Author Archives: Stefan Hultquist

Auddly krediterar rätt kreatör

– Vi ska bygga ny infrastruktur i musikindustrin. Vi hoppas kunna sätta Sverige på kartan som det land som löste frågan om upphovsrätt och ersättning vid musikproduktion. Så säger Niclas Molinder, grundare av stiftelsen Music Rights Awareness Foundation och företaget Auddly.

Niclas Molinder

Musikindustrin är en bransch som genererar mycket pengar, där värden är helt immateriella och där kunskapen om rättigheter i allmänhet är låg.

Digitaliseringen och datorerna har naturligtvis påverkat musikbranschen något enormt. Det är nu möjligt för fler att skapa mer. Blivande hits cirkulerar världen över på halvfärdiga filer, där kompositörer lägger till sina bidrag allteftersom.

Björn och Benny satt tillsammans i studion och bestämde sig för att dela lika på intäkterna. Det är inte lika enkelt längre. Och när upphovsmännen aldrig träffas i studion, hur vet man då vem som gjort vad i en låt och vilka som ska ha betalt? Man talar om två utmaningar: ”payments” och ”credits”.

En poplåt har idag i snitt fyra kompositörer, men Niclas Molinder har noterat produktioner med uppåt 17 kompositörer. ”Credits” – att man varit med – syntes ju förut på skivfodralet, men hur syns man i dagens streamingkonsumtion?

Det gäller att man minns vem som gjorde vad, kanske en sen kväll förra året. Och det är bara de som var i studion som vet hur det gick till. På något sätt behöver data samlas in och kreatörerna komma överens.

Molinder, som själv är musikproducent, menar att många musikskapare är så inne i musiken att administrationen – eller juridiken – blir helt underordnad. Men om en siffra är fel – eller att man inte är överens – fryser utbetalningarna.

Det kallas ”oidentifierbara pengar”. Och kanske är det branschens största problem som Niclas Molinder nu säger sig ha en lösning på: Auddly, ett verktyg för att notera vem som gjort vad i en musikproduktion.

Men Molinder insåg att det inte räcker med ett verktyg för datainsamling. Musikkreatörerna måste också utbildas i rättigheter och skyldigheter. Därför har han grundat Music Rights Awareness Foundation (MRA) tillsammans med Björn Ulvaeus och Max Martin. MRA drivs non-profit – överskottet i återinvesteras.

MRA bedriver projekt i Afrika. Afrikansk musik sprids världen över, men musikskaparna får inte korrekt betalt. Det visade sig att kunskapen om rättigheter och ersättning var låg. Genom att erbjuda studiotid knyter MRA många kreatörer till sig. Motprestationen är att de tar del av utbildningen.

Med ett lyckat projekt i några afrikanska länder hoppas man kunna ”plugga in” konceptet i övriga världen. Och det är en häftig målsättning: Sätta Sverige på kartan som det land som löste frågan om upphovsrätt och ersättning…

Jag hade förmånen att höra Niclas Molinder under regeringens temadag om immateriella värden på Rosenbad i veckan. Niclas och andra företrädare för politik, myndigheter, organisationer och företag finner du här!

/Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

4 kommentarer

Filed under upphovsrätt

Glada alumner återsågs på PRV

– Det är alltid roligt att träffa gamla kollegor och höra vad de gör nu. PRV är verkligen en plantskola för några av de bästa i branschen, konstaterar Anna Rapp.

Jan Kossmann bland andra alumner Foto: Anna Danestig

Stämningen var hög på Valhallavägen 136 i torsdags. Det skrattades och skojades när PRV anordnade pub för alla tidigare anställda. Och många var historierna som fanns att berätta från livet ute i den immateriella världen.

Puben arrangerades av anställda på PRV. Tack till alla er!
Det här var sjätte gången. Vi ses igen nästa år! Precis som vanligt.

