Författararkiv: PRV

Om PRV

PRV, Patent- och registreringsverket

Bland nyfikna småföretagare och engagerande föreläsare

stockholm

Det sista stoppet på Mitt Företag turnén 2013 genomfördes i anrika Musik- och teatermuseets byggnad i centrala Stockholm. I museets konsertlokal, under frilagda takbjälkar och med väl tilltagen takhöjd, fick mässbesökarna lyssna på inspirerande föreläsningar och möjlighet att både nätverka och få rådgivning inom områden som rör företagande.

PRV:s monter var välbesökt av nyfika och frågvisa besökare som sökte svar på en mängd olika frågor om varumärkes-, patent- och designskydd.

Dagen avslutades med finalen i Småföretagarnas Favorit 2013 där Siv Thuresdotter med Qoola Qvinnor utsågs till vinnare. Qoola Qvinnor är ett nätverk som erbjuder inspiration, föreläsningar, nätverksträffar, event och resor samt minimässor för kvinnor som driver företag runt om i Sverige.

/Helena Björk, varumärkeshandläggare på PRV

Kommentarer inaktiverade för Bland nyfikna småföretagare och engagerande föreläsare

Under immaterialrätt

Användarvänlighet, förutsägbarhet och kvalitet under IP-day

Igår deltog jag på IP-Day. Kul att ha OHIMs president med följe samt ett 50-tal intressenter i Storrummet hos oss på PRV!

Mr. Campinos själv var betydligt yngre än jag föreställt mig. Vet inte varför jag förväntat mig en torr, gråhårig farbror med knackig engelska..? Det visade sig i alla fall vara helt fel. Han var relativt ung, engelskan var klart godkänd och han hade humor. Under den avslutande frågestunden ifrågasatte han att vi i Sverige upprätthåller en praxis från 1958, gällande svartvita figurer, och sa att den ju är samtida med Charles de Gaulle i Frankrike… Innan dess hade han dock hyllat oss genom att säga att vi i många avseenden är modernare än OHIM, trots att vi är äldre.

Annars då? Jo, vi fick en genomgång i var både OHIM och PRV har varit, var vi är nu och vart vi är på väg. Orden användarvänlighet, förutsägbarhet och kvalitet dök upp igen och igen. Nya verktyg, databaser och projekt demonstrerades. Intrycket jag fick var att många av dessa var ny vetskap för publiken medan några redan används flitigt.

Under frågestunden kom givetvis frågor om E-filingverktygen – och om hur klassning sker i dessa. OHIM berättade att de gärna vill att kunderna använder den nya strukturen för klassning (Taxonomin), för att ”strömlinjeforma” processen och öka förutsägbarheten, men att de inte vill göra det obligatoriskt. Magnus Ahlgren, juristchef på PRV, berättade att vi jobbar på att ansluta oss till det e-filingverktyg som OHIM har. Detta innebär att nuvarande verktyg kommer att ersättas, förhoppningsvis inom sex månader.

En annan aktuell fråga från publiken rörde 3D-återgivning i designregistret. Detta är något som OHIM bevakar noga men det är inte något konkret på gång.

Ett projekt om IP-medvetenhet i Europa och jämförelser i hur IP-intensiva företag bidrar till BNP jämfört med företag i allmänhet togs emot med intresse. Undersökningen ska redovisas i oktober och det kommer att finnas möjlighet att se resultat även på nationell nivå.

De jag pratade med på den efterföljande mingellunchen, både kunder, OHIM och PRV, verkade vara nöjda med dagen.

Slutligen: President Campinos var väldigt intresserad av vad användarna har att säga. ”Get us a phonenumber to call” som han uttryckte sig. Jag vet att vår Generaldirektör Susanne Ås Sivborg har samma inställning gällande PRV. Ett sätt att föra fram synpunkter, både till oss på PRV och via oss till OHIM är att använda sig av PRV:s kundansvariga på vår Försäljningsenhet.

Hoppas vi hörs!
Anna Rapp, försäljningschef på PRV

Kommentarer inaktiverade för Användarvänlighet, förutsägbarhet och kvalitet under IP-day

Under varumärke

Framgångsrik samverkan med OHIM

Sedan OHIM:s president Antonio Campinos tillträdde har OHIM utarbetat en strategisk plan där en av stöttepelarna är samverkan med de nationella myndigheterna till nytta för användarna. Inom OHIM:s Samarbetsfond har ett stort antal utvecklingsprojekt inletts, några har redan slutförts. PRV deltar i flertalet, bland annat EuroClass, Senioritetsdatabasen, TMView, DesignView och ett projekt för framtagande av gemensamma kvalitetskriterier. Vidare deltar PRV i samtliga Konvergensprojekt. Dessa projekt syftar till att skapa förutsättningar för harmoniserad praxis inom områden där tillämpningen hittills divergerat medlemsstaterna emellan och i förhållande till OHIM. Ett exempel på detta är skyddsomfånget på klassrubriker, där ett omfattande arbete pågår för att skapa samsyn och transparens. Vidare deltar PRV i utvecklingen av den så kallade Taxonomin, en hierarkisk struktur som hjälper användarna att hitta varor och tjänster så att de lättare kan ange en varuförteckning med det skyddsomfång de eftersträvar.

Läs gärna mer i OHIMs nyhetsbrev och om det europeiska nätverket för varumärken och design.

