Författararkiv: Jonas Holmqvist

Om Jonas Holmqvist

Patentingenjör på PRV

Immateriella rättigheter i skid-VM

Skid-VM i Lahtis pågår för fullt och för den som intresserar sig för immaterialrätt kan man konstatera att tävlingarna utgör en tummelplats för immateriella rättigheter. Åkarna utgör numera levande reklampelare för sponsorernas varumärken. Hur många kan man klämma in på en tävlingsdräkt? Och hur många patentskyddade lösningar hittar man på utrustningen och i vallabodarna? Ganska många vad det verkar.

Gott om varumärken i skid-VM i Lahtis. Foto: Aku Isotalo / LAMK.

Gott om varumärken i skid-VM i Lahtis. Foto: Aku Isotalo / LAMK.

Roligast är väl nästan Tv-intervjuerna efter loppen, när man ska klämma in så många företagslogotyper som möjligt på den yta som utgörs av mössa, bål, axel, skidspetsar, stavhandtag och vante. Jag brukar konstatera en imponerande samling. Gott om varumärken är det också på skyltar och portaler utmed spåren. Jag lägger ingen värdering i detta – det är fullt naturligt att företag här ser en möjlighet att exponera sina varumärken för en stor och bred publik.

”Och här kommer nr 17 och 48! Båda i neutral skiddräkt efter bråk med huvudsponsorn!” Foto: Vimar Ericsson, SvD arkiv.

”Och här kommer nr 47 och 48! Båda i neutral skiddräkt efter bråk med huvudsponsorn!” Foto: Vimar Ericsson, SvD arkiv.

Sneglar vi på patentskydden så är de såklart mindre synliga, men bindningar, skidstrukturer, skidvallor och även metoder för att bestämma skidans deformation är i stor utsträckning patentskyddade. Den intresserade kan själv titta på patentsökta eller patentskyddade lösningar i t.ex. Svensk Patentdatabas som nås vi prv.se. Förslagsvis kan man titta i följande CPC-klasser:

A63C 5/00 Skis or snowboards
A63C 5/003 . {Structure, covering or decoration of the upper ski surface}
A63C 5/04 . Structure of the surface thereof

C09G 3/00 Ski waxes

A63C 7/00 Devices preventing skis from slipping back

A63C 9/00 Ski bindings

G01M 5/00 Investigating the elasticity of structures
G01M 5/0041 . {by determining deflection or stress}
G01M 5/005 . . {by means of external apparatus, e.g. test benches or portable test systems}
G01M 5/0058 . . . {of elongated objects, …

Även andra hjälpmedel kan vara patentskyddade, såsom de omdiskuterade nebulisatorerna och inhalatorerna för behandling av luftrören:

A61K 9/00 Medicinal preparations characterised by special physical form
A61K 9/0078 . . . . {for inhalation via a nebulizer such as a jet nebulizer, ultrasonic nebulizer, e.g. in the form of aqueous drug solutions or dispersions}

A61M 15/00 Inhalators
A61M 15/0001 . {Details of inhalators; Constructional features thereof}

Tydligen finns de med doseringskontroll också:

A61M 15/0065 . {Inhalators with dosage or measuring devices}
A61M 15/0068 . . {Indicating or counting the number of dispensed doses or of remaining doses}

Vad man nu ska med det till.

I jakten på svenska guldmedaljer har jag själv gjort en djupdykning i patentlitteraturen där jag primärt letar efter följande metod:

Metod att frambringa en åtminstone första skidlöpare, företrädelsevis svensk sådan, en sträcka mellan 5 och 50 km, mellan en startlinje och en mållinje, kännetecknad av att åktiden mellan sagda startlinje och mållinje, för sagda åtminstone första skidlöpare, underskrider de individuella åktiderna för samtliga skidlöpare utöver sagda åtminstone första skidlöpare, på sagda sträcka.

Än så länge fruktlöst, men jag letar vidare.