Stefan Hultquist och Anna Rapp Foto: Anna Danestig

/Anna Rapp och Stefan Hultquist
Festarrangörer

1 kommentar

Filed under immaterialrätt

PRV gästade Uppsala Tekniska Fysiker

– På svenska har vi bara ordet varumärke, till skillnad från engelskan som jobbar med både trademark – för det registrerade märket – och brand för det upplevda värdet.

PRV håller hov i Häggsalen Ångströmlaboratoriet. Foto: Tiemo Schramm

”Brand” som i ”employer branding” – hör jag mig säga till studenterna – det jag gör när jag försöker skapa positiva känslor hos er kring PRV som arbetsgivare.

PRV besökte idag Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker (FUTF). FUTF har eventvecka och PRV talade på en mycket välbesökt lunchföreläsning. Lätt och lagom avhandlades skyddsformerna upphovsrätt, varumärke, design och patent.

Min patentingenjörspersona till trots – det roligaste är nog att prata varumärke. Inte för att ämnet är enkelt, alls inte, men det känns att exemplen når fram. Och det är riskfritt att påstå att den som vill bli framgångsrik inom företagsamhet måste äga och förvalta sina varumärken. Och fylla dem med värden.

Visste du förresten att Apotekets logotyp föreställer en orm som dricker ur en skål? Och att hälsans gudinna Hygiea brukar avbildas med ormen och skålen. Logotypen kommer ur en tävling från början av sjuttiotalet.

Man kan tänka att loggan blivit särskilt viktig för apoteket Apoteket efter avregleringen. Det är många som säljer Alvedon nuförtiden, men hur känner jag som kund inför valet av butik? En huvudvärk också för den som vill sälja till mig.

Och varför ska man då jobba med patent för PRV? Jo, du har 120 fantastiska och kunniga kollegor inom samtliga teknikområden. Du befinner dig i teknikens framkant. Du tar del av, och är en del av samhällsutvecklingen.

Händelsevis har vi flera platsannonser till vårt fina ingenjörsprogram ute nu. Annonserna hittar du här! Sista ansökningsdag är 9 april!

Vi ses den 4 september!

/Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Tack till Erik Wickman FUTF!

Kommentarer inaktiverade för PRV gästade Uppsala Tekniska Fysiker

Filed under immaterialrätt

Patent Grund – klassisk kurs i ny kavaj

– Intresset för eftermiddagens kravskrivning och kravtolkning var så stort att det kunde vara en egen kurs. Det säger Ihla Hägglöf, kursansvarig på PRV.

Interiör från Patent Grund Foto: Ihla Hägglöf

Torsdagen den 23 mars var en stor dag för kurser på PRV då flaggskeppet Patent Grund återföddes. Förmiddagen ägnades åt grunderna i patentsystemet.

Nytt i det nya konceptet är möjligheterna att välja inriktning för eftermiddagen. Antingen fördjupar man sig inom patentinformation, klassning och sökning i fria databaser eller så väljer man ett spår med kravskrivning, kravtolkning och problem- lösningmetoden (Problem Solution Apporach).

– Tanken är att man ska kunna gå Patent Grund en heldag ena gången och sedan bygga på med en halvdag nästa gång. På så sätt sår vi också frön till kommande kurser som kan byggas ut från dagens, säger Ihla Hägglöf.

Då kursdeltagarna är externa kunder och intressenter är det viktigt att visa hur man kan använda PRV och hur man interagerar med oss, ett perspektiv som inte varit lika tydligt i tidigare upplagor av Patent Grund.

Till hjälp hämtades Magnus Nordin, patentombud på Kransell & Wennborg. Övriga föreläsare var Jonas Holmqvist, Laura Enflo och Stefan Hultquist.

Nästa Patent Grund är planerad till 5 oktober. Välkommen då!