/Magnus Ahlgren, juristchef på PRV

Kommentarer inaktiverade för Framgångsrik samverkan med OHIM

Under varumärke

Språkvård vs Varumärkesvård

I sin blogg den 3 maj går Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund till storms mot en icke namngiven varumärkesinnehavare som låtit sina advokater kontakta honom med önskemål om att, sedan varumärket förts in som ord i SAOL, Akademien ska ange just detta, att ordet tillika är ett registrerat varumärke. Jag har inte tagit del av den säkerligen bryskt formulerade skrivelse som tillställts Akademien, men utifrån Peter Englunds ensidiga blogginlägg anser jag ändå att det finns skäl att nyansera debatten.

En varumärkesinnehavare som satsat tid, engagemang och pengar på att marknadsföra en produkt under ett visst varumärke är självfallet intresserad av att förhindra att varumärket tappar sin förmåga att fungera som markör av produktens kommersiella ursprung.

Ett av de viktigaste elementen i begreppet ”varumärkesvård” är att stävja att varumärket övergår från att vara en sådan indikator till att uppfattas av gemene man som ett generiskt ord för en viss vara eller tjänst. För detta syfte upprättar många företag en särskild manual för hur deras varumärken ska användas i internt språkbruk, i marknadsföring etc. samt hur företaget ska agera när man upptäcker att deras märke används generiskt av exempelvis konkurrenter.

Ett varumärke som börjar användas generiskt befinner sig på ett sluttande plan och det krävs omfattande insatser för att förhindra fortsatt degenerering. Ett av de få fall som lyckats är varumärket ”Rollerblade”. Det företag som var först på marknaden med rullskridskor där hjulen placerades i en enda rad efter varandra upptäckte snart att det saknades ett generiskt begrepp för just den produkten och att deras varumärke börjat användas som en generisk benämning för sådana rullskridskor. Motdraget blev att skapa ett nytt generiskt uttryck, ”inlines” och börja använda detta på ett sådant sätt att det faktiskt togs upp i språket (eller snarare på flera språk vilket gör det hela än mer anmärkningsvärt).

Den verkliga makten över ett språk har alltså alla de som talar detsamma. Svenska Akademiens uppgift i det här sammanhanget är att i SAOL återge sådana ord som bedöms ingå i svenska språket. Varumärken som degenererat eller är på väg att bli generiska utgör här en problematisk gränsyta.

Saken är emellertid den, att Svenska Akademien inte är enväldig domare i frågan om ett varumärke degenererat eller ej. Den yttersta konsekvensen av att ett varumärke degenererat är att en domstol upphäver registreringen. Det förekommer alltså situationer där Svenska Akademien anser att ett varumärke degenererat men där samma varumärke alltjämt är registrerat.

Som en avvägning mellan språkliga intressen å den ena sidan och varumärkesintressen å den andra, så har finns i varumärkeslagstiftningen sedan många år en bestämmelse (i nuvarande lag placerad i 1 kap 17 § varumärkeslagen) som reglerar situationen, där ett varumärke alltjämt är registrerat men som kommit att bli så vanligt förekommande i språket, att utgivare av ordböcker, lexikon etc. bedömt att ordet bör tas in i ordlistan.

Lagen anger att så länge ett varumärke är registrerat så är utgivare av lexikon skyldiga att på begäran av innehavaren, att se till att varumärket inte återges i skriften utan att det framgår att varumärket är skyddat genom registrering. Hur detta görs är upp till lexikonutgivaren men det råder ingen tvekan om att Svenska Akademien är skyldiga att efterkomma varje sådan begäran och inte endast i ”vissa lägen” som Peter Englund skriver.

Det är möjligt att den dåligt sovande varumärkesstrateg som kontaktat Akademien gjort detta med ett okänsligt anslag, och att det är detta som fått Peter Englund att reagera som han gjort på sin blogg. Jag har ändå svårt att förstå att den vedertagna beteckningen för ett registrerat varumärke, ® ska behöva utgöra ett sådant rött skynke inom språkvärlden, eller att en begäran från en varumärkesinnehavare som vill utöva sin lagstadgade rättighet ska behöva leda till ett indignerat och i mina ögon alltför ensidigt inlägg i Ständige Sekreterarens blogg.

/Magnus Ahlgren, juristchef på PRV

3 kommentarer

Under varumärke

Immaterialrätt en central del av innovationsföretags strategier

World Intellectual Property Organization (WIPO) som är FN:s organ för immaterialrättsliga frågor har presenterat en ny rapport, ”World Intellectual Property Report 2011 – The Changing Face of Innovation”, som beskriver hur äganderätt till immateriella rättigheter i hela världen har blivit en central del av innovationsföretags strategier. Rapporten konstaterar att det finns ett ökande behov av immaterialrätt. Det är ökade investeringar i innovationer och globaliseringen av ekonomin som är de viktigaste drivkrafterna bakom det ökande intresset för immaterialrätt. Som ett resultat av detta har immaterialrätten flyttats fram i betydelse och utgör numera en del viktig del av innovationspolicys för företag. WIPO:s rapport konstaterar också att väl fungerande patentinstitutioner har blivit en viktig hörnsten för att bygga lyckosamma innovationssystem i ett land.

/Madeleine Eriksson, kundansvarig på PRV

4 kommentarer

Under immaterialrätt