – Tops, exempelvis i Svensk Patentdatabas.

Men åter till våra Fidget Spinners. Just namnet är ju i ropet och varumärkesansökningarna strömmar in, se t. ex. Svensk Varumärkesdatabas. Varumärkesskydd gäller för den kategori eller de kategorier av varor och tjänster som produkten eller tjänsten avses marknadsföras inom. I detta fall primärt klass 28 – leksaker. Många ansökningar tycks komma från ShenZhen AiMin MaoYi YouXianGongSi. Oklart vad som döljer sig bakom detta kryptiska namn.

Översatt till svenska kan man väl kalla den nervositetssnurra eller rastlöshetssnurra. Verkar funka i båda riktningarna. Sonen tycks bli mer harmonisk under utövandet, medan jag själv blir stressad av det konstanta, vinande ljudet. Jag tröstar mig med att den snart är passé.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Oklart ursprung till populär snurra

Filed under innovation

Glödlampan – en lysande idé

Enligt en gammal skrift hävdas att Gud skapade världen och sade: ”Varde ljus”, och det vart ljus. Och så kan det ju vara. Innan vi dödliga lyckades åstadkomma ögonblickligt ljus genom att trycka på en knapp hann det dock passera en avsevärd tidsrymd. Ända fram till år 1802 faktiskt, när den brittiske fysikern Sir Humphry Davy skapade elektriskt ljus genom att leda ström genom en platinaremsa. Därefter följer en spännande utveckling av glödlampan. PRV-bloggen gör en historisk djupdykning.

Broschyr från Svenska föreningen för ljuskultur år 1929: ”Hemmets arbetsbelysning skall vara ett verktyg för underlättande av hushållsarbeten av olika slag, understödja renhållning och därigenom befrämja hygien och god ordning samt giva rummen ett trivsamt och glatt utseende.”

Samme Sir Humphry experimenterade vidare och demonstrerade år 1809 den första båglampan, en lampa vars ljus skapas av en ljusbåge som bildas mellan två närliggande kolelektroder. Någon omedelbar succé blev det dock inte då lampan hade dålig livslängd och drog mycket ström. Först 1875 presenteras en praktisk båglampa, framtagen av den ryske ingenjören Pavel Jablotjkov. Denna båglampa, även kallad Jablotjkov-ljus, användes flitigt som gatubelysning och fick bl.a. lysa upp Avenue de l’Opéra under världsutställningen i Paris år 1878. Därav namnet ”Ljusets stad” enligt en teori. Fyra dylika lampor installerades även på Blanchs Café i Kungsträdgården i Stockholm samma år, där besökare fick betala en hel krona för att beskåda denna sensation.

Båglampornas starka sken lämpade sig dock bäst för att lysa upp allmänna platser och stora lokaler och användes mindre i hemmen.

Parallellt med båglamporna hade man under decennier experimenterat med elektriska glödtrådslampor. Problemet var att glödtråden ganska omgående brann upp. Engelsmannen Frederick de Moleyns presenterade år 1841 en i någon mån fungerande variant med en platinatråd försedd med kolpulver placerad i en evakuerad glaskammare. Skall även ha fått patentskydd även om jag inte hittar dokumentet. Funktionen stördes dock av dåligt vakuum, vilket medförde kort livslängd.

Sedan följer en rad herrar som av somliga tillskrivs titeln Glödlampans fader. Nämnas bör här Heinrich Göbel, en utvandrad tysk urmakare som till sin butik i New York konstruerade en glödlampa av evakuerade parfymflaskor med en glödtråd av förkolnade vassfibrer, enligt egen utsago redan år 1854.

Vidare presenterade ryssen Alexander Lodygin en fungerande variant år 1872 baserad på kolstavar i en hermetisk glaskammare. Patentskyddad i Ryssland från år 1874.

Nåväl, det lät ändå dröja till år 1878 innan en glödlampa med riktig tillförlitlighet demonstrerades. Äntligen dags att introducera Thomas Alva Edison? Nej, det var den engelske fysikern Sir Joseph Wilson Swan som presenterade en fungerande variant med glödtråd av förkolnat papper, se US233445 A.

Livslängden var dock fortfarande hyfsat medioker, ca 40 timmar, och det är först här vår gode Edison kommer in i historien. Åtminstone när det gäller glödlampor. Vid 31 års ålder var den unge uppfinnaren redan världskänd för sin uppfinning fonografen och hade byggt upp ett forskarlabb i Menlo Park, New Jersey. Därav smeknamnet trollkarlen från Menlo Park. För att utveckla glödlampan samlade han ihop ett team på 14 ingenjörer och fysiker. 1879 presenterade man en lampa med förbättrat vakuum och förkolnad bomullstråd som fungerade i upp till 150 timmar och ett år senare en variant med glödtråd av förkolnad bambu med 1 500 timmars livslängd, se US223898 A.

Tidigare nämnde Göbel hävdade att Edison stulit hans koncept och inledde en stämningsprocess där utslaget slutligen föll till Edisons fördel p.g.a. brist på bevis.

Swan som däremot hade en patentskyddad, liknande lösning gick man inte i klinch med, utan erbjöd istället partnerskap under ett nytt bolag; The Edison & Swan United Electric Light Company, Ltd. – i folkmun kallat Ediswan.