/Stefan Hultquist, PRV

Kommentarer inaktiverade för Patent Grund – klassisk kurs i ny kavaj

Filed under patent

Fackmannen i fjärde ringhörnan när PRV och EPO mötte industrin

”Det kan förekomma tillfällen då det är lämpligare att tänka sig fackmannen som en grupp personer, till exempel ett forskar- eller produktionsteam, än som en enda person” (RL B5:2.3). Detta och annat diskuterades mellan PRV, EPO och industrin förra veckan.

Paneldiskussion med PRV, EPO och företrädare för industrin. Foto: Martin Lidén

Själva kärnan i patentingenjörsrollen är att fastställa vem som är fackman på ett teknikområde och vad hen kan och inte. Inte sällan går uppfattningarna isär mellan sökanden och granskare.

Just frågan om fackmän med multipla kompetenser blev föremål för en längre diskussion i onsdagens paneldebatt på PRV, med PRV, EPO (European Patent Office) och företrädare för några större företag i panelen.

Då dagens tekniker ”lånar” av varandras lösningar blir frågan om fackmannens begränsningar helt avgörande. Så har det varit länge, men det blir allt tydligare att mätteknik – med tele- och dataöverföringar – befruktar i stor sett varje mekanisk tillämpning. Oavsett det gäller lastbilar, lås eller pappershållare.

Och då uppstår förstås frågan om fackmannen på det mekaniska området bara använder telekommunikationen som den är tänkt att användas, eller om det krävs uppfinnarverksamhet för att komma på att övervaka teknikområdet.

I PRV:s riktlinje (B5:2.3) tas som exempel fackmannen, betraktad som grupp, inom vissa ”avancerade teknologier som datorer, telefonsystem och mycket specialiserade processer som framställning av integrerade kretsar eller komplexa kemiska substanser.” Riktlinjen ger dock inte svar på var datorer och telefoner får användas fackmannamässigt – det blir bedömningar från fall till fall.

Hur stort får då forskarteamet vara? Hur vidlyftigt får man välja sina kompisar?

Här kan uppfattningarna mycket väl gå isär, inte bara mellan patentsökare och myndighet, utan också mellan olika sökanden. Jag som söker tycker förmodligen att min uppfinning är lite mindre uppenbar för fackmannen än konkurrentens.

I panelen medverkade Katarina Wendin Assa Abloy, Giuseppe Fiorani EPO, Andreas Westberg PRV, Maria Mellgren SCA Hygiene Products, Tobias Lilliehorn DeLaval och Niklas Gardemark Scania.

Under dagen avhandlades också frågor om granskningskvalitet och bedömningsgrunder på de båda myndigheterna.

Dagen arrangerades av Martin Lidén, Ingrid Eklund och Stefan Hultquist PRV. Dagen innan hölls ett expertmöte på PRV med EPO som gäst och samtalspart. Också det berörde gränslandet mellan mekanik och elektroteknik.

/Stefan Hultquist, PRV

Kommentarer inaktiverade för Fackmannen i fjärde ringhörnan när PRV och EPO mötte industrin

Filed under patent

Monopol allt mindre tekniskt

Är jag förhistorisk? Ska jag företrädas av en dinosaurie? Så mycket kundinflytande kan väl inte vara rimligt? PRV-bloggen står idag över ett kast på Valhallavägen och analyserar omvärlden enligt Monopol.

PRV-bloggen har länge engagerat sig i sällskapsspelet Monopol. Monopol har funnits sedan trettiotalet och roat generationer av fastighetsmagnater i stugorna.

Helt tydligt har speltillverkaren Hasbro nu anammat samhällsmantrat att sätta kunden i centrum. Ja, inte ”Centrum” då, för där riskerar man böter… Kunderna å sina sidor verkar helt tydligt också anammat tillverkarens inbjudan till dialog.

Utfallet av senaste pjäsomröstningen (strykjärnet har redan strukits!) satte fingerborgen på 4,3 miljoner användare, som alltså har synpunkter redan i frågan om valet av spelpjäs. Och då har ju spelet inte ens börjat. Fast det är klart, spelpjäsen är ju ett slags spelarens handläggare, så valet är förstås viktigt.

Nog med paralleller till myndighetsvärlden då Hasbro låter presentera sina nyrekryteringar: Pingvinen, gummiankan och dinosaurien. (Honken, Tomten och Galenskaparna, ja ni vet…)

En gång till: Pingvinen, gummiankan och dinosaurien… Var är framåtandan?

Samtliga tre organiska varelser och inte en enda teknisk lösning. Möjligen kan gummiankan försvara den immaterialrättsliga fanan med sin design. Jag vet också att en anka hemma i badkaret kan laddas som ett slags vattenpistol medelst hoppressning under dränkning, men det är låg verkshöjd på den.

Nog för att det brukar bli huggsexa om bilen, men lösningen är väl då fler bilar? Eller rymdskepp? EU-mopeder? Pingviner och dinosaurier… Nåja, slagskeppet blir kvar, liksom höga hatten och terriern. Säger kanske något om samtiden?

Till Trygghetsstiftelsens omställningsprogram sparkas alltså skon (A43B), skottkärran (B62B) samt fingerborgen (D05B). Beprövade tekniker.

Hasbro, till nästa pjäsomröstning vill jag nominera följande figurer: Enhetschefen, uppfinnaren och ombudet! Nu lirar vi.

/Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Tidigare bloggat om Monopol:

Monopol stryker järnet
Jättemonopol inte patenterbart

Källa: DN, Lars Jakobsson

Kommentarer inaktiverade för Monopol allt mindre tekniskt

Filed under patent

Dagens boktips: UppfinnarJohanna

Det är när vi börjar läsa som det lyfter. Orden passar ihop och meningarna bildar melodier. Ungarna tystnar. Snart kommer skrattet. PRV-bloggen har läst UppfinnarJohanna – hela sviten.

johanna-x-3

Att vara uttalad normkritisk är svårt. Det finns en inbyggd problematik i att den som säger sig gå emot en norm själv måste definiera den. Risken finns att råka trampa på någon, eller klappa läsaren på huvudet.

Egentligen är ju normkritik inget ovanligt i sagor. Nästan varje folksaga går ut på att avslöja kollektiv dumhet – kejsaren saknar kläder – eller att fula ankungen faktiskt är lika fin som alla andra.

Böckerna om UppfinnarJohanna ges ut på Olika förlag, som ger ut ”nytänkande böcker om vardagen”. Man vill ge barn lika möjligheter att skapa en positiv identitet utan förlegade normer och föreställningar.

När det kommer till uppfinnarverksamhet slår Olika förlag huvudet på spik. Bara en av tio uppfinnare (eller patentsökare) är kvinna. Det är problematiskt.

Men, när man läser är det svårt att inte börja studera färger, former och längder. Vem är snäll och vem är smart? Och vem möter inte kraven för social samvaro? Arbetsskadad av granskning är jag, men texten blir till slut ganska tråkig…
 
Hög läsbarhet vid högläsning

Jag bestämmer mig för att ta hem trilogin om UppfinnarJohanna över helgen. Tre böcker, tre kvällar. En per kväll.

Trodde jag. Det blev alla tre böckerna, tre gånger samma kväll. Tre kvällar i rad.

Ungarna älskar UppfinnarJohanna. Böckerna är tänkta för 3-6 åringar, men det är min åttaåring (tjej) som är den ivrigaste omläsaren.

Och det är vid högläsning som det lyfter. Orden passar ihop och meningarna bildar melodier. Det låter bra. Ungarna tystnar, skrattar och blir engagerade.

Högsta betyg 

Det är tre titlar man måste ha koll på: Här kommer UppfinnarJohanna, UppfinnarJohanna & skrämselmaskinen, och Full fart, UppfinnarJohanna.

”Skrämselmaskinen” är bäst. Inte bara ur patentperspektiv – maskinen uppvisar tydlig teknisk effekt – historien håller också rent dramaturgiskt.

Alla har vi känt oro. Johanna har gått på kollisionskurs med ”taskmörten” och löser det med en maskin som skrämmer livet ur taskmörten. Nästan.

Effekten verkar ihållande, för den tidigare taskiga tjejen dyker upp som oroad åskådare i nästa bok, Full fart, UppfinnarJohanna. Här har Johanna uppfunnit en ”slippa-gå-maskin” och tagit en fungerande modell med till skolan.

Hur den går ska vi inte avslöja, men här dyker också en annan karaktär in, från det första äventyret – Surolle – som nu är snäll.

Serien om UppfinnarJohanna får betyget fem patentbrev. Det är det högsta. Böckerna är utmärkta och överkomliga klappar under granen. Vill man snåla nöjer man sig med UppfinnarJohanna & skrämselmaskinen.

5-x-patentbrev
(Fem patentbrev = högsta betyg)

Dooiiiiing..!!! Dagens boktips:
”UppfinnarJohanna” – av Ann-Christine Magnusson och Lovisa Lesse.

Nina-nina-ninanna…

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Till sist:

Jag föddes in i den försöksgrupp som förmodligen överkonsumerat boktips av Stefan Mählqvist. Svt gjorde Boktipset i över 200 avsnitt, mellan -76 och -89.

Om programmet var normkritiskt vet jag inte – en man som sträcker ut i en regnbågsfärgad soffa – men förmodligen är det ett av skälen till att antracitgrå enfärgat säljer så bra på sofforna idag. Personligen saknar jag programmet.

Mer om UppfinnarJohanna på PRV-bloggen här!

Kommentarer inaktiverade för Dagens boktips: UppfinnarJohanna

Filed under patent

Unik utbildning formar framtidens patentingenjör

Den 6 februari startar nästa omgång av patentingenjörsprogrammet. PRV-bloggen har träffat Henrik Eriksson, programansvarig.

henrik_blogg

Henrik, vad är patentingenjörsprogrammet?

Patentingenjörsprogrammet är ett unikt utbildningsprogram för att forma framtidens patentingenjörer.

Du kommer till oss med hög teknisk kompetens, civilingenjör eller mer. Vi ger dig utbildning i databaser, sökverktyg, granskningsmetodik, klassystem, språk, patentjuridik och argumentationsteknik.

Patentingenjörsprogrammet förbereder dig på alla utmaningar du ställs inför i jobbet som patentingenjör. Handledning sker löpande under hela utbildningen.

Vem vänder sig programmet till?

Deltagarna kommer direkt från högskolan eller arbetslivet.

Hur blir jag antagen?

Du söker en tjänst som patentingenjör för det teknikområde du vill jobba med. Alla nya följs åt i en klass under hela utbildningen, i ett och ett halvt år.

Vad har jag för förmåner?

Du får en betald komplett yrkesutbildning.

Vad händer efter programmet?

Efter godkänd utbildning får du titeln ”patentingenjör”. Du har då all kunskap du behöver för att kunna jobba självständigt och fatta beslut i svenska och internationella patentärenden. Du gör också granskningsuppdrag åt kunder.

Du har möjlighet att fördjupa dig inom patentexpertprogrammet eller söka dig mot utåtriktad verksamhet, utbildning eller verksamhetsutveckling.

När startar nästa patentingenjörsprogram?

Nästa programstart är 6 februari. Det går bra att söka fram till 30 november.

Tack Henrik!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Platsannonsen hittar du här!

Fler artiklar om karriär och patentingenjörsyrket:

Öppning för dig som läst Elektroteknik eller Teknisk fysik
Laura är patentingenjör mätteknik
Jobb på PRV öppnar för internationell karriär
Studenterna: Vi vill jobba på PRV!
Inget hokus pokus – bara hårt arbete
Drivlina: Astrid växlar upp
Bildteknik: Heidi Stålmannens optiker
Platsar du som patentingenjör på PRV?
Förstklassig utbildning garant för kvalitet

Kommentarer inaktiverade för Unik utbildning formar framtidens patentingenjör

Filed under patent

Öppning för dig som läst Elektroteknik eller Teknisk fysik

Karriärvägen patentingenjör ligger nu öppen för dig som läst Teknisk fysik eller Elektroteknik. PRV-bloggen har träffat Maziar Soltani, chef på Enheten för telekommunikationsteknik.

maziar_blogg
Maziar Soltani (foto: Therese Ahlén)

Maziar, vad kan du erbjuda om jag söker jobb hos dig?

Du får jobba tillsammans med kolleger som verkligen är kompetenta inom telekom. De som jobbar här har varit med hela vägen från NMT till 5G. Vi har möjliggjort standardiseringsarbetet och handlagt patentansökningarna. Det har i sin tur hjälpt till att bygga telekomnavet i Norden.

Du är också först på tekniken. Det är ett gränsland mellan teknik och juridik som är unikt. Du får läsa om tekniken, men också sätta den i en juridisk kontext.

PRV blir en allt större samhällsaktör och jobbar för att sätta möjligheterna med de immateriella rättigheterna på agendan. Du kommer göra skillnad i samhället.

Vad kräver du för att ge mig jobb som patentingenjör?

Det viktigaste är teknikintresset. Sedan behöver du vara lyhörd inför våra kunder. Framåtanda och engagemang är en förutsättning.

Vilka karriärmöjligheter har jag?

Anställningen inleds med en lång och gedigen utbildning till patentingenjör. Du lär dig granska och bedöma och sätta tekniken i ett sammanhang. Beroende på teknikområde kan du sedan förkovra dig som patenthandläggare.

Sedan finns en rad interna möjligheter. Du kan bli expert, jobba utåtriktat – som utbildare eller presentatör – eller så kan du gå in på ledarskapsspåret.

Karriären ligger mycket i hantverket och handlar mindre om positioner i en organisation. Man blir aldrig fullärd som patentingenjör.

Tack Maziar!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Platsannonsen hittar du här! (Vi söker medarbetare över hela el-området!)

Fler artiklar om karriär och patentingenjörsyrket:

Laura är patentingenjör mätteknik
Jobb på PRV öppnar för internationell karriär
Studenterna: Vi vill jobba på PRV!
Inget hokus pokus – bara hårt arbete
Drivlina: Astrid växlar upp
Bildteknik: Heidi Stålmannens optiker
Platsar du som patentingenjör på PRV?
Förstklassig utbildning garant för kvalitet

Kommentarer inaktiverade för Öppning för dig som läst Elektroteknik eller Teknisk fysik

Filed under patent

Platsar du som patentingenjör på PRV?

Nu drar det ihop sig – missa inte tåget som går 25 september!

PRV-bloggen

Är du civilingenjör eller har examen på minst magisternivå inom något teknikområde är det bara söka. Men har du vad som krävs?

Som patentingenjör hjälper du ny teknik – uppfinningar – till industrin. Det är du som bedömer uppfinningarna och bestämmer om patent, alltså om någon ska få ensamrätt att tillverka och sälja produkter runt en uppfinning.

En patentportfölj säger något om ett företags värde, och patentaktiviteten i ett land säger något om landets innovationsklimat och möjlighet till utveckling.

Du har ofta kundkontakt och jobbar mycket med information – så du behöver vara bra på att förklara teknik – och du lär dig hela tiden nytt genom arbetet.

Innan du får fatta egna beslut i våra kunders patentfrågor måste du gå vår utbildning till patentingenjör, där juridik och granskningsmetodik varvas med eget arbete under handledare.

Kolla in vår annons – här – som ligger ute till den 25 september!

View original post 53 fler ord

Kommentarer inaktiverade för Platsar du som patentingenjör på PRV?

Filed under Okategoriserade