 

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

 

 

 

2 kommentarer

Under immaterialrätt

Plastgranar i all ära

Rödgran, kungsgran, silvergran eller plastgran? I dagarna är många av oss på jakt efter årets julgran. Blir det en ”riktig” sådan står väl valet mellan en klassisk rödgran eller någon form av ädelgran. Själv är jag uppvuxen med rödgranar som för mig luktar jul. Å andra sidan är ädelgranar i allmänhet vackrare och barrar mindre. Kan man inte välja återstår ju konstgjord gran och här har det säkert passerat en hel del patentsökta varianter genom åren. PRV-bloggen spanar in patenterade plastgranar.

plastgran-4Jag minns att morfar någon gång på 80-talet hakade på trenden och skaffade plastgran. ”Kolla in den här – ser ut som en riktig gran, men barrar aldrig och kan förvaras i en påse mellan jularna. Fantastiskt.” Sen dess har den nog hängt med, numera aningen slokörad och uppenbart syntetisk. Minns faktiskt inte att jag någon gång instämt i dess förträfflighet…

Ja, det var väl på 1980-talet som plastgranen slog i de svenska hemmen, men konstgjorda julgranar har funnits betydligt längre än så. I patentsammanhang har de t.o.m. en egen klass; A47G 33/06 – Artificial Christmas trees. Verkar innehålla runt 1 700 dokument. Det äldsta patentet jag hittar är från 1882 – Imitation Christmas tree, se US255902 A. Så kanske kom de på 80-talet i alla fall…

Sedan hittar jag en drös bortglömda varianter som förtjänar nytt ljus:

Konstgjord julgran patenterad 1882

Julgran med inbyggd snöfallsgenerator – US4076234 A

Julgran med inbrottslarm – US4623878 A

Osynlig julgran – US4612219 A

Kombinerad klädhängare och julgran – US5054622 A

Vill man överträffa grannen kan man satsa på en elektrifierad variant innefattande grandoftsgenerator, musikspelare och roterande toppstjärna, se US5455750 A.

Så ut och skaffa gran nu. Går man bet kan man ju alltid hävda att den osynliga granen redan är på plats. För övrigt saknar jag lite artificiell intelligens (AI) i granen. Det ligger ju i tiden och skulle kunna vara den ultimata jul-koordinatorn. En gran som ser allt, hör allt och påverkar omgivningen åt rätt håll:

”Äntligen ättika i långkålen!”

”En ångmaskin! Det har jag önskat mig varje jul sedan 1971.”

”Fantastiskt. Hur fick ni fram en taxi så här dags på julafton?”
”Fru Gran bokade tydligen redan i förra veckan.”

Kanske något att söka patentskydd för? Läs om hur på prv.se.

God Jul.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV.

Kommentarer inaktiverade för Plastgranar i all ära

Under patent

Från idé till innovation utan krångel

Är du orolig för att någon ska sno din idé? Verkar det krångligt att ta sig igenom innovationsprocessen? Lugn, nu finns det en manual för hur man gör. Stiftelsen Swedish Innovators lanserar i dagarna ett program för att skydda idéer och uppfinningar med syftet att främja innovationsmiljön i Sverige.

Programmet heter Innovationsledningssystemoch innefattar t. ex. en tjänst för att förhindra intrång och stölder av immateriella tillgångar – Safe Innovation. Inom programmet erbjuder man även en tjänst för digital certifiering av upphovsrättsligt material, prioIP, vilket kan ses som en slags elektronisk tidsstämpling av ett dokument eller en fil.

PRV-bloggen har fått en intervju med en av stiftelsens grundare, Claes-Göran Hammar.

Swedish Innovators

Swedish Innovators grundare: Hans Erik Nilsson (t.v.) och Claes-Göran Hammar (t.h.)

Hej Claes-Göran! Hur fungerar det här programmet? Är det en manual med råd och tips eller en datorapplikation för hantering av information?
Hej!
Lanseringen omfattar egentligen två innovationsprogram, där Innovationsledningssystemet är ett program som består av olika webbportaler med information, mallar, checklistor samt länkar mellan webbportalerna. Systemet finns tillgängligt dygnet runt för att ge idébärare och uppfinnare ett direkt stöd så att fler innovationer kan utvecklas snabbare.
Skyddsprogrammet Safe Innovation är ett fristående program, som ger stöd och råd hur man förebygger, skyddar och ingriper mot intrång och stölder av immateriella tillgångar. Safe Innovation ingår även som en del i Innovationsledningssystemet.

Ok. Hur kommer det sig att ni startade en stiftelse med syftet att hjälpa uppfinnare och innovatörer? Har ni själva dåliga erfarenheter från intrång och kopiering?
Bakgrunden är att vi märkte att vi som uppfinnare och innovatör, har det svårt att komma fram och få stöd i Sverige. Vi försökte först påverka befintliga organisationer utifrån, men kände att det blev mer ”gnäll” och insåg att det var bättre att bygga en egen organisation på det sättet som vi som uppfinnare vill ha det.

Men hur skiljer sig er verksamhet från befintliga organisationer som erbjuder innovationsstöd och bidrag för uppstart av företag?
Vårt mål är att komplettera organisationer, näringsliv och uppfinnare med det som vi anser saknas för att det ska utvecklas fler innovationer. Innovationssystemet är idag spretigt och svåröverskådligt. Vi har ägnat fyra år av studier och ”forskning” av det svenska systemet, bl. a. genom en undersökning hos målgruppen idébärare, uppfinnare och innovatörer.

Och vilka ingår i målgruppen för Safe Innovation?
Målgruppen är hela samhället! Vi menar att det är hela samhället som är beroende av innovationer och det är staten och det svenska folket som främst behöver innovationer. Syftet är att dels besvara ”hur-frågan” över hur man skyddar sig samt skapa en förståelse för att alla drabbas av stölder och intrång i immateriella tillgångar.

Jag förstår. Vad kostar det att ta del av programmet?
Innovationsledningssystemet är uppbyggt på serviceavgifter per organisation och användare. Serviceavgiften varierar mellan 195 kr per månad och uppåt beroende användargrupp. Safe Innovation är kostnadsfritt.

Ok! Och hur fungerar egentligen prioIP?
Det är egentligen enkelt, istället för att lägga informationen i ett förseglat kuvert och skicka till dig via posten för att få en poststämpel, så görs detta digitalt och säkrare. Ingen information sparas på våra servrar och användaren får ett certifikat på informationen. Certifikatet kan senare verifieras för att kontrollera äktheten.
prioIP medför att uppfinnare tillsammans med ett sekretessavtal kan visa upp sin idé eller uppfinning utan att någon senare påstår att de var först. prioIP innebär också att uppfinnaren kan arbeta med utvecklingen längre för att både få en bättre uppfinning samt en bättre patentansökan. En bättre ansökan medför snabbare hantering hos exempelvis PRV. Win-win hos alla parter…

Det hoppas vi på! Tack för intervjun Claes-Göran!

Fler och bättre ansökningar ser vi gärna. Hur man ansöker kan man läsa om på prv.se.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

2 kommentarer

Under innovation

Getingsommar

Ska fällan apteras med saft, socker, vinäger, sill, öl eller parfym? Är napalm bättre än bensin vid attack av själva boet? På nätet hittar man mer eller mindre goda argument för de flesta metoder. Själv är jag förtjust i de där racketarna som utdelar en (ibland) dödande elchock. Tyvärr är mitt ur funktion efter en dålig forehand på kräftskivan. Och i butiken är de slut. Kanske patentdatabaserna ruvar på en lösning? PRV-bloggen kollar upp.

Årets semester bjöd på mycket vackert väder. Och många irriterande getingar. Kanske inte som sommaren 1959 då Sverige enligt legenden invaderades av getingar, men illa nog. I alla fall när varje glasspaus och utelunch blir ett drama innefattande både hysteriska minderåriga och en och annan hysterisk förälder.

Det visar sig att det finns gott om patentsökta fällor och avlivningsmetoder, så något av en olägenhet har vissa insekter uppenbarligen betraktats som under lång tid. Notera bara följande klasser i Cooperative Patent Classification:

A01M 1/023 . . {Attracting insects by the simulation of a living being, i.e. emission of carbon dioxide, heat, sound waves or vibrations}

A01M 1/20 . Poisoning, narcotising, or burning insects

A01M 1/2094 . . {killing insects by using temperature, e.g. flames, steam or freezing

A01M 1/22 . {Killing insects} by electric means

Just elchocksmetoden tycks ha figurerat länge, se t.ex. patentskrift SE 3668 C1 från 1891 som beskriver ett glödande, elektrifierat nät för avlivning av insekter. Genomgående hittar jag mest väl kända anordningar; giftspray eller fällor apterade med något sött. Möjligen bör fällan vara maskerad som en flugsvamp som föreslås i patentskriften SE 196926 C1. Den nyfikne kan själv beskåda relaterade varianter i Svensk Patentdatabas som nås från prv.se.