Affärerna blomstrade och varianten med förkolnad bambu stod sig till år 1911 då amerikanen William David Coolidge, ingenjör vid General Electrics forskningslaboratorium, introducerade glödtrådar av volfram. Den amerikanska fysikern Irving Langmuir förfinade konstruktionen genom att fylla lampan med inert gas och tvinna tråden. Den ”moderna” glödlampan var född. Någon avsevärd vidareutveckling har inte skett sedan dess. Dock har ju glödlampan blivit symbol för en god idé eller snilleblixt.

Men nu är glödlampan utrotningshotad av lysdiodlampor (LED-lampor) understödda av lagstiftning, vilket innebär att inga nya glödlampor får introduceras på marknaden. LED-lampor skapar ljus direkt i ett halvledarlager med en bråkdel av energin som krävs i glödlampor, där 95% omvandlas till värmeförluster. Dessutom är livslängden överlägsen.

Arvet efter Edison och Swan lever dock vidare i form av Edisonsockel, t.ex. E27 och E14 och Swansockel, även känd som bajonettsockel, t.ex. B22 och B15.

Konklusion; skydda din idé och dokumentera utvecklingsarbetet. Läs mer på prv.se.

Den vetgirige kan söka själv bland patentsökta lampkonstruktioner, t.ex. i Svensk Patentdatabas. Glödlampor klassas i huvudklassen H01K – Electric incandescent lamps, LED-lampor under F21K9/00 – Light sources using semiconductor devices as light-generating elements, e.g. using light-emitting diodes [LED] or lasers.

Jaha, fick ni svar på frågan vem uppfann glödlampan? Inte jag heller.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor:
John W. Howell et al., History of the incandescent lamp
Edison Tech Center
Energimyndigheten

 

 

 

2 kommentarer

Filed under innovation

Immateriella rättigheter i skid-VM

Skid-VM i Lahtis pågår för fullt och för den som intresserar sig för immaterialrätt kan man konstatera att tävlingarna utgör en tummelplats för immateriella rättigheter. Åkarna utgör numera levande reklampelare för sponsorernas varumärken. Hur många kan man klämma in på en tävlingsdräkt? Och hur många patentskyddade lösningar hittar man på utrustningen och i vallabodarna? Ganska många vad det verkar.

Gott om varumärken i skid-VM i Lahtis. Foto: Aku Isotalo / LAMK.

Gott om varumärken i skid-VM i Lahtis. Foto: Aku Isotalo / LAMK.

Roligast är väl nästan Tv-intervjuerna efter loppen, när man ska klämma in så många företagslogotyper som möjligt på den yta som utgörs av mössa, bål, axel, skidspetsar, stavhandtag och vante. Jag brukar konstatera en imponerande samling. Gott om varumärken är det också på skyltar och portaler utmed spåren. Jag lägger ingen värdering i detta – det är fullt naturligt att företag här ser en möjlighet att exponera sina varumärken för en stor och bred publik.

”Och här kommer nr 17 och 48! Båda i neutral skiddräkt efter bråk med huvudsponsorn!” Foto: Vimar Ericsson, SvD arkiv.

”Och här kommer nr 47 och 48! Båda i neutral skiddräkt efter bråk med huvudsponsorn!” Foto: Vimar Ericsson, SvD arkiv.

Sneglar vi på patentskydden så är de såklart mindre synliga, men bindningar, skidstrukturer, skidvallor och även metoder för att bestämma skidans deformation är i stor utsträckning patentskyddade. Den intresserade kan själv titta på patentsökta eller patentskyddade lösningar i t.ex. Svensk Patentdatabas som nås vi prv.se. Förslagsvis kan man titta i följande CPC-klasser:

A63C 5/00 Skis or snowboards
A63C 5/003 . {Structure, covering or decoration of the upper ski surface}
A63C 5/04 . Structure of the surface thereof

C09G 3/00 Ski waxes

A63C 7/00 Devices preventing skis from slipping back

A63C 9/00 Ski bindings

G01M 5/00 Investigating the elasticity of structures
G01M 5/0041 . {by determining deflection or stress}
G01M 5/005 . . {by means of external apparatus, e.g. test benches or portable test systems}
G01M 5/0058 . . . {of elongated objects, …

Även andra hjälpmedel kan vara patentskyddade, såsom de omdiskuterade nebulisatorerna och inhalatorerna för behandling av luftrören:

A61K 9/00 Medicinal preparations characterised by special physical form
A61K 9/0078 . . . . {for inhalation via a nebulizer such as a jet nebulizer, ultrasonic nebulizer, e.g. in the form of aqueous drug solutions or dispersions}

A61M 15/00 Inhalators
A61M 15/0001 . {Details of inhalators; Constructional features thereof}

Tydligen finns de med doseringskontroll också:

A61M 15/0065 . {Inhalators with dosage or measuring devices}
A61M 15/0068 . . {Indicating or counting the number of dispensed doses or of remaining doses}

Vad man nu ska med det till.

I jakten på svenska guldmedaljer har jag själv gjort en djupdykning i patentlitteraturen där jag primärt letar efter följande metod:

Metod att frambringa en åtminstone första skidlöpare, företrädelsevis svensk sådan, en sträcka mellan 5 och 50 km, mellan en startlinje och en mållinje, kännetecknad av att åktiden mellan sagda startlinje och mållinje, för sagda åtminstone första skidlöpare, underskrider de individuella åktiderna för samtliga skidlöpare utöver sagda åtminstone första skidlöpare, på sagda sträcka.

Än så länge fruktlöst, men jag letar vidare.

 

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

 

 

 

2 kommentarer

Filed under immaterialrätt