Getingfälla maskerad som en flugsvamp enligt SE 196926 C1. Slugt.

Getingfälla maskerad som en flugsvamp enligt SE 196926 C1. Slugt.

Nä, någon revolutionerande mirakellösning hittar jag inte. Kanske värt att prova ett sent inkommet husmorstips – getingspray i grillmarinaden. Rapport kanske följer.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Getingsommar

Under patent

Vackert spel i fotbolls-EM

Fotbolls-EM i Frankrike lamslår öriken och dämpar brexit. Inför de avgörande slutspelsmatcherna kan vi konstatera att 103 stycken mål har noterats, vilket ger ett snitt på 2,15 mål per match. En smula futtigt kan tyckas och faktiskt det lägsta snittet sedan 1996. Är det fel på bollen, tro? Knappast, hävdar Adidas som spenderat 18 månader med att utveckla den officiella matchbollen kallad ”Beau Jeu”, vilket kan översättas till ”Vackert Spel”.

Adidas Beau Jeu. Officiell matchboll för Euro 2016.

Adidas Beau Jeu. Officiell matchboll för fotbolls-EM 2016.

Immaterialrättsligt skyddad är den också. ”Beau Jeu” är registrerat varumärke och patentansökan är inlämnad, se EP 3000509 A1. Av ansökan framgår att bollen gjuts i en tredimensionell form för att anta perfekt sfärisk form och att mönster och färgsättning är optimerade för att erbjuda god synlighet i luften, bra grepp och goda flygegenskaper.

Gjutform och mönster enligt patentansökan.

Gjutform och mönster enligt patentansökan.

Allt det där är säkert jättebra, men om man vill ha fler mål är det för mig uppenbart att mindre god synlighet i luften, oljigt grepp och irrationella flygegenskaper är målgivande egenskaper. Tips till Adidas inför nästa fotbollsmästerskap. Ni kan kalla den ”Beau But” eller ”Vackert Mål” istället.

Läs mer om målgivande uppfinningar och hur man skyddar sådana på prv.se.

 

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Vackert spel i fotbolls-EM

Under patent

Studentmössans tid är nu

Åtminstone någon dag till. De sista examensklasserna går mig veterligen ut i morgon. Förut bar man ju för övrigt mössan över sommaren. Nåväl, PRV-bloggen har fått en intervju med Alexander Grepe, grundare av och försäljningschef för abc-gruppen, stor aktör när det gäller försäljning av studentmössor i Sverige.

Hej Alexander! Studentmössan har förvisso lång historik, men själva mössförsäljningen uppfattas nog av många som en hyfsat konservativ, traditionsbunden och konstant bransch. Hur kom ni på idén att slå er in på den banan?

Som mycket annat handlade det till viss del om en slump. Vi startade företaget med en idé om att förändra hur skoltröjor såldes i Sverige och efter bara ett par år hade vi nästan tagit över hela marknaden som dock var relativt begränsad till storstadsområdena. När vi kollade på studentmössorna insåg vi att mycket lite hade gjorts med produkten som sådan sedan lång tid tillbaka och bestämde oss för att utmana dels hur produkten kunde se ut, men också hur den kunde marknadsföras.

Jag har förstått att ni idag har en hygglig andel av marknaden. Ni verkar dessutom satsa brett med även skolfoto. Hur ser er affärsplan ut och finns det utrymme för ytterligare expansion?

Studentmössorna är fortfarande hjärtat av vår affär och den som naturligt är den största för oss, men vi provar oss ständigt fram efter nya möjligheter, antingen själva eller i samarbete med partners.

Säljer ni bara via internetbutiken eller finns det möjlighet till köp över disk eller på plats i skolorna?

Ungefär hälften av vår försäljning görs på plats ute på skolorna och ännu fler väljer att prova ut sin storlek på plats på skolan. Många blivande studenter börjar planera hur deras studentmössa ska se ut över ett år innan studenten och vill självklart att allt ska vara perfekt. När vi är ute på skolorna kan vi visa upp alla modeller och tillval men framför allt på ett enklare sätt svara på frågor från eleverna.

Ni meddelar att ni säljer till hela Norden. Vilka länder förutom Sverige säljer ni mest till?

Vi finns förutom i Sverige även i Danmark som har en liknande tradition som Sverige, även om mössorna skiljer sig utseendemässigt. Även Finland har en tradition som i mycket liknar den svenska och där planerar vi också att synas framöver.

På er hemsida finns det exempel på mössor som jag tolkar att vara utformade av er. Dessutom verkar ni namnge modellerna. Har ni design- och/eller varumärkesskydd för era produkter?

Vi har historiskt inte varit helt bra på att skydda våra produkter, och det har tyvärr utnyttjats av konkurrenter som helt öppet kopierat vår design på flera produkter och namngivit dem till förvillelse lika. Sedan en tid tillbaka har vi dock tagit dessa frågor på större allvar och jobbar nu med både skydd av utseende och namngivning.

Kristallmössan

Exklusiv variant med kristaller i kokarden.

Apropå immateriella skydd. Har ni tänkt på att skydda er företagslogga?

Faktiskt inte, men jag tror inte att en konkurrent skulle vara så fräck att just kopiera vårat namn. Men man vet ju aldrig…

Precis…
Det måste ju ändå handla om en stor volym mössor årligen. Var sker tillverkningen?

Den mesta tillverkningen görs av ett familjeföretag i Polen som vi jobbat med nästan sedan start. Det korta avståndet och framför allt deras långa erfarenhet har varit mycket viktig för oss då vi från våra kunder löpande får nya krav på hur en mössa bör se ut och hur den ska kännas.

När jag tog studenten fanns det en fånig tradition att man vid studentskivorna skulle vända sitt urdruckna vinglas uppochner på mössan, vilket resulterade i missprydande ringar. Idag verkar det även vara populärt att duscha i bryggda drycker efter den officiella studentceremonin. Har ni anpassat er efter detta med mössor i vätskeavstötande textil? Om inte, låter det som en bra idé?

Haha, ja faktiskt – nästan alla våra mössor är behandlade med ett smuts- och vätskeavstötande ämne, men som traditionen de senaste åren är så finns det ju gränser för hur långt även ett sådant kan skydda. Vi ser att de flesta studenter, särskilt i Stockholm, väljer att kliva upp på studentflaken med en helt egen outfit just anpassad för flaket och lämnar både studentmössan och klänning/kostym vid sidan för att sedan klä om igen efter studentflaket har avverkats. Men skulle det ändå kommit för mycket smuts på en mössa finns det faktiskt både husmorstips och moderna sätt att snygga upp en studentmössa som fått för hård behandling!

När vi ändå är inne på teknik; uppkopplade prylar eller sakernas internet ligger i tiden. TeliaSonera räknar med 150 miljoner uppkopplade prylar i Norden år 2020. Innefattar det uppkopplade studentmössor? Skämt åsido – har ni några nya häftiga mössfunktioner eller detaljer på gång?

Faktiskt är detta något som våra kunder frågat om och vi undersöker nu flera parallella spår – allt från inbyggda stöldskydd likt de man har för bilnycklar och VR-filmning av hela studentdagen via mössan. Kanske kommer de inte att synas på nästa års studentflak men vi har alltid legat längst fram i utvecklingen och våra kunder lever långt fram själva, så kanske kommer det en dag?

Allright! Studentmössan goes high-tech. Tänk på att tekniska lösningar kan patentskyddas. Läs mer på prv.se.

Tack för intervjun Alexander!

/Jonas Holmqvist, patentingenjör och kundansvarig mot rådgivare på PRV

Kommentarer inaktiverade för Studentmössans tid är nu

Under design

Nya perspektiv på immateriella tillgångar

Hur göra business av sina immateriella tillgångar? Det vet advokat Ia Modin på IAM Advokatbyrå och Olof Hansson, grundare av företaget Whitelines. Ett uppskattat radarpar som förmedlar sina kunskaper som föreläsare på PRV:s kurs Affärsstrategisk hantering av immateriella tillgångar.

Vid senaste kurstillfället i Karlstad 2 juni deltog ett 15-tal intressenter med koppling till rådgivning i innovationsstödssystemet. Från PRV deltog denna gång undertecknad och Heidi Wiik. Kursens upplägg präglas av Ias juridiska och systematiska syn på de immateriella tillgångarnas värdering kombinerat med Olofs mer affärsmässiga angreppssätt. Båda synsätten applicerade på ett fiktivt företagsexempel där kursdeltagarna medverkar till att utarbeta en affärsstrategi genom kontinuerlig interaktion med föreläsarna.

Olof drar förutsättningarna för den fiktiva affärsidén.

Olof drar förutsättningarna för den fiktiva affärsidén.

Olof började med att konstatera att alla processer ser ut som ett trassligt garnnystan, oavsett vilket genomarbetat flödesschema man tror sig följa. En smula dystopisk framställning, men förmodligen ganska korrekt. Ingen vågade i alla fall protestera högljutt. Under dagens gång manade Ia och Olof på hur vi skulle lägga upp och utveckla affärsmodellen utifrån våra fiktiva immateriella tillgångar. Olofs entreprenörstänk ivrigt avbrutet av Ias reflektioner och varningar om juridiska trångmål och återvändsgränder.

När vi vid dagens slut summerade ”vårt” företags utveckling konstaterade vi att affärsmodellen knappast blivit som förväntat. Med en känsla av hur-kunde-det-bli-sådär? packade vi ihop för den här gången. Fullmatade med nya kunskaper om immaterialrätt.

Ta chansen att vidga ditt affärsmässiga perspektiv på immateriella tillgångar du med. Nästa kurstillfälle är 4/10 i Linköping. Läs mer om PRV:s kurser för rådgivare på prv.se.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör och kundansvarig mot rådgivare på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nya perspektiv på immateriella tillgångar

Under immaterialrätt

Självkörande bilar – snart med bio

På julafton tar många av oss del av Musses och Långbens husvagnssemester när Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Vid ett kritiskt ögonblick i frukosten utbrister Musse och Kalle i turordning ”Vem kör egentligen?”, varpå Långben får bråttom tillbaka till ratten. Vi skrattar gott åt Långbens galenskaper, men nästa generation kommer förmodligen inte att förstå Långbens panik i situationen. Förarlösa fordon är snart vardagsmat.

Ja, självkörande bilar i trafiken ligger nu bara runt hörnet. På flera håll finns de redan, om än i definierade, avgränsade zoner. Google är som vanligt avantgardistiska och satsar på bilar helt utan förargränssnitt, se Google Self-Driving Car Project. Här är alla passagerare oavsett om man vill det eller inte.

De stora biltillverkarna är än så länge inne på avancerade system för förarassistans som i praktiken nu klarar av att köra bilen utan förare. I patentsammanhang är det tydligt att området är hett. Den relativt nya CPC-klassen B60W 50/00 – Details of control systems for road vehicle drive control not related to the control of a particular sub-unit, {e.g. process diagnostic or vehicle driver interfaces} fylls ideligen på med nya underklasser för olika aspekter av automatisk funktion. Vidare fylls klassen G05D1/021 – Control of position or course in two dimensions {specially adapted to land vehicles} på med nya aspekter av autopilotfunktion för landfordon.

Dessutom börjar man av ansökningarnas art nu ana att även bildrakarna ser en framtid utan delaktig förare. Ford har t.ex. sökt patentskydd för ett underhållningssystem för bilen som omvandlar kupén till en hemmabiosalong under autonom körning genom att en projektorduk hissas ner framför vindrutan, se US2015094896 A1 Autonomous Vehicle Entertainment System.

Ford_bilburen_bio

Fords patentsökta biokupé.

Volvo ligger också långt framme med autonoma system. Redan nästa år ämnar man släppa ut 100 stycken självkörande bilar av modellen XC90 utrustade med autopiloten IntelliSafe på Göteborgs vägar. Men man nöjer sig inte med det. Nästa steg kallar Volvo för Concept 26 och då ingår funktionen att förarstolen skjuts bakåt under färd för att erbjuda bättre position för arbete eller avkoppling. Hisnande.

Volvo Concept 26

Volvo Concept 26. Illustration: Volvo Car Sverige AB

Jag ser det framför mig; familjen på väg till julaftonsfirande hos mormor och morfar. På vindrutan projiceras Kalles julafton. Pappa iklädd tomtedräkt och misstänkt rödnäst skrockar högljutt åt Långbens förarinsatser. Från baksätet oförstående kommentarer; ”Vadå pappa? Bilen kör ju själv, ju”.

Patentansökningar avseende självkörande fordon kan man själv beskåda i t.ex. Svensk Patentdatabas. Eller varför inte lämna in en egen ansökan på prv.se. Självkörande bilar med inbyggd vävstol eller flygel saknas ännu mig veterligen. Skynda på.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

2 kommentarer

Under innovation

J-O slutar – på spaning efter ett nytt pingisunder

Så kom frågan: ”Pappa, har vi något pingisrack? Vi får spela på fritids med egna rack”. Sådärja, cirkeln är sluten. Upp på vinden och hämta den gamla spaden. Jag hade ett Stiga Ulf ”Tickan” Carlsson som jag lånat av farsan. Inget fel på ”Tickan”, men Jan-Ove Waldner och Mikael ”Äpplet” Appelgren var mer i ropet just då. J-O var dock inte knuten till Stiga, utan till konkurrenten Banda, men något Banda Waldner ägde jag aldrig. Är ju faktiskt ett bra tag sedan nu, men J-O lirar fortfarande på elitnivå. Fantastiskt. Men idag spelar han sin sista match i elitserien. 39 år efter debuten 1977.

Bordtennis

Känns märkligt. I hela mitt liv har J-O varit en av konstanterna och många TV-minnen är det. Tack för showen, J-O! Eller Lao Wa (Gamle Wa(ldner)). Eller Chang Qing Shu (Det evigt gröna trädet). Kärt barn har många namn.

I väntan på nya bordtennisäss kan vi ju undersöka vilka bordtennisuppfinningar världen missat. Bordtennisracketar klassas i IPC och CPC under A63B59/40 – Rackets or the like with flat striking surfaces for hitting a ball in the air, e.g. for table tennis. Tillbehör under A63B 67/04 – Table games physically beneficial for the human body, modelled on outdoor sports, e.g. table tennis. Verkar rymma sisådär 4 700 dokument. En hel del pingisgodis dyker upp direkt. T.ex. två svenska innovativa racketar; ett med pistolgrepp, se WO9300969 A1, och ett med såghandtagsgrepp, se SE466734 B. Är detta möjligen returbiljetten till pingishimlen?

Pistolgrepp och såghandtagsgrepp

Pistolgrepp och såghandtagsgrepp

Närmare efterforskning visar att Banda står för Bengt Anderssons agenturer. Efternamnet byttes sedermera ut till Bandstigen och verksamheten växte. 1984 förvärvades sportdelen av Stiga AB inkluderat varumärket Stiga för sportprodukter. Än idag ägs Stiga Sports AB till 50 % av familjen Bandstigen. Så kom igen Bengt, kontakta J-O efter matchen och lansera en ny generation racketar. J-O har även bra koll på marknadsföring förstår man från J-O:s värld. Matnyttiga tips finns också på prv.se. Handskaksfattning och pennfattning är kanske snart historia. Nu väntar vi bara på våra nästa pingisgudar med de färdiga smeknamnen ”Pistolen” och ”Sågen”.

Racketen på vinden? Gummit hade vittrat sönder…

f.d. Stiga Ulf ”Tickan” Carlsson

 

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor: Stiga Sports AB, Wikipedia

Kommentarer inaktiverade för J-O slutar – på spaning efter ett nytt pingisunder

Under patent

Ljus i tunneln genom Hallandsås

1992 var året då Riksbanken höjde marginalräntan till 500 % i ett desperat försök att försvara kronkursen. Nirvanas Nevermind toppade CD-listorna och Sverige var värd för fotbolls-EM. Rederiet hade premiär i Sveriges Television och man påbörjade bygget av en järnvägstunnel genom Hallandsås.
Och nu är den alltså klar. Invigning sker idag kl. 14, 23 år efter byggstart. Eric Saade sjunger vid mynningen och Trafikverket bjuder på glögg. Bara en sån sak.

Färdigt tunnelrör.

Färdigt tunnelrör genom Hallandsås. Foto: Trafikverket.

Ja, maken till utdraget projekt får man leta efter. När den första borren med det optimistiska namnet Hallborr, en koloss på 900 ton byggd av Atlas Copco för just detta projekt, under pompa och ståt sköts fram mot åsen år 1993 efter ett dundrande tal av dåvarande kommunikationsminister Mats Odell var det naturligtvis med hopp om framgång. Hedersgästerna skålade i champagne och stämde träff på första tåget genom tunneln som enligt tidtabellen skulle avgå 1996.

Ett par veckor senare hade Hallborr kört fast efter sisådär 13 meter. Berget var inte sten utan mer lera och grus, vilket gav efter när borren skulle skjutas framåt. Tunnelborrutrustning klassas i patentsammanhang under E21D9/00Tunnels or galleries, with or without linings; Methods or apparatus for making thereof. Tyvärr glömde man att spana efter förslag på utrustning i den högst relevanta subklassen E21D9/04 – Driving tunnels or galleries through loose materials; Apparatus therefor not otherwise provided for. Kanske ett misstag.

Det fick bli grävskopor och dynamit istället. För att återknyta till patent så här i Nobeltider passar det ju utmärkt att här tipsa om just Nobels tidiga patent på dynamit, där han efter mycket utvecklingsarbete lyckades tämja instabiliteten hos nitroglycerin. Först genom att blanda det med kiselgur till en stabil, formbar deg, kallad dynamit eller Nobels krut, och sedermera en mer praktisk, vattentålig variant kallad spränggelatin baserat på nitrocellulosa, se patentskrift SE1352 C1.

Men åter till tunneln. Åsen var dessutom full med vatten, så tätning blev nödvändigt. Valet föll på Rhoca-Gil levererat av Rhône-Poulenc AB. Ett effektivt tätningsmedel, förvisso innehållande akrylamider, men dessa skulle snabbt bindas till den härdade slutprodukten. Så skedde tyvärr inte. När 1450 ton av medlet matats in i åsen började kor på åsen bli sjuka och fisken dog i vattendragen. Den följande miljöskandalen är ett kapitel för sig och nämns inte mer här. Bygget avbröts i oktober 1997. Redan då hade man med råge överskridit initial total budget om 1,2 miljarder kronor.

2003 satte man igång igen efter sanering och politiskt bråk. Nu med en ny borrmaskin kallad Åsa. Det mindre framhävande namnet till trots pratar vi om ett monster till maskin, en s.k. Tunnel Boring Machine (TBM) tillverkad av tyska Herrenknecht. Längd 250 meter, vikt 3200 ton, se SE1195498 T3. Borrhuvudet med kuttrar är en vidareutveckling av Charles Wilsons år 1856 patenterade machine for tunneling rocks, se US14483 A, som användes vid borrningen av Hoosac-tunneln i Massachusetts, USA. Sedan har man lagt till transportband för bortforsling av stenmassor samt en automatiserad ringsättare som klär in tunneln med prefabricerade betongelement à 12 ton styck. En synnerligen imponerande anordning. Men dyr; när Åsa började tugga år 2005 hade projektbudgeten skenat iväg till närmare 5 miljarder kronor. 2011 skulle man vara klar.

Åsa

Åsa – ett under i ingenjörskonst.  Foto: Trafikverket.

Det tog några år till, men Åsa klarade biffen. Totalkostnad 10,5 miljarder kronor. Beräkningsmetoder är inte patenterbara, men t.ex. datorprogram kan ändå skyddas med upphovsrätt, läs mer på prv.se. Det känns ju ändå som att ett budgetverktyg för realistisk tunnelprojektering skulle ha goda förutsättningar.

Nog så. Äntligen dags för den där skålen på premiärturen! Även om det blev glögg istället för champagne.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor: Trafikverket, Sydsvenskan, Ny Teknik, Tekniska muséet

2 kommentarer

Under